Vidbynäs 1.19. Miljöteknisk undersökning + bilagor 20141020 Pdf.

(1)

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Vidbynäs

2014-10-20

Upprättad av: Magnus Dalenstam/Katarina Gyllenberg/Mats Allmyr, John Sternbeck Granskad av: Ann Helén Österås

Uppdragsnummer: 10190715

(2)

Uppdragsnr: 10190715 Vidbynäs kvicksilver

Daterad: 2014-10-20 PM Översiktlig miljöteknisk mark- provtagning

Reviderad:

Handläggare: Magnus Dalenstam/

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

L:\3656\10190715 - Vidbynäs kvicksilver\3_Dokument\Rapport PM\PM MMU slutversion.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

PM

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Vidbynäs, Nykvarn

Kund

Vidbynäs Golf Anl AB Nykvarns kommun

Konsult

Kontaktpersoner

Magnus Dalenstam 010-722 81 40

Katarina Gyllenberg 010-722 81 43

WSP Environmental 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 722 50 00 Fax: +46 10 722 87 93 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

(3)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Innehåll

1 BAKGRUND OCH UPPDRAG ... 7

2 UNDERSÖKNINGENS SYFTE ... 7

3 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR ... 8

4 UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING ... 8

5 OMRÅDESBESKRIVNING ... 8

5.1 ALLMÄNNA GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ... 9

5.2 RECIPIENTER OCH SKYDDSOMRÅDEN ... 10

5.3 DELOMRÅDEN ... 11

6 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN ... 13

6.1 FÄLTARBETE ... 13

6.2 LABORATORIEANALYSER ... 13

7 GENERELLA JÄMFÖR- OCH RIKTVÄRDEN... 14

7.1 RIKTVÄRDEN I JORD ... 14

8 RESULTAT ... 15

8.1 DELOMRÅDE 1–ÖSTER OM TURINGEÅN ... 16

Fältobservationer ... 16

Laboratorieanalyser av jord ... 16

8.2 DELOMRÅDE 2–F.D.VIDBYNÄSDAMMEN VÄSTER OM TURINGEÅN ... 17

Fältobservationer ... 17

Laboratorieanalyser av jord ... 18

8.3 SEDIMENT I TURINGEÅN ... 19

9 KONCEPTUELL MODELL... 19

10 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING ... 21

10.1 ÄR DE GENERELLA RIKTVÄRDENA TILLÄMPBARA INOM OMRÅDET? ... 21

10.2 FÖRORENINGSSITUATION I JORD ... 21

10.2.1 Delområde 1 ... 21

10.2.2 Delområde 2 ... 21

UCLM FÖR KOPPAR, BARIUM, BLY OCH KADMIUM ÖVERSKRIDER RIKTVÄRDET FÖR KM. UCLM FÖR KOPPAR ÖVERSKRIDER ÄVEN RIKTVÄRDET FÖR MKM. ... 23

10.3 FÖRORENINGSSITUATION I SEDIMENT ... 23

10.4 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ... 24

10.4.1 Delområde 1 ... 24

10.4.2 Delområde 2 ... 24

11 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 25

11.1 DELOMRÅDE 1 ... 25

11.2 DELOMRÅDE 2 ... 25

REFERENSER ... 27

(4)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Bilagor

Sammanställning av fältobservationer samt utförda analyser Bilaga 1

Foton från fältbesök Bilaga 2

Laboratorierapport: Jord Bilaga 3.1

Laboratorierapport: Sediment Bilaga 3.2

Ritningar

Provtagningspunkter i plan M101

Föroreningssituationen i plan M201

(5)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Sammanfattning

WSP Environmental har på uppdrag av Vidbynäs golfanläggning och Nykvarns kommun utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vidbynäs, Ny- kvarns kommun.

I Vidbynäs vid sjön Turingen och dess tillopp Turingeån planeras att uppföras bebyggelse bl.a. i form av radhus. Aktuellt område delas av Turingeån. Bebyggelsen planeras till öster om Turingeån (vidare benämnt delområde 1), medan området väster om ån (vidare benämnt delområde 2 eller Vidbynäsdammen) är föreslaget att användas för rekreation. Öster om Turingeån ligger idag två fastigheter, varav den i norra delen ägs av Vidbynäs golfklubb och den i södra delen av Nykvarns kommun.

Väster om ån ligger den så kallade Vidbynäsdammen och marken ägs av Nykvarns kommun.

I mitten av 1900-talet bedrev Nykvarns pappersbruk verksamhet i området och ån och sjön är på grund av dess verksamhet konstaterat förorenade av kvicksilver. Det har sedan tidigt 1990-tal genomförts ett flertal undersökningar och utredningar på platsen. Inom den västra delen av aktuellt område, Vibynäsdammen, utfördes åtgär- der 1995, bland annat genom att man grävde om å-fåran och tog bort en del förore- nade sediment.

Utifrån tidigare, nuvarande och planerade verksamheter delades undersökningsom- rådet in i två delområden enligt följande (se Figur 4):

I delområde 1 har provpunkter placerats ut systematiskt slumpmässigt med 1-2 provpunkter per ruta i ett rutnät om 50x50 m. I detta område har provtagning skett med skruvprovtagare på borrbandvagn. Provtagning utfördes som samlingsprov varje halvmeter eller efter jordartsgräns ner till 0,5 m i naturlig jord eller till maxi- malt 2,0 m djup. Förhöjda halter av analyserade ämnen (metaller och oljekolväten) har endast påträffats i en punkt och därför bedöms eventuella miljö- och/eller hälso- risker med avseende på föroreningar i mark vara små vid både nuvarande och planerad markanvändning med bostäder. I övrigt bedömer WSP att eventuella miljö- och hälsorisker avseende föroreningar i jord vid nuvarande och planerad markanvänd- ning är låga. WSP rekommenderar inga ytterligare undersökningar avseende förore- ningar i jord inom delområde 1.

I delområde 2 har provpunkter placerats ut systematiskt slumpmässigt med 1 prov- punkt per ruta i ett rutnät om 25x25 m. Prover togs som samlingsprov ur hand- grävda provgropar. Metallförorening, framför allt kvicksilver men även koppar och bly, har påträffats i halter som kraftigt överstiger de generella riktvär-

dena(kvicksilver uppemot 230 ggr riktvärdet för KM och 23 ggr riktvärdet för MKM). Föroreningen har påträffats i höga halter i både ytlig och mer djupare belä- gen jord spritt över stora delar av det f.d. dammområdet. Särskilt förorenat är de djupare delarna av den f.d. åfåran. WSP bedömer att det sannolikt föreligger en miljö- och eventuellt även en hälsorisk med avseende på påträffade föroreningar i mark vid både nuvarande och planerad markanvändning och att en åtgärd är moti- verad. WSP rekommenderar att en åtgärdsutredning med mätbara åtgärdsmål ge- nomförs.

(6)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

I Turingeån togs prover från fem provpunkter. Halterna av total-kvicksilver i Tur- ingeån är generellt förhöjda. Jämfört med ytsediment i Turingen är dock halterna låga och sammantaget görs bedömningen att eventuella risker är små då halterna av metylkvicksilver är relativt låga och områdets utbredning är mkt begränsad. Inga ytterligare undersökningar rekommenderas i nuläget.

(7)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

1 Bakgrund och uppdrag

WSP Environmental har på uppdrag av Vidbynäs golfanläggning och Nykvarns kommun utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vidbynäs, Ny- kvarns kommun.

I Vidbynäs vid sjön Turingen och dess tillopp Turingeån planeras att uppföras bebyggelse bl.a. i form av radhus. Aktuellt område delas av Turingeån. Bebyggelsen planeras att förläggas öster om Turingeån, medan området väster om ån är föresla- get att användas för rekreation. Öster om Turingeån ligger idag två fastigheter, varav den i norra delen ägs av Vidbynäs golfklubb och den i södra delen av Ny- kvarns kommun. Väster om ån ligger den så kallade Vidbynäsdammen och marken ägs av Nykvarns kommun.

I mitten av 1900-talet bedrev Nykvarns pappersbruk verksamhet i området och ån och sjön är på grund av dess verksamhet konstaterat förorenade av kvicksilver. Det har sedan tidigt 1990-tal genomförts ett flertal undersökningar och utredningar på platsen. Inom den västra delen av aktuellt område, Vibynäsdammen, utfördes åtgär- der 1995, bland annat genom att man grävde om å-fåran och tog bort en del förore- nade sediment.

Den närbelägna golfklubben fick för ett par år sedan klartecken från kommunen att driva ett projekt att bygga bostäder. WSP har i ett kortare PM daterat 2014-01-22¹ beskrivit befintligt underlag avseende kvicksilverföroreningen. WSP konstaterade att miljö- och hälsorisken vid planerad exploatering är stor utifrån befintligt kun- skapsläge och de halter som tidigare uppmättes i Vidbynäsdammen inför sane- ringsåtgärden 1995. För att få ett bättre underlag inför riskbedömning avseende planerad exploatering rekommenderades provtagning av mark och sediment inom det aktuella området.

2 Undersökningens syfte

Inom östra delen av aktuellt område där bebyggelse planeras och där inga tidigare undersökningar är utförda är syftet med markundersökningen att inför exploatering översiktligt kartlägga eventuella föroreningars art, koncentration och utbredning i mark. I västra delen av aktuellt område, Vibynäsdammen, som planeras användas för rekreation och där det finns tidigare kunskap om kvicksilverförorening är syftet med undersökningen främst att bestämma utbredningen och halten av kvicksilver i ytlig jord. Vidare är syftet även att undersöka förekomsten av kvicksilver i sediment i Turingeån som löper genom aktuellt område.

För hela området är syftet även att bedöma spridnings- och exponeringsrisker för eventuella föroreningar i förhållande till tillgängliga riktvärden och omgivningsför- utsättningar (förenklad riskbedömning).

1 WSP 2014-01-22, PM Vidbynäs

(8)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

3 Tidigare undersökningar

Turingeån och dess tidigare sträckning har undersökts med avseende på kvicksilver i sediment och ytvatten vid ett flertal tillfällen. De första undersökningarna är från början av 1990-talet. Höga halter av kvicksilver har påträffats i sediment och åtgär- der för att minska mängd förorenad sediment samt minska spridning av kvicksilver har genomförts, se även avsnitt 0. En sammanställning av tidigare utförda under- sökningar och kunskap om området kan även ses i WSP PM daterat 2014-01-22.

4 Undersökningens omfattning

Arbetet har genomförts i följande steg:

q Orienterande studie och framtagande av provtagningsplan.

q Fältarbete.

q Fält- och laboratorieanalyser.

q Rapportering inklusive förenklad riskbedömning.

Den orienterande studien var grunden till den provtagnings- och analysplan som upprättats i inledningen av uppdraget.

5 Områdesbeskrivning

Området ligger i Vidbynäs vid Turinge kyrka i Nykvarns kommun, se Figur 1.

Figur 1. Översiktskarta över Vidbynäs, undersökningsområde markerat med svart ring.

Källa: eniro.se

(9)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Undersökningsområdet delas av Turingeån som rinner från Nykvarn ut mot sjön Turingen. Norr om det aktuella området ligger ett skogsområde och Vidbynäs gård.

Ytterligare norrut sjön Turingen där Turingeån har sitt utlopp. Öster om området ligger Vidbynäs golfklubb. Söder och väster om området löper Gamla Strängnäsvä- gen och söder om den är Turinge kyrka belägen. Väster om området finns en ben- sinstation längs gamla Strängnäsvägen och väster om vägen är det jordbruksmark med inslag av bostadshus och mindre skogsområden.

5.1 Allmänna geologiska och hydrogeologiska förhållanden De dominerande naturliga jordarterna inom området är lera och silt, se Figur 2. Norr om området finns mindre områden med berg och morän och väster om området finns ett krön med isälvsediment.

Aktuell undersökning har visat att området öster om ån består av fyllning bestående av grusig sand underlagrat av lera eller siltig lera. I de södra delarna öster om ån finns mycket lite eller ingen fyllning. I Vidbynäsdammen, väster om ån, har framför allt påträffats mull underlagrat av lera. I ett fåtal provpunkter har påträffats fyllning (sten) vid en anlagd naturstig. På den östra sidan om ån har grundvatten ej påträffats i aktuell undersökning. I Vidbynäsdammen har grund/markvatten påträffats på ett djup mellan 0,2-0,6 m under markytan.

Området är relativt flackt med avrinning norrut mot sjön Turingen.

Enligt SGU:s grundvattenkarta går en sprickzon genom de västra delarna av områ- det. Det finns enligt SGU:s brunnsarkiv inga brunnar på det aktuella området. De närmaste brunnarna är belägna ca 200 m västerut respektive ca 100 m sydöst om området. Enligt VISS är det aktuella området belägen i en grundvattenförekomst (Turingeåsen) som bedöms ha goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten bedöms dock påverkas betydande av förorenade områden i omgivningen.

Figur 2. Jordarter inom området. Undersökningsområdet markerat med röd ring. Källa:

www.sgu.se

(10)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

5.2 Recipienter och skyddsområden

Närmaste recipient är Turingeån som rinner genom undersökningsområdet med utlopp i sjön Turingen ca 200 m norr om området. Turingens ekologiska status har klassificerats som måttlig och sjöns kemiska status uppnår ej god status på grund av förekomst av kvicksilver². För Turingen pågår en omfattande miljökontroll med provtagning och analys av såväl vatten som sediment avseende kvicksilver från Ny- kvarn.

Turingen har sitt utlopp i Mälaren som är belägen cirka 4 kilometer norr om under- sökningsområdet. Det finns inga övriga skyddsområden i direkt närhet till under- sökningsområdet, se Figur 3

Figur 3. Skyddsområden och recipienter. Undersökningsområde markerat med röd ring.

Källa: www.viss.länsstyrelsen.se

2 Viss.lansstyrelsen.se

(11)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

5.3 Delområden

Utifrån tidigare, nuvarande och planerade verksamheter delades undersökningsom- rådet in i två delområden enligt följande (se Figur 4):

Figur 4. Delområden inom undersökningsområdet.

Delområde 1: Beläget öster om Turingeån, motsvarar dels ”Golfbanetomten”

(~15 000 m²) som ägs av Vidbynäs golfklubb samt ”Sydöstra delen” (~12 000 m²) vilken ägs av Nykvarns kommun.

Golfbanetomten

Tomten är i dagsläget bebyggd med 5 byggnader och används av golfklubben. I denna del planeras bostäder uppföras. Den slutliga utformningen är ännu inte fast- lagd men i planen ingår att bygga ett antal radhus inom området.

Sydöstra delen

Området består av en öppen yta delvis bevuxet av buskar och gräs. Det är i dagslä- get obebyggt, i norra delen finns endast en pumpstation. Inom området planeras för byggnation av delvis okänd karaktär, såsom servicefunktioner i form av exempelvis förskola.

(12)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Delområde 2: F.d. Vidbynäsdammen (~35 000 m²). Marken ägs av Nykvarns kommun.

Väster om ån är den så kallade Vidbynäsdammen belägen vilken i dagsläget består av ett skogsområde som är glest till mycket glest trädbevuxen. I detta område rann tidigare Turingeån innan å-fåran lades om i mitten på 1990-talet i samband med sanering av Turingeån. Delar av dammområdet är fortfarande relativt sankt och det finns vattenspeglar där den gamla å-fåran var belägen och det kan anas var å-fåran var belägen, se bilaga 2 för foton från platsbesök.

År 1995 genomfördes ett antal åtgärder för att minska utflödet av kvicksilverförore- nat vatten och sediment ut i Turingeån. Den del av Turingeån som användes vid högvatten grävdes ur och dessa massor lades på deponiområden i dammen väster om ån. Vidare anlades vallar med rena massor för att förändra/minska in- och utflö- dena av kvicksilver från området, se Figur 5.

Figur 5. Saneringsåtgärder i dammen samt delar av Turingeån genomfört 1995.

I den f.d. dammen planeras ingen byggnation utan området är föreslaget att använ- das för rekreation. Det finns i dagsläget inga fastlagda planer på utformande av om- rådet.

(13)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

6 Genomförande av undersökningen

6.1 Fältarbete

Arbetet har genomförts i tillämpliga delar enligt Fälthandbok Miljötekniska mar- kundersökningar (SGF Rapport 2:2013) och Naturvårdsverket vägledningar för undersökning och utredning av förorenade områden.

I delområde 1 har provpunkter placerats ut systematiskt slumpmässigt med 1-2 provpunkter per ruta i ett rutnät om 50x50 m. I detta område har provtagning skett med skruvprovtagare på borrbandvagn. Provtagning utfördes som samlingsprov varje halvmeter eller efter jordartsgräns ner till 0,5 m i naturlig jord eller till maxi- malt 2,0 m djup. För att undersöka den naturliga jordens mäktighet utfördes geo- sondering med skruvborr ner till 4 m djup i tre av dessa provpunkter.

I delområde 2 har provpunkter placerats ut systematiskt slumpmässigt med 1 prov- punkt per ruta i ett rutnät om 25x25 m. Prover togs som samlingsprov ur hand- grävda provgropar på djup 0 – 0,3 m och 0,3 – 0,6 m eller uppdelat i jordlagerföljd där så var lämpligt.

Provpunkterna för sediment i Turingeån placerades ut med cirka 100 m mellanrum i den nya åfåran och med ca 50-70 m mellanrum i den gamla åfåran. Sediment från Turingeån provtogs med ryssborr. Prover togs från fem provpunkter på sediment- djup 0 – 2 cm; 2-5 cm; 5-10 cm (alternativt 2-10 cm) samt 10-20 cm.

Vid fältarbetena var det barmark och tjälfritt och samtliga prover förvarades i diffus- ionstäta påsar. Fältarbetet genomfördes 20-21 februari 2014 och 5 mars 2014. Prov- punkternas placering redovisas i ritning M101. Fältanteckningar med jordartsbe- skrivningar samt fotografier redovisas i bilaga 1 och 2. Provtagningens omfattning redovisas i Tabell 1 nedan.

Tabell 1. Omfattning av provtagning i respektive delområde vid Vidbynäs. Delområde 1 och 2 avser mark medan Turingeån avser sediment.

Delområde 1 Delområde 2 Turingeån Totalt

Antal provpunkter 15 53 5 73

Antal prover 60 104 15 179

6.2 Laboratorieanalyser

Laboratorieanalyserna genomfördes framför allt med avseende på kvicksilver eftersom det tidigare påträffats som förorening inom området. Sedimentproverna från Turingeån inkluderade även ett antal metylkvicksilveranalyser vilket är den metyle- rade och giftigare formen av kvicksilver. Metylering av kvicksilver gynnas av syre- fria förhållanden och sker oftare i sediment än jord.

Då det saknades tidigare analyser med avseende på övriga metaller inom det aktuella området genomfördes även ett antal sådana i både delområde 1 och 2. I delom- råde 1 genomfördes även ett antal analyser med avseende på organiska ämnen eftersom verksamheten inom detta område var något mer oklar.

(14)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

I Tabell 2 redovisas antal utförda analyser av olika kemiska parametrar i prover från respektive delområde.

Tabell 2. Antal analyserade prover och analysomfattning för respektive delområde vid Vid- bynäs. Delområde 1 och 2 avser markprover medan Turingeån avser sedimentprover.

7 Generella jämför- och riktvärden

7.1 Riktvärden i jord

Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella rikt- värden för förorenad mark (NV, 2009).

Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning:

Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markan- vändning och grundvattnet skyddas som naturresurs inom och nedströms området.

Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av mar- kanvändning och grundvattnet skyddas som naturresurs 200 m nedströms området.

Marken kan t.ex. användas för kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Följande skyddsobjekt och exponeringsvägar beaktas vid de olika markanvänd- ningsalternativen:

Analys Delområde 1 Delområde 2 Turingeån Totalt

Antal analyserade prover 17 61 7 87

Hg 17 61 7 87

Metyl-Hg - - 3 3

Metaller utom Hg (As, Ba,

Pb, Cd, Co, Cu, Ni, V, Zn) 7 12 - 19

Organiska ämnen (Alifater, Aromater, PAH, Bensen, Toluen, Etylbensen, Xylen)

4 - - 4

pH 5 6 - 11

TOC 5 5 - 10

(15)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Skyddsobjekt/exponeringsväg KM MKM

Människor

Intag av jord (oralt) X X

Hudkontakt X X

Inandning av damm X X

Inandning av ångor X X

Intag av grundvatten X

Intag av växter X

Miljö

Effekter inom området X X

Effekter i ytvattenrecipient X X

Naturresurser

Grundvatten X X (200 m nedströms)

Ytvatten X X

Bedömningsgrunder och effektbaserade värden för sediment presenteras i avsnitt 8.3 och 10.3.

Planerad verksamhet inom delområde 1 är bostäder vilket bedöms motsvara riktvär- dena för känslig markanvändning. Eftersom planerad verksamhet i delområde 2 ej är klarlagt jämförs uppmätta halter i detta område med riktvärdena för känslig mar- kanvändning på grund av närheten till planerade bostäder. Området kommer troligtvis användas för rekreation.

8 Resultat

Resultaten av fältobservationer och fältanalyser redovisas i bilaga 1 och 2 (foton).

Samtliga analysrapporter redovisas i bilaga 3.1 (jord) och 3.2 (sediment). Provpunk- ternas lägen framgår av ritning M101. Klassificering med avseende på förore- ningsnivå per provpunkt redovisas på ritning M201.

Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmäss- iga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats.

(16)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

8.1 Delområde 1 – Öster om Turingeån

Fältobservationer

Skruvborrsprovtagning av jord utfördes i 15 punkter och jord provtogs till ett unge- färligt djup om 1,6 m under markytan (m u my). I två provpunkter (14W08 och 14W13) provtogs jord ner till ett djup om 4 m u my. Grundvatten påträffades inte i någon provpunkt.

I huvuddelen av provpunkterna påträffades fyllning (sandig, grusig, lerig, mullig med inslag av tegel). På golfbanetomten var fyllningens mäktighet ca 0,8 m. Fyll- ningen underlagrades av lera. Kring punkt 14W06 fanns skrot och spår av brandres- ter. I den sydöstra delen påträffades endast fyllning i en provpunkt. I övriga punkter bestod jorden av mull underlagrad av lera.

Laboratorieanalyser av jord

Laboratorieanalyser genomfördes generellt på ett ytligt jordprov per provpunkt. I några punkter har även djupare belägen jord analyserats. Totalt analyserades 17 jordprover varav 12 i fyllning och 5 i naturlig jord.

Organiska ämnen

Analyser med avseende på organiska ämnen har utförts på 4 jordprover (3 fyllnadsjord samt ett lerprov) från delområde 1. Samtliga halter understiger de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Huvuddelen av analyserade halter är även lägre än rapporteringsgränserna. Alifater >C16-C35 har påträffats i halter över rapporteringsgränsen men under riktvärdena för KM.

Metaller Kvicksilver:

Jordprover från samtliga provpunkter (totalt 17 jordprover) har analyserats med avseende på kvicksilver. Samtliga halter av kvicksilver understiger riktvärden för KM.

Övriga metaller:

Jordprover från 7 provpunkter har analyserats för övriga metaller såsom arsenik, bly, koppar och kadmium. I en provpunkt (14W06 nivå 0-0,25 m u my bestående av fyllnadsjord) har halter av kadmium och koppar påträffats över riktvärdet för KM men under riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM). Övriga metallhalter understiger i samtliga provpunkter riktvärdena för KM.

Organiskt material och pH i mark

I delområde 1 har fem jordprover analyserats med avseende på pH och TOC. pH värden mellan 5,8-8,6 har uppmätts. Uppmätta TOC-halter varierar mellan 1,1-4,7 med ett aritmetiskt medelvärde på 2,7.

(17)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

8.2 Delområde 2 – F.d. Vidbynäsdammen väster om Turingeån

Fältobservationer

Delområde 2 utgörs i huvudsak av två marktyper. Dels den gamla åfåran med tidigare till- och frånflöden bestående av sankare och till stora delar skogbevuxen mark.

Dels de östligare delarna av dammen (övriga dammen) som gränsar till Turingeån och som präglas av torrare mark.

Enligt jordartskartan från SGU utgörs jorden i hela delområde 2 av postglacial lera vilket stämmer bra överens med fältobservationer vid provtagning (se fältnoteringar i bilaga 1). Övre jordlager inom området var i varierande grad mullhaltig och i åfå- ran till viss del bestående av gyttjelera. Rester av tegel påträffades vid markprov- punkt 14WPG63 (i dammens östra del nära Turingeån) och 14WPG25 (i dammens sydvästra del).

I flera punkter noterades vatten i provgropens botten på ett djup mellan 0,2-0,6 m u my.

Den f.d. Vidbynäsdammen med tidigare till- och frånflöden ingick 1995 i sane- ringsåtgärder för Turingen genom anläggande av vallar vid inlopp och utlopp till dammen. Genom området går nu en cirka två meter bred fåra där den tidigare dammen låg. Vid tillfället för provtagningen var fåran till stora delar vattenförande eller fuktig/sank från de sydligaste anlagda vallarna till den nordliga vallen. Vid den nordliga vallen finns ett inlopp till bräddningsrör som avvattnar den tidigare Vid- bynäsdammen. Detta rör har sitt utlopp i Turingeån mellan sedimentprovpunkt 14WS19 och 14WS20. Vid fälttillfället rann det vatten in i röret och en grumlig plym kunde anas vid dess utlopp (se figur 9 och 10 i bilaga 2). Det tidigare utloppet från Vidbynäsdammen norr om den nordliga vallen var även det vattenförande och förbundet med Turingeån vid en gångbro i den nordligaste delen av delområde 2.

Enligt uppgift från Nykvarns Kommun, se Figur 5, ska två deponiområden för föro- renat sediment från Turingeån finnas i området ungefär vid provpunkt 14WPG70 och provpunkt 14WPG39. Dessa deponimassor var dock inte möjliga att lokalisera i fält.

Inom området har man i samband med tidigare sanering och restaureringsarbeten anlagt grusgångar, vilka numer har vuxit igen med gräs och även en del sly. I tre provpunkter har påträffats fyllning från dessa grusgångar.

(18)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Laboratorieanalyser av jord Organiska ämnen

Analyser med avseende på organiska ämnen har ej genomförts i delområde 2.

Metaller Kvicksilver:

Totalt har 61 analyser med avseende på kvicksilver genomförts av jordprover från totalt 53 provpunkter. Detta motsvarar analys på ytliga jordprover från samtliga provpunkter samt några av de djupare tagna jordproverna.

26 prover (40 %) uppvisar halter lägre än KM, 13 prover (23 %) har halter högre än KM men under MKM och 23 prover (37 %) har halter av kvicksilver över riktvärdet för MKM, se även Tabell 3. I tabellen redovisas även föroreningssituationen för prover tagna i åfåran med 15 m buffert samt prover från övriga delar av den f.d.

dammen.

Eftersom misstanke om att de högsta kvicksilverhalterna påträffas i och i anslutning till den f.d. åfåran gjordes en delområdesindelning inom dammen inför klassificering och beräkning av representativa halter: den f.d. å-fåran samt övrigt område. Se ritning M201. Då avgränsningen av den f.d. å-fåran är något oklar har en 15 m buffert lagts till för att täcka upp eventuella breddningsytor vid högvatten. I proverna från f.d. å-fåran har även en indelning avseende jorddjup gjorts. Den absoluta huvuddelen av de förorenade punkterna är belägna inom den f.d. åfåran med 15 m buffert. I området utanför åfåran har halter av kvicksilver över riktvärdet för KM endast påträffats i en punkt. Denna punkt är belägen bredvid den nygrävda åfåran. De allra högsta halterna har påträffats i de djupare jordlagren 0,3-0,6 m u my.

Tabell 3. Andel analyserade prover i dammområdet vars kvicksilverhalter över- / understi- ger de generella riktvärdena för KM respektive MKM.

Övriga metaller:

I 12 av jordproverna från dammen har även analyser genomförts med avseende på övriga metaller. I 11 av dessa prover påträffades halter av metaller överstigande de generella riktvärdena för KM (Pb, Co, Cu, Cr, Ba, Cd och Zn). I 4 prover påträffa- des metallhalter överstigande riktvärdena för MKM (barium, koppar och bly). I 10 av 11 provpunkter där förhöjda halter av metaller har påträffades har även förhöjda halter av kvicksilver påträffats.

Totalt delområde 2 I åfåran +15 m Övrigt område

61 prover 45 prover 16 prover

Antal

prover % av totala

provantalet Antal

prover % av totala

provantalet Antal

prover % av totala provantalet

<KM 26 40% 11 24% 15 94%

>KM<MKM 13 23% 11 22% 1 6%

>MKM 23 37% 23 53% 0 0%

(19)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Organiskt material och TOC:

I delområde 2 har sex jordprover analyserats med avseende på pH och TOC. pH värden mellan 4,4-8,1 har uppmätts. Uppmätta TOC-halter varierar mellan 1,5-8,3 med ett aritmetiskt medelvärde på 5,0.

8.3 Sediment i Turingeån

Uppmätta halter av totalkvicksilver och metylkvicksilver i sediment redovisas i tabell 4. Tre prov uppvisade halter under rapporteringsgränsen vilket tyder på att de är opåverkade prov. I övriga prov är halterna av total-Hg ungefär tio gånger högre.

Både enligt Naturvårdsverkets klassningsmetodik för sediment i sjöar och vatten- drag (Naturvårdsverket, 1999a), och motsvarande för kust och hav (Naturvårdsver- ket, 1999b) bedöms dessa halter som tydligt påverkade, d.v.s. klass 3 i en femgradig skala. Det är även relevant att jämföra med Turingens sediment, där kvicksilver va- rit ett betydande miljöproblem. Sjön är åtgärdad och ytsedimenten håller nu halter om ca 1-1,5 mg/kg (Petsonk och Allmyr, 2014). Innan sedimenten övertäcktes upp- gavs att total-Hg varierade mellan 2-35 mg/kg i ytsedimenten. Enligt Tabell 4 nedan är uppmätta halter i Turingeån betydligt lägre än halterna av kvicksilver i Turingens ytsediment.

För metyl-Hg saknas bedömningsgrunder för att bedöma om det uppmätta halterna är låga eller höga. I en norrländsk ej lokalt förorenad sjö uppmättes halter i ytsediment om 0,07-2,4 µg/kg (Rydberg m.fl., 2012). I kvicksilverförorenade sediment från olika områden i Sverige uppmättes mycket varierande halter av metyl-Hg (Skyllberg m.fl., 2006), men huvudsakligen var uppmätta halter avsevärt högre än de här uppmätta. Utifrån dessa jämförelser görs bedömningen att de uppmätta halterna av metyl-Hg är på en bakgrundsnivå.

Tabell 4.Tabell 5 Tabell 5 Sammanställning av halter av kvicksilver och metylkvicksilver i sedi- ment i Turingeån.

Provets märkning Djup Torrsubstans Hg MeHg

m u my % mg/kgTS µg/kgTS

14S16:1 0-0,02 60,3 <0,025 -

14S17:1 0-0,02 60,9 <0,025 <0,06

14S18:1 0-0,02 67,4 <0,025 -

14S19:1 0-0,02 72,8 0,19 0,76

14S20:1 0-0,02 76,7 0,21 -

14S20:2 0,02-0,05 77,3 0,29 0,15

14S20:3 0,05-0,1 76,9 0,42 -

9 Konceptuell modell

Den konceptuella platsmodellen beskriver kopplingarna mellan föroreningskälla, spridnings- och exponeringsvägar, skyddsobjekt, geologi samt markanvändning.

(20)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

Inom det aktuella området planeras bostadsbebyggelse i delområde 1, öster om Tur- ingeån. I delområde 2 är markanvändningen oklar men troligen kommer området användas för rekreationsändamål för boende öster om ån.

Föroreningen är belägen i jord och sediment. Det är oklart hur spridningen från om- rådet ser ut men då dammområdet har kontakt med Turingeån med utlopp i sjön Tu- ringen sker troligtvis spridning via markvatten och även möjligen via grundvatten.

Undersökning av grundvatten har inte ingått i föreliggande undersökning.

Tabell 6. Konceptuell modell för planerad markanvändning –bostadsområde/rekreation.

Föroreningskällor Frigörelse- /spridnings- mekanismer

Exponeringsvägar Skyddsobjekt

Människor Miljö Naturresurser Markförorening

Sedimentförorening Omättad zon Mättad zon?

Förångning Damning

Ytlig avrinning med markvatten Utlakning till och spridning med grundvatten?

Erodering av sediment

Spridning med ytvatten

Upptag i växter Upptag i akvatiska organismer

Inandning av ånga inomhus och utom- hus

Inandning av damm Hudkontakt

Intag av jord Intag av växter

Boende och besökare, både vuxna och barn

Markmiljön Ytvatten ekosystemet

Ytvattnet i sjön Turingen Grundvattnet

(21)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

10 Förenklad riskbedömning

10.1 Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området?

Vid tillämpning av Naturvårdsverkets generella riktvärden förutsätts att halten or- gansikt material uppgår till ca 2 % och att pH-värdet ligger i intervallet 5-7. En vä- sentligt högre halt organiskt material och/eller högre pH-värden, kan innebära att de generella riktvärdena för de flesta ämnen överskattar miljö- och hälsoriskerna och vice versa vid en lägre organisk halt och/eller pH (NV, 2009).

Halten organiskt kol (TOC) och markens pH har kontrollerats i 5 jordprover från delområde 1 samt i 6 jordprover i delområde 2.

I delområde 1 har pH mellan 5,8-8,6 uppmätts. I delområde 2 har pH mellan 4,4-8,1 uppmätts.

Medelvärdet för organisk halt inom delområde 1 är 2,7 % (n=5). För delområde 2 är medelvärdet 5,0 (n=7). Båda dessa halter är högre än de 2 % som antas för de generella riktvärdena. Eftersom föroreningar såsom kvicksilver kan bindas till organiskt material kan en högre TOC-halt innebära något lägre risk för spridning och expone- ring av föroreningen.

Avvikelsen i organisk halt och pH är måttlig och vi bedömer att de generella rikt- värdena kan användas som en första bedömningsgrund vid en förenklad riskbedöm- ning av området.

10.2 Föroreningssituation i jord

10.2.1 Delområde 1

I delområde 1 har halt av kadmium och koppar över de generella riktvärdena påträf- fats i en punkt. De förhöjda halterna av kadmium och koppar kommer troligen från den sopförbränning som det fanns spår av vid den aktuella punkten, 14W06. För- oreningen är troligen av lokal karaktär, en s.k. hotspot och bedöms inte utgöra nå- gon risk för nuvarande eller planerad markanvändning.

Halter av organiska föroreningar har ej påträffats i halter över de generella riktvär- dena för känslig markanvändning.

10.2.2 Delområde 2

I delområde 2 har förhöjda halter av kvicksilver och övriga metaller såsom bly, koppar, kadmium och krom påträffats inom stora delar av området. Halterna över- skrider riktvärdena för både känslig och mindre känslig markanvändning. De högsta halterna har påträffats i och kring den f.d. åfåran som löper genom framför allt de västra delarna av dammen. Halterna av kvicksilver är relativt sett högre än de övriga metallhalterna jämfört med de generella riktvärdena för känslig markanvändning.

(22)

Reviderad:

Katarina Gyllenberg

Status: Slutversion

I 10 av 11 provpunkter där förhöjda halter av de övriga metallerna påträffats har även förhöjda halter av kvicksilver påträffats, vilket tyder på att förekomsten av dessa metaller korrelerar.

Kvicksilver:

För att bedöma riskerna med påträffad kvicksilverförorening i jord jämförs en representativ halt för området mot de generella riktvärdena. Detta medger på så sätt att hela området kan jämföras mot de generella riktvärdena och inte bara de enskilda punkterna var för sig. Hur den representativa halten beräknas är bl.a. beroende på antalet provpunkter och analysresultat från dessa. Är det få provpunkter och analyser så beräknas inte representativa medelhalter utan istället används max-halten inom området som representativ halt. I det fall fler analyser föreligger används van- ligen medelhalten som ett mått på den långsiktigt representativa halten. Eftersom en medelhalt som beräknas utifrån ett antal stickprov har en viss osäkerhet, är det praxis att ange medelvärdets övre konfidensintervall, s.k. UCLM (”Upper Confi- dence Limit of the Mean”). UCLM95 anger ett värde på halten som med 95 % san- nolikhet inte överskrids av den verkliga medelhalten inom det aktuella området. För beräkning av UCLM har ProUcl använts. I Tabell 7 nedan har kvicksilverhalterna sammanställts statistiskt.

Resultaten visar på betydande skillnader i föroreningsnivån mellan prover från åfå- ran inkl. buffert och prover utanför åfåran. Genomfört statistiskt t-test visar att skill- naderna är signifikanta. Det är även en signifikant skillnad mellan de ytliga och djupare belägna proverna inom åfåran.

Representativa halten (UCLM95) av kvicksilver inom ”Åfåran med 15 m buffert”

överskrider det generella riktvärdet för KM, 0,25 mg/kg TS, kraftigt i både ytlig och djupare jord, se Tabell 6. Representativa halten för ”Å-fåran med 15 m buffert”

överstiger även det generella riktvärdet för MKM (2,5 mg/kg TS). I ”Övrigt om- råde” utanför å-fåran ligger representativa halten av kvicksilver i nivå med riktvär- det för KM.

Tabell 7. Statistisk sammanställning av kvicksilverhalter i jord i delområde 2. Halter anges i mg/kg TS.

Parameter Åfåra+15 m buffert Ytlig jord

Åfåra+15 m buffert Djupare jord

Övrigt område Djup och ytlig jord

KM ^0,25 ^0,25 ^0,25

MKM 2,5 2,5 2,5

Antal prov 33 12 15

Min 0,012 0,012 0,016

Max 45 57 1,4

Medelvärde 4,6 23 0,15

UCLM 8,5 34 0,39