Dagvattenutredning Tekannan 1 m.fl.
Uppdragsnr: 105 25 59 Version: Färdig handling 2018-07-09
Uppdragsgivare: Nykvarns Kommun Uppdragsgivarens
kontaktperson:
Bengt Andersson
Konsult: Norconsult AB, Hantverkargatan 5, 112 21 Stockholm Uppdragsledare: Eskil Österling
Teknikansvarig: Marta Juhlén
Handläggare: Theo Voulgaridis
Färdig handling 2018-07-09 Dagvattenutredning efter justerade synpunkter
Theo Voulgaridis Theo Voulgaridis Nicolas Schoeffler
Preliminär handling 2018-06-07 Dagvattenutredning Theo Voulgaridis Marta Juhlén Eskil Österling
Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt
Detta dokument är framtaget av Norconsult AB som del av det uppdrag dokumentet gäller. Upphovsrätten tillhör Norconsult.
Beställaren har, om inte annat avtalats, endast rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat för uppdragets avsedda ändamål.105 25 59 Dagvattenutredning Tekannan 1 m.fl.
Sammanfattning
Nykvarns kommun har upprättat en detaljplan för området Tekannan 1 m.fl., beläget i anslutning till Nykvarns centrum. Detaljplanen syftar till att skapa fler bostäder i de centrala delarna av Nykvarn samt att utveckla Gammeltorpsvägen till en stadsgata. Norconsult har på uppdrag av Nykvarns kommun tagit fram en dagvattenutredning för detaljplanen. Huvudsyftet med dagvattenutredningen har varit att utreda hur planens genomförande kan komma att påverka dagvattensituationen lokalt och vidare mot Nykvarns centrum. Utredningen syftar också till att besvara hur planens genomförande kan påverka recipienternas miljökvalitetsnormer, MKN, och grundvatten i anslutning till området.
De befintliga dagvattenledningarna bedöms idag ha kapacitet för att omhänderta avrinning
motsvarande ett befintligt 10-årsregn från planområdet. Dagvattenledningarna i planområdet belastas emellertid även uppströms vilket i praktiken skulle innebära att ett skyfall med 10 års återkomsttid skulle överskrida befintlig kapacitet. Nederbörd med 30 års återkomsttid bedöms överstiga dagvattenledningsnätets kapacitet för både befintlig och framtida situation.
Lokala fördröjningsanläggningar har därför utretts och föreslagits med strypta utlopp baserat på två randvillkor. Det ena villkoret avser att begränsa utflöden för att inte överskrida befintlig
dagvattenledningskapacitet. Det andra syftar till att reglera utflödet till ett befintligt 10-årsregn. De föreslagna anläggningarna har i sin tur dimensionerats för att omhänderta den resulterande
dagvattenvolymen från ett framtida 30-årsregn. Dessa åtgärder tillsammans med föreslagen
höjdsättning i området beräknas förbättra dagvattensituationen och därmed minska avrinningen som leds till Nykvarns centrum. En översvämningsmodellering där flöden i ledningsnätet uppströms och nedströms planområdet beaktas i kombination med ytavrinning är dock rekommenderat för att ge större klarhet i hur området kan påverka avrinningsmöjligheterna i Nykvarns centrum vid ett skyfall.
Utredningen visar att både föroreningshalten och föroreningsbelastningen teoretiskt kommer minska i det scenario som har utretts. Vidare bedöms risken för att förorena den grundvattentäkt som finns i anslutning till planområdet minska.
Innehåll
Inledning 5
Syfte 5
Planerad exploatering/planförslag 6
Underlag 6
Dagvattenstrategi 7
Dimensioneringsförutsättningar 7
Orientering 8
Recipienter 8
Turingen 8
Turingeån 9
Skyddsvärda intressen 9
Geoteknik 10
Grundvatten 11
Markavvattnings-/sjösänkningsföretag 12
Befintlig dagvattenhantering 13
Avrinningsområden 14
Befintliga dagvattenflöden 16
Befintlig föroreningsbelastning 17
Föreslagen dagvattenhantering 18
Kommunala riktlinjer för framtida dagvattenhantering 18
Framtida dagvattenflöden 18
Erforderliga fördröjningsvolymer 19
Framtida dagvattenföroreningar 20
Föreslaget dagvattensystem 21
Delområde 1 21
Delområde 2 22
Delområde 3 22
Höjdsättning och avrinningsvägar vid extrem nederbörd 22
Slutsatser 23
Litteraturförteckning 25
Inledning
Nykvarn kommun har upprättat en detaljplan för området Tekannan 1 m.fl. Planområdet omfattar ca 1,9 ha och ligger strax söder om Nykvarns centrum och öster om Turingeån vilket visas i figur 1.
Området lutar från nordväst, där de högsta punkterna i området återfinns till sydöst. De norra delarna av Gammeltorpsvägen som går igenom området lutar mot Nykvarns centrum.
Detaljplanen syftar till att skapa fler bostäder i de centrala delarna av Nykvarn samt utveckla Gammeltorpsvägen som löper genom planområdet till en stadsgata. Norconsult har på uppdrag av Nykvarns kommun tagit fram en dagvattenutredning för detaljplanen.
Figur 1. Översiktskarta med det ungefärliga planområdet ritat i rött och recipienten Turingeån till väster (Eniro, 2018).
Syfte
Huvudsyftet med dagvattenutredningen har varit att utreda hur planens genomförande kan komma att påverka vattenavledningen lokalt och vidare mot Nykvarns centrum. Utredningen syftar också till att besvara frågan om hur planens genomförande kan påverka Turingeåns miljökvalitetsnorm samt grundvattnet från Turingeåsen-Turinge i anslutning till området (Nykvarns kommun, 2017).
Planerad exploatering/planförslag
Dagvattenutredningen grundar sig på de planbestämmelser som kommunen angivit för Tekannan 1 m.fl. där fyra flerbostadshus ska tillkomma. Byggnaderna är markerade med B och de romerska siffrorna anger föreslaget våningsantal, figur 2. Tre av fyra byggnader kommer att placeras på mark som idag utgörs av parkeringar. Det fjärde huset, ett seniorboende, planeras att byggas i de södra delarna av planområdet på delar av den befintliga parkmarken. I övrigt ska Gammeltorpsvägen med tillhörande gång- och cykelbanor breddas och byggas om till en stadsgata (Nykvarns kommun, 2017).
Figur 2. Planbestämmelser med planerad exploatering för Tekannan 1 m.fl.
Underlag
Följande underlag har tillhandahållits och utgör grunden för dagvattenutredningen.
· Grundkarta dwg, 2018-03-29
· Befintligt VA-ledningsnät dwg, 2018-03-19
· Plangräns dwg, 2018-03-15
· Tidigare dagvattenutredning, 2018-02-27
· Situationsplan och plangräns dwg, 2018-03-15
· PM Tekannan – MKN för vatten m.m., 2018-04-17
· Ortofoto, 2018-03-22
· Planbestämmelser, 2018-02-27
Dagvattenstrategi
Dagvattnet ska enligt Nykvarns kommuns riktlinjer i första hand omhändertas lokalt genom infiltration på fastigheten. I andra hand ska dagvatten avledas till det kommunala dagvattennätet. I Nykvarns kommuns tätort leds dagvatten från det kommunala nätet huvudsakligen
Till recipienten Turingeån (Nykvarns kommun, 2018).
Dimensioneringsförutsättningar
Eftersom området ligger i direkt anslutning till Nykvarns centrum har regn med återkomsttider på 10- och 30 år använts i den här dagvattenutredningen i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). VA-huvudmannen ansvarar i centrum- och affärsområden för regn med 10- respektive 30-års återkomststid, tabell 1.
Tabell 1. Tabell från P110 (Svenskt Vatten, 2016).
Beställarens ansvar (tex >100 år), respektive VA-huvudmannens ansvar (tex 30 år) för dagvatten
Orientering
I följande avsnitt ges en beskrivning av aktuella recipienter, markförhållanden och eventuella skyddsvärda områden inom och i anslutning till planområdet
Recipienter
År 2000 införde Europaparlamentet ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat
Vattendirektivet, med målsättningen att inom hela EU uppnå vattenkvalitet av god ekologisk status inom hela EU för grundvatten, kustvatten, vattendrag och större sjöar som huvudregel. Den ekologiska statusen omfattar kvalitetsfaktorerna biologi, fysikalisk-kemiska och hydromorfologi vilka i
prioriterad ordning klassificeras från biologi som värderas högst till hydromorfologi som värderas lägst. Den kvalitetsfaktor som uppvisar störst mänsklig påverkan är utslagsgivande och bestämmer den ekologiska statusen för vattenförekomsten. För att uppnå god vattenstatus sätts kvalitetsmål i form av s.k. miljökvalitetsnormer, MKN, för vattenförekomster som reglerar till vilken tidpunkt som målet ska vara uppfyllt. Beslutade normer för vattenförekomster finns sammanställda på
Vatteninformationssystem i Sveriges, VISS, hemsida (VISS, 2018).
Planområdet ligger i huvudavrinningsområdet för sjön Turingen som har en beslutad MKN om god ekologisk status till 2021 (VISS, 2017a). I avrinningsområdet ligger även Turingeån som mynnar ut i Turingen. Turingeån har också en beslutad MKN om god ekologisk status till 2021 enligt VISS (2017b).
Turingen
Turingen klassificeras som en vattenförekomst med måttlig ekologisk status och god kemisk status utan de överallt överskridande ämnena kvicksilver och bromerad difenyleter enligt senaste bedömning.
Kvicksilver och bromerad difenyleter överskrider gränsvärdena för i stort sett alla vattenförekomster i Sverige och bedöms inte kunna hanteras inom en överskådlig framtid vilket har resulterat i att ämnena har undantagits i MKN (VISS, 2017a). Turingen har även tidigare belastats med spillvatten från ett pappersbruk vilket föranlett mycket höga kvicksilverhalter som sjön senare sanerats för (Nykvarns kommun, 2016).
Två biologiska kvalitetsfaktorer har i en sammanvägning bedömts som utslagsgivande för Turingen.
De två faktorerna är växtplankton och näringsämnespåverkan med avseende på växtplankton. Båda bedömningarna har gjorts med ett litet underlag av data (VISS, 2017a).
Den fysikalisk-kemiska faktorn näringsämnen har klassats som måttlig och bedöms vara
utslagsgivande för recipienten. Mätningen för näringsämnen bedöms emellertid vara osäker (VISS, 2017a).
De hydromorfologiska faktorerna konnektivitet och längsgående konnektivitet i sjöar bedöms vara dåliga för vattenförekomsten på grund av påträffade vandringshinder för svag- eller starksimmande fiskarter i alla anslutande vattendrag. Faktorerna bedöms dock inte vara utslagsgivande (VISS, 2017a).
Som betydande diffusa påverkanskällor har enskilda avlopp, jordbruk, urban markanvändning och atmosfärisk deposition identifierats (VISS, 2017a).
Turingeån
Turingeån rinner mellan Norra Yngern och sjön Turingen. Vattenförekomsten klassificeras likvärdigt med Turingen som en förekomst med måttlig ekologisk status och god kemisk status utan de överallt överskridande ämnena enligt senaste bedömning (VISS, 2017b). Turingeån har också varit kraftigt förorenad med avseende på kvicksilver efter utsläpp från ett närliggande pappersbruk.
Vattenkvalitetsmässigt har stora skillnader av vattnet uppströms och nedströms Nykvarns tätort uppmärksammats. Uppströms tätorten har vattenkvaliteten identifierats som väldigt god i förhållande till nedströms där vattnet visat sig vara belastat av avloppsvatten, förorenat dagvatten och
näringsämnen från jordbruksmark (Nykvarns kommun, 2016).
Utslagsgivande för klassningen av Turingeåns ekologiska status är konnektivitet som bedöms ha dålig status och morforlogiskt tillstånd som klassats som otillfredsställande status (VISS, 2017b).
Som betydande diffusa påverkanskällor har urban markanvändning, jordbruk, enskilda avlopp och atmosfärisk deposition identifierats (VISS, 2017b).
Skyddsvärda intressen
Sjön Turingen ingår tillsammans med Yngern i ett värdefullt sjösystem som har identifierats som riksintresse för naturvården (Nykvarns kommun, 2016). I övrigt har inga skyddsvärda intressen påträffats i anslutning till planområdet (Nykvarns kommun, 2017; Länsstyrelsen, 2018).
Geoteknik
En jordartskarta hämtad från SGU (2018a) visar att området med omnejd utgörs av isälvssediment, leror, sand och berg. Inom planområdet finns berg i de sydöstra delarna av planområdet som i övrigt domineras av isälvssediment. Nordväst om planområdet finns en grundvattentäkt i form av en isälvsavlagring vilket visas i figur 3.
Figur 3. Jordartskarta hämtad från SGU:s kartvisare (SGU, 2018a) med det ungefärliga planområdet ritat i svart.
Grundvatten
Turingeåsen-Turinge är ett grundvattenmagasin av sand- och grusförekomst. Grundvattennivåerna i området är osäkra. Enligt SGU:s (2018c) kartor för grundvattenmagasin finns uttagsmöjligheter motsvarande 5-25 l/s i en jordakvifär i området, se blå markering i figur 4, vilket motsvarar en stor grundvattentillgång. I resterande delar finns magasin med uttagsmöjligheter som understiger 1 l/s (SGU, 2018c).
Sand- och grusavlagringar, som Turingeåsen-Turinge, har generellt en stor magasinerande förmåga.
En stor magasinerande förmåga är positivt eftersom det innebär att en större del av
grundvattenbildningen kan omhändertas. Generellt är grundvattenmagasin med stora volymer relativt okänsliga för enskilda torrår eftersom volymen som kan lagras vida överskrider grundvattenbildningen för ett normalår. De enskilt viktigaste faktorerna för grundvattenbildning är nederbörd och
avdunstning. Eftersom genomsläppligheten i planområdet är hög i stora delar, se figur 5, finns det potential för stor grundvattenbildning vid normal nederbörd (SGU, 2016). Grundvattenförekomsten har en MKN som idag klassas som god med avseende på kemisk och kvantitativ status. Eftersom förekomsten belastas av vatten från förorenade områden och kontaminerat dagvatten finns det en risk för att normen god kemisk status inte upprätthålls till 2021 (VISS, 2016).
Figur 5. En överblicksbild över markens genomsläpplighet i området. Ett ungefärligt planområde är ritat i svart (SGU, 2018b).
Grundvattenmagasin 1:2500 Genomsläpplighet skala 1:2500
Figur 4. Karta över grundvattenmagasin i området med ett ungefärligt planområde ritat i svart. I det vita området är uttagsmöjligheterna okända (SGU, 2018c)
Ett av Sveriges 16 nationella miljömål syftar till att skapa en giftfri miljö i landet. Ett område klassas som förorenat om det kan medföra olägenhet eller skada för människors hälsa eller miljön. Misstänkt förorenade områden inventeras, bedöms och risklassas genom så kallad MIFO-metodik, det vill säga
”Metodik för Inventering av Förorenade Områden”. MIFO-objekt klassas som områden som kan ha förorenats av en verksamhet (Länsstyrelsen, uå). Flera MIFO-objekt har identifierats inom och i anslutning till området för grundvattenförekomsten. Huruvida något objekt ligger innanför planområdesgränsen är okänt. Önskas MIFO-objektens placering och eventuella påverkan på grundvattentäkten undersökas föreslås det göras i en separat utredning. För att minska
föroreningsbelastningen till grundvattenmagasinet har rening av dagvatten identifierats som en möjlig åtgärd (VISS, 2016).
Markavvattnings-/sjösänkningsföretag
Strax öster om planområdet finns de aktiva torrläggningsföretagen Ströpsta-Stensborg och Ströpsta- Nibble, se figur 6. Torrläggninsföretagen är placerade i lågpunkter i landskapet som har identifierats som känsliga enligt Länsstyrelsen (2018) skyfallskartering, figur 8.
Figur 6. Översiktskarta över vattenvägen genom kommunen och närliggande torrläggningsföretag (Länsstyrelsen, 2018).
Ungefärligt planområde
Ströpsta tf
Befintlig dagvattenhantering
Planområdet består av bebyggd mark med inslag av grönområden. Det största grönområdet utgörs av en befintlig park i områdets södra del. Längs med Gammeltorpsvägen som löper genom Tekannan finns grönytor med planterade trädrader och några enstaka solitärträd. Innergårdarna för de befintliga bostäderna utgörs av mindre grönytor och asfalterade parkeringsplatser (Nykvarns kommun, 2017).
Till väster om detaljplaneområdet är Turingeån belägen i form av Stålbruksdammen. Söder om planområdet, uppströms området för Tekannan, finns främst bostäder med inslag av naturmark och mindre skogspartier.
En stor del av dagvattnet från området hanteras idag utan fördröjning eller perkolation via brunnar till två dagvattenledningar. Huvudledningen är belägen under Gammeltorpsvägen, har en dimension på 400 mm och beräknas ha kapacitet för 120 l/s. Huvudledningen går genom planområdet mot Nykvarns centrum och leds utan rening vidare till Turingeån. Under parkeringen vid Gammeltorpsvägen 5 finns ytterligare en ledning, här namngiven dagvattenledning 2, med dimensionen 225 mm, se bilaga 1.
Ledningen beräknas ha kapacitet för 52 l/s och leds också utan rening vidare till Turingeån.
Dagvattnet från ledning 2 mynnar ut nedströms en del av Turingeån som kallas Järndammen.
Dagvattnet som leds till Järndammen rinner via ett annat avrinningsområde än dagvattnet från huvuddagvattenledningen.
Dagvatten från parkytan i planområdets sydliga del bedöms till stor del perkolera till den
genomsläppliga marken. Dagvattnet som inte infiltrerar marken i parkområdet bedöms avrinna till ett befintligt äldreboende i öster utan fördröjning.
En översiktsbild över befintlig dagvattenhantering kan ses i bilaga 1.
Avrinningsområden
Vattenförekomsten Yngern mynnar ut i Turingeån som rinner vidare förbi Nykvarns tätort och hela vägen bort till recipienten Turingen. Avrinningsområdet för Turingen är 105 km2. Turingen mynnar i sin tur ut i Mälaren (SMHI vattenwebb, 2018). I figur 7 kan hela avrinningsområdet för Turingen ses (VISS, 2017).
Figur 7. Avrinningsområdet för sjön Turingen och flödesriktning från Yngern. Den röda pricken markerar det ungefärliga området för planen (SMHI vattenwebb, 2018).
Delavrinningsområdet som avvattnar Nykvarns tätort är mindre än huvudavrinningsområdet för Turingen, ca 23 km2, enligt SMHI:s (2018) vattenwebb. Marken i delavrinningsområdet utgörs till ca 75 % av skogsmark, ca 16 % av sjöar och ca 10 % av jordbruksmark (VISS, 2017).
Enligt Länsstyrelsens (2018) skyfallskartering finns en instängd yta i planområdet som begränsas av befintliga fastigheter, se figur 8 (Länsstyrelsen, 2018). Idag utgörs punkten av en parkering som avvattnas genom en brunn vidare till dagvattenledning 2. Ytan planeras dessutom att bebyggas varvid eventuella problem kan åtgärdas. I övrigt har inga instängda områden uppmärksammats i
utredningsarbetet.
Figur 8. Skyfallskartering hämtad från Länsstyrelsens webbaserade GIS-verktyg (Länsstyrelsen, 2018). Den svarta markeringen symboliserar den ungefärliga platsen för planområdet.
Befintliga dagvattenflöden
Rationella metoden har använts för att beräkna dagvattenflöden i enlighet med Svenskt Vattens (2016) publikation P110. Ekvationen för rationella metoden består av de fyra parametrarna Q, φ, i och A, se ekvation 1, vilken har använts för att beräkna befintliga och framtida dagvattenflöden.
Q = A × φ × i (1) Q = flöde [l/s]
A = avrinningsområdets totala yta [ha]
φ = avrinningskoefficient [-]
i = dimensionerande regnintensitet [l/s,ha]
Det dimensionerande flödet från respektive avrinningsområde erhålls då hela området bidrar med avrinning. Den yta som bidrar till avrinning kallas den reducerade arean och erhålls genom att en avrinningskoefficient multipliceras med aktuell yta, se ekvation 1. Den dimensionerande rinntiden inom varje område sätts lika med regnvaraktigheten, varvid det dimensionerande flödet Q erhålls. I det här fallet har rinntiden beräknats till omkring 6 min. Svenskt Vatten (2016) rekommenderar att
rinntiden bör sättas till minst 10 min och att lokala nederbördsdata tillämpas där så är möjligt.
Historisk nederbörd har därför hämtats från SMHI:s (2018) närmaste aktiva mätstation Södertälje som har en omfattande serie av observationer.
Detaljplaneområdet har delats upp i tre mindre delavrinningsområden, se bilaga 1. De tre
delavrinningsområdena har definierats utifrån vattnets flödesriktning. De ytor som avrinner till samma punkt tillhör samma delområde. Delområde 1 rinner till huvuddagvattenledningen, Delområde 2 avrinner sydöst bort från planområdet och Delområde 3 avrinner till dagvattenledning 2 under parkeringen vid Gammeltorpsvägen 5, se bilaga 1. I tabell 2 sammanfattas de beräknade flödena.
Tabell 2. Beräknade befintliga dagvattenflöden och dagvattenledningskapacitet.
Area
[ha] φ Red.
area [ha]
Q10-årsregn
[l/s]
Q30-årsregn
[l/s]
Kapacitet dagvattenledning
[l/s]
Års- medelflöde
[m3/år]
Delområde 1 1201 3 060
Naturmark 0,3 0,1 0,03 6 8
Tak 0,1 0,9 0,02 5 8
Gång- &
cykelväg 0,1 0,8 0,1 22 31
Bilväg 0,2 0,8 0,1 32 46
Parkering 1 0,4 0,8 0,3 54 77
Delområde 2 - 620
Naturmark 0,5 0,1 0,05 12 17
Gång- &
cykelväg 0,06 0,8 0,05 12 17
Delområde 3 522 1 120
Naturmark 0,09 0,1 0,01 6 9
Tak 0,1 0,9 0,02 5 8
Gång- &
cykelväg 0,04 0,8 0,03 8 11
Parkering 2 0,13 0,8 0,10 24 34
Summa 1,91 - 0,81 185 266 - 4 800
1 Huvuddagvattenledningen beräknas med knapp marginal klara ett befintligt 10-årsregn.
2 Dagvattenledning2 bedöms för befintligt tillstånd ha kapacitet för ett 10-årsregn.
Befintlig föroreningsbelastning
Befintliga föroreningskoncentrationer har beräknats genom att multiplicera en ytas andel av den totala reducerade arean för delområdet med motsvarande schablonhalt hämtad från StormTac. I tabell 3 visas summan av föroreningskoncentrationer från varje delområde och den totala koncentrationen för hela planområdet.
Tabell 3. Beräknade befintliga föroreningskoncentrationer för planområdet.
Ämne P
µg/l N mg/l
Pb µg/l
Cu µg/l
Zn µg/l
Cd µg/l
Cr µg/l
Ni µg/l
Hg µg/l
SS mg/l
Olja mg/l
Delområde 1 119 1,6 14 27 76 0,4 10 4 0,05 78 0,6
Delområde 2 155 1,6 5 19 30 0,3 5 3 0,05 27 0,5
Delområde 3 109 1,3 14 23 72 1 9 4 0,03 70 0,4
Planområde 120 1,5 13 25 70 0,5 9 4 0,05 70 0,6
Befintliga föroreningsmängder har beräknats genom att multiplicera den årliga vattenvolym som avrinner från en yta med motsvarande schablonhalt hämtad från StormTac. De summerade föroreningsmängderna från varje delområde sammanfattas i tabell 4 tillsammans med en total föroreningsmängd för hela planområdet.
Tabell 4. Beräknade befintliga föroreningsmängder för planområdet i kg/år.
Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja
Delområde 1 0,2 2,0 0,004 0,02 0,04 0,001 0,007 0,005 0,00005 26 0,5 Delområde 2 0,1 1,0 0,003 0,01 0,02 0,0002 0,003 0,002 0,00003 16 0,3 Delområde 3 0,2 2,1 0,02 0,04 0,1 0,001 0,01 0,006 0,0001 111 0,7 Summa 0,4 5,1 0,03 0,07 0,2 0,002 0,02 0,01 0,0001 154 1,4
Föreslagen dagvattenhantering
Kommunala riktlinjer för framtida dagvattenhantering
Dagvatten ska i största mån omhändertas lokalt inom fastigheten genom infiltration. I andra hand får dagvatten ledas till det kommunala dagvattennätet. Dagvatten får inte föras till spillvattensystemet. I Nykvarns tätort leds i huvudsak dagvattnet till Turingeån (Nykvarn kommun, 2018).
Framtida dagvattenflöden
Föreliggande exploateringsförslag leder till förändrade dagvattenflöden. I framtiden väntas
förändringar i klimatet leda till ökade nederbördsmängder under alla årstider i Sverige. Under vintern förväntas den största ökningen ske. För så kallade häftiga regn eller nederbörd med en kortare varaktighet än en timme rekommenderar Svenskt Vatten (2016) att framtida dagvattenflöden
multipliceras med en klimatfaktor om minst 1.25. I övrigt har det framtida dagvattenflödet beräknats på samma sätt som de befintliga flödena. I tabell 5 sammanfattas de flöden som ett genomförande av detaljplanen beräknas resultera i. I tabellen kan ses att den resulterande avrinningen från ett 10- respektive ett 30-årsregn förväntas öka med omkring 61 % till följd av ökad nederbörd och förtätning.
Tabell 5. Framtida beräknade dagvattenflöden och befintligt beräknat dagvattenledningskapacitet.
Area
[ha] φ
Red.
area [ha]
Q10-årsregn
[l/s]
Q30-årsregn
[l/s]
Kapacitet dagvattenledning
[l/s]
Års- medelflöde
[m3/år]
Delområde 1 1201 3 650
Naturmark 0,3 0,1 0,03 7 10
Tak 0,2 0,9 0,2 63 91
GC-väg 0,2 0,8 0,2 38 55
Bilväg 0,2 0,8 0,2 44 63
Parkering 1 0,1 0,8 0,1 24 34
Delområde 2 - 1 020
Naturmark 0,4 0,1 0,04 12 18
Tak 0,1 0,9 0,1 21 31
GC-väg 0,1 0,8 0,1 15 22
Delområde 3 522 1 530
Naturmark <0,1 0,1 <0,01 4 6
Tak 0,2 0,9 0,2 42 61
GC-väg 0,04 0,8 0,03 9 14
Parkering 2 0,08 0,8 0,06 18 26
Summa 1,96 - 1,05 298 429 6 190
Procentuell
förändring + 29 +61 +61 Oförändrad + 29
1 Kapaciteten för huvuddagvattenledning antas här vara oförändrad. Fördröjningsåtgärder dimensioneras så att den nuvarande bedömda kapaciteten inte överskrids.
2 Dagvattenledning2 antas ha samma kapacitet som för befintligt tillstånd. Fördröjningsåtgärder dimensioneras för att inte överskrida befintlig kapacitet samt ett befintligt 10-årsregn.
Erforderliga fördröjningsvolymer
Magasinsvolymer har bestämts med hjälp av att beräkna tillrinning och avtappning med så kallade intensitets-varaktighetskurvor för nederbörd med en specifik återkomsttid. Erforderlig magasinsvolym bestäms sedan som den maximala skillnaden mellan tillrinning och avtappning (Svenskt Vatten, 2011b).
Dagvatten från planområdet föreslås fördröjas och renas för att sedan bräddas till befintliga dagvattenledningar. De befintliga dagvattenledningarnas beräknade kapacitet har tillsammans med befintliga beräknade 10-årsflöden använts som kriterium för att bestämma ett maximalt utgående flöde från de föreslagna dagvattenmagasinen. Den erforderliga fördröjningsvolymen för anläggningarna har beräknats för ett regn med 30-års återkomsttid i enlighet med tabell 1. De beräknade
fördröjningsvolymerna sammanfattas i tabell 6.
Tabell 6. Erforderliga magasinsvolymer, dess areor och djup för regn med 10- respektive 30 års återkomsttid inklusive klimatfaktor på 1.25.
Återkomsttid [år]
Red.
area [ha] Area [m2] Djup [m] Utgående flöde [l/s]
Volym magasin
[m3] Delområde 11
Makadammagasin 1 10 0,39 46 1,2 100 55
30 0,39 103 1,2 100 124
Kassettmagasin 1 10 0,22 33 1,2 10 40
30 0,22 56 1,2 10 67
Delområde 22
Kassettmagasin 2 10 0,17 23 1,2 10 27
30 0,17 39 1,2 10 47
Delområde 33
Kassettmagasin 3 10 0,26 17 1,2 40 20
30 0,26 33 1,2 40 40
Summa - 1,07 - - 120 / 40 -
1 Dagvatten från delområde 1 leds till huvuddagvattenledningen.
2 Dagvatten från delområde 2 leds till huvuddagvattenledningen.
3 Dagvatten från delområde 3 leds till dagvattenledning 2.
Framtida dagvattenföroreningar
Till följd av den prejudicerande så kallade Weserdomen har ett icke-försämringskrav uppkommit för vattenförekomster med en MKN. Det innebär att Sverige som medlemsstat i EU inte får bevilja tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller att uppnåendet av god status/potential äventyras. En strikt tolkning av Weserdomen kan innebära att utsläppen av
föroreningar inte får öka alls. Havs- och vattenmyndigheten menar dock att bedömningen av en kvalitetsfaktor som riskerar att försämras ska sättas i relation till storleken av vattenförekomsten som helhet eftersom det är denna som normen svarar emot (HaV, 2016).
Eftersom planområdet ligger i närheten av en grundvattenförekomst med MKN som riskerar att missas inom tidsfristen och att dagvattnet från Nykvarns centrum bedömts som förorenat, har det ansetts vara motiverat att ställa ett icke-försämringskrav för samtliga föroreningar som undersökts. De
anläggningar som föreslagits grundar sig på reningsschabloner hämtade från StormTac, vilka presenteras i tabell 7 nedan.
Tabell 7. Reningsanläggningar och dess reningseffekt % hämtad från StormTac:s databas.
Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja
Regnbädd 65 40 80 65 85 85 55 75 80 80 70
Skelettjord
makadam & jord 55 55 75 75 80 65 70 65 50 90 85
Makadammagasin 35 45 75 70 70 60 70 55 40 80 75
Kassettmagasin 70 15 75 70 70 60 70 55 60 75 65
Oljeavskiljare 5 5 10 0 10 0 0 5 20 15 80
De framtida föroreningskoncentrationerna har beräknats på samma sätt som de befintliga med skillnaden att den teoretiska reningseffekten från tabell 7 har inkluderats. I tabell 8 visas summan av föroreningskoncentrationer från varje delområde och den totala summan för hela planområdet med föreslagna reningsåtgärder.
Tabell 8. Beräknade framtida föroreningskoncentrationer för planområdet efter rening. Grön färg indikerar att föroreningen klarar icke-försämringskravet.
Ämne P
µg/l N mg/l
Pb µg/l
Cu µg/l
Zn µg/l
Cd µg/l
Cr µg/l
Ni µg/l
Hg µg/l
SS mg/l
Olja mg/l
Delområde 1 29 0,5 0,4 2 3 0,05 1 1 0,01 1,1 0,01
Delområde 2 21 0,9 0,4 2 4 0,1 1 1 0,003 3,4 0,03
Delområde 3 31 1,1 2 5 16 0,2 2 2 0,01 12 0,05
Planområde 28 0,7 1 3 6 0,1 1 1 0,01 4,1 0,03
Procentuell
förbättring 76 53 93 90 91 75 88 75 77 94 95
Framtida föroreningsmängder har beräknats genom att multiplicera den årliga vattenvolym som avrinner från en yta med motsvarande schablonhalt hämtad från StormTac. De summerade föroreningsmängderna från varje delområde sammanfattas i tabell 9 tillsammans med en total föroreningsmängd för hela planområdet.
Tabell 9. Beräknade framtida föroreningsmängder för planområdet efter rening i kg/år.
Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja
Delområde 1 0,1 1,9 0,001 0,01 0,01 0,0002 0,003 0,002 5*10-5 4 0,1 Delområde 2 0,04 0,8 0,0004 0,002 0,004 0,0002 0,001 0,001 4*10-6 3 0,03 Delområde 3 0,05 1,7 0,003 0,008 0,02 0,0004 0,003 0,003 1*10-5 18 0,08 Summa 0,2 4,4 0,005 0,02 0,04 0,001 0,007 0,006 7*10-5 25 0,2 Procentuell
förbättring 56 14 82 76 78 60 71 54 50 84 89
Föreslaget dagvattensystem
Nedan följer förslag till en hållbar dagvattenhantering med hänsyn till de framtida förutsättningarna.
Dagvattenutredningen har utgått från de planbestämmelser som finns i Nykvarns kommun (2017) samrådshandling samt den plankarta som tagits fram för området. Eftersom plankartan endast anger bestämmelser för markanvändning och ej detaljutformning av planerad bebyggelse avser placeringen av dagvattenanläggningarna i bilaga 2 endast förslag. Exakt placering och utformning bör avgöras när exploateringen är bestämd och därefter anpassas till rekommendationerna som anges under 4.5.1 – 4.5.3 och tabell 6 för att uppnå flödes- och reningskrav.
I planbestämmelserna för området ställer kommunen krav på att parkeringar som hanterar mer än 15 fordon ska ha oljeavskiljare. Det har beaktats i beräkningarna ovan. Parkeringar ska dessutom anläggas med hårdgjord yta varför permeabla anläggningar inte har beaktats i utredningen.
Bestämmelserna medger också viss tolkning av placeringen och detaljutformningen av de föreslagna dagvattenanläggningarna (Nykvarn kommun, 2017). Oljeavskiljare avser att rena vatten med höga föroreningar av olja, exempel vid punktutsläpp (Stockholms stad, 2016).
Delområde 1
Dagvatten från Delområde 1 hanteras via minst två reningssteg för att uppnå adekvat rening.
Inom planområdet ska extra hänsyn tas till solitärträd och allér enligt den grönstrukturplan som Nykvarn kommun (2017) upprättat. Det har beaktats i dagvattenutredningen som här föreslår att den befintliga allén vid Gammeltorpsvägen kan byggas om till en allé med skelettjord. Stråket med
skelettjord dräneras sedan vidare till ett makadammagasin, M1, med strypt utlopp där ytterligare rening och fördröjning kan ske. Anläggningarna föreslås omhänderta dagvatten från Gammeltorpsvägen, parkeringar samt gång- och cykelvägar enligt uppdelningen i bilaga 2.
Dagvatten från tak i Delområde 1 föreslås hanteras separat genom regnbäddar som vattnet får infiltrera innan det når ett kassettmagasin, K1, med strypt utlopp för fördröjning.
De två magasinen, makadam och kassett, ansluts sedan till den befintliga huvuddagvattenledningen under Gammeltorpsvägen.
Delområde 2
Dagvatten från Delområde 2 föreslås hanteras genom regnbäddar och ett kassettmagasin, K2, med strypt utlopp. Dagvatten från naturmark samt gång- och cykelväg föreslås ledas till regnbäddar kopplade till kassettmagasinet där sedimentering av föroreningar och ytterligare fördröjning av
dagvattnet kan ske. Takdagvatten från den planerade byggnaden för seniorbostäder kan ledas direkt till kassettmagasinet utan ytterligare reningssteg, se bilaga 2.
Delområde 3
För Delområde 3 föreslås allt dagvatten ledas till ett underjordiskt kassettmagasin, K3, utan ytterligare reningssteg. Kassettmagasinet bör anslutas till dagvattenledning 2. Dagvatten från Delområde 3 kommer till stor del från de befintliga och planerade byggnadernas tak samt asfalterade ytor i delområdet, se bilaga 2.
Principlösningar för de olika dagvattenanläggningarna redovisas i bilaga 3.
Höjdsättning och avrinningsvägar vid extrem nederbörd
Skyfall utgör en svår samtida och framtida utmaning. Att utforma ledningsnätet för att omhänderta vatten från regn med stora återkomsttider är varken en teknisk eller ekonomiskt försvarbar lösning.
Skyfall bör istället hanteras och fördröjas lokalt för att skapa ett mer kontrollerbart förlopp vid översvämningar (Svenskt Vatten, 2016).
Området bör därför höjdsättas och utformas på ett sådant sätt att marköversvämning vid 100-årsregn inte skadar byggnader. Kvartersmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten ska kunna erhållas. Lägsta golvnivå
föreslås inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten i stor utsträckning avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Det förutsätter emellertid att ovan beskrivna höjdsättning även beaktas vid bebyggelse nedströms planområdet.
Som ytterligare skydd skulle parkeringarna i området kunna höjdsättas till översvämningsytor som kan ta hand om översvämningsvatten. Översvämningsytor är en effektiv åtgärd mot skyfall enligt Svenskt Vatten (2016).
Norconsult AB VA-teknik Stockholm Kontaktperson
Theo.Voulgaridis@norconsult.com
Litteraturförteckning
Eniro (2018). Eniro kartor. Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.175934,17.433473&z=17 [2018- 03-16]
Havs- och vattenmyndigheten (2016). Följder av Weserdomen – analys av rättsläget med sammanställning av domar. HaV: 2016:30
Länsstyrelsen (2018). Länsstyrelsens WebbGIS – Länskarta Stockholms län. Tillgänglig: http://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/ [2018-03-20]
Länsstyrelsen (uå). Inventering enligt MIFO. Tillgänglig: Länk [2018-05-15]
Nykvarns kommun (2017). Samrådshandling - Detaljplan för Tekannan 1 m.fl. Nykvarns kommun:
Dnr KS/2012:229
Nykvarns kommun (2016). Nykvarns kommuns vattenplan - huvuddokument. Nykvarns kommun:
KS/2016:238.
Nykvarns kommun (2018). Dagvatten. Tillgänglig:
http://www.nykvarn.se/byggaboochmiljo/kommunaltvattenochavlopp/dagvatten.4.375fc90414642bd5f 8a7d148.html [2018-03-22]
SGU (2018a). SGU Sveriges Geologiska Undersökning Jordarter 1:25000 – 1:100000. Tillgänglig:
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html [2018-03-19]
SGU (2018b). SGU Sveriges Geologiska Undersökning Genomsläpplighet. Tillgänglig:
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-genomslapplighet.html [2018-03-19]
SGU (2018c). SGU Sveriges Geologiska Undersökning Grundvattenmagasin. Tillgänglig:
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html [2018-03-19]
SGU (2017). Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige. SGU: N2016/07991/SUN, N2016/07822/KLS
SMHI vattenwebb (2018). Hydrologiskt nuläge. Tillgänglig: https://vattenwebb.smhi.se/hydronu/
[2018-03-20]
SMHI (2018). Öppna data Meteorologiska observationer. Tillgänglig: https://opendata-download- metobs.smhi.se/explore/?parameter=3 [2018-05-18]
Stockholms stad (2016). Dagvattenhantering Riktlinjer för parkeringsytor. Tillgänglig: Länk [2018- 05-23]
Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten Publikation P110
Svenskt vatten (2011a). Hållbar dag- och dränvattenhantering. Solna: Svenskt Vatten Publikation P105
Svenskt vatten (2011b). Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Solna:
Svenskt Vatten Publikation P104
VISS (2016). Turingeåsen-Turinge. Tillgänglig:
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA85539309 [2018-05-15]
VISS (2017a). Turingen. Tillgänglig:
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA15383399 [2018-03-21]
VISS (2017b). Turingeån. Tillgänglig:
http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA56009995 [2018-05-15]
VISS (2018). Ekologisk status/potential. Tillgänglig: http://extra.lansstyrelsen.se/viss/Sv/detta- beskrivs-i-viss/statusklassning/ekologisk-statuspotential/Pages/ekologisk%20status.aspx [2018-03-21]
