G E O M E T R I E N ,
innefattande
grunderna för läran om Linier, Yto
(Planimetri och Landtmäteri) samt
solida Figurer (Stereometri)
A F
C. J . L . A L M Q V I S T ,
R c k t g r v i d N y a E l e m e n t a r s k o l a n i S t o c k h o l m .
T R Y C K T H O S J O H A N H Ö R B E R G , 1 8 5 5 ,
• .
F Ö R E T A L .
Denna lärobok, som först utkom år 1833, har hufvudsdkligen blifvit beräknad för praktiskt gagn i det allmänna lifvet; hvarf öre den gjorts lättfatt- lig och tjenlig såväl för ungdom, s o m äldre per- soner. Ben nya upplaga, som nu vördsamt öf- verlemnas i en benägen Allmänhets händer, har blifvit förökad med ett antal problemer, mest för Lundlmäteriets behof, i synnerhet konsten att gö- ra Afvägningar. Smärre tillägg och rättelser fin- nas för öfrigt på många ställen.
Anledningen till arbetet var, att sedan Di- rektionen öfver JSya Elementarskolan i Stockholm funnit Euclidis Elementa mindre tjenliga att nytt- jas vid första undervisningen i Geometri för barn
emellan tio och tretton år, så anbefalldes jag att göra en bearbetning af den berömde Chr. fVolffs lärobok i detta ämne. Mitt arbete skiljer siq ifrån den svenska förtjenstfulla öfversältning der af, som förut af C. Stridsberg och N. G. af Schultén
blifvit besörjd, hufvudsakligen i början samt i I I bokens slut, hvilket allt är så litet efter
TVolff, att jag kan kalla det ett eget arbete. I det öfriga torde man ock finna få ställen, som utgöra en blott öfver sättning. Orsaken till för- ändringarne är, utom min öfvertygclse, att ålskil-
lim ställen fordrade förbättring, också den om-<
ständighelett, alt JVoljfs A u f a i t g s g r i i u d u d e r G e o - u i e t r i c befinna sig i sammanhang med hans Öfriga mathematiska läroskrifter, och omedelbart efter- följer A n f a n g s g r i i n d e d e r K c c l i e n k u n s t , hvarföre författaren kunde titera åtskilligt derur^ eller anse det som kändt$ hvilket deremot icke kunde ske i den sveiiskq bearbetningen, T afseende på, redaktionsformen har jag ock ansett ledande till re- da , att indela det hela i tre hufvuddélar (Böcker) efter linier, ytor och solida figurer, så att dessa ämnens grund-olikhet, som i Geometrien är den största, kunde inskärpas hos lärjungen genom sjelf - va Jöredragets form, Afven har det synts mig bättre, att låta läxostyckena fortgå i en enda oafbruten nummerföljd inom Imarje bokf än att, som JVolfif, hafva olika nummei beteckning för E r M ä r u n g c n , G r u n d s ä t z c , A u f g a b e n och ] J e l u N ' s ä t z e , hvaribland emellanåt Z u s a f z e , A n i n c r l . u . . . . g e n och A n f g a h e n äfven Stå med sina numror, så att gossen, om ej ock en äldre läsare, löper fara att vid eftersökandet förbryllas. — Åtskilligt
är tillagat och annat uteslutet, — Huruvida ar- betet vunnit genom alla dessa åtgärder, öfver lem- nas anspråkslöst åt sakkunniges benägna pröfning.
Författarens afsigt hav varit att utgifua en bok, som, utan att förutsätta eller stödja sig på Euclides, inom ett inskränkt omfång skulle med*
dela all den undervisning om hufvudegenskaperne
och mätningssätlen för linier, ytor och solida figurer, som Skolungdom behöfver, och som UJ-
ven kunde bidraga att af hjelpa Allmänhetens sto- ra brist på kunskap i Matkönstens grunder: en kunskap, så högst nödvändig för (dia stånd (sjelf- va Allmogen ej undantagen) genom den förmåga massan af medborgare dymedelst kunde vinna, att sjelf beräkna sin egendoms vidd, mäta sina land- stycken, kontrollera sin rätt, och finna storleken af hvad föremål som helst, utan att behöfva slump- vis lita på andras utsago och der af bero.
