Bengt A n k a r l o s
Seklex- av kvi~~naliv
48
svenska kvicnokohzortea och deras IlvscykeifdrloppSocial förandring innebar, air nya generalloner gör nigonting annat ari bara reproducerar sina föregiingzres if\vsrn@nsier. Historis!; forskning har %ange in- tresserat sig for probleen, som rör den langsiktiga sociala förafidringens fnver- kan p5 de enskilda människornas Iivsvillkor.
Pi
vill;et satt skiljer sig historiska fran nutida b e f o l k ~ i n g a r nar det gadler de grundläggande, existensiella vilikoren för mänskligt Liv? ViEka chanser har individerna i olika epoker haft att överleva till vuxen ålder, at? finna sin plats i arbeisbivet, at1 bilda familj, få barn och uppnå hög ilder?klånga av dessa fragor kara besvaras var E81 sig. Vi har tamPigen god uppfatt- ning o m huvuddragen i den demografiska vtveckli~gen i Sverige Atminstsne se- dan mitten av 1700-talet. Darernot 'nar hos oss irga fbrsbk gjorts alt systema- tiskt sanamanst2lla demografiska dara för pa varandra följande generationer i syfte att belysa hela eller större delen av det s a n ~ l a d e livscykelförloppet, fran vaggan til! graven.
Syftet med denna studie är nagot mer begranséit. War granskas 18 kvinnliga födelsekohorter från 11900-talets mit? fram till osta med den kohort som föddes B921/2.5. Ocksa a r d r a begränsningar har gjorts, De feinton första levnadisarea har lämnats utanför. Huvudskatet Biartill ar den oerhört höga barnadödligheten i aldre tid som, om den togs med i bilden, helt skulle förrycka jamförelsen över tid mellan andra viktiga händelser, som ligger senare i kohorternas livscykel, framför allt sådana som rör familjebildningen.
Levnadsaren efter 50 as heller inte medtagna. Ei:e skäl ar naturlig:vis, att livs- cykeln fdr de senare kohorterna, d e med födeisear in på 19W-talee, annu inte ar avslutad. Ett annat ar, att endast f5 kvinnor gifter sig efter 50-irsAldern9 medan däremot aktenskap d i i vaxande utsträckning b ~ r j a r upplösas till Ebijd av den andre makens död. Då är ocksa den biologiskt generativa perioden i kvinnans liv avslutad. Vidare föreligger ett par undersökningar fran USA, dar åIdersåren 15-49 star i centrum för intresset. Det har bedömts som viktigt att kunna göra järn föreiser med dessa studier.'
Bengt Ankar100
Andra begränsningar har pålagts oss av l<ällmateriaiet. Den svenska folkbok- föringen har ingen aggregerad koppling mellan ålder, kön och yrltesaktivitet. Kvinnokohorternas deltagande på den öppna arbetsmarknaden, en fråga av stort intresse, måste således Iamnas utanför. Inte heller ar det mOjligt, att som i exempelvis USA-materiselet särskilja äktenskap med s c h utan barn, än mindre att gruppera dem efter det totala barnantalet. Berakningar har visserligen gjorts, främst av Eva Bernhardt2, av Itohorternas allmänna och äktenskapliga fertilitet, men vi kan ändå inte avgöra hur många inom kohorterna som fOtt ett eller flera barn respektive förblivit barnlösa genom hela livscykeln.
Kvar blir ett fåtai grundläggande demografiska variabler, som a r möjliga att följa redan f r i n de första folkräkningarna p5 1708-talet. Vi kan beräkna hur många av B5-åringarna som uppnår 50-årsåldern och således fullbordar den här behandlade delen av PivscykePn. Det kan ske p2 grundval av de omräkningar av periodmortaliteten till PtohortmortaPitet som gjorts av Ingvar H ~ l r n b e r g . ~ Di- rekt av den offentliga statistiken, i några fall korrigerad genom Sundbärgs beräkningar4? framgår hur många 1 kohorterna som förblis ogifta, som gifter sig men skiljer sig igen eller blir ankor, s c h slutiigen hur många som fortfaran- d e a r gifta vid delcykelns slut, dvs vid 50 års alder. Till den svenska bilden hör också under ett begränsat historiskt skede emigrationen, som tidvis kraftigt re- ducerar kohorternas storlek, och därmed lilcsom barnadödligheten skulle ha gjort jämförelser i tid och rum besvärliga, o m vi inte hade haft metoder att i be- räkningarna eliminera dessa effekter.
Det blir således den del av kvinnornas liv, varunder familjebildning, barnafö- dande och uppfostran sker, som kommer att stå i centrum för undersökningen. Det är inte möjligt att här dokumentera detaljerna i de föreställningar kring fa- milj och sexualitet, som har varit rådande under perioden. Normbildningen på det har omraidet ar otillräckligt utforskad till och med för de politiskt och kultu- rellt ledande skikten, fcir stadernas medelklass eller den egentliga bondeklassen. Att deras normer inse till alla delar omfattades av d e lägre skikten framgår re- dan av den ökande frelcvense~ under 1800-talets första hälft av uromaktenskap- liga konceptioner liksom av förekomsten av fria förbindelser, s k stockholms- äktenskap. 9 botten låg emeilertid troligen fortfarande normer och moralföre- ställningar som inpräntats i generationer av präster, iärare och andra myndig- hetspersoner.
Det familjeideal, som vuxit fram ur bondesamhaliets produktiva och sociala behov, liksom der som kom att kodifieras i det borgerliga 1800-talets kulturella yttringar
-
familjehemmet, romanen, pedagogiken - innehöll som etc mini- mum dessa element: äktenskapet ingås när parterna uppnatt den erforderliga mognaden och stadgan, inte fCPr tidigt men heller inte för sene, så att perioden av barnafödande och moderskap andå blir tillbörligt Pång. Äktenskapet skall välsignas med barn och vara livet ut. Den tilltagande betoningen av partnerska- pet, det kamratliga äIttenskapet,'gör att skilsmässor ogillas, inte Pangre bara av religiöst dogmatiska skäl, utan som ett misslyckande utifrån rent världsliga so- sialetiska premisser. Av samma skal ogiflas också aktenskap, dar åPdercskilPna-Sekler av kvinnoliv 27 9 T Q ~ I . Svenska kvinnor u~tder levnadsdren 15-49fGrdelucde efter livscyke~6riopp. Antal pr 1 000 som uppndit I5 års Qlder
födelse- kohort 1951/55 1761/65 174 1 /75 I481/85 P391/95 130P/05 1811//5 182I/25 1831/35 18411'45 1851/55 1841/65 1371/75 1881/85 1891/95 1901/05 1911/15 1924/25 totalt 1 000 1 000 P 000 1 o00 H 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 030 1 m 0 1 000 1 0-90 1 000 i 000 1 000 B 000 tidigt döda 320 3 20 304 308 298 274 259 244 227 218 210 200 196 I85 I62 120 8 E 40
Miilior: BiSOS, Befolkningen, Sundbarg 1923. SOS, Befolkningen. Holmberg 1970. den mellan makarna ar för stora6 En avsevgrt 2Idee man riskerar ju Barnna en ung anka med barn efter sig, ett opassande eller rentav farligt arrangemang. aktenskaper ska81 kort sagt ingås i kvinnans tidiga vuxenliv, resultera i barn och förbli intakt tills barnen har hunnit v2xa upp, helst i makarnas hela Bivstid.'
Man kan d i mot bakgrund av kohortstudiens siffror genast Itonstatera, a28 det förefaller ha varit avsevart svårare alt förverkBBga detta familjeideal under det skede
-
1880- och tidigt 1980-tal-
d6 det var som tydligas: normerande. I det moderna samhallet, där familjen-
Ahminstone om vi far tro socPoHogeana-
alltmer har förlorat sin sociala funktion, dan har det blivit lafeare att leva ett "ordnar familjeliv, och fler kvinnor har också gjort det.Många av de annu yngre kvinnorna, de som föddes p5
40-
och SO-talen, tysks daremot ha vak livsförlopp, som ganska starkt a.vviker fran de gamla normer- na. Tillganglig statistik ger annu inte underlag för en bedömning av familje- mönstren i de sjalvstandiga mödrarnas och saimboarrangemangens kohorter. Dessa kvinnor har ju dessutom inte fu%lbordat hela den del av Bivscykeln som har ar under granskning, Det förefaller emellertid inte sannolikt att de rahgonsin kommer att hamna i narheten av den ideala konformitet som deras mödrar uppvisar. Det historiska m6nctret, om det nagonsin har Funnits, hiller p i att brytas.286 Bengt Anlcarloo
Tab 2. I Sverage k varvarunde kvlnnor under leiimadsaren I5-$9forde/ade efter irvscykel- f0 rjopp.
Anta/ pr I 000 av &m som uppndtl 1.5 ars ilder
fodelse- tidigt
kohort totalt dodo ungmor ankor
/
skrida gr,rt~1751/55 1 0 320 79 99 50% 9741/65 1 000 3 20 8% 121 47 8 1-77 1 /75 E 000 304 83 110 503 1781/85 P 000 308 85 103 504 P791/95 1 WO 298 79 103 520 1801 /o5 1
aoo
274 89 100 537 BBE1/45 1 Q00 259 105 97 539 18%I/25 1 000 244 8 19 93 544 1831/35 1 0130 228 P 24 81 567 1841 /45 1 000 234 143 7 5 548 1851/55 B 000 234 152 69 545 1861 /65 1 000 235 145 64 O 534 1871 /75 1 000 229 179 60 2 530 1881/85 1 000 207 481 56 12 544 1891/95 P W0 168 185 52 18 577 9901/05 I 000 121 141 4 1 25 652 1941/15 Z 000 8 1 140 3 3 40 704 B 921 /25 f 0430 70 73 3 3 61 763 Kallor i se eab 1Vad beror d5 denna bakvända och i förstone ovanlade utveckling pa? Varför f6rverkligas de gamla idealen forst sal sent i den historiska utvecklingen? V1 bortser tills vidare fsin emigrationen, som ar historiskt specifik och darför för- rycker jamförelsen över lång tid. Om vi siledes enbart granskar de fyra övriga avvikande kategorierna tidigt döda, ungmor, Bnkor ochfr&Inskilda, de som inte fullt ut förverkligat detschematiske antydda idealet, finner vi att dessa I första hand bör hållas i sar ur en teoretiskt viktig synpunkt: de tidigt döda och ankor- na har med få undantag fåte sitt livslopp beseame av faktorer utanfor deras omedelbara kontroll, ungmörna och de frånskilda har mer eller mindre frivilligt vale sitt öde. Det blir då ocksa klart, att de externt påtvingade Ilvsloppesa Rar va- rit vanligare P äldre tid: dödligheten har dar varit den helt dominerande stör- ningsfaktorn.
I den första kohorten, född p5 1750-takt, hindras över 40 % av döden, den egna eller mannens, frain att fullborda den ideala Blvscyke%n, bara 8 9'0 har fri- villigt avsegzie från familjelivets lycka. I den sist undersökta kohorten, den fran 1920-talet, har dödens roll reducerats till 10 %, det fria valet kar 6kat till omkring 13 %.
Sekler av kvinnoiiv 28 8
Dödiigheten ar siledes under Ping tid den faktor som starkast slir igenom. Först hos den Itohort som fGddes på 1860-talet blir de sammanlagda grupperna ungmar, emigranter och frinskilda större an de tidigt döda och ankorna. S5
förblir också fallet hos alla ftiljande kohorter trots att emigrationen upphör bland dem som föds in p i 1900-talet. I själva verket ar, som redan antytts, död- lighetens ro11 under det aIdre skedet annu större, framfdr allt i de Hagre åldrar- na. H den aIdsta kohorten uppnM.de Sara sex av tio flicaitor femtonirsåidern. Bland dem som föddes under 1900-talets början var motsvarande överlevnads- varde 85 %. 1 dag ligger siffran över 93.Sffekteaz. av denna starka nedgång I barnadödligheten har har eliminerats, genom att enbare de som i kohorterna uppnatt 85 ars Alder har tagits med 1 berakningairna.
Men också dödligheten högre upp i åldrarna har mgrkbaï't sjunkit. Saansliga $400-talskohorter uppvisar en hög ehuru varierande dödlighet. Med de tidigast fbjdda under % WOO-talet inleds emellertid den sekulära nedgingen, som med ett visst avbrott hos de tre kohorterna P84k/$S9 fortskrider med mot slutet starkt accelererande takt. Dödligheten ar i sjalva verket i senare kohorter si Bag, att nigra namnvarda ytterligare förbaltringar knappast kan paralcnas. Ddden har mot mitten av vår: sekel P det narmaste upphört att ingripa i kvinnans livscgikel- förlopp fram till 50-imåldern.
Kvar som ett intressant fenomen i den aEdre utvecklingen står det församrade ejverlevnadsvardet f81 de tre kohorter, som föddes kring 4800-talets mitt. Sam- ma tendens kan iakttas hos mannen.9 Utan att har narmase precisera kausaj- sammanhangen kan man peka pi att dessa generationer trädde ut p5 arbets- marknaden och bildade familj under 1800-tabets tre sista decennier, d i det in- dustriella genombroaet och en första kraftig urbanfseringsviig praglade den so- ciaPa utveckligen. Wäi kravs emellertid mer forskining, innan man vågar yttra sig med någon bestamdhet.
Den sista fasen i d0dlighetsenevecBtBingen, den som omfattar koharterna från och med B870, kan
-
liksom en del av de övriga förandringsfaktorerna -jam- föras med motsvarande utveckling i USA. Det som omedelbart s45.r en vid en sa- dan jamförelse, ar den mycket nara överensst%mmelsen, bade i nav& och eitvecEc- Iingstakt, mellan de bada landerna.Den manliga dödlighetern, som i vart material piverkar frekvensen av ankor, utvecklar sig inte överraskande i samma riktning som den vi iakttagit bland kvinnorna. Den ligger emellertid hela tiden p5 en hdgre nivi och genorngar inte heller sannma kraftiga reducering som den kvinnliga. Under hela perioden g5r antalet ankor ner till ca. 2'7 % av de hagse uppmatta talet i 3Pdre tid, men mot- svarande andel tidigt döda kvinnor gas ner till 22 %. Detta beror emeliertid inte enbart pi att mannens iivschanser inte förbattrats riktigt lika mycket som kvin- nornas.
En
bidragande orsak torde vara, att mannen 1 materialet genomsnittligt &r nigot aIdre an sina hustrur och att de därför nigot piverkas av dödlighets- förS-ii12andena i åldrar över de 50 åren. Ocksi har torde utvecklingen numera i det narmaste ha avstannat. Frekvensen av unga ankor kommer inte att kunna minska annat an marginellt.282 Bengt Anitarloo
Tob 3. Tidigt döda under levnadsaren 15-49 bland kvinnliga födelsekohorter i Sverige och USA.
Antal pr 1 000 av dem som uppnatt d5 Qrs Zder
Svenska Vita USA-
Etvinnor kvinnor
Malor: Tab 2, Uhlenberg 1944, Uhlenberg 1978.
Familjebildningen
Äktenskapsmönstret i det vastereuropeiska huvudområde, som Sverige i detta avseende tillhör, har sedan medeltiden utvecklat sig p i ett sätt, som gör det i det närmaste unikt i världen. Det kannetecknas bjand annat av fdjande egendom- ligheter. Aktenskaper ingas sent, både bland man och kvinnor. Kontrahenterna är ofta nära 30 ar gamla. En stor del gifter sig aldrig. Delvis som en följd av den höga gktenskapsåldern fOr kvinnan ar makarna ungefar jamngamla. Bland proletära och urbaniserade grupper ar det tidvis rentav vanligt, ati kvinnan ar den aldre parten. Detta har, menar man, gjort det vastliga äktenskapet mer jamlikt, mer kamratligt.
Andra viktiga effekter ar, att barnen föds rdativt sent i f6räldrarnas 19vscy- kel. Nar de har vuxit upp och i, som vi sett, relativt hbg 5lder bildar egen familj, då ar föräldrarna s5 gamla, att de vaniigen ar beredda att trada tillbaka och eiverl2mna kontrollen av familjejorden till nästa generation. De sammansatta flergenerationsfamiljer, som vi stöter p5 i andra familjesystem, tHIY exempel i ~ s t e u r o p a , ar därför stillsynta i vast. Har dominerar den konjugala P<ärnfamiB- jen, dvs det akta paret och deras barn, som hushillsenhet?
Ocksi i Sverige Btom modellen med sma brukningsenheter och karnfamlijer, ;a%Bcsa en sorts familjejordbruk, att dominera. Skalen hartill ar många och ratt komplicerade. Ett ar att hos oss de feodala prestationerna ganska tidigt kom att domineras av produkt- och penningränban, medan dagsverksskyldighetgn mes- tadels spelade en underordnad roll. Det fanns alltsa ingen anledning för sma- brukaren att behalla barnen hemma p6 garden för att mora godsägarens krav på arbete. Det lag tvartom
H
hushållets intresse att organisera sig på ett sidant satt, att det egna produktionsöverskoteet rackte till skatter och arrenden. Det betydde oftast att arbetsföra men Overtaliga familjemedlemmar fick Bärnna $Ar- den för all söka tjänst på annat h619. Att en stor del av den yngre vuxna befolk- ningen befinner sig i BiushAllstjanst hijr således ocksa eP1E det vasteuropeiska mbinstret, inte minst sadarit det kom att utvecklas i ~verige."Sekler av k v i n n o l i ~ 283 Under den mer än sekellånga expansion av jordbruket sam inleds mot mitten av 1700-talet ser vi tusentals bondbarn lämna hemmet i mycltel unga ar fbr att ta tjänst hos storbönder och godsagare, s o n efterhand kom att organisera sin produktion efter moderna kapitalistiska principer. Familjearberet hemma min- skade 3 betydelse i jamförelse med lönearbetet hos andra. Det uppstod en ny stor grupp av "fria9" och rörliga lönearbetare inom jordbnuke~.'~ Ofta hade de en oklarare och osäkrare stallning an de å.rsstäi3jade pigorna och drängarna. Från denna reservoar kunde arbetskraft s i srniiningom också lacka över till ma- nufakturer och till hush5llstjä.nsl f städernas borgarhem. Av a41t att döma ar det de unga kvinnorna, som först måste påbörja denna vandring b'ort från det gam- la jordbruket.''
De flesta var barn eller barnbarn till bönder med bönders normer och cocialz ambitioner. De hade svårt att omedelbart anpassa sig efter de nya realiteter som mötte dem i lönearbetet, och verkligheten gjorde inte mycket för att hjalpa dem. Vem hade hört talas om att drängar och pigor gifte sig utan act åtminstone ha ett torp att slå sig ner på? Vilken stadsfru kunde tanka sig en gift kammar- jungfru eller kökspiga? Och vem kunde fbr övrigt försörja en familj pA en rao- larlön?
Den mer an sel<ellånga övergången fran traditionellt bondejordbruk tiEF In- dustriellt lönearbete medförde saledes för många ett smartsamt övergivande av normer och ideal p2 familjebildningens omride. Allt fler tvingades vänta, och vänta iange, innan de kunde satta bo. Detta gällde inte minst Bcvinraorna. Först efter tio eller femton års tjänst, o c h o f l a först i 1.reltioårsåldern kunde under- klassens kvinnor f~rverkliga drömmen om en egen familj. FOr minga framstod mahända det alternativet inte heller som sarskilt lockande. Det är mot den bak- grunden knappast förvånande att antalet utom äktenskapet födda barn starke växte under %$BB-talet. I ett samhälle som formenar 28-åriga man sch kvinnor ett normalt sexualliv bryter de traditionella normerna snart samman.
Svårigheterna att förverkliga det borgerligt-kristna familjeidealet, särskilt for underklassens unga männisltor, uppmärksammades ganska tidigt i 1800-talets pamflettlitteratur. De flesra iakttagare uppehöll sig huvud.sakligen vid de mora- liska aspekterna av problemet. Tidens laetsinne, flard och fåfänga driver, ans5.g man, ananga fattiga ungdomar att söka efter nrjeitningar, som inte ankommer deras stand. Man diskuterar till och med möjligheten att i lag förbjuda akten- skap mellan alltför oansvariga parter. Sidana alggrder hade på. mangra hi11 re- dan vidtagits, närmast oss i Preusseri. "Att hindra ell obeéänksa.mt folk från att störta sig i det rysligaste djup av armod och elände, bör icke f5 namn av viid," framhölI en anonym debattör på. 1820-talet."
Några fanns det dock som kunde visa bide medkansla med den arbetande ungdomen och insikt i det strukturella våld, som fOrhindrade familjebild- ningen. Så. Gustav Ekenmark i sina rad till "det oerfarna och mindre upplysta folltet."15 Böndernas tilltagande ovana att avskeda sitt tjänstefolk efter skörden och darefter inte anta nytt fisrr2n påföljande var driver många arbetslösa att under vintermånaderna söka sin lycka i de stona städerna. Bara i en fattigba-
284 Bengt Anl<arloo
rack p5 Södermalm befann sig enligt Eltenmark just nar "nn skrev "230 husvid- le, nara nakne s c h halt.dbde manniskoliarelser av alla &Idrar, beklagligen mest yngre personer av b i d a könen."
FaetigvArdsbest2mme1sernae eniigt vilka den enskilde arbetsgisarezl och i an- dra hand komnzunerna hade arast.ar för de hjalpixehövande, forvarrade bara problemen. "Ar nu för tider, icke allenast varje församling, istan aven enskiida samh21ierl och gardsagare av erfarenheten s5 varnade eller uppskr&illde, att fOr- sta frigan riik den sOkande bliver alliidr ar du gift? hcru m8nga barn har d u ? ' ' Ekenmark Etan bara råda de iingii alt med stadga och sans st8 emot Iialets alla frestelser. För den oberoende och bemedlade 58r dock buket av 99~tFas"id~ka producter och fabricatei" l e g a l i s e ~ a s . ' ~
Det västeuropeiska aktenskapsmönseret framstar aPHïsi hal- närmast som ett av omständigheterna pátvingat beteende bland de egendomslösa under över- gången till det industrikapitaiisticka samhallet. Men det har stiPrre rackvidd &n sa, både socialt och historiskt.
Den som
t
Sverige senas1 och mest utförbigt har behandlat dessa fragor är Sten Carlsson." Hans slutsatser ar, att det vastliga mönstret med hög akten- skcapsabder och stor andel aldrig gifta tidigast visar sig inom de högre sxnhä19s- skikten, medan det blan6 bönder s s h o b e s u l ~ n a slår igenom först mot mitten av 5808-talet.'%etaBJerca i dezna tolkning slca!l diskuteras langre fram, men hu- vuddragen P utvecklingen sadan Carlsson beskriver den bve:renssearnmer som vi ser (tabb. 1-2) ganska val med variationerna ifism g y u p e n ungmör i vart ko- horrmazerial. Bland dem som fötts p i 1700-talet ar skiililaderna inre sarsk311 stora, ungmörnas andel varierar kring 8 Va. F r i n och med % 880-talets forsra ko- horter, och de bbrjar gifta sig på 1820- och SOltaEen, siiger andelen ogifta konti- n~erligh fram till och med kohorten S891/95. Veritningarfia stracker sig alltca mai decennierna efter första var1dsicriget, den myrdalska befoikningskrisens epok.
Om
man granskar periodeffekten av dessa kohortförandringar far man dels bättre perspektiv p i utgingsliigei \-id 900-talets mitt, dels Itan utvecklingen un- der de senaste decennierna belysas. Y 750 var precis h d f t e n av alla kvinnor 1 a1d- rarna 20-34 g i f ~ a . D e r ~ a &r redan en klarr västeuropePsk ni\/&. Bland motsva- rande ildrar i populationer med ert annat mönster som i Oceeuropa ar ofta $0till 90 To redan da gifta. Carlcsons slutsals, att det vastPiga mönstret slár igenom hos den svenska jordbruksbefolkningen mot mitten av 1800-talet, bör modifie- ras dithän, att d5 förstärks en tendens, som Itan spiras redan vid mitten av
1700-talet.
Fdre den tidpunkten ar det inte möjligt att saga ilagsi
om
eiilståndet p i riks- nivi. Daremot kan %okaia studier ge fingervisrainagar o m tidigare fbjrhallanden. Casbsson har för sin del stiiblz samman en serie Lokala slakt- och soskenseudler f r i n olika delar av landet och finner f8r tidigt 1700-tal aktenskapsfrekvenser bland de \.eixzLa kvinmnorna - Aldrarna är inte specificerade-
p i 6ver 90 "70. Det resuliatet, som ju onekligen ger stod för hypotesen, act svenska bönder vid denna tidiga tidpunkt n2rmast ansluten: sig till ett östeifropeiskt rnbnster, kan jämf6ras med ett omfattande material fran 1490-talets Skåne. I de d & uppratta-Sekler a\ k \ i n n o l i \ 285
de Ecatekismiiiingderna innehåller de från [va hela prosterier, Lugglade kring Helsingborg och Gards söder o m Krisiizonstad, och darjamte spridda socknar på annat håll, aIdersuppgifter på befo!kningen aver ca 15 ar. Kvinnornas civil- stand ar också angivet med de traditionella termerna hustru, piga och anka. En sanmanstallning av dessa uppgifter omfattande I 884 Individer (mot 561 1
Carlssons aIdsta population) visar, att 56,3 wo i o v r kvinnorna i Bldrarna 20-34
var gifta, dvs inte rnycliet mer a a i hela riket 8759.''
N u kan inte Carlssonc och Ge häs redovisade ckånslie resultaten cian vidare järnfaras. Bade källmaterial och metodisk utgingspun.kter är o?ika. Klart a r , art frågan om det västliga aktenskapsmönstrets utbrc:dnlng i S1;erige under äldre tid fortfarande 50r hållas öppen. Lika Idart iir a andra sidan, att den av Carlsson utpelcade senare perioden, årtiondena raärmast före 1800-talets k t t , markerar en dramatisi< h8jning av andelen aldrig gifta, inte rninst inom bonde- och prole- tarklasserna.
'I den andra andan av tidsserien bryts utveckiingen 1940 (cab
4).
Da stiger an- delen gifta lika dramatiskt och den tendensen fortsatser under ytterligare t v i de- cennier fram till rekordåret 1966, d i drygt h å tredjed.eiar ai. de unga klvinnorna är gifta. Därefter vänder trenden på nytt. Som vi tidigere sett (tabb 1-3) delsar redan 1980-talets första kohorrer i den uppitgåeinde trenden.Forskningsiaget medger inte ait denna sena ut~.eckling blir forerni2 för n5gon systematisk analys. Nigra huvuddrag skal1 antydas. Av den tidigare diskussio- nen Iiitsom av tab 4 har framgatt, att de unga ogifia livinnorna ar vanligare i städerna an på landsbygden. Jordbruksmiljön s i ~ t e r ut de kvinnor som inte bIIr gifta." De söker sig till stader och industriella cenl!ra. Nar. gifiermålsfrekve~.sen sakta börja stiga efter se!l;eiskifter, ar det oclcca i s e a d e ~ n a s o n förandringen manifesterar sig som starkast.
De iiIdre svenska staderna var framsa kornsnersiella och ai5rninisera:iva huvudorter. Inom de lägre klasserna. torde kvinnoi-na har ha haft Iait&ire att fin- na sysse?sartning, i hushållstjanst och som bitradera i service~aringarnco. De yng- re männen har inte varit lika efterfragade. Annorlunda blir det i de nya indust- riella rniijCerna. Rekryleringen av unga manliga arbetare till sagverits-, byggnads-och metallindustrierna har skapat nya förutsgttningar f8r familje- bildningen inom arbetarklassen. Anders Norberg och Sune akerrnara har visat, hur en utpräglat mansdominerad industri, sigverlten i nedre Worriznd, bildar milj3 för en intensiv famiijeki?ds,ing."
EEI jamförelse mellan Sveriges stiider under dece:nnierna kring seltelskiftet ger ocksa visst stad för hypotesen, att de industriella miljöerna bbrjade bli mer gynnsamma för farniljebiidningen~ Andelen unga (20-34) gifta kvr,nnor ligger klart över genornsnittei i sthider som htfa1m6, Helsningborg, Landskrona, Eskilstuna, Gävle, StPderhamn och Sundsvall. Avsevart urqder lag fbrutom Siockholm och Göteborg stader son1 Uppsala, kgrad, Jönköping, o r e b r o , Kris- tianstad, Kalmar och ~ i n ! c ö ~ i n g . ~ ~
Ming2 faktorer kan givetvis tankas ligga bakom dessa förhållanden. Arbets- marknaden, Iönieuevecl<iingen och tillgangen p5 bostader hör alla dit. Erz troPi-
284 Bengt Ankarloo
Tab 4. '4ndelen gjfra kvinnor i ildrarna 20-34. %
Sverige 50,2 45,8 43,1 43,O 40,5 42,4 41,9 42,5 landsbygd 44,4 44,6 45,4 stader 3 3 3 34,0 34,5 SPcandinaver i USA:s Mid-West 48,1 60,8 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1974 Sverige 42,4 42,7 42,4 52,O 63,4 47,9 53,9 54,2 Källor: BiSOS: Befolkningen. SOS: Befolkningen. U§ Federal Census 1880, 1900. Ma- nuscr. Schedules Por Illinois, Minnesota, Iowa.
id ers fördelningen har i samtliga fall standardiserats till proportionerna 3 5 , 35, 30 Vo för respeltrive 5-årsgrupper 20-34. Darmed elimineras de variationer som beror på f i k - ändrad álderssammansatining.
gen viktig skillnad, som pspekats av iWorberg-Akerman, ar den tilltagande sjalvrekryteringen inom den lokala arbetarklassen. Andelen nyiigen inflyttade minskar efterhand, medan andra generationens arbetare, de med föräldrar och släktingar p i orten, tilltar.23
Denna skillnad Eramgar Idart Lir en pågående undersökning fran Karlshamn i Blekinge, dar två aktenskapskohorher, en kring I850 och en kring 1890, har spirats till husförhörslängderna. Därigenom har biand annat brudarnas hus- hållsbakgrcand vid tiden föl- vigseln Etunnat fastställas. Bland brudarna 9850 bodde 27 % ännu hemma hos föräldrarna. 1890 var motsvarande grupp 40 Vo. Bland arbetare och småfolk var förändringen ännu mer dramatisk. Där bodde 18-10 bara I l % hemma. 8890 var de 32 %, samtidigt som medianåldern sjun- ker fran 31 till 28.'"
En jamförelse mellan infödda och inflyttade industriarbetarhustrur i Stock- holm 9920 avser visserligen fruktsamhetstalen, men pekar indirekt i den har an- tydda riktningen: minskade strukturella hinder för farniijebildningen. Både bland de yrkesverksamma och bland hemmafruarna var fruktsamheten avse- vart hOgre bland de infödda än bland d e inflytlade.'"ynamjlten "okom den tilltagande familjebildningen, som i vårt material kan avläsas redan från och med kohorten 1881/85 (tab 2 ) och i periodsiffrorna (eab 4) fran 1940, medför att den sekellånga tillbalcagingen, den förstärkning av det vastliga familje- mönstret som vi diskuterat, slutligen upphör.
En jamförelse med den amerikanska utvecklingen kan också i detta avseendet var upplysande. Nar de svenska kvinnorna In på 1900-talet nar upp till och överträffar de amerikanska i fråga om konformitet med det idealnypiska livscy- IteBförIoppet, beror detta bara till en de8 p5 den ökande svenska aktenskaplighe- ten. Under den period som täcks av d e Enär redovisade kohorterna är skilsmas-
Sekler av kvinnoliv 287 Tob 5. Gijta under levnadsdren 15-49 bland kvinnliga f~dulsekohorfeu i Sverige och USA.
Anta! per 1 000 av dem som uppn&ll 15 Qrs QIder och som Qnilu dr gifta vid 49 Qrs dlder
S-kohort USA-kohort Svenska Vita USA-
kvinnor kvinnor
Kallor: Se tab 3
sorekvensen i
USA
avsevärt högre, vilket givetvis minskar den slutliga andelen stabila aktenskap. Mer än dubbelt s5 mariga amerikanska kvinnor i kohorten %920/24 upplever instabila aktenskap (dvs blir ankor eller frinskilda: i USA 20,5 Voio, i Sverige 9,4För de unga svenska kvinnor i kohorterna mellan 8 83 1 och 1905 som emigre- rade, de flesta av dem just till Nordamerika, Kom hivscykelförloppet troligen att gestalta sig nggot annorlunda an de genomsnittliga USA-siffrorna ger vid han- den. De många, som hamnade i de skandinaviska jordbruksomridena i Mellan- vgsterna
-
i Illinois, Minnesota och áowa - erbjöds rikjiga ti18fä81en att omedel- bart bilda familj. Under de första decenniernas bosattning förekom rentav an- satser filP en organiserad import av giftasvuxna fl!ickor till dessa ödsliga, mans- dominerade pionjärbygder .27Tre av fyra bland de yngre kvinnliga emigranterna hade 1880 redan hunnit gifta sig. Bland systrarna därhemma gick nastan 60 Vo ogifta.Men ocksi p i prarien 2ndrade sig förhiillandena ganska snart. Det amerikan- ska jordbruket utvecklade sig under decennierna efter inbördeskriget i samma kapitalistiska riktning som den vi bevittnat i Vasteuropa sedan 17'00-talet.~~ o c h den får samma effekt för de unga kvinnorna. Färre och färre kan finna sin plats i jordbruket. Det är i stallet i den urbana sch indirstrielia miljön de hittar nya, och s . smaningom kanske ocksi bättre möjligheter för arbete och familjeliv.
288 NOTER
Bengt Ankarioo
i . Peter Uhlenberg, "Cohort variations in family life sycle experience of U.S. females." Journal of Marriage and the Fa'Qrni/jl 36. 1974. Dens., "Changing Configurations of the Life Course." in l a m a r a K. Hareven (ed). Transitions. The Family and the L$e Course in Historical Perspec- iive. New York 1978.
2. Eva M. Bernhardt, Trends and Variations in Swedish Fertility - A Cohort Study. Stockholm 1971.
3. Ingvar Holmberg, "En studie i dödligheren bland kohorter födda p i 1700- och ESOB)-talen." Srorisriska Meddelanden Be i970:3.
4. Gustav Sundbärg, Bevblkerungstaiistik Schwedens 1750-1900. Z Aufl. Stockholm 1923. 5. Lawrence Stone, The Family, Sex and Marriage in England 1500-188. New York 1970, har ett
helt kapitel, ss 325-404, om "the companionate marriage." Om denna och liknande ideer i den moderna familjehistoriska forskningen se översikten i Michael Andersson, Approashes lo the History of the TWesrern Family 1500-1914. London 1980, ss 39-54. Anderson klassar uppfattningen under huvudkategorien "The Sentiments Approach" och värderar den lågt b& de i teoretiskt och källkritiskt avseende. Ibid., s 61 ff. - I den svenska pamflettlitteraturen från och med 1700-talets senare del betonas rgverraskande tidigt ömsesidigheten och makarnas gemensamma ansvar för familjelivet. Anders Nordell, F5rsök rill en Mordisk eller SedolQran- de, och Politisk eller Borgelig Catheches. P upp1 Stockholm 1392, uppmanar makarna att "som en ögonsten varda och forsvara !<arleken och tillgivenheten för den person, som utgör hälften av dig själv, som med dig delar och lättar livets besvär och omsorger, och vilken ailra- mest kan bidraga tiii ditt sinnes lugn och bagges eder utvärtes välmåga." (s 26 0. Skriften ar, som redan titeln antydes, ett försök att utifrån det sena 1700-talets bildade och halvt sekulari- serade medelklassvärderingar (Nosdell var pensionerad häradshävding) skapa en tidsenlig er- sättning for Svebilii då hundralriga katekesutläggning, "utgiven uti ett oupplyst tidevarv, då man ännu skrämde de enfaldiga med trollpackor, skogsran, sjörån osh tomtegubbar."
Mer direkt och vardagligt uttrycker sig knappt två decennier senare F. Berg, ~Woralisk Af- handling o m Konsten arr lefva lycklig i Aktenskap. Lund 1804. "Båda skola de älska sitt hem, älska sina husliga sysslor, och verka gemensamt tiil hush&llsgörornålens visa bestyrande." (s 18
f) Denna for tiden möjligen en aning extravaganta uppfattning om könsrollerna i der borgerli- ga hemmet mildrar han dock snart genom att dels påpeka, att mannens huvuduppgift låg inom den offentliga sfären, aven om detta inte fritog honom från det husliga ansvaret, samt dels ut- peka just den husliga sfären som kvinnans egentliga kall. Med liknande försiktighet pläderar han också frgr "överensstämmelse i smak och böjelse, likhet i ålder och stånd" mellan makar- na. (s 32)
6. Mest ogillas de där kvinnan är äldst. I T ~ b e l i k o f n r v i i ~ ~ i ~ n e n BerMrtelse för åren 1851-55 på- pekas, att Stockholm mer an n5got annat Ian "foreter det missförhailandet art yngre män in- träder i äktenskap med Kvinnor av betydligt högre åides." Förutom att detta måste få negativa konsekvenser för den allmänna fruktsamheten befarar man att det också kan innebära större frestelser tiil osedlighet. Bruket häntyder man p l orsaker, sannolikast ekonomiska berBk- ningar, av sidan styrka att de "förmått störa de naturliga böjelsernas verkan."
- Kombinationer mellan äldre man och unga kvinnor försvaras däremot inte sällan genom hänvisningar till det biologiska mognandet. Så hos Eilert Sundt, Om C~yfertnaal i Norge.
Sekler av kvinnol~b 289
Christiania 1855, s 201, och ännu in pa 1900-talet, t ex Fritiof Bige, .Vdgra villkor för Ert ,lycic-
iigt hem. Molkom 1908, s 9. Förklaringen mister onekligen nagot av sin styrlta i ett samfund, där den genomsnittliga äktensltapsåldern ligger närmre 30 än 25.
3. Jfr Uhlenberg 1974, s 285, "we accept a female as foll'owing the preferred Iife cycle if, when she arrives at age 50, she has married, borne at kast one child, and still has her First marriage intact."
8. Holmberg i Statistiska ~Weddelanden Be /970:3, s 8 4 . J f r ibid., s 68 9. ibid., s 79
10. Pionjärarbetet är 9 Hajnal, "European Marriage Patterns in Perspective", i D V Giass Bc D E
G Eversley (eds), Population in History. 1965.
-
Den omfattande forskningen därefter sam- manfattas i Anderssons ovan not 5 anförda arbete, sarnt utförligast av Peter Lasslett i Jean Culsenier (ed), The Family L f e Cycle in European Socielies. Mouton 1977.Den teoretiska diskussion om mönstrets funlction har i stor utsträckning r ~ r t sig kring de- mografisk och samh&llsekonomisk "rationalitet", mod1:rnisering och europeisk "take-off" i närmast Max-Weberska kategorier. Se t ex Roger Schofie!d, "The relarioi~rhig, between de- mographic structure and environment in pre-industrial western Europe", in Werner Conze (ed), Soziaigeschichte der Farnilie in der Neuzeir Europas. Stuttgart 1976, samt Andrg Burguie- re, "Mariage tardif et esprit d'entreprise." Annales E C; C 1932.
11. B Ankarloo, " Hemmabarn och tjänstefolk" i Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosen. Lund 1935, s 117 ff. P Laslett i Cuisenier (1977)
12. B Ankarloo, "Agriculture and Women's Work: Directions of Change in the West, 1700-1900". Journal of %arilly Hfstory 1979 (summer), s 114.
13. ibid. s 115
14. En Svensk Mans Reflexioner om Gfierrnil. Jönköping 1828, s 15, 54. Om den tyska lagstift- ningen se John Knodei, ''Lav",, Marriage and lkegitimacy in 19 th Centany Germany." ~po.~ula- 6ion Studies, XX (1964-67). s 279-294.
15 (Gustaf Ekenmark), Lasnrngfor der oerfarna och mindre uppiystafolkel, samt varnlrg tri1 lan- dets ungdom for dryckenskap, gard, broif och fatiigdonl, avensom for ingaendel of obetunk- Samma agtenskap Stockho!rai 1843
16. ibid., s 16, 21, 23
17. Sten Carlsson, Pïoknar, mamseller, jungfrur och pigor. Uppsala 1937 18. ibid., s 113
19. ibid., s 66. - Katekismilangderna i Lunds domkapitels arkiv. Lunds landsarkiv. 20. Ankarioo 1979, s 115 ff.
21 Anders Norberg and Sune Akerman, "Migration an: the Building of Families Studies on the Rise of the Lumbet Industry in Sweden", in Kurt Agren et al , Arrstocrats, Farmers, Prole- tartans Uppsala 1973, s 97 f
22 BiSoS Befolkningen 1890, 1900. Tabellerna for enskilda stader over en viss mitrimistorlek har anvants, varvid åIdersstril!<tureri har standardiserats p i samma satt som i tab 4.
23. Norberg and ~ k e r m a n 1953, s 117 f.
24. Karlshamn: vigsellangder och husförhörslängder I846-513, 1886-90. Lunds landsarkiv. 25. K. A. Edin, "Den utomäktensltapliga fruktsamheten i Stockholm folkräkningsåret 1920 [ . . .].
Barn och ungdom, 1 (1928). G . Ahlbei-g, Sfockholms befolkningsutveckling &e>- 1853. Lrppsa- la 1958, s 79.
290 Bengt Ankarioo 26. Uhlenberg 1974, s 286. Tab 2 ovan s 19.
27. §&dana ansatser framkommer på flera stallen i brevmaterialet. Se i ex Th. Biegen, Land of
rheir choice: the immigrants write home. 1955.
