Hyenstrand, Åke Fornvännen 35-44
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_035 Ingår i: samla.raa.se
HALLUNDA ÖARD
• D /?V) ( C ^ '
^
SLAOSTA
C'4'
Hollnstmng
'V)
Fig. 1. Karta över Slagsta mcel omgivningar. Renritning Dagmar Sjöholm. — Map of Slagsta with surroundings.
Hällristningen vid Slagsta i Botkyrka
.Södermanland är en viktig länk i M ä l a r d a l e n s bronsäldersbygd. Detta h a r på senare är b e t o n a t s allt starkare g e n o m stora arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r , bl. a.
av rosen u t m e d d e n sörmländska v a t t e n l e d e n ,1 m i u b l o t k s s t e n s ä t t n i n g a r i E s k i l s t u n a o m r ä d e t2 och senast av d e n märkliga H a l l u n d a b o p l a t s e n i Botkyrka.: i
Dessa u n d e r s ö k n i n g a r är en följd av det h å r d a exploateringstryck som r å d e r i o m r å d e t närmast siitler om Stockholm och i a n d r a d e l a r av landskapet.
I jämförelse med Södermanlands rika bestånd av bronsålderslämningar, t. ex.
rosen och skärvstenshögar, har bristen pä hällristningar varit förvånande. Endast
tre r i s t n i n g a r h a r varit k ä n d a , n ä m l i g e n vid Berga i T u n a sn,4 T u n a i Ytteren- h ö r n a s n5 och Ladvik i Salem sn.(! Dessutom t i l l k o m m e r ett a n t a l skålgropstöre-
1 Ä. Hyenstrand, Igelsta i östertälje. Ett sörmländskt bronsåldcrskomple-x. Fornvännen 1966.
2 D. Damcll, Rekarne under bronsålder — äldsla järnålder. Lic.-avhandling. stencil, Uppsala 1971.
3 II. Jaanusson, Bronsåldersboplalse-n viel Hallunda, Ett preliminärt meddelande. Forn- vännen 1971.
' B. Schnittger, En hällristning vid Berga-Tuna i Södermanland. Fornvännen 1922.
5 T . J. Arne, Om det forntida Södermanland, Bidrag lill Södermanlands äldsta kultur- historia. Häfte XIV. 1909. s. 26-28.
• I. Schnell, Sörmland genom tiderna. Sörmlandsbygden 1951. Vid Igelsta i östertälje päträffades för nägra är sedan ett litet ristat skepp, till karaktären dock avvikande frän liällrislningsskcpp i övrigt. A. Nordström. Södertälje stads historia i , Forntiden, Stockholm 1968. s. 30-31.
Fig. 2. översiktsbild över hällristningsplaisi-n. Höghusen pa bergryggen i bakgrunden är belägna på Albybergct, där ämbetet under senare år utför arkeologiska undersök- ningar av röscgravar. Foto Lennart Eriksson, Riksantikvarieämbetet. — General picture of rock carving site. T h e highrise blocks on the rock ridge in the background are situated at Alby, where during recent years the Office ot National Antiquities bas carried out archaeological investigations of cairn graves.
komster, p å senare är u t ö k a d e g e n o m p r i v a t a i n v e n t e r i n g a r g e n o m Riksanti- kvariens o m b u d i Botkyrkaomräclet, Sven G u n n a r Broström.7 Vid en jämförelse m e d U p p l a n d h a r dock m a t e r i a l e t varit mycket blygsamt. I d e t t a l a n d s k a p u p p - gär d e t k ä n d a a n t a l e t hällristningsytor till drygt 400 och skälgropsförekomsterna till n ä r m a r e 1 000. Det u p p l ä n d s k a m a t e r i a l e t är h u v u d s a k l i g e n k o n c e n t r e r a t till E n k ö p i n g s o m r ä d e t och h a r till större d e l e n f r a m k o m m i t g e n o m de i n v e n t e r i n g a r som sedan 1920-talet utförs av E i n a r Kjellén i Grillby.8
M å n d a g e n d e n 13 s e p t e m b e r 1971 u p p t ä c k t e R u d o l f H a n s s o n — som sedan några är b i t r ä d e r vid R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s arkeologiska u n d e r s ö k n i n g a r i n o r r a Botkyrka — en tidigare o k ä n d r i s t n i n g vid Slagsta i Botkyrka. F y n d e t är synner- ligen a n m ä r k n i n g s v ä r t , dä elet är d e n hittills e n d a k ä n d a h ä l l r i s t n i n g e n i Stock- h o l m s o m r å d e t och d e n största i S ö d e r m a n l a n d .
7 S. G. Broström, Nyupptäckta älvkvarnar i södertäljetrakten. Sörmlandsbygden 1969.
' E. Kjellén och Riksantikvarieämbetet förbereder 1.11. utgivandet av en katalog över Upplands hällristningar.
Fig. 3 a. Översikter över ristningsylan. Nattfoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet.
— T h e rock carving.
R i s t n i n g e n s liige k a n beskrivas enligt följande. Vid Slagsta skjuter en morän- rygg eller bergklack frän N V u t i en flack d a l g å n g med n u m e r a u p p o d l a d e , s a n d b l a n d a d e lerjordar. I d a l g å n g e n s b o t t e n l ö p e r 1. ö. d e n sydgäende motor- vägen E 4. M o r ä n r y g g e n , som flerstädes u p p v i s a r kal hällmark, h a r länge varit o r ö r d i m p e d i m e n t m a r k . I n v i d dess spets och m e d sydlig e x p o n e r i n g läg ett vi- k i n g a t i d a höggravfält, p . g. a. p r o j e k t e r a t vägbygge u n d e r s ö k t s o m m a r e n 1971."
Som vanligt är p å v i k i n g a t i d a gravfält fanns m e l l a n g r a v a r n a flerstädes kala berghällar. R i s t n i n g e n är belägen pä e n tämligen b r a n t , ö s t s h i t t a n d e häll, endast några fä m e t e r SÖ o m gravfältet., 0 N e d a n f ö r h ä l l e n finns ett k o r t a r e avsnitt
0 Nr 82 enligt Riksantikvarieämbetets tornlämningsregister till ekonomiska kartan för Botkyrka socken. Undersökning av ämbetets uppdragsverksamhet.
111 Ristningen var vid anträffandet belägen i projekterad vägslrätkning. Genom till- mötesgående frän Stockholms och Botkyrka kommuner ändrades dock sträckning n sii ristningen kan bevaras.
i
f 1 i | B
» . ' i f j
&£
" 4 ivj- -t:. • •: r .- ^
s * # ' • • r j /
> **•
Fig. 3 b. Översikter över ristningsylan. Nattfoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet.
— T h e rock carving.
s t e n b u n d e n m o r ä n m a r k , som p ä a n d r a sidan e n m i n d r e vägsträckning övergår i d e n u p p o d l a d e m a r k e n .
H u v u d b e r g a r t e n i d e n u t s k j u t a n d e bergklacken är grå slirgnejs. H ä l l r i s t n i n g e n är dock belägen i en 0,3-0,4 m tjock skiva av m ö r k , slät amfibolit.1 1 Skivan är ö v e r d r a g e n av m o t l u t n i n g e n v i n k e l r ä t a isränder. D e n ristade y t a n är 4,8 x 3,3 m ( Ö N Ö - V S V ) och belägen 23,28-25,98 m över havet. D e n var före u p p t ä c k a n d e t helt övermossad och i n e d r e delen starkt övertorvad. De nedersta figurerna var b e l ä g n a 0,4—0,5 m u n d e r torvytan.
H ä l l r i s t n i n g e n i n n e h å l l e r minst 13 skepp, 1 människofigur, 3 djurfigurer, 1 fotsula, 1 ring, 2—3 o b e s t ä m b a r a figurer och ca 150 skålgropar.
H ä l l r i s t n i n g s s k e p p k a n grovindelas efter två typologiska e l e m e n t : skrovets form
11 Petrografisk analys av dr Bustcr Sund, Bergkonsult, Sven Tyrén AB, Stockholm.
i MEE
\. 1.:.'
S
:ilii
Fig. 4. Detalj med skeppsbild. Natttoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet. — Detail with picture of ship.
(rakt eller svängt) samt a v s l u t n i n g a r n a s u t f o r m n i n g . Slagstaskeppen är 49—98 cm länga, flertalet t ä m l i g e n d j u p t ristade. Samtliga ä r k o n t u r r i s t a d e m e d raka skrov u t a n b e m a n n i n g s s t r e c k . Skeppslinjerna l ö p e r i n ä g r a fall i i s r ä n d e r n a . Beträf- fande a v s l u t n i n g a r n a är flertalet av »konventionell» typ, dvs. m e d förlängda, t i l l b a k a b ö j d a övre skeppslinjer i b a d a ä n d a r samt m e d i fören d e n förlängda u n d r e skeppslinjen snett u p p ä t r i k t a d . Ett s k e p p h a r fören tydligt u t f o r m a d sä, a t t tvärlinjen m e l l a n skeppslinjerna s a m m a n r i s t a t s m e d de u p p s v ä n g d a linjerna till e n n ä r m a s t S-formad båglinje. Även d e t t a är ett vanligt d r a g i de u p p l ä n d s k a skeppsbilderna, b l . a. exemplifierat av d e t v ä l k ä n d a Brandskogsskeppet i Bog- lösa.1 2 D e t n ä m n d a Slagstaskeppets för h a r dessutom e n g r u n t ristad, oregel- b u n d e n r i n g i u n d e r k a n t e n .
1J Jfr t. ex. A. Norden, Branelskogsskeppet. Vår bronsålders märkligaste skeppsbild. Forn- vännen 1925.
('jm*&mz.
fr-- .1'iL'At •••yof.A'-''c
I * mm
Fig. 5. Människofiguren har karakteristiskt utformade ben med kraftiga vader. Under den- samma ett grunt ristat skepp. Nattfoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet. — T h e human figure has characteristically formed legs with heavy calves. Below the figure is a ship in shallow carving.
Ett av s k e p p e n avviker frän de a n d r a dä d e t försetts m e d d u b b l a , »parantes- l i k n a n d e » insvängda tvärlinjer i b å d a ä n d a r . D e n n a u t f o r m n i n g förekommer sä sparsamt, att m a n k n a p p a s t k a n tala o m e n typ. Motsvarigheter förekommer dock pä r i s t n i n g a r i Boglösaområdet.
Slagstaskeppens avslutningslinjer är ofta försedda m e d stiliserade d j u r h u v u d e n . Även d e t t a är ett karakteristiskt d r a g för m e r a välformade s k e p p i d e t u p p l ä n d s k a materialet. Ett av s k e p p e n h a r dock ett i n d i v i d u e l l t s ä r d r a g som tycks sakna paralleller p å n ä r a h ä l l : i a n s l u t n i n g till d e n främre skeppslinjen och båglinjer- nas rot vid skrovet finns e t t försänkt p a r t i , p å m i n n a n d e o m b o g p a r t i e r n a pä n e d a n n ä r m a r e b e h a n d l a d e djurfigurcr.
D j u r f i g u r e r n a är u t f o r m a d e p å ett för M ä l a r o m r ä d e t s r i s t n i n g a r mycket ovan- ligt sätt. T v å av d j u r e n , ca 40 cm långa och möjligen hästar, h a r försänkta, starkt u p p s v ä n g d a k r o p p a r m e d stora bogpartier. Båda är försedda m e d svans. Det
Fig. 6. Två av djurfigurerna pä Slagstaristningen, det övre med försänkt, tillbakaböjd kropp, elet undre med konturristad, naturalistisk kropp. Natttoto Sören Hallgren, Riks- antikvarieämbetet. — Two of tbc animal figures on the Slagsta carving, the upper with tin body bent backwards, the lower with coiitour-carved naturalistic body.
e n a h a r dessutom en skälgrop i n k n a c k a d i b a k d e l e n . D j u r e n s övre k a n t l i n j e r frän svansspets till h u v u d b i l d a r en mycket elegant S-formad linje. D e t t a visar att d j u r e n är m e d v e t e t k o n s t n ä r l i g t u t f o r m a d e , nägot som sällan k a n sägas o m t. ex.
d e u p p l ä n d s k a djurfigurerna. E n god parallell e r b j u d e r dock d e n k ä n d a rist- n i n g e n vid Örsta i Å n g a r n sn n o r r o m Stockholm.l : l D e n n a ristning är liksom Slagsta isolerad i en östlig bronsäldersskärgärd och i n n e h å l l e r bl. a. två k o n t u r - ristade, mycket a v a n c e r a d e hästfigurer m e d e n k u r v a t u r som starkt p å m i n n e r o m Slagstadjurens. Vid en nyligen företagen n a t t f o t o g r a f e r i n g1 4 visade sig f. ö. Örsta- h ä s t a r n a vara försedda m e d m a n a r i form av täta k o m m a l i k n a n d e smästreck. Deras
18 G. Ekholm, Upplands bronsålder. Uppsala 1921, s. 82 samt fig. 154, 155.
" Fotograferad av Sören Hallgren i samband med det i not 8 nämnda projektet.
Fig. 7. I hällens nedre del finns skålgroparna koncentrerade, delvis knackade över skepp. Natttoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet. — In the lower part of the slab are concentrated the cup marks partly carved över the ships.
övre k r o p p s l i n j e r m e d n ä m n d a streck p å m i n n e r starkt o m svängda parallell- streckband p ä föremål frän b r o n s å l d e r n s femte period, i n t e m i n s t r a k k n i v a r .1 5
Även d e n tredje djurfiguren är a n m ä r k n i n g s v ä r d . D e n är ca 35 cm l ä n g med k o n t u r r i s t a d , naturalistisk k r o p p och a n t y d a n till h o r n k r o n a o v a n p å h u v u d e t . F ö r u t o m de n ä m n d a A n g a r n s h ä s t a r n a är k o n t u r r i s t a d e djurfigurer n ä s t a n obe- fintliga i d e t u p p l ä n d s k a m a t e r i a l e t . Ett e n d a av d e ca 70 d j u r f i g u r e r n a pä lancl-
15 Jfr bl. a. S. Marstränder, Stilformer og typer i utformningen av jordbruksristningenes skibsfigurer. Tor 1964, s. 171, fig. 9 B.
E. Baudou, Die regionale und chronologische Einteilung der jungeren Bronzezeit im Nordischen Kreis. Stockholm 1960, Tat. VIII.
Hällristningarnas kurvalur utifrån bohusländskt material har systematiserats av profes- sor Bertil Almgren. Jfr Bronzezeitperioden und Felszeichungsdatierung, Stencil 1963.
im
Fig. 8. Detalj med skeppsbild. Natttoto Sören Hallgren, Riksantikvarieämbetet. — Delail with picture of ship.
skåpets största hällristning, vid H e m s t a i Boglösa s n1 8 h a r dock k o n t u r r i s t a d k r o p p . I övrigt fär m a n söka sig till Nämforsen i Å n g e r m a n l a n d för att finna paralleller.
M ä n n i s k o f i g u r e n är 50 cm läng, försedd m e d liten, g r u n t ristad k r o p p och länga, svagt b ö j d a b e n .1 7 De smala b e n e n h a r för ristade m ä n n i s k o f i g u r e r karakte- ristiska b r e d a u n d e r b e n . D e t t a särdrag finns p å m ä n g a u p p l ä n d s k a ristningar.
T v å r i s t n i n g a r vid Rickeby i Boglösa h a r f. ö. figurer som a v b i l d a r e n b a r t b e n p a r m e d b r e d a vader.1 8 Slagstafiguren är placerad stående o v a n p å ett g r u n t ristat
18 Nr 131 enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregistcr till ekonomiska kartan för Boglösa sn. Påträffad av E. Kjellén är 1926.
7 Kroppens proportioner påminner om människofigur på ristning vid Östcrröd, Kville sn, Bohuslän. Jfr O. Almgren, Hällristningar och kullbruk, KVHAA Handlingar 35, 1927, s. 80, fig. 45 a.
18 Nr 94 och 155 enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregistcr till ekonomiska kartan för Boglösa sn. Båda ristningarna påträffade av E. Kjellén.
skepp. Detta arrangemang, som har paralleller i Bohuslän, saknar förvisso inte intresse vid tolkningen av hällristningarnas innebörd.10
Fotsulan är 10 cm läng, konturristad med hälfotsband. Den är anmärknings- värd genom sin litenhet. I dess ena ände är en skälgrop.
Skålgroparna är 3,5—8 cm i diameter och intill 3,5 cm djupa. Flertalet är sam- lade i hällens nedre del. Där har f. ö. det nedersta skeppet överknackats av skål- gropar. Åtta skälgropar är förenade med rännor till fyra par, ett karakteristikum för skålgropsförekomster.
Slagstaristningen innehåller en rad för Mälarområdcts hällristningar ovanliga drag, bl. a. de eleganta djuren och arrangemanget med stor människofigur i litet skepp. Som den sydligaste av Mälarområdets större hällristningar innehåller den drag som pekar mot de bohusländska ristningarna. Den är också belägen i anslut- ning till den sörmländska vattenleden, bronsålderns stora infallsväg till Mälar- bygden söderifrån.
I samband med hällens friläggande utfördes en mindre undersökning av om- rådet närmast nedanför densamma. Därvid påträffades kvartsavslag, något ler- klining samt tvä krukskärvor. Jordpelare för pollenanalys samt fosfatprover har tagits, ehuru resultaten ej hinner bilogas detta preliminära meddelande.
Slagstaristningen tillhör med största sannolikhet yngre bronsålder. Att den direkt eller indirekt har samband med den stora Hallundaboplatsen — belägen 1 700 m ät VNV — eller med de stora rosen frän ungefär samma tid som under- sökts pä Albyberget närmast S om Slagsta, är tänkbart. Ristningen kompletterar pä ett utmärkt sätt ämbetets omfattande bronsåldersundersökningar i norra Bot- kyrka och är ett intressant bidrag till den aktuella hälhistiiingsdiskussionen.
David Dnrnell
Ake Hyenstrand
Summary
In the late summer of 1971 a rock carving was discovered at Slagsta, Botkyrka parish, Södermanland. This carving is the only one so far known in the immediate vidnity of Stockholm and is the lourth to be found iu Södermanland. The carv- ing—probably datable to the late Bronze Age—is situated at the end of a small rock ridge abutting 011 a flat valley in an area with graves and settlement site remains from the Bronze Age. It contains 13 ships, 1 human figure, 3 animal figures, 1 footsole, 1 ring and about 150 cup marks. Particularly noteworthy are two of the animal figures, elegantly and artistically formed with S-shaped bodies.
The human figure is 50 cm long and is depicted standing in a small ship. The find is of great interest, because the Bronze Age of this area has attracted atten- tion as a result of large archaeological investigations carried out in recent years, not least ot the Hallunda settlement site recently presented in Fornvännen.
10 B. Almgren, Den osynliga gudomen. Proxima Thule. 1962.
