Ett döstidskärl Moberg, Carl-Axel
Fornvännen 1941(36), s. 295-312
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1941_295 Ingår i: samla.raa.se
ETT DOSTIDSKARL
AV
C A R L - A X E L M O B E R G
Ido ä l d r e s a m l i n g a r n a i L u n d s universitets h i s t o r i s k a museum ingå d e l a r n a av ett flaskformigt l e r k ä r l utan k ä n d fyndort (fig. 1).
M y n n i n g s k a n t e n är r u n d a d , halsen cylindrisk med något in- d r a g n a sidor. Övergången mellan h a l s och k ä r l k r o p p s a k n a s , men att döma av de b e v a r a d e d e l a r n a h a r den skett i en r u n d a d avsats, ej jämnt.
K ä r l k r o p p e n , v a r s u n d r e tre fjärdedelar finns kvar, h a r alltså varit utdraget klotformig. D e s s sidor ä r o j ä m n t r u n d a d e med något r a k a r e lopp ned emot en n ä s t a n o m ä r k l i g tillplattning för bottnen. D e k o r s a k n a s .
Detta l e r k ä r l kan bäst j ä m f ö r a s med ett från Sortckser1 (bärn- stensdepå, fig. 2), som h a r s a m m a huvudform, s a m m a lätt insvängda h a l s och s a m m a k a r a k t e r i s t i s k a k ä r l k r o p p med a n t y d a n till ståyta.
Sortekser-kärlet h a r en rad öron vid s k u l d r a n ; s å d a n a öron h a r också ett i mycket l i k a r t a t k ä r l från en m a r k g r a v vid F o r u m2 med t u n n a c k i g yxa, k r a g f l a s k a och ett tredje k ä r l . Det ä r n u omöjligt att avgöra, om den b e s k r i v n a flaskan i L u n d haft öron eller e j .3
I ett avseende — k ä r l k r o p p e n s u n d r e del — h a r man vidare lov atl g ö r a en s a m m a n s t ä l l n i n g med icke f l a s k l i k n a n d e k ä r l såsom det »bä-
1 Sortekser (Aggers Mose), Torring S, Ringkobing A. B r ö n d s t e d , J o h a n n e s , Danmarks Oldtid, I, Köbenhavn 1938. Fig. 95. E k h o l m . Ci u n n a r, Nordischer Kreis. Reallexikon der Vorgeschichte, Bd. IN. Ber- lin 1927. Pl. 98.
2 Forum By, Brondum S, Skast II, Ribe A. F r i i s - J o h a n s e n , K, Jordgrave fra Dyssetid. Aarb. 1917, s. 131 ff. Fig. 1—5.
3 Ett ej mycket avvikande lerkärl från Bjällerup har inga öron. Bjällerup.
Bjällerup sn, Tonni hd, Skåne. LUHM 242 91.
296 C .1 Ii L - A X E L M II II E li G
gar»-formado från Norra Möinge4 (tig. 4. antagligen från en mark- grav) samt snörbägare som särskilt de Iran Koefodsgaard"' och Val- lensgaard" (båda pä'Bomholm). Skuldran måste ha vari! liknande
Fig. I.
Lerkärl i I.11IM. Fyndort okänd. St. diam. 19 cm.
Karllieii vessel in I,und University Historien! Museum. Provenanoe imknown. Max.
diam lit cm.
formad, kärlkroppen är vill rundad, aågol rakare nedtill och bar en mjuk, obetydlig ansats till ståyta.
Kärlet i Lunds universitets historiska museum samt kärlen Iran Sortekser och Forum ha vidare beröring med en grupp ornerade, hög- halsade flaskor med insvängd hals, öron vid skuldran och rundad
4 Norra Möinge nr 8, Asmundtorpa ro, Rönnebergs hd, skam-. F o r s - s a n d e r , J.-E., skan.-k megalitkeramik och kontinentaleuropeisk stenålder.
Meddelanden Iran Lunds universitets historiska museum. 1936. Lund 1936, (ingår i K. humanistiska vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse 1935
—86). 8. 2, fig. 1.
5 Koefodsgaard, Kleracnsker 8, Bornholm. M i i l l e r , S o p h u s , Oldtidens Kunst i Danmark. Stenalderens Kunst. Köbenhavn 1918. Fig. 43.
" Vallensgaanl. Aaker 8, Bornholm. M i i l l e r , Kunst; tig. 15. B r a n d - st ed, Oldtid, s. 133, fig. 79 b.
E T T D O S T I D S K A fi /. 2 9 7
k ä r l k r o p p ; s å d a n a förekomma i d ö s a r : Hjortcgaardene,7 T a a s t r u p * (dös eller m a r k g r a v ) , samt i tydliga m a r k g r a v a r : Ssedding0 (med t u n n a c k i g yxa, k l u b b a och b ä r n s t e n s s m y c k e ) . Hit h ö r också ett k ä r l från Sönderjylland,9 fig. 5.
E n a n n a n linje av k ä r l , vilkas former k u n n a j ä m f ö r a s men ej iden- tifieras med ovanstående, ä r o f l a s k o r n a med r a k hals, klotformig kropp och öron r u n t bottnen.
Dit h ö r cn Mosepottc (fig. S) från B i r k e r ö d ,1 0 en flaska med b ä r n - stensdepå från H v i l s h o j1 1 och en i depåfyndet av flaska och träklubba från Vittrup.1 2 Och även av denna, g r u p p finnas k ä r l av en mer avan- cerad t y p med t ä c k a n d e o r n a m e n t i k — s å som i fig. 6, en flaska från långdösen vid Horsemose.1 3
V i s s a b ä g a r f o r m i g a k ä r l jämfördes ovan med flaskan utan fynd- ort. B l a n d dem v a r ett l e r k ä r l från N o r r a Möinge. Även av d y l i k a finns en mer a v a n c e r a d typ, till vilken h ö r a exempelvis tvenne k ä r l från A s s m å s a1 4 (fig. 7, depå i mosse) och Råbelövssjön.1 5
B l a n d dessa tre olika k ä r l t y p e r : flaskor med insvängd h a l s och s k u l d e r ö r o n , flaskor med r a k h a l s och bottenöron, samt slutligen b ä g a r e k a n m a n alltså skilja o o r n e r a d e eller föga o r n e r a d e k ä r l
7 Iljorlogaardene, Draaby S, Horns II, Frederiksborg A. M a d s e n, A. 1'., (iravheie og Oraviund fra Stenalderen i Danmark. Det östlige Danmark.
Köbenhavn 1896. Pl. IV.
8 Taastrup By, Harlev S, Framlev II, Aarhus A. Å b e r g , N i l s , Kul- turmotsättningar i Danmarks stenålder. K. Vitterhets Historie och Anti- kvitets Akademiens Handlingar. Del. 42: 4. Stockholm 1937. Fig. 4.
8 Siedding, (iuldager S, Skast II, Ribe A. F r i i s - J o h a n s e n , Jord- gravo, 6—8. Sönderjylland. M il 11 o r, S o p h u s , Sonderjyllands Sten- ålder. Aarb. 1913. S. 262, fig. 22. M u l l e r, Kunst, fig. 70.
10 Birkeröd Mose. B r ö n d s t e d , Oldtid, s. 132, fig. 79c.
11 Hvilshoj By, 0. Bronderslev S, Börglum II, Hjorring A. F o r s s a n - d r r, J.-E., Don spetsnackiga flintyxan. Winther-Festskrift. Til Kobmand
lens Winther paa 75-Aarsdagen. 1863 — 16. December — 1938. Köbenhavn 1938. Fig. 6. B r ö n d s t e d , Oldtid, s. 132.
'• Vittrup, Vendsyssel. B r ö n d s t e d , Oldtid, s. 153, fig. 97.
1:1 Horsemose, Slcnvad, Glsesborg S, Norredyrs II, Randers A. M i i l l e r , Stenålder, s. 986, fig. 27. M ii 11 o r, Kunst, fig. 96.
14 Assmåsa, Sövde sn, Färs hd, Skåne. LUHM 278 58. R y d b e c k , O t t o , Aktuelle Steinzeitprobleme. Medd. fr. LUHM. 1934. Lund 1931, (ingår i K. hum. vetenskapssamf. i Lund årsber. 1933—34). S. 79, fig. 16.
a Råbelövssjön, Villands hd, Skåne. Mbl. 1903—05. s. 195, fig. 258. Min- nen, fig. 758.
29S C .1 II L - A X E L M l ) li E fi G
Fig. 2—4.
Typologiskt äldre former av flaska med insvängd hals, flaska med rak hals samt bägare. 2 : Sortekar. Höjd c:a 19 cm. Efter Bröndsted. 3 : Birkeröd. Höjd
c:a 48 cm. Efter Bröndsted. t : Norra Möinge. Höjd c:a 20 cm. L U H M . Typologically older shapes of fläsks with inward curved necks, fläsks with straight necks and beakers. 2 : Sorteka-.r. Helght c. 19 cm. According lo Hrondsled. 3: Birkeröd. lleight
c. 48 cm. According to Bröndsted. 4 : Norra Möinge. lleight c. 20 cm. L.U II.M.
från dem, som ha en delvis eller helt yttäckande dekor, och det visar sig, att denna skillnad i dekor motsvaras av olikheter i form: på do ornerade kärlen äro flaskhalsarna högre, öronen kraftigare profi- lerade med större hål, kärlkroppen ofta kantigare, ståytan ofta tyd- ligare.
Dessa kärltyper höra inte till gånggrifternas keramik; de avance- rade formerna förekomma emellertid i dösar; både avancerade och oavancerade former finnas i markgravar och mossdepåer.
G F T II ii S T I II S K .1 II I. 299
Avancerade former av samma kärllyper som ovan. ä ; Sönderjylland. l l ö j d e : a 2(i em. Efter Möller, (i: Horsemose. Höjd c:a i l cm. Efter Muller. 7. Assmåsa.
Höjd 24 cm. LUHM.
Advanced lornis of lhe same types of VI BSels as a b o v e . ö : Sönderjylland. I leighl c 20 em.
According lo Miiller. li: Horsemose. lleight c. 21 em. According lo Miiller. 7 : Assmåsa.
lleight 21 em. !.. U. 11. M.
Sammanhanget mellan dessa formgrupper av yngre Stenålders ka- raktär antyder, att de äro samtidiga eller beröra varandra i tid. Hen omständigheten, atl de inte höra lill yngre megalitgravar an dösar, ger dem båda en plats före gånggriftstid. A andra sidan antyder skillnaden mellan dem i både stil oeh förekomstsätt, att de inte &ro helt samtida: att den avancerade formgruppens tid skall betecknas
300 C .1 R L - A X E L M O R E Ii G
som döstid är klart; fyndkombinationerna (till exempel i gravfyndet från Forum, se ovan) visa, att både den och den oavancerade form- gruppen ha beröring med den tunnackiga yxans tid.
Element ur båda ha behandlats i de senare årens diskussion kring yngre stenålderns begynnelseskede. På sistone märks hos vissa fors- kare en tendens att söka tillämpa den klassiska nordiska stenålders- kronologiens schema med ett särskilt yngre stenålders skede före verklig döstid; Bröndsted16 och Forssander17 följa därvid olika lin- jer med divergerande resultat.
Med stöd av ett stort boplalsfynd med spetsnackiga flintyxor saml av överensstämmelser mellan de yngre stenålderns äldre keramik i Sydskandinavien och i Västeuropa urskiljer Forssander den spets- nackiga yxans tid; med hjälp av huvudsakligen typologiska betrak- telser på danskt material sorterar Bröndsted ut ur döstidsfynden dom, som synas honom vara av äldre, förmegalitisk karaktär.
Med sådan motivering föra både Forssander och Bröndsted bland annat de ovan beskrivna äldre formerna av rakhalsade flaskor med bottenöron till den yngre stenålderns äldsta tid; dit för Bröndsted också de snörbägare, som ovan ställts samman med flaskan utan fyndort.
För det föreliggande dateringsbehovet vore det emellertid oriktigt att isolera den rakhalsade flaskan från de andra beskrivna formerna.
Inte bara den utan alla tre kärltyperna (rakhalsade flaskor, flaskor med insvängd hals, bägare) förändras parallellt från formerna i den oavancerade gruppen till dem i den avancerade. Vill man anse den rakhalsade flaskans oavancerade form höra till ett äldre skede bör man också föra de båda andra kärltypernas oavancerade former till detta skede. Man bör ej som Forssander söka urskilja ett den yngre stenålderns äldsta skede, som i huvudsak skulle vara äldre än den tid, då den tunnackiga yxan först uppträdde som dominerande slipade yxtyp. I stället bör man från de yngre kärlformernas verkliga döstid särskilja en äldre tid med äldro kärlformer samt tunnackiga och spetsnackiga yxor. Inom denna rymligare ram får de tre kärltyper- nas äldre formgrupp plats i sin helhet, och det behandlade kärlet tidsättes därmed till början av den yngre stenåldern.
Närmare behöver inte kronologien granskas i detta sammanhang.
18 B r ö n d s t e d , Oldtid, s. 129 ff.
17 F o r s s a n d e r , Den spetsnackiga flintyxnn.
/; 7' T 1) O S T 11) S K A It I. 8 0 1
Lerkärlet skulle alltså vara tillverkat före den egentliga döstiden.
Men varifrån är det?
Museets äldre samlingar liestå övervägande av skånska fynd.
Dock finns därutöver ett betydande antal slutna fynd och lösfynd från det övriga Sverige, särskilt Västsverige, Blekinge, Öland och Gotland, vidare från Danmark. Inom dessa områden måste fyndorten sökas.
Vid granskning av kärlet befunnos några torvliknande, mörka klumpar hänga fast vid halspartiet. En mikroskopisk undersökning visade, att de bestodo av dyig lövkärrtorv med någon mineralisk detri- tus. Vidare förekommo ljusa bitar av ett ämne, som till närmare 90 % bestod av organisk substans, men som ännu ej ingående analyserats.
På nio preparat räknades 142 trädpollen; följande pollenspektrum erhölls:
Salix Betula Pinus Alnus Ulmus Tilia Quercus Ekblandskog 1 3 50 24 1 9 11 22
Corylus örter 25 62 i % av trädpollensumman.
Torven innehöll bl. a. spiralkärl av lövträd samt rhizopoder. Vidare iakttogs ett pollen av Carpinus.
Detta pollenspektrum måste behandlas försiktigt. Eövkärrtorv är det torvslag, som oftast företer lokalbetonade pollenspektra. Emeller- tid visar det föreliggande spektrum en mycket låg Betula-frekvens, som ej kan vara tillfällig. Den medelhöga siffran för ekblandskog härrör uppenbart från en skog, där eken ej dominerar utpräglat och där tallskogen spelar stor roll.
Analysen lämnar tvenne upplysningar. Den första gäller platsen lör fyndet. Björkskogens ringa andel i pollenregnet gentemot ekbland- skogens är ett drag, som inom det ovan beskrivna tänkbara fyndoni- rådet är vanligt i pollendiagram från Danmark, Skåne, Blekinge och Öland. 1 något av dessa områden måste fyndet ha gjorts — stor san- nolikhet talar då för att det är från Skåne.
Pollenanalysen ger vidare upplysning om åldern på den torv, där lerkärlet stått. Den har bildats under ekblandskogens tid — en ek- blandskog, där intet bokpollen antyder bokskogens annalkande. Date- ringen blir skarpare, om man vågar lägga vikt vid tallens stora andel i trädpollensumman. 1 pålitliga pollendiagram är tallens dominans över
302 C A R L - A X E L MO II E HG
ekblandskogen ett viktigt kännetecken på e k b l a n d s k o g e n s tidiga skede efter dess begynnelsestadium under det s t o r a h a s s e l m a x i m u m i Syd- s k a n d i n a v i e n . Också ekens g a n s k a obetydliga övervikt i ekblandsko- gen skulle k u n n a tyda h ä r p å .
Om m a n ej a n s e r det rådligt att d r a g a s l u t s a t s e r av s å d a n a detaljer i ett isolerat pollenspektrum, så finns det ingen h å l l p u n k t för att be- döma, om torven bildats före eller efter det s k a r p t m a r k e r a d e skede av tillfälligt m i n s k a d ekblandskog, som skiljer den sena ekblandskogen från äldre skeden. T o r v e n s ålder s ä g e r h ä r intet av intresse för ler- k ä r l e t s datering. T o r v och k ä r l behöva inte v a r a samtidiga. B a r a på den o k ä n d a fyndplatsen k u n d e de h a visats v a r a det.
L e r k ä r l e t ifråga är alltså ett mossfynd, en Mosepotte av det slag.
som h a r paralleller i do ovan n ä m n d a fynden från Sortekaer, Birke- red, H v i l s h o j , Råbelövssjön och A s s m å s a samt exempelvis de lange- l a n d s k a från Gammellung, Dagsmose, K o r s l e k k e , Hennetved och Lej- bolle.1 8 D e s s a fynd tillhöra y n g r e stenåldern från dess början till en tidig del av gånggriftstid; de b ö r a t o l k a s som votivgåvor.
P o l l e n a n a l y s e n l ä m n a r alltså ej något b i d r a g till dateringen av lerkärlet. Den h a r b a r a givit n å g o n liten hjälp att n ä r m a r e bestämma de områden, d ä r det k a n h a påträffats. Man måste gå till a n d r a fynd och resultaten av a n d r a u n d e r s ö k n i n g a r för att n å u p p l y s n i n g a r om nivån för d e n t u n n a c k i g a y x a n s t i d i d e s y d s k a n d i - n a v i s k a p o l l e n d i a g r a m m e n .
1 fortsättningen u r s k i l j a s dessa h u v u d s k e d e n i p o l l e n d i a g r a m m e n s bild av vegetationsutvecklingen:
Z o n e r enligt K. J e s s e n1 9 T. Nilsson2 0
b o k s k o g I X I sen e k b l a n d s k o g V I I I utom un- II, 111
dersta delen
minskad e k b l a n d s k o g u n d e r s t a V I I I I V
okdominerad e k b l a n d s k o g V I I V
18 W i n t b e r, J e n s, Troldebjerg. En byrasessig Bebyggelse fra Dan- marks yngro Stenålder, Rudkobing 1935. S. 59, fig. 63—65.
" J e s s e n , K n u d , Archaeological dating in tho bistory of Nortb Jut- land's vegetation. Acta archaaologica, vol. V. Kobonbavn 1934. S. 187 ff.
20 N i 1 s s o n, T a g e , Die pollenanalytischo Zonengliederung der spät- und postglazialen Bildungen Schonens. Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 57, b. 3. (Även i Meddelanden från Lunds geologisk- mineralogiska institution, N:o 61.) Stockholm 1935. S. 392 ff.
E T T D O S T I D S K A R L 303
tallskog med ekdominerad e k b l a n d s k o g V I I tallskog med almdominerad e k b l a n d s k o g V I
det s t o r a hasselinaximum V I postglacial b j ö r k s k o g V, IV
senglacial tid.
V I VII V I I I IX
Det g r u n d l ä g g a n d e arbetet h a r h ä r utförts av K n u d J e s s e n med stöd av ett h å l l f a s t a r e material än det, T a g e Nilsson vid s i n a forsk- n i n g a r förfogade över.
Fig. 8.
Troldebjerg. Höjd c:a 40 cm. Kftcr Winthcr.
Troldebjerg. lleight c. 10 em. According to Winthcr.
H ö r n s t e n e n ä r J e s s e n s u n d e r s ö k n i n g i Ganiiiiellung Mose2 1 vid den l a n g e l a n d s k a boplatsen på Troldebjerg.2 2 B o p l a t s e n s a r k e o l o g i s k a da- tering skall h ä r först g r a n s k a s i f ö r h å l l a n d e till de n y s s behandlade k e r a m i k a r t e r n a och till de h ä v d v u n n a k r o n o l o g i s k a etiketterna dös-
21 J o s s o n, K n u d , Some west baltic pollen diagrams. Quartar. Jalir- bucb fiir die Erforscbung des Eiszeitalters und seiner Kulturen. I. Berlin 1938. S. 121 ff.
22 W i n t h e r , Troldebjerg. 1935 (se ovan not 18). W i n t h e r , J e n s , Troldebjerg. En bymressig Bebyggelse fra Danmarks yngre Stenålder. Til- l»g. Rudkabing 1988.
3 0 4 C .1 fi L - A X E L M O R E R G
tid — gånggriftstid och t u n n a c k i g a y x a n s tid — tjocknackiga y x a n s tid.
Boplatsen ligger på en nord-sydlig, smal backe och på nordspet- sen av en höjd söder om denna. P å b a c k e n s v ä s t r a sida n å r Gaininel- l u n g Mose in till den; mot ö s t r a sidan ligger Troldebjerg Mose. P å b a c k s l u t t n i n g a r n a ha f r a m g r ä v t s l ä m n i n g a r av en mängd h u s av minst två olika typer, hästskoformiga och l å n g a r e k t a n g u l ä r a .
F o r n s a k s m a t e r i a l e t består främst av s t o r a m ä n g d e r k e r a m i k , som i h u v u d s a k ä r av två bestämt skilda slag. E n del av k e r a m i k e n kän- netecknas av mer eller m i n d r e rikt o r n e r a d e »trattbägare» av typer (fig. 8), som n ä r a p å m i n n e r om, men bl. a. i dekoren ej helt över- e n s s t ä m m a med s å d a n a , som ovan n ä m n t s vid försöket att datera ler- k ä r l e t u t a n k ä n d fyndort.2 3 E n bestämd likhet mellan k ä r l e n från Troldebjerg och de ovan behandlade visar kärlformen med dess r u n - dade underdel och lätt u t s v ä n g d a bräm.2 4 E n a n n a n del av k e r a m i k e n , rikt o r n e r a d och delvis med n y a k ä r l f o r m e r (bl. a. f r u k t s k å l a r ) , ä r identisk med vanlig ä l d r e k e r a m i k i gånggrifter. Den i typ äldre kera- miken s a k n a s däremot i s i n a t y p i s k a former i dessa g r a v a r . Den mest l i k a r t a d e g å n g g r i f t s k e r a m i k e n ä r t r a t t b ä g a r e , som bestämt skilja sig från s å d a n a som de n ä m n d a på T r o l d e b j e r g genom u n d e r s ä t s i g a r e , g r ö v r e form, plan verklig ståta och avvikande o r n e r i n g . S å d a n a fin- n a s exempelvis från g ä n g g r i f t e r n a vid K i r k e Helsinge,2 3 N o r d r e Sten- sebygaard,2 5 Gillhög,2 0 V ä s t r a H o b y2 7 och över h u v u d taget ofta ös- ter om Ö r e s u n d , d ä r typen h a r levt vidare i s ä r s k i l t stor u t s t r ä c k n i n g . F i g . 9 ger ett exempel på en dithörande k ä r l t y p , som i o r n e r i n g e n s plan och a n o r d n i n g n ä r a p å m i n n e r om det avbildade kärlet från Trolde- bjerg och som k a n ges en s n ä v d a t e r i n g genom fyndförhållandena —
23 Särskilt kärlon från Assmåsa och Råbelövssjön
24 W i n t h e r , Troldebjerg, fig. 29.
26 Baunehoj, Kirke Helsinge, Kirke Helsinge S, Leve H, Holbaik A.
R o s e n b e r g , (i., Nye Joettestuefund. Aarb. 1929, s. 189 ff. Fig. 24. Nordre Stensebygaard, Bodilsker S, Bornholms Sönder II. R o s e n b e r g , Jätte- sluefnnd, fig. 44.
28 (lillbög, Barsobäcks sn, Harjagers hd, Skåne. R y d b e c k . O t t o , Fangkultur und Megalithkultur in der siidskandinaviscben Steinzeit. Einige Gesicbtspunkte. Medd. fr. LUHM. 1938. Lund 1938. (Ingår i K. hum. ve- tenskapssamf. i hund arsber. 1937—38.) S. 131, fig. 34 a, d.
27 Västra Hoby, Västra Hoby sn, Torna hd, Skåne. F o r s s a n d e r , Megalitkeramik, s. 8 ff., fig. 11, 12, 13, 20 m. fl.
E T T D O S T I D S K A R L 3 0 5
den är från en uppenbart kort tid använd boplatsgrop vid Frederiks- berg och funnen jämte annan keramik av äldre gånggriftstids ka- raktär.
Äro de två keramikarterna i Troldebjerg helt samtidiga? Före- komstsättet i gravfynden gör det mindre sannolikt. En översikt över vissa delar av boplatsens redskapsförråd ger svaret. Undersökaren har tillvaratagit ett 70-tal yxor eller delar av yxor: kärnyxor, skiv- yxor, framför allt tunnackiga yxor av flinta och bergart, tjocknac-
Fig. 9.
Fredriksberg. Höjd IG cm. (delvis rekonstruerad). L U H M . Fredriksberg. lleight 16 cm. (partly reconstrueted). L. U. 11. M.
kiga (svsere tyknakkede) och tunnbladiga (slanke tyknakkede), vi- da re tjocknackiga hälslipade yxor. Dessa typer fördela sig på ett i ögonen fallande sätt över boplatsens olika delar (fig. 10).
1 boplatsens nordvästra del (grävningsfälten V, IX, XXVII, XI, XII) och sydligaste del (fälten XVII, XXIV, VII, VIII, VI) före- kommo bara tunnackiga yxor eller delar av sådana. I den nordöstra delen (fält XXII, XXXII) förekommo förhållandevis fler tjocknac- kiga yxor (och tunnbladiga, som i del följande räknats samman med de tjocknackiga). I den sydvästra delen (fälten XXV, XXVI) fun- nos några senare yxor jämte de tunnackiga, liksom en bit av en tjocknackig yxa bland de tunnackiga i fält I. Mest upplysande äro förhållandena på backens norra spets (fälten X, IV, I I I ) . Här domi- nerade de yngre yxorna. Hästskohuset i fält IV hade synbarligen städats: utanför det låg en hög »Udsmid», fält III. Inne i huset på- träffades utom en tunnackig yxa en tjocknackig yxa och en del av en sådan. I övrigt upptogos ur fält III/IV delar enbart av tunnac- kiga yxor. Bland det utkastade skräpet i fält III funnos alltså inga
20 — Fornvännen 19il.
306 C AR L- A X E L M O B E fi fi
delar av tjocknackiga yxor. Detta är en förhållandevis tydlig anvis- ning om att en del av de tunnackiga yxorna hör till ett äldre skede, då tjocknackiga yxor icke använts. Yxornas säregna lokala fördel- ning visar att bönderna på Troldebjerg under olika skeden använt olika redskap; det är säkert ingen tillfällighet, att Winthcr från bo- platsens västra sida med dess mest dominerande äldre redskap av- bildar relativt mer av den i typ äldre keramiken.
Bebyggelsen av Troldebjerg har börjat under den tunnackiga yxans tid och slutat under den tjocknackiga yxans. Från det äldre ske lel kan urskiljas keramik, som i typisk form saknas i gånggrifter men som har nära anförvanter i dösar.
1 och för sig datera några tunnackiga yxor inte en boplats till dös- tid — sparsamt uppträda dessa också i gånggrifter28 — men gång- griftstidens typiska yxor äro tjocknackiga. övervikten däremot av tunnackiga yxor på Troldebjerg inom ett eget spridningsområde jäm- te förekomsten av äldre keramik av en art, som inte hör till gång- grifternas inventarium visar att boplatsens äldre del tillhör döstid.
Denna döstid har emellertid inte exakt samma keramik som de rena döstidsfynd, vi i undersökningens början förde till en yngre del av det behandlade materialet. De äldre Troldebjerg-fyndens direkta kon- takt med ett skede, som har tjocknackiga yxor och gånggriftskeramik anvisar dem en plats i en yngre del av döstiden:
yngre Troldebjerg äldre gånggriftstid äldre Troldebjerg yngro döstid Hjortegaardene, Ssedding mellersta döstid
Birkeröd, Sortekser, N. Möinge | . . . , . lyngro stenålderns början
I östra delen av Gamellung Mose påträffades utkastade föremål av sten, trä och ben: på ett ställe går till och med ett riktigt avfalls- lager ut i mossen. Det är dessa artefakters läge i mossprofilen, som Jessen undersökt. Do ligga alltså intill den sida av boplatsen, där det äldre skedets rester dominera tydligast — artefaktskiktens undre
28 Förekomst. F o r s s a n d e r , Megalilkoramik. Fredriksborg, Oxie sn, Oxie hd, Skåne. F o r s s a n d e r , J.-E., Gropornerad megalitkeramik. Medd.
fr. LUHM. 1931. Lund 1931. (Ingår i K. hum. vetenskapssamf. i Lund års- ber. 1930—31.) S. 2 ff.
29 Jfr Å b e r g , Kulturmotsättningar, s. 29.
E T T D O S T I D S K A K L 307
O Oråvn/ngs/a/6 meaf r ^ (rravn/ngj/d/t, meaf é u n n - t u n n a c A / y a y x o r . ^ 9 ocA t/oc/cnac/tfga y j c o r f r > j D ; o , d a r j d m t e s ± J D - O , d ä r j ä m t e W mec/j£/'v- e//er Åärnyxor v^P snec/s-A/f-e/Zer /(rårnyxor.
o , , . /oo f l
l i i i i l i i i i i
Fig. 10.
Skiss över vissa yxtypers förekomst inom olika grävningsfält på boplatsen vid Troldebjerg på Langeland. Kartunderlag efter Winther.
Sketch of the occurrence ot certain types of axes within different exeavation areas in the dwclling-place at Troldebjerg on l.angeland. Based on the map ol Winther.
gräns måsto då ungefär beteckna bebyggelsens början under yngre döstid.
Både de lösa artefakterna och avfallsskiktet börja huvudsakligen vid övergången från en undre svämgyttja till en övre starrtorv, resp.
med starrtorven otvivelaktigt samtidig alkärrtorv. Att enstaka arte- lakter befinna sig på något djup i den undre svämgyttjan ändrar inte
3 0 8 C A R L - A X E L M O B E R G
bilden. — Fynd ha vidare gjorts ända upp i starrtorvens övre del.
Jessen har nu varit i stånd att göra en pollenanalys från mossens nedre skikt upp överx gränsen svämgyttja-starrtorv och till och med starrtorvens understa tredjedel. Det är alltså egentligen endast bo- platsens äldre delars början under döstid, som kan dateras i förhål- lande till pollendiagrammet. Detta visar, att övergången till den min- skade ekblandskogens tid sker i svämgyttjans översta del och att minskningen varar så långt upp pollenanalysen kunnat göras. En del av yngre döstid hör alltså till tiden efter ekblandskogens påbörjade minskning. Härvid måste man räkna med den risken, att svämgyttjan kan innehålla sekundärt pollen av avsevärt avvikande ålder. Jessen synes dock anse diagrammet tillförlitligt.
Eftersom Troldebjerg allmänt i sin helhet dateras till äldre gång- griftstid anser Jessen denna motsvara tiden närmast efter ekbland- skogens minskning. I andra sammanhang uttrycker han sig mer all- mänt och talar om »Begyndeisen af den yngro Stenålder» eller »den yngre Stenålder, regnet fra den tyndnakkede 0kses Tid».30
Tage Nilsson har undersökt platsen för fyndet av det ovan nämnda döstidslerkärlet från Assmåsa, från mellersta eller möjligen yngre döstid. Fyndet måste tolkas som ett depåfynd och bestod av ett ler- kärl och ett ben av häst. Besiktning av fyndplatsen ägde rum på ett tidigt stadium. Ingen rubbning av lagerföljden ledde tanken på en nedgrävning. Av Tage Nilssons diagram framgår någorlunda tyd- ligt, att fyndnivån motsvarar en tidpunkt under den minskade ek- blandskogens tid. Exaktare bestämning kan ej göras, då det ej kan bestämmas, vilken nivå som motsvarar ytan vid nedsättningen av det ett par dm. höga kärlet. Denna pollenanalytiskt bestämda döstids- nivå är alltså väl förenlig med den som förhållandena vid Gammel- lung pekar på. Om den minskade ekblandskogen skulle vara samtidig med döstid i Skåne men bara med gånggriftstid på Langeland skulle det betyda, att minskningsnivån — en av de bästa pollenanalytiska lednivåerna i Sydskandinaviens postglaciala tid — inte skulle kunna användas för direkt konnektering av diagram väster om Storebelt och öster om Öresund — en svårighet, som Jessen mycket konsekvent
" J e s s e n , K n u d , Litorinasainkningon ved Klinteso i pollenfloristisk Belysning. Meddelelser fra Dansk Geologisk Förening, Bd 9 (1937). J e s - s e n i R o s e n b e r g , G., Hjortspringfundet. Nordiske Fortidsminder, III.
Bd, 1. Hefte. Köbenhavn 1937.
E T T D Ö S T I D S K Ä R L 3 0 9
sett komma3 2 men som i varje fall inte torde te sig så, som h a n an- tyder.
Ett p a r s k å n s k a depåfynd av flintyxor, ett från A r r i e med spets- n a c k i g a y x o r3 3 och ett från Sjöbo med t u n n a c k i g a3 4 h a medgett be- stämning av fyndskiktens pollenspektra. D e s s a ä r o väl förenliga med den a n g i v n a i n p a s s n i n g e n av döstiden. F y n d e t från A r r i e med tall- skogs s t o r a övervikt över linddominerad e k b l a n d s k o g visar att fyn- det legat i skikt från en tid före den ekdominerande e k b l a n d s k o g e n s d o m i n a n s över tallen — skikt som bildats långt före den spetsnackiga y x a n s tid. Sjöbofyndet visar ett pollenspektrum med låg e k b l a n d s k o g och mycket h ö g alprocent s a m t med n ä s t a n s a m m a procentsiffror som de vid döstidsnivån i Assmåsa-mossen. Givetvis k a n det ej p å s t å s att det skulle h a legat i torv från s a m m a skede. E n h ö g alprocent k a n uppkomma i vilket a l k ä r r sora helst och t r y c k a n e r e k b l a n d s k o g e n s andel i pollenregnet.
Den y n g r e döstidens a n g i v n a plats i vegetationens f ö r ä n d r i n g ä r också väl förenlig med den d a t e r i n g för ett skede av verklig gång- griftstid, som J e s s e n kommit till vid Bundso-boplatsen p å Als.3 ! i Kul- t u r l a g r e t d ä r h a r nämligen visats v a r a samtidigt med den sista de- len av den m i n s k a d e e k b l a n d s k o g e n s tid och ökningen till r i k a r e sen ekblandskog. T a g e Nilssons p o l l e n a n a l y s3 0 visar också, att gyttjan över k u l t u r l a g r e t i Rydbecks boplats vid Sjöholmen, v a r s y n g s t a be- s t å n d s d e l a r ä r o från gånggriftstid. börjat a v s ä t t a s u n d e r en tidig del av den sena e k b l a n d s k o g e n s tid.
31 N i l s s o n , Zonengliederung, s. 522.
32 J o s s c n. Diagrams, s. 133.
33 R y d b e c k , O t t o , Slutna mark- och raossfynd från stenåldern i Lunds universitets historiska museum, deras tidsställning och samband mod reli- giösa föreställningar. Från Lunds universitets historiska museum. Lunds universitets årsskrift, N. F. Afd. 1. Bd 15. Nr 1. Lund 1918. Nr VIII, fig. 8.
N i l s s o n , Zonengliederung, s. 517, nr 3.
31 R y d b e c k , Mark- och mossfynd, nr XXXII, fig. 31. N i l s s o n , Zonengliederung, s. 517, nr 6.
35 J e s s e n , Diagrams, s. 129 ff.
36 F o r s s a n d e r , J.-E., En märklig stenåldersboplats vid Sjöholmen.
Medd. fr. LUHM. 1930. Lund 1930. (Ingår i K. hum. vetenskapssamf. i Lund årsber. 1929—30.) R y d b e c k , O t t o , The earliest settling of Man in Seandinavia. Acta archaeologica, vol. I. Köbenhavn 1930. S. 23 ff. N i l s - s o n , Zonengliederung, s. 417 ff.; pl. VI, diagram 13.
3 1 0 C A R L - A X E L M O B E B G
Troel-Smith h a r i en värdefull k v a r t ä r g e o l o g i s k u n d e r s ö k n i n g3 7
visat, att B r a b r a n d - b o p l a t s e n ä r äldre än och samtidig med övergången till den m i n s k a d e ekblandskogen. Boplatsens tid omfattar åtminstone en del av själva m i n s k n i n g e n före bottennivån, enligt vad Troel- Smith vill g ö r a troligt även avsevärt l ä n g r e tid. Det pollenanalytiskl d a t e r b a r a lager, som visas v a r a samtidigt med en del av boplatsens tid, n å r ej fram till det h a s s e l m a x i m u m , som vid B r a b r a n d inträffar före mitten av den m i n s k a d e e k b l a n d s k o g e n s tid. Flintavfall h a r på- träffats över det d a t e r b a r a skiktet. Det h a r ej påvisats, att detta flint - avfall ligger i p r i m ä r t läge och ej, vid vilken tidpunkt det omgivande lagret bildats. — Troel-Smith h a r alltså visat, att Braband-fyndet n å r fram till den tid, då T r o l d e b j e r g bebygges. Detta blir i h a n s framställning att boplatsen (tydligen hela) ä r samtidig med äldre gånggriftstid.3 8 Med en datering av T r o l d e b j e r g till äldre gånggrifts- tid måste konsekvensen bli att B r a b r a n d - b o p l a t s e n h a r varit i full an- v ä n d n i n g u n d e r gånggriftstid. Men då Troldebjerg bebotts r e d a n un- der döstid blir Troel-Smiths omdatering av B r a b a n d mindre genom- g r i p a n d e . F y n d e t kommer tvärtom i ett ytterst i n t r e s s a n t perspektiv n ä r det v i s a r sig n å fram till j u s t den tid, som sätter det i samband med s å d a n a s k i v y x r i k a boplatsfynd som det s j ä l l ä n d s k a från H a v n e - lev3 9 eller de s k å n s k a från Oxie4 0 och J o n s t o r p S.41
D e frågor som b e r ö r t s visa h u r l å n g vägen ä n n u ä r till den detal- j e r a d e både k v a r t ä r g e o l o g i s k a och a r k e o l o g i s k a tidsskala, som behö- ves för lösningen av problemen k r i n g den y n g r e s t e n å l d e r n s början i N o r d e u r o p a .
37 T r o e l - S m i t h , J., Pollenanalytisk Datering af Brabrand-Fundet D. (i. U. IV. Raakke. Bd 2. Nr. 161. Köbenhavn 1937.
H Här tagos ingen sora helst hänsyn till vad Troel-Smith menar sig kunna visa med hjälp av fynden från Voldbsek. Vid undersökningen av en skaldynge (blott omnämnd i en äldre tidningsnotis) påträffades delar av en enmansgravbägare av yngre typ. Eftersom skalen måste ha samlats när Brabrand So var marin, skulle denna under yngre gånggriftstid ha varit en havsfjord. Beviset bygger på det obevisade, att bägaren och skalen äro samtidiga.
39 N o r d m a n , C. A., Havnelevfyndct. Finskt museum 1929, s. 7.
40 F o r s s a n d e r , Flintyxan, s. 16 ff., fig. 1—5.
41 L i d é n, O s k a r , Sydsvensk stenålder belyst av fynden på boplatserna i Jonstorp. I. Skivyxkulturcn. Lund 1938. S. 32 och flerstädes.
E T T D O S T 1 D S K Ä R L 3 1 1
S U M M A R Y
C A R L - A X E L M O B E R G : A Vessel from the Dolmen Period.
Ia the older collections in the Lund University Historical Museum there are parts of an unornamented, flask-shaped cartbcn vessel, the provenance of which is unknown.
It can be compared with the fläsks with inward curved necks and sboulder bandles as in fig. 2; as regards the shape of the vessel, it bas points of similarity with the beaker-shaped vessels as in fig. 4.
Finally, the straight-necked fläsks with bandles at the base, as in fig. 3, belong to the same group of ceramics.
Of each of the three types of vessels inentioned there are, firstly, unornamented specimens, and secondly, ornamentcd specimens with longer necks, more strongly profilcd and with larger handles, and often more distinctly flattened bases (figs. 5—7). Both these variants belong to tho period of the thin-butted axe. The group of ornamentcd shapes is found in a pronouncedly dolmen period milieu; tbo unornamented is considered to be older and to belong to the oldest period of the låter Stone Age before the dolmen period proper.
The pollen spectrum from a peat specimen from the vessel shows that it was found in a bog, probably in South Seandinavia; the rosult of the analysis affords no information as to the period.
The finds from dwelling places in Troldebjerg on Langeland (investiga- tion and publication by Winther) afford a starting-point for the deter- mination of the level of tho thin-butted axe period in the South Scan- dinavian pollen diagram. In part the pottery from this dwelling place belongs to the earlier half of tho passage grave period; in part, as, in the case of the vessels of fig. 8, it recalls in several rospects the one dealt with above, tbough it is not identical with it; this part of the Troldebjerg pottery is not found in the passage graves in its typical form.
As the inventory of impleinents found at Troldebjerg appears to eom- prico two main parts, the ono dominated by thin-butted axes and the other by tbick-butted axes, and as they each predominato in their own part of the dwelling place (map in fig. 10), it rcadily suggests itself that they are not contemporary. This can be explainod in the same way as can the lack of uniforinity in the pottery; the settlement of Troldebjerg coniraenced during the thin-butted axe period and continued during the phase of the thick-buttod axe. The thin-butted axes are met with to some extent side by side with tho thick-buttod during the passage gravo period;
a settlement axhibiting a preponderanee of thin-butted axes and pottery ef earlier type than that of llie passage graves should, however, be daled to the dolmen period.
312 C A R L - A X E L M O B E R G
At the edge of the bog, dose to the dwelling place, archeological specimens have been met with under such conditions that the lowest.
limit for the artifact layer should indicate that the timo of the beginning of the settlement was during the late dolmen period. The pollen analysis made by Jessen shows that these archeological specimens began to accu- mulate in the lake which existod at tbat period, at the time round about the beginning of the pronounced but trnnsient decrcase in the proportion of oak pollen in tho pollen rain which can be regularly observed in tho South Scandinavian diagrams.
The oarthen vessel of fig. 7 from Assmåssa, which bas been dated to tbo dolmen period, was found in a bog; and it has boen possible to make a polion analysis (T. Nilsson). Here, too, the level of the find was bolow tbo period of the decrease in the proportion of oak pollen.
Jessen's diagram dealing with pollen from an obvious passage grave period dwelling place at Bundso, on Als, exhibits contemporaneousness between the passage grave period and the end of the period when tho proportion of oaks was loss and the beginning of tbo låter period when tho oaks were more abundant.
If it is assumed, with the support of what is adduced above, tbat a part of the dolmen period falls after the transition to the period when the proportion of oaks was less, the result will be that Trool-Smith's pollen-analytical dating of tho Brabrand dwelling place must be inter- preted in the senso that the dwelling place persisted till the dolmen period when the settlement of Troldebjerg began.
Tho questions which havo been toucbed upon show how far we havo got to go before we have arrived at the detailed quarternary and archeo- logical time scale which is necessary for the solution of the problem of the beginning of the låter Stone Age in Northern Europé.
