Varifrån kommer bärnstenen i Sydeuropas brons- och järnåldersfynd?
Moberg, Carl-Axel Fornvännen 126-128
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1955_126
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
VARIFRÅN KOMMER BÄRNSTENEN I SYDEUROPAS BRONS- OCH JÄRNALDERSFYND?
E n litteraturöversikt.
Danzig-apotekaren Helins analysresultat 1885, enligt vilka b ä r n s t e n i s c h a k t g r a v a r n a i Mykene var baltisk, bör till de n a t u r v e t e n s k a p l i g a iakt- tagelser, som fält störst inflytande på arkeologien. De bekräftade tidigare f ö r m o d a n d e n i s a m m a riktning och blev av g r u n d l ä g g a n d e betydelse för be- dömningen av den n o r d i s k a b r o n s å l d e r s v ä r l d e n s relationer med Sydeuropa.
B ä r n s t e n s e x p o r l e n f ö r k l a r a d e den köpkraft, som förde m e t a l l e r n a till Nord- e u r o p a . Referat — s t u n d o m starkt förenklande — av Helins och h a n s efter- följares analyser blev en stående ingrediens i h a n d b ö c k e r n a s och de popu- lärvetenskapliga a r b e t e n a s översiktliga framställningar. Litteraturen om den förhistoriska b ä r n s t e n e n h a r blivit stor och svåröverskådlig.1
Avsikten med de följande r a d e r n a är att fästa u p p m ä r k s a m h e t e n på några arbeten, som förtjänar att beaktas pä arkeologiskt häll därför atl de tycks ge en modifierad bild av de naturvetenskapliga möjligheterna till p r o - veniensbeslämning av b ä r n s t e n .
Redan n ä r J o n a s 1908 analyserat b ä r n s t e n s p ä r l o r ur en kupolgrav frän mykensk tid, u t t a l a d e h a n visserligen, alt dessa hade s a m m a kemiska sam- m a n s ä t t n i n g som baltisk b ä r n s t e n , men ban belönade de geologiska syn- p u n k t e r n a : alt bärnsten av denna art var känd bl. a. även från .Sydryssland.
H a n ansåg sig därför k u n n a säga bara, att materialet var från en formation med avlagringar frän Östersjön lill Svarta havet.2 H ä r m e d hade J o n a s angivit en av de omständigheter, som synbarligen måste beaktas vid bedömning av de kemiska a n a l y s e r n a s beviskraft: sådan bärnsten som den »baltiska» tycks i själva verket k u n n a både samlas vid E n g l a n d s nordsjökust och h ä m t a s u r lager vid Kiev.
Redan några år tidigare hade Hedinger med kemiska a r g u m e n t vänt sig mot de tidigare a n a l y s e r n a : m a n byggde pä förekomsten av b ä r n s l e n s s y r a i föremålen — men halten av sådan k u n d e förändras genom förvittring.3
1 E n mycket utförlig bibliografi, även över arkeologisk litteratur, finns i H a n d b u c h d e r Mineralchemie, utg. Dölter & Leilmeier, Dresden och Leip- zig 1931. Vidare innehåller La Baumcs nedan n ä m n d a skrifter rikhaltiga l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r .
2 R. J o n a s , Bcrnsteinperlen aus einem mykenischen Kuppelgrabe und die Identifizierung ihrer Substanz mit Succinit, Mitt. a. cl. Gcol.-pal. Insl. der Univ. Königsberg Pr. Nr. 2, Sehr. cl. physik.-ökon. Gesellschaft zu Königs- berg Pr. 49, 1908. — En allmänt hållen översikt över den baltiska bärn- stenens spridning l ä m n a s i A. Bachofen-Echt, Der Bernstein und seine Einschliisse, Wien 1949; se särskilt k a r l s k i s s e r n a fig. 7—8.
3 .4. Hedinger, Die vorgeschichtlichen Bcrnstein-Arlefakle und ihre Her- kunft. Strassburg 1903 (här cit. efter La Baume).
126
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Är 1916 kom så Violliers och Reutters a r b e t e o m förhistorisk b ä r n s t e n . P å grundval av n y a analyser m e n a d e Reulter, att b ä r n s t e n i schweiziska
»pålbyggnadsfynd» inte kom från n o r r , u t a n från Sydeuropa.4
I mellankrigstidens två stora s a m m a n f a t t n i n g a r från arkeologiskt häll av forskningsläget ifråga om de förhistoriska bärnstensfynden, b å d a av La Baume, bemöttes s å d a n a kritiska u t t a l a n d e n med bestämdhet. La Baume, som k u n d e publicera Olshausens efterlämnade analysresultat, vände sig med s k ä r p a mot Hedinger och Reulter och hävdade i h u v u d s a k den position, som byggts av Heim. Men det skedde med stor försiklighet; möjligheterna alt på kemisk väg nå helt s ä k r a resultat beskrevs som mycket begränsade.*
H ä r återspeglades otvivelaktigt en förskjutning ifråga om n a t u r v e t e n - s k a p s m ä n n e n s b e d ö m n i n g av b ä r n s l e n s a n a l y s e r n a s möjligheter och be- g r ä n s n i n g a r — liksom den ökade k ä n n e d o m e n om b ä r n s l e n s f ö r e k o m s t e r i olika länder. När d i r e k t ö r e n för Königsberg-universilclets geologisk-paleon- tologiska institut K. Andree 1929 skrev en inledningsarlikel till en ny publi- kalionsserie om b ä r n s t e n s f o r s k n i n g , fann h a n sig b ö r a u n d e r s t r y k a , alt myckel i litteraturen om förhistorisk bärnsten måste revideras, med h ä n s y n till all b ä r n s t e n s l i k n a n d e bildningar visat sig ha v i d s t r ä c k t a r e u t b r e d n i n g än m a n antagit.' Och från s a m m a f o r s k n i n g s c e n t r u m u t t a l a d e Plonait vid d e n n a lid, att även kvantitativa b e s t ä m n i n g a r av halten av b ä r n s t c n s s y r a k n a p p a s t k u n d e vara avgörande för bestämningen av b ä r n s t e n som »baltisk»
i ordets vidaste mening — med h ä n s y n till t. ex. r u m ä n s k b ä r n s t e n s halt av d e n n a syra. Ännu m i n d r e k u n d e dä naturligtvis den enbart kvalitativa be- stämningen av b ä r n s t e n s s y r a s n ä r v a r o säga — eftersom dels även t. ex.
bärnsten frän Sicilien innehåller sådan, som dessutom kan bildas vid många kemiska processer. Vad särskilt J o n a s kemiska u n d e r s ö k n i n g angår, ansåg Plonait d e n n a icke vara övertygande.7
Mot en sådan b a k g r u n d är det naturligt, alt frågan om b ä r n s l e n e n s här- komst hälls öppen av de forskare, som u n d e r senare år studerat det i sam- m a n h a n g e t viktiga italienska materialet, främst från etruskisk miljö — och att m a n samtidigt sett sig o m efler n y a vägar att nä definitiva svar. I sist- n ä m n d a avseende är ett inlägg av Zanon av intresse. Zanon h a r u n d e r s ö k t förekomsten av d i a t o m a c e e r i etruskiska b ä r n s t e n s f ö r e m å l och ansett sig bland de m å n g a i proven påträffade a r t e r n a av dessa m i k r o s k o p i s k a kiselal- ger k u n n a urskilja tre, som är k ä n d a från sådan geologisk miljö, i vilken Siciliens b ä r n s t e n f ö r e k o m m e r . J ä m f ö r e l s e r n a görs med diatomaceer från
4 D. Viollier & L. Rentier, Oontribution å 1'étude de 1'ambre préhisloriqne.
Anzeiger f. Schweiz. A l t e r t u m s k u n d e N. F. XVIII, 1916.
5 W. La Baume, artikeln »Bernstein» i Eberts Reallexikon d. Vorge- schichte. 1. Berlin 1924. Densamme, Zur N a t u r k u n d e und Kullurgeschichte des Bernsteins, Schriften d. nalurf. Gesellschaft in Danzig, N. F . XX, 1935.
6 K. Andree, Bernsteinforschung einst und jetzt, Bernsleinforschungen 1, Berlin & Leipzig 1929; s. XXX.
7 C. Plonait, i Die nutzbaren Mineralien, utg. Dämmer & Tielze, II, Stutt- gart 1928, s. 499 f.
127
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
samtidiga avlagringar på Krim.8 — I en u n d e r s ö k n i n g över etruskiska s k a r a b é e r etc. av b ä r n s t e n framlägger von Bissing iakttagelser, som talar för att s å d a n a tillverkats i Velnlonia och fäster u p p m ä r k s a m h e t e n på läget vid T y r r b e n s k a havet — med god möjlighet till kontakt med Sicilien — om nu r å v a r a n skulle ha h ä m t a t s därifrån och ej från norr.9 — Bärnstensföre- mål från Vetulonia iir också ämnet för elt arbele av Massaro. vari prove- niensfrågan ytterligare d i s k u t e r a s . Nya a n a l y s e r publiceras samtidigt av Passerini.1 0
Man vill g ä r n a i n s t ä m m a i de ö n s k e m å l om fortsatta b r e d a r e undersök- ningar, som dessa studier över italienska bärnstensfynd u t m y n n a r i. Veter- ligen h a r t. ex. ä n n u ej prov gjorts på förhistorisk b ä r n s t e n med de optiska metoder, som lär a n v ä n d a s för alt skilja iikta frän falsk b ä r n s t e n .
E n nordisk arkeolog u l a n möjlighet atl fackmässigt b e d ö m a de n a t u r - vetenskapliga a r g u m e n t e n s och m o t a r g u m e n t e n s s t y r k a måste väl u n d e r alla o m s t ä n d i g h e t e r k o n s t a t e r a , att kraven på de arkeologiska a r g u m e n t e n ifråga o m sydeuropeisk b ä r n s t e n s n o r d i s k a u r s p r u n g blir större ju mera de n a t u r - vetenskapliga står u n d e r debatt.
Cafl-Axel Moberg
8 V. Zanon, Le dialomee dell'ambra, Studi etruschi 3, 1929.
• F r . F . W. uon Bissing, Studien zur ältesten Kultur Italiens II, Elruski- sche S k a r a b a e e n und Skarabaeoide aus Bernstein, Studi etruschi 5. 1931.
10 D. Massaro. La a m b r e di Vetulonia. M. Passerini, Analisi chimica di alcuni campioni di a m b r e etrusche. Båda i Studi etruschi 17, 1943.
NÅGRA MEDELTIDA T E X T I L I E R S PROVENIENS
K o n s t n ä r e n och f o m f o r s k a r e n Nils Månsson Mandelgrens samling av teckningar, akvareller m. m. i L u n d s u n i v e r s i t e t s k o n s t m u s e u m utgör t i l l - s a m m a n s med h a n s reseberättelser för åren 1846—1848 i Antikvarisk-topo- grafiska arkivet ett synnerligen rikt och ä n n u till stora d e l a r o u t n y t t j a t m a t e r i a l . Ett flertal nu helt försvunna eller fullständigt ombyggda k y r k o r avbildas och beskrivas liksom också cn mängd kyrkliga i n v e n t a r i e r av skilda slag. Mandelgren nöjde sig dock icke med att avbilda k y r k o r n a s i n v e n t a r i e r , i m ä n g a fall sökte h a n också förvärva m ä r k l i g a r e föremål för vad h a n k a l l a r »Kongl. Museum» eller »Antiqvitetsinuscum», d. v. s. n ä r m a s t Kungl.
V i t t e r h e t s Historie och Antikvitetsakademiens s a m l i n g a r . Det intresse, som från a k a d e m i e n s sida visades h a n s nit för dess s a m l i n g a r s förkovran, v a r dock 1 a l l m ä n h e t mycket r i n g a ; i m å n g a fall l ä m n a d e s f ö r s a m l i n g a r n a s e r b j u d a n d e u t a n svar. Flera föremål k o m m o emellertid till Stockholm, d ä r de också införlivades med a k a d e m i e n s s a m l i n g a r och nu således förvaras i Statens h i s t o r i s k a m u s e u m . T y v ä r r slarvade m a n icke sällan med a t t ange föremålens proveniens med det r e s u l t a t e t , a t t en mängd föremål u t a n
128
