Miljömålen – når vi dem? de Facto 

miljömålen

Miljömålen – når vi dem? de Facto 

Årets rapport från Miljömålsrådet ger några glimtar från miljöarbetet i näringslivet och i kommunerna. Avsnittet har tagits fram genom intervjuer och information från länsstyrelserna.

I rapporten presenterar Miljömålsrådet också sina bedömningar av möjligheterna att nå vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen och de 71 delmålen. Några aspekter av de fyra miljömåls- övergripande frågorna redovisas kortfattat.

Uppföljningen visar att vi är på god väg att nå en tredjedel av delmålen. Den visar också att det är nödvändigt att ytterligare åtgärder genomförs för att alla delmål ska kunna nås.

 ^

de Facto

1 2 7 8 17 18 21 24 28 33 35 38 42 47 52 60 64 67 71 75 81 82 84 86 88 92 94 96

Innehåll

ISBN 91-620-1237-1 M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s 1 5 m i l j ö m å l

– når vi dem?

förord

miljömålen – når vi dem?

miljökvalitetsmålen i näringsliv och kommuner – några glimtar Miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

de 15 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

de 4 övergripande miljömålsfrågorna Naturmiljön

Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader Kulturmiljön

Hälsofrågor

figurförteckning ordlista

miljömålsrådet

I. naturmiljön

II. fysisk planering och hushåll- ning med mark och vatten samt byggnader

Boverket

III. kulturmiljön

IV. hälsofrågor

1. begränsad klimatpåverkan

Naturvårdsverket

2. frisk luft

3. bara naturlig försurning

4. giftfri miljö

5. skyddande ozonskikt

6. säker strålmiljö

7. ingen övergödning

8. levande sjöar och vattendrag

Övergripande miljömålsfrågor

9. grundvatten av god kvalitet

Sveriges geologiska undersökning

10. hav i balans samt levande kust och skärgård

Naturvårdsverket

11. myllrande våtmarker

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö

beställningsadress: CM-Gruppen, Box 11093, 161 11 Bromma ordertelefon: 08 5059 3340 orderfax: 08 5059 3399 e-post: natur@cm.se internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln isbn: 91-620-1237-1

© Naturvårdsverket redaktör: Eva Ahnland, Naturvårdsverkets kansli för Miljömålsrådet illustrationer till miljömål och övergripande miljömålsfrågor: Tobias Flygar grafisk form: AB Typoform / Marie Peterson

tryck: Elanders Gummessons, Falköping, 2004-05 upplaga: 7 500 ex.

de Facto 2004 finns som pdf-fil på Miljömålsportalen, miljomal.nu.

Skriften ges också ut på engelska, isbn: 91-620-1238-X 2. frisk luft

9. grundvatten av god kvalitet 8. levande sjöar och vattendrag

11. myllrande våtmarker 10. hav i balans samt

levande kust och skärgård 7. ingen övergödning

3. bara naturlig försurning

12. levande skogar

13. ett rikt odlingslandskap

14. storslagen fjällmiljö

15. god bebyggd miljö 4. giftfri miljö

6. säker strålmiljö 5. skyddande ozonskikt 1. begränsad klimatpåverkan*

*

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L Når vi

delmålen?

Når vi miljö- kvalitetsmålet?

2

1 3 4 5 6 7 8 9 10

Miljökvalitetsmålet/delmålet är möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men ytterligare förändringar/åtgärder krävs

Miljökvalitetsmålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen De nuvarande förhållandena är, om de säkerställs och fattade beslut genomförs i väsentliga delar, tillräckliga för att miljökvalitetsmålet/delmålet ska kunna nås inom den utsatta tidsramen

Miljökvalitetsmål

Denna rapport ges ut av Miljömålsrådet via Naturvårdsverket. Underlag till årsrapporten har lämnats av de miljömålsansvariga myndigheterna (se nedan). Avsnittet ”Miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument” baseras bl.a. på text sammanställd genom Ord & Vetande.

Synpunkter på materialet har lämnats av Miljömålsrådets organisationer genom Berednings- gruppen för miljömålsuppföljning.

Miljömålen - når vi dem? de Facto 2004

Miljömålen följs upp

Ett miljökvalitetsmål är inte bara lika med summan av delmålen, utan många andra faktorer och förhållanden måste beaktas i bedöm- ningen av om miljömålet nås.

Av denna anledning kan symbolen för uppfyllelsen av ett miljö- mål bli röd, trots att bedömningen för delmålen är till övervägande del positiv.

Ett exempel på att uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet beror av så mycket mer än hur vi klarar av att nå delmålen är Ingen övergödning.

Där bedöms två av delmålen kunna nås – de har ”grön gubbe”. Det bör också vara möjligt att nå de övriga tre delmålen om fler åtgärder vidtas än de som nu kan förutses. Ändå finns det stor risk att det till- stånd som anges i miljökvalitetsmålet inte nås till 2020. Varför? Svaret är att av belastningen av gödande ämnen kommer en stor del från andra länder. Det räcker alltså inte med de åtgärder som vidtas i Sverige för att vi ska nå målet.

För ytterligare information om bedömningarna hänvisas till

Miljömålsportalen, miljomal.nu.

miljömålen

Miljömålen – når vi dem? de Facto 

Årets rapport från Miljömålsrådet ger några glimtar från miljöarbetet i näringslivet och i kommunerna. Avsnittet har tagits fram genom intervjuer och information från länsstyrelserna.

I rapporten presenterar Miljömålsrådet också sina bedömningar av möjligheterna att nå vart och ett av de 15 miljökvalitetsmålen och de 71 delmålen. Några aspekter av de fyra miljömåls- övergripande frågorna redovisas kortfattat.

Uppföljningen visar att vi är på god väg att nå en tredjedel av delmålen. Den visar också att det är nödvändigt att ytterligare åtgärder genomförs för att alla delmål ska kunna nås.

 ^

de Facto

1 2 7 8 17 18 21 24 28 33 35 38 42 47 52 60 64 67 71 75 81 82 84 86 88 92 94 96

Innehåll

ISBN 91-620-1237-1 M i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v S v e r i g e s 1 5 m i l j ö m å l

– når vi dem?

förord

miljömålen – når vi dem?

miljökvalitetsmålen i näringsliv och kommuner – några glimtar Miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

de 15 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft

Bara naturlig försurning Giftfri miljö

Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker

Levande skogar

Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö

de 4 övergripande miljömålsfrågorna Naturmiljön

Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader Kulturmiljön

Hälsofrågor

figurförteckning ordlista

miljömålsrådet

I april 1999 fastställde Sveriges riksdag våra femton nationella miljökvalitetsmål.

Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Riksdagen har också vid olika tillfällen 2001–2003 fattat beslut om 71 delmål. Delmålen anger inriktning och tids- perspektiv på vägen till att nå miljömålen.

Detta är Miljömålsrådets tredje årliga rapport till regeringen om uppföljningen av miljömålen. Huvuddelen behandlar de femton miljökvalitetsmålen. I tablån på pärmens insida har bedömningarna av utvecklingen mot miljömålen sammanställts med hjälp av ”glada och ledsna gubbar”. Bedömningarna svarar på frågorna: kommer miljökvalitetsmålen att nås 2020 (2050, i en första etapp, då det gäller klimatmålet), och kommer delmålen att nås inom den tidsram som är uppsatt för vart och ett av dem?

För mer information om de faktorer och överväganden som ligger med i bedöm- ningarna hänvisar vi till miljömålsmyndigheternas underlag på Miljömålsportalen, miljomal.nu. Där finns också de riktlinjer efter vilka bedömningarna har gjorts.

Denna årsrapport behandlar även – mycket kortfattat – de fyra övergripande miljö- målsfrågor som nämns i miljömålspropositionen Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier (2001). Det är mycket viktigt att de värden som dessa övergripande frågor representerar tillgodoses i det fortsatta miljömålsarbetet.

I årets de Facto-rapport ges också några glimtar från miljöarbetet i näringslivet och i kommunerna. Det avsnittet har tagits fram genom intervjuer och information från länsstyrelserna.

Arbetet för att uppnå våra miljökvalitetsmål handlar om att nästa generation – våra barn och barnbarn – och kommande generationer efter dem ska kunna leva sina liv i rik natur, giftfri miljö och med hållbar utveckling.

Jan Bergqvist

Ordförande för Miljömålsrådet

Förord

förord

1

Når vi målen?

Miljöpolitiken under de senaste årtiondena har varit framgångsrik. Effekterna av försurning och övergödning har avtagit, och även påverkan på människors hälsa av föroreningar i utomhusmiljön har minskat väsentligt.

Vi bedömer att elva av de femton miljökvalitets- målen kan nås inom tidsramen om ytterligare åtgär- der vidtas. Det ser dock fortsatt svårt ut att nå miljö- kvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. Det är helt klart att det krävs stora insatser för att lyckas, såväl med dessa fyra mål som med de övriga elva målen. Insatser behövs både på lokal nivå – i företag och av enskilda – och nationellt. Det behövs också fortsatta framgångar i internationella förhandlingar och ett stort mått av ansvarstagande i Sverige, EU och resten av världen.

Redan beslutade och vidtagna åtgärder bör räcka för att nå 24 stycken av de 71 delmålen inom tidsramen.

Kravet är då att besluten verkligen genomförs. Förut- sättningarna att nå ytterligare 33 delmål om fler åtgär- der vidtas är goda. Återstående 14 delmål bedöms inte kunna nås inom respektive tidsram ens om ännu fler åtgärder vidtas än de som redan har beslutats.

Hälsan och miljön

Att människor mår bra och har god hälsa är en av förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveck- ling. De hälsoproblem som orsakas av dålig utom- husmiljö är små jämfört med många andra folk- hälsoproblem. Miljökvalitetsmålen har dock tydlig anknytning till målen för folkhälsa, framför allt till målet ”Säkra och sunda miljöer”.

Trots att miljösituationen i många avseenden har förbättrats under senare år kvarstår svårlösta problem som innebär risker för människor. Ny kunskap har lett till att miljöfaktorers påverkan på hälsan omvärderats så att man numera ser allvarligare på dem. Det gäller till exempel luftföroreningar i form av partiklar och ozon, som allt tydligare framstår som allvarliga riskfak- torer även vid låga exponeringsnivåer.

Halterna av luftföroreningar i Sverige har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Under de allra senaste åren ser den trenden ut att ha brutits. I flera tätorter ser det nu svårt ut att minska halterna av partiklar och kvävedioxid i luften tillräckligt mycket för att man där ska klara miljökvalitetsnormerna. Kommunernas planering är viktig för att hälsoriskerna med partiklar och kväveoxider i luften ska kunna begränsas.

Ett annat svårlöst problem är buller från den ökande trafiken. Vägverket, Banverket och Luftfartsverket beräknas ha minskat bullernivåerna i de mest utsatta bostäderna inom ett par år, medan många kommuner däremot saknar nödvändiga handlingsprogram mot buller från det kommunala vägnätet. Radon och övriga föroreningar i inomhusluft är ytterligare andra hälso- problem liksom tungmetaller och organiska miljö- gifter i livsmedel. Vi utsätts också för en ständig, diffus exponering för kemiska ämnen som vi har bristfällig kunskap om.

Friluftsliv

Möjlighet till rekreation och tillgång till friluftsom- råden är en annan hälsofråga. Friluftsfrågorna betonas alltmer i naturvårdspolitiken, och regeringen inrättade under 2003 ett friluftsråd för att ytterligare stärka

miljömålen – når vi dem?

2

Miljömålen – når vi dem?

m i l j ö m å l s r å d e t s u p p f ö l j n i n g a v m i l j ö m å l e n

miljömålen – når vi dem?

samverkan mellan olika aktörer. Allemansrätten och tillgången till tätortsnära natur är viktiga förutsätt- ningar för friluftslivet. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län redovisade 2003 för- slag till sammanlagt 239 nya reservat för att skydda de mest värdefulla tätortsnära natur- och kulturområ- dena. Förslagen har tagits fram tillsammans med kommunerna och andra lokala intressenter.

Miljömålen och kommunerna

Kommunerna är viktiga för att flera av delmålen ska kunna uppnås. Många kommuner har sedan lång tid tillbaka lagt grunden för ett framgångsrikt arbete med miljömålen genom ett aktivt miljöarbete, till exempel med Agenda 21 eller lokala miljömål.

Arbetet med att ta fram lokala miljömål har i flera fall lett till ett brett samarbete mellan olika aktörer – kommunala förvaltningar, näringsliv och intresse- organisationer samt länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser

3

figur 1 Exponering för några luftföroreningar över gränsvärdena i Europa 2001

källa: eea signals 2004

Problem med för höga halter av marknära ozon och små partiklar utgör ett hot mot hälsan i stora delar av Europa enligt EEA. Problemen är på många ställen långt större än i de svenska tätorterna.

% av befolkningen som exponeras

PM10 O3 NO₂

data har levererats

inga data har levererats ingår ej i undersökningen 100

0 50

Not. PM10 = partiklar, O3 = ozon, NO2 = kvävedioxid.

underlaget otillräckligt för analys

miljömålen – når vi dem?

4

och landsting. Det lokala intresset avgör i sin tur vilken tyngd frågor som rör miljö, hälsa och kultur- värden får i lokala planerings- och beslutsprocesser.

Länsstyrelserna har redovisat att de flesta kommu- ner använder sig av miljökvalitetsmålen när de tar fram nya översiktsplaner och i annat planarbete.

Enligt länsstyrelsernas redovisningar har nästan alla landets kommuner varit involverade och aktiva i arbetet med att ta fram regionala miljömål.

Med plan- och bygglagen har kommunerna verktyg för att såväl tillvarata och säkerställa kulturvärden i den fysiska miljön som ställa krav på skydd och varsam för- valtning av byggnader. Studier visar att huvudparten av de kommunala kulturmiljöprogrammen är mer än 10 år gamla och togs fram främst för skydd och bevarande.

Intresset för kulturmiljöns värden är idag ökat och per- spektivet har vidgats. Underlag och strategier behöver därför tas fram för att tillvarata och utveckla värdena.

Urvalet och beskrivningarna av kulturmiljövårdens 1 700 riksintressen enligt miljöbalken har i princip inte uppdaterats sedan 1987. Ett skäl till detta är att regelverket innebär oklara roller och ansvarsfördel- ning på central, regional och lokal nivå. En översyn av riksintressena och en fördjupning av värdeanalyserna bör ske i samband med att regionala kulturmiljöunder- lag tas fram och i samverkan med kommunerna.

Samhällsutvecklingen de senaste decennierna har inneburit att fler människor bor i tätorter, men sam- tidigt att vi inte längre bor lika tätt inpå varandra i tätorterna. Det innebär att mer mark per person tas i anspråk för att tillhandahålla bostäder, service m.m.

Bland annat medför en sådan utglesning att transport- behovet ökar och att resurssnåla lösningar som kol- lektivtrafik och fjärrvärmedistribution kan bli både dyrare och mer resurskrävande. Många kommuner har trots utglesningen klarat av att göra stora utbygg- nader av fjärrvärmenätet, vilket gör att det ser ut som om det ändå är möjligt att ytterligare minska miljö- belastningen från energianvändning i bostäder och lokaler. Flera kommuner satsar på att ta fram särskilda tätortsplaner.

Miljömålen och näringslivet

Olika samhällssektorer har ett självständigt ansvar för miljö-, hälso- och kulturmiljöfrågor inom sina respektive verksamhets- och politikområden, vilket förutsätter breddad kompetens. Också enskilda markägare, före- tagare och statliga verk måste ha tillgång till kunskap, förutsättningar och incitament för att kunna förvalta och tillvarata kulturvärden eller värna miljön och hälsan.

Miljökvalitetsmålen har inte slagit igenom som styr- medel i näringslivet, och kunskapen om dem är fort- farande liten i de flesta företag. Många driver ändå ett aktivt miljöarbete. I sitt arbete med att ta fram regio- nala miljömål har länsstyrelserna inbjudit det regionala näringslivet. Detta har utvecklat kunskapen om och intresset för miljömålen.

Giftfri miljö är ett exempel på mål där många verksamhetsutövare måste vidta åtgärder för att målet ska uppnås. Utöver åtgärder som direkt följer av lagregler behövs frivillig utveckling och frivilliga insatser. Frivilliga insatser är betydelsefulla när det gäller t.ex. utfasning av särskilt farliga ämnen och riskminskning vid hantering av kemikalier. För stora grupper av företag som inte har kemikalier i primärt fokus, i t.ex. tillverkningsindustrin, behöver dessa delmål kommuniceras som en del av ett systematiskt miljömålsarbete.

Många länsstyrelser kopplar tydligt sina tillstånds- beslut och sin tillsyn till miljökvalitetsmålen eller de regionala miljömålen. Flera kommuner utvecklar för närvarande också sin miljö- och hälsoskyddstillsyn så att den på ett tydligt sätt knyts till lokala miljömål.

Många företagare känner sig osäkra inför miljökvalitets-

målens rättsliga ställning och att de används som

grund för beslut i tillsynsärenden. Miljömålsrådet

anser att det är viktigt att miljökvalitetsmålen är väg-

ledande vid tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet

enligt miljöbalken. Miljökvalitetsmålen bör också vara

vägledande vid tillsynsplanering och vid utformning av

regler och andra åtgärder. De regionala målen kan vara

viktiga i sammanhanget, i egenskap av regionala preci-

seringar av de nationella miljökvalitetsmålen.

miljömålen – når vi dem?

Miljömålsrådet bedömer att det är nödvändigt att förbättra samverkan med näringslivet så att miljö- målen kan bli ett stöd för företagens egen styrning och uppföljning. Informationen behöver också anpassas till företagens behov och kraven och förväntningarna på näringslivet bli tydliga. Detta är en uppgift för myndigheter på både nationell och regional nivå.

Ändrade bedömningar

Bedömningarna av möjligheterna att nå miljökvalitets- målen och delmålen skiljer sig inte mycket från förra årets bedömning, men för fem delmål har Miljömåls- rådet gjort en annan bedömning än i de Facto 2003.

frisk luft, delmål 2

Möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid i luft och därmed nå delmålet ser inte lika ljusa ut som tidigare. Minskningen av halterna har avstannat trots att de totala utsläppen av kväveoxider fortsätter att minska. Det är framförallt i några städer som kraftfulla åtgärder krävs för att minska trafiken och därmed minska hälsoriskerna från luft- föroreningar. Göteborg och Stockholm har tagit fram åtgärdsplaner för att klara miljökvalitetsnormen.

myllrande våtmarker, delmål 1 En nationell strategi för skydd och skötsel av våt- marker och sumpskogar bedöms vara möjlig att ta fram till 2005 efter att regeringen gett tydliga upp- drag till de ansvariga myndigheterna.

myllrande våtmarker, delmål 3

Delmålet om att skogsbilvägar inte ska byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden ser inte ut att uppnås under 2004.

levande skogar, delmål 1

Satsningen på att skydda skogsmark genom natur- reservat, biotopskydd och frivilliga insatser har varit stor de senaste åren. I bedömningen av måluppfyllelse

har naturreservaten stor tyngd på grund av den stora arealen och systematiken i urvalet av objekt, och där- för att instrumentet garanterar långsiktighet i avsätt- ningen. Grunden för den ändrade bedömningen är att arbetet med att avsätta skog i naturreservat går alldeles för långsamt. I huvudsak beror det på alltför små resurser. För att klara delmålet fullt ut, och avsätta 320 000 ha skog som naturreservat till och med 2010, skulle takten i det närmaste behöva fyr- faldigas. Det bedöms vara ytterst svårt att genomföra.

ett rikt odlingslandskap, delmål 3 Mängden kulturbärande element som vårdas, t.ex.

odlingsrösen, åkerholmar och hamlade träd, ökar inte riktigt i den takt som behövs för att vi med säkerhet ska kunna säga att delmålet nås. Orsakerna till detta ses över av Jordbruksverket.

Global samverkan

I det globala samarbetet ses några oroande tecken.

Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser fortsätter att öka, fast de istället måste minska kraftigt om det ska gå att begränsa klimatpåverkan.

Ryssland har ännu inte skrivit under Kyotoprotokollet om begränsning av utsläpp av klimatpåverkande gaser, och USA har helt lämnat processen. EU ser också ut att få det svårt att klara åtagandet att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser med 8 % från 1990 till 2008–2012.

Utfasningen av ämnen som påverkar ozonskiktet har hittills varit mycket framgångsrik i stora delar av världen. Nya forskningsresultat visar ändå att ozon- skiktets återhämtning kommer att gå långsammare på grund av påverkan från klimatförändringarna. I för- handlingar under Montrealprotokollet för skydd av ozonskiktet har USA framfört att man vill fortsätta använda metylbromid i bekämpningsmedel, fast ämnet är ozonförstörande. Det vore ett bakslag om inte också metylbromid kan fasas ut och skulle troligen fördröja återhämtningen ytterligare.

5

Åtgärder i övriga Europa påverkar Sveriges miljö

Det stora uttaget av fisk i våra omgivande hav är fort- farande ett stort problem trots att den gemensamma fiskeripolitiken i EU skärpts. Fiskekvoterna skulle behöva vara ännu lägre för att säkra återhämtningen av bl.a. torskbestånden.

Övergödningen av Östersjön och Nordsjön är pro- blem som vi har gemensamt med andra europeiska länder och som måste lösas genom samarbete inom EU. Genom EG:s ramdirektiv för vatten är alla med- lemsländer förpliktigade att ta fram åtgärdsprogram för att bland annat minska belastningen av gödande ämnen på haven. Det är dock ingen garanti för att det svenska miljökvalitetsmålet uppnås även om alla länder tar fram åtgärdsprogram. Det kommer att krä- vas stora insatser i både Sverige och andra länder för att minska belastningen från avlopp, från jordbruket och från luftföroreningar.

Utsläppen till luft av försurande ämnen, framför allt svavel, har under de senaste åren minskat kraftigt i Europa. Det bidrar starkt till att såväl försurningen av sjöar och vattendrag som skogsförsurningen minskar i snabb takt. Återhämtningstiden är dock lång, i synner- het för skogsmark. Bakgrundshalterna av marknära ozon visar ingen tendens att minska. Fortsatt aktivt arbete för att begränsa utsläppen av ozonbildande ämnen i Europa är därför högprioriterat.

EU-kommissionens förslag till ny kemikalie- lagstiftning innebär ett stort framsteg i kontrollen av kemikalieflödena. Den föreslagna lagstiftningen är grundläggande, men långt ifrån tillräcklig, för möjlig- heterna att nå Giftfri miljö. Brister i förslaget behöver åtgärdas i den kommande behandlingen i Europa- parlamentet och Ministerrådet.

Europeiska miljöbyrån (EEA) följer upp och utvärderar miljöutvecklingen i Europa. I EEA:s senaste rapport EEA Signals 2004 konstaterar man bland annat att svårigheterna att nå åtagandena om minskade utsläpp av växthusgaser till stor del beror på ökade utsläpp av koldioxid från trafiken.

Frikopplingen mellan ekonomisk utveckling och utsläpp har inte nått så långt. De landvinningar som har gjorts för att minska bränsleåtgången i bilar och lastbilar har därför ätits upp av ökade transporter, vilket lett till ökade utsläpp av koldioxid.

miljömålen – når vi dem?

6

100 110

90 120

80

Fraktvolymerna inom Europa har ökat snabbare än BNP de senaste åren, medan persontrafiken har ökat i samma takt som BNP.

index 1995 = 100

figur 2 Persontransporter, godstransporter och bruttonationalprodukt i de femton EU-länderna

2000

källa: eea signals 2004 1997 1999

1995 1991 1993

ton-km passagerar-km

BNP

miljökvalitetsmålen i näringsliv och kommuner

– några glimtar

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

8 Kommunala planeringsprocesser och näringslivets miljöarbete är två viktiga faktorer i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Miljömålsrådet ställde därför hösten 2003 följande två frågor till länsstyrelserna:

• Vilka är länsstyrelsernas erfarenheter av hur miljökvalitetsmålen och miljömålsarbetet styrt och påverkat planeringsprocessen i kommunerna (t.ex. översiktsplaner och trafikplaner)? Lämna gärna exempel från kommuner.

• Har Länsstyrelsen erfarenhet av hur miljökvalitetsmål, delmål och regionala mål påverkat miljöarbetet inom näringslivet? Lämna gärna exempel.

Ytterligare ett underlag för detta kapitel är de inter- vjuer med personer från näringsliv och kommuner som gjorts på uppdrag av Miljömålsrådets kansli.

Intervjupersonerna har nyckelpositioner på miljö- området inom sina respektive verksamhetsfält. De är inte valda för att visa särskilt goda eller särskilt dåliga exempel, utan de är ett axplock bland aktörer som är viktiga för arbetet med att nå miljökvalitets- målen.

Kapitlet ger en bild av en del av kommunernas och näringslivets miljöarbete så som det uppfattas av länsstyrelserna och några av de berörda själva.

Samarbete kring regionala miljöfrågor

I arbetet med att ta fram regionala miljömål och åtgärdsprogram har länsstyrelserna samarbetat med de flesta av kommunerna inom länen. Arbetet har bedrivits i en bred process där kommuner och många andra intressenter har deltagit. Näringslivet har varit representerat i många arbetsgrupper och deltagit eller medverkat i seminarier och möten. Länsstyrelserna anser tämligen samstämmigt att näringslivet, genom att medverka i arbetet, har fått en högre medveten- het om miljökvalitetsmålen, vilket leder till ökad insikt och förståelse. Länsstyrelsen i Jämtlands län rapporterar t.ex. att en utvärdering i samband med ett klimatseminarium visade att många av företagen önskade mer information om klimatfrågorna, och att de var motiverade att minska sin klimatpåverkan.

Det kan finnas behov av ytterligare rådgivning för att länsstyrelserna, med stöd av miljökvalitetsmålen, ska kunna stimulera näringslivet till ett proaktivt miljöarbete, skriver Länsstyrelsen i Skåne. Erfaren- heter från partnerskap och näringslivsdialog, som exempelvis ”ByggaBoDialogen” och ”Framtida han- del”, bör spridas aktivt till regionala verksamhets- utövare. Att utveckla samarbetsformerna är viktigt när man på regional nivå arbetar med att uppnå miljö- kvalitetsmålen.

För att göra det enklare att planera på ett sådant sätt att resurseffektivitet främjas har Länsstyrelsen i Västerbottens län tagit fram en helhetsstrategi för hushållning med mark och vatten. Andra har i sina regionala miljömål prioriterat åtgärder som främjar hållbar utveckling i deras län. Åtgärdsförslagen rör

Miljökvalitetsmålen som

inspiration och styrinstrument

bland annat kollektiva och miljövänliga trafiklösning- ar, vård och utveckling av områden med stora natur- och kulturvärden, länsvisa energibalanser och energi- flöden samt förutsättningar för förnybara energikällor.

Detta underlag kan kommunerna använda i sin fysiska planering.

Kommunernas aktiva roll i det regionala samarbetet kring utveckling av regionala miljömål har i de flesta län gett en bra grund för att inkludera de nationella och regionala miljömålen i det kommunala planarbetet.

Flera län påpekar dock att kommunerna behöver fortsatt stöd och hjälp med metodutveckling för att miljökvalitetsmålen ska få genomslagskraft. Man nämner också behovet av ökade resurser på både kommunal nivå och länsnivå.

En slutsats är att samverkan och samarbete mellan kommuner, näringsliv och regionala och nationella myndigheter är nödvändigt för att det ska gå att nå de regionala miljömålen och de nationella miljökvali- tetsmålen.

Miljömål i den fysiska planeringen

Varje kommun ska, enligt plan- och bygglagen, ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om använd- ningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyg- gelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen.

De flesta länsstyrelserna rapporterar att medveten- heten om miljökvalitetsmålen har ökat i kommunerna.

Sannolikt har miljömålen gjort det enklare att ha med miljöfrågorna i planeringen. Många kommuner har arbetat in eller håller på att arbeta in miljökvali- tetsmålen i sitt planarbete. Flera länsstyrelser med- delar att kommunerna tar in miljökvalitetsmålen i t.ex. trafik-, energi- och kulturplaner, vid sidan av

översiktsplaner och miljöprogram. I Västra Götaland har exempelvis 22 % av kommunerna antagit pro- gram för att minska bilanvändningen, 30 % har en strategi för att utveckla grön- och vattenområden i tätort, och 37 % har ett program för att bygga ut fjärrvärmen.

Kommuner som sedan länge har ett väletablerat miljöarbete har ofta arbetat in flera olika aspekter av miljökvalitetsmålen i sina översiktsplaner. I Skåne har åtta av 33 kommuner knutit an till miljökvalitets- målen i sina översiktsplaner, och tre har beslutat att de ska ingå i den pågående revideringen av över- siktsplanen.

– Miljökvalitetsmålen har förstärkt argumenten och förtydligat miljöarbetet i Sundsvall, säger Marie-Louise Henriksson, som är samhällsplanerare i kommunen.

Sundsvalls Agenda 21 är utformad på samma sätt som miljökvalitetsmålen, och man har fattat ett beslut som säger att miljökvalitetsmålen ska tillämpas i kommunen inom alla verksamhetsområden. Sundsvall arbetar också med miljö- och folkhälsofrågor i sam-

intervjuade representanter för kommuner

* Bertil Gustafsson

utvecklingsdirektör, Jönköping

* Marie-Louise Henriksson

samhällsplanerare och samordningsansvarig för Agenda 21-arbetet i Sundsvall

* Anders Håberger stadsarkitekt, Nora

* Håkan Lindström

chef strategisk planering, Helsingborg

* Nils Sylwan

planarkitekt, Nynäshamn

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

9

verkan. Det är en medveten strategi, och Marie-Louise Henriksson menar att det känns bra att även ha de nationella folkhälsomålen att jobba efter. Synsättet har också påverkat länets kommuner i samarbetet för det regionala tillväxtprogrammet. För närvarande arbetar Sundsvalls kommun med översiktsplanen, och i det arbetet ska miljömålen vara vägledande, särskilt vad gäller energi- och klimatfrågor.

Länsstyrelsen i Stockholm påpekar att många kommuner tar hänsyn till miljön på ett bra sätt utan att det framgår att miljökvalitetsmålen ligger till grund för planeringen. Det förekommer också att kommuner refererar till miljökvalitetsmålen i sina planer utan att det går att se hur målen påverkar planernas inriktning och slutsatser.

Ett problem som Länsstyrelsen i Västmanlands län påtalar är att befolkningsutvecklingen är negativ på vissa orter. Trots att översiktsplanerna ofta är föråldrade innebär detta bl.a. att den fysiska planeringen inte prioriteras så högt, eftersom ändå ingen ny bebyggelse planeras.

Konkretisering av målen krävs i detaljplaner

Flera länsstyrelser menar att planbeskrivningarna bör vara relativt översiktliga och inte tyngas av för många detaljer som gör dem onödigt svårarbetade. Man behöver däremot konkretisera miljökvalitetsmålen i t.ex. detaljplaner, miljökonsekvensbeskrivningar och tillsyns- och tillståndsärenden. I Jönköpings län del- tog kommunerna Aneby, Tranås och Nässjö under 2003 i ett projekt med syfte att förbättra planarbetet.

Projektet var inriktat på att beskriva hur detaljplaner bidragit till eller försvårat möjligheterna att nå miljö- kvalitetsmålen.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det är viktigt att ta reda på i vilken utsträckning olika ställ- ningstaganden följs upp i planläggning och bygglovs- hantering. Syftet är att det ska gå att bedöma miljö- frågornas genomslag i de kommunala planerings- och

beslutsprocesserna. Länsstyrelsen menar att det finns en risk att miljöambitionerna i den översiktliga pla- neringen kan komma till korta när de vägs mot andra angelägna mål i samhällsutvecklingen. Ett konkret exempel på detta rapporteras från Gävleborgs län, där lokaliseringen av ett externt köpcentrum visade sig ge negativa konsekvenser för flera av de regionala miljömålen. Effekterna beskrevs i planarbetet, men andra intressen vägde tyngre i den politiska processen – och köpcentret får byggas.

Tätortsplanering

I Stockholms län arbetar bl.a. Upplands-Bro och Sundbybergs kommuner med fördjupade beskrivningar av tätorten i samband med översynen av översikts- planerna. Beskrivningarna lyfter fram det unika för tätorten – det som är ortens karaktär och som bidrar till att skapa en identitet. Olika referensgrupper har knu- tits till arbetet med representanter för bl.a. föreningar och skola. Detta har stärkt planeringens demokratiska aspekter. Länsstyrelsen menar att arbetssättet bidrar till ökad kunskap och större medvetenhet om olika miljöfrågor, och därmed till större miljöhänsyn. Man framhåller att även om fokus i detta fall legat på det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, har de övriga miljömålen också berörts.

Andra exempel på kommuner som jobbar med tätortsplanering är Lund (projektet ”Vinna, värna staden”), Västerås (tillgängligt centrum för alla), Alingsås (grönstruktur i tätorten), Härnösand (stadsförnyelse med sikte på helhetslösning) och Jönköping (attraktiv stadskärna).

Jönköpings miljöarbete bygger till stor del på att skapa förutsättningar som gör att fler människor väljer kollektiva transportmedel och cykel. För att nå dit arbetar kommunen bl.a. med ”Mobility management”, som handlar om information och påverkan – ett slags marknadsföring för att få människorna att utnyttja kollektivtrafikens möjligheter. – Det pågår också en del försök med bilpooler i kommunen, säger Bertil Gustafsson, utvecklingsdirektör i Jönköpings kommun.

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

10

Kommunal trafikplanering

Många kommuner satsar på hållbara trafiklösningar och har i några fall tydligt refererat till miljökvalitets- målen i sitt arbete, t.ex. arbetet med miljöanpassade transportsystem (MaTs) i Eskilstuna, Lund och Varberg. Laholms kommun satsar på att öka andelen godstransporter på järnväg, samt på att utveckla cykelvägnätet och kollektivtrafiken. En liknande inriktning har Kalmar kommuns pilotprojekt ”Vi Möts”, som genomförs i samarbete med Vägverket.

Projektet syftar till ett miljöanpassat transportnät och ökad cykelsäkerhet. Det bedrivs i en flerstegsmodell, där avsikten i första hand är att ändra människors vanor kring bilburna transporter, och i andra hand att ändra infrastrukturen.

Helsingborgs kommun lyfter fram förtätning av stadskärnan och satsningar på kollektivtrafiken som viktiga delar i det miljöinriktade planarbetet.

Luftproblemen inne i staden gör att kommunen har svårt att uppfylla luftkvalitetsnormerna. Ett uttalat mål är att få ner halten av kväveoxider på centrala stråk och platser. Den största källan till utsläppen av kväveoxider är sjöfarten, där många använder dåligt bränsle. Arbetet inriktas bl.a. på att få så många far- tyg som möjligt av dem som trafikerar Öresund att frivilligt rena sina avgaser. Det går inte att med lag- liga medel tvinga fartygen att rena avgaserna.

– Lastbilar och bussar är den näst största källan till utsläpp av luftföroreningar i Helsingborg, påpekar Håkan Lindström, som arbetar med strategisk planering.

Arbetet i Helsingborg inriktas även på att föra över mer gods till tåg. Kommunen planerar också att upp- handla nya entreprenörer med gasbussar för stads- trafiken (i första hand biogas, i andra hand naturgas).

I framtiden ska den elektriska spårtrafiken utökas med bl.a. stadsspårväg. Kommunen vill också öka cyklandet genom att bygga ut cykelnätet och skapa sammanhängande, raka och barriärfria cykelstråk.

Kulturmiljön i planeringen

Kulturmiljöprogram är underlag för både kommuner- nas planering, regional utveckling och andra sektorers beslut. Av nuvarande regionala kulturmiljöprogram är endast tre upprättade efter år 2000.

I Nora kommun pågår ett aktivt arbete med kultur- vårdsfrågor, exempelvis med skydd av gammal bebyggelse och värdefulla kulturlandskapsmiljöer.

Kommunen anser att byggnaderna och kulturland- skapet bildar en helhet som det finns ett allmänt intresse att skydda. Lokalhistorien ska bevaras och levandegöras. Ett mål är att utvecklingen av turist- näringen främst ska bygga på kulturarvet. I Nora råder en positiv inställning till byggande på lands- bygden. Syftet är att bevara en levande landsbygd och levande kulturmiljöer.

I Nora är turismen en viktig näring; den ökade med 35 % år 2003. Mycket av turismen handlar om bebyggelse och kulturmiljövård. Det är också fler som flyttar till Nora än till grannkommunerna.

– Vi hoppas att den ökande turismen är ett första steg på vägen till att man väljer att flytta till kommu- nen, säger stadsarkitekt Anders Håberger.

Kustplanering

För att kunna planera för både bevarande och exploa- tering behövde skärgårdskommunen Nynäshamn ett bra underlag som beskriver vattenmiljön. Samarbete med Haninge kommun inleddes kring gemensamma frågor, och kommunerna engagerade också Stockholms universitet. Projektet fokuserade främst på att hitta de känsliga områdena, t.ex. olika typer av bottnar och reproduktionsområden för fisk. Resultatet utmynnade i en kustplan som i stor utsträckning är ett underlag för skydd och bevarande.

– Kustplanen är ingen översiktsplan, men den innehåller ovanligt många förslag, enligt planarkitekt Nils Sylwan.

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

11

Näringslivet och miljökvalitetsmålen

De flesta länsstyrelser anser att näringslivet än så länge inte påverkats i någon större utsträckning av miljökvalitetsmålen. Men de menar också att många företag ännu inte känner till miljökvalitetsmålen.

Många företag driver ändå ett aktivt miljöarbete, även om det inte är direkt kopplat till miljökvalitetsmålen.

De intervjuade näringslivsföreträdarna anser täm- ligen samstämmigt att miljökvalitetsmålen ger bekräftelse och stadga åt företagets miljöarbete, men att det inte är säkert att miljökvalitetsmålen påverkar miljöarbetet direkt. De skulle antagligen ha jobbat på ett liknande sätt även utan miljökvalitetsmålen.

Bra miljöarbete men varierande intresse för miljömålen

På industrikoncernen Trelleborg anser miljöchef Torbjörn Brorson att miljökvalitetsmålen, när de blir mer kända och bryts ner till lokal nivå, kan hjälpa företagen i en mer långsiktig miljöstrategi. Torbjörn Brorson tror på samarbete mellan kommunerna och

företagen, eller länsstyrelserna och företagen. Han menar att om femton till tjugo företag på en ort med dålig luft samarbetar, och jobbar mot ett lokalt mål för luftkvaliteten, kan företagen känna att de bidrar och gör nytta.

– Miljökvalitetsmålen har sannolikt ännu inte påverkat på koncernnivå, eftersom Trelleborg är ett globalt företag med 90 % av verksamheten utom- lands, förklarar Torbjörn Brorson. Sveriges miljökvali- tetsmål uppfattas som en nationell angelägenhet och har sannolikt liten påverkan i andra länder. Enligt miljösamordnarna vid Trelleborgs anläggningar i Sverige kommer miljökvalitetsmålen in i mycket liten utsträckning i det dagliga eller strategiska miljö- arbetet. De har dock använts i samband med miljö- konsekvensbeskrivningar vid några tillståndsansök- ningar.

ICA har utgått från de femton nationella miljö- kvalitetsmålen när företagets egna miljömål har fast- ställts. Distributionsenheterna bryter ner vissa av miljökvalitetsmålen för logistikverksamheten och sätter sina egna mål, men för ICA Sverige AB är det de nationella målen som styr. Och det är också inom logistiken (varutransporter) ICA anser sig ha störst möjlighet att minska sin direkta påverkan på miljön.

Valet av varor i sortimentet ger en indirekt miljö- påverkan.

– För ett företag är det ganska tilltalande att kunna koppla sina egna mål till miljökvalitetsmålen. Det ger en röd tråd åt arbetet. Det känns logiskt eftersom miljökvalitetsmålen tydliggör vad vi som företag ska göra, säger Anna Carlsson, miljöansvarig på ICA Sverige AB.

Länsstyrelsen i Västra Götaland rapporterar att det blivit allt vanligare för större företag att väva in de nationella miljömålen i sina miljöredovisningar. Där ekonomi och miljö går hand i hand finns det många företag som gjort utmärkta insatser, t.ex. inom skogs-, verkstads- och ytbehandlingsindustrin. Gävleborgs län nämner å sin sida att företag använder de regionala miljömålen för att utveckla sina miljöledningssystem.

I ett brett projekt i Jämtlands län har både företag

intervjuade representanter för näringslivet

* Torbjörn Brorson miljöchef, Trelleborg

* Anna Carlsson

miljöansvarig, ICA Sverige AB

* Jan Eksvärd enhetschef, LRF

* Eddie Johansson

VD, Värmeverket Enköping

* ^{Mia Torpe}

miljöchef, HSB

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

12

och offentlig verksamhet utgått från nationella och regionala miljömål i utvecklingen av sina miljöled- ningssystem.

Torbjörn Brorson på Trelleborg anser att miljökvali- tetsmålen borde kunna påverka miljöledningsarbetet, men att företaget inte är där ännu. I dagsläget är det bara några enstaka fabriker inom Trelleborg som använder något eller några av miljökvalitetsmålen i sina miljöledningssystem. Det förs dock en diskussion bland miljöchefer och miljörevisorer om hur miljökva- litetsmålen ska kunna ingå i miljöledningssystemen.

Prövning och tillsyn

Företag påverkas indirekt av miljökvalitetsmålen i tillstånds- och tillsynsärenden. Flera länsstyrelser åberopar miljökvalitetsmålen i motiveringarna i till- ståndsbeslut och vid tillsyn. Länsstyrelsen i Norr- botten utgår t.ex. alltid, i sin prövning av miljöbalks- ärenden, från miljökvalitetsmålen när gränser och nivåer för utsläpp och liknande beslutas. Miljökvali- tetsmålen åberopas också i motiveringarna till besluten om begränsade utsläpp. Samma sak gäller vid tillsyn av industriverksamhet där länsstyrelsen yttrar sig till miljödomstolen.

Hallands län nämner projektet ”Verktyg och meto- der för näringslivets deltagande i arbetet för uthållig tillväxt” som ett exempel på hur miljökvalitetsmål, delmål och regionala miljömål påverkat miljöarbetet inom näringslivet. Länsstyrelsen skriver att miljö- kvalitetsmålen har en given roll i de kontakter med näringslivet som handlar om tillståndsansökningar och tillsyn enligt miljöbalken. Ansökningarna har krav på sig att innehålla en analys av hur verksam- heten kan påverka relevanta miljökvalitetsmål.

– Ett problem i dag är att en del företag känner viss rättsosäkerhet, menar Torbjörn Brorson. Ett före- tag kan t.ex. ha fått tillstånd och villkor för att inve- stera i en miljövänlig maskin eller reningsutrustning för tio miljoner kronor. Men vad händer om myndig- heterna några år senare säger att detta inte räcker och hänvisar till något av miljökvalitetsmålen?

Torbjörn Brorson tar också upp frågan om myndig- heterna kommer att använda miljökvalitetsmålen som slagträ i tillsynsärenden. Han hoppas på andra verktyg än miljökvalitetsmålen och lagboken när myndigheterna vill påverka miljöarbetet och säger att många företag nog känner sig osäkra inför miljö- målens rättsliga status.

Miljömål och miljöargument som konkurrensmedel

Trelleborg anser att bra miljöarbete hos ett företag ger inträde på marknaden. I många fall är det ett krav från kunden att företaget ska ha ett utvecklat miljö- arbete. Utan detta kanske företaget inte kan hävda sig i konkurrensen överhuvudtaget.

– Jag tror stenhårt på ett utvecklat samarbete mellan samhälle och företag när det gäller miljön. För företa- gen finns det dessutom pengar att tjäna på miljöarbe- tet. Men man måste vara realistisk också – det finns hundratals olika prioriteringar för en företagsledning, säger Torbjörn Brorson.

– I dag är det en självklarhet att företag ska ha ett bra miljöarbete och miljöanpassade produkter. Och det är ofta kopplat till kvalitet, enligt konsumenterna. Vi arbetar också tillsammans med andra organisationer och företag i olika projekt för att få större genomslags- kraft. Miljöarbetet har gått in i den ordinarie verksam- heten, förklarar miljöchef Mia Torpe på HSB.

LRF önskar att balansen vore bättre mellan miljö- kraven och konkurrenssituationen. Då skulle före- tagen ha möjlighet att marknadsföra att de gör ett bra jobb på miljösidan och samtidigt klara en tuff pris- konkurrens. Jan Eksvärd på LRF anger som exempel att kraven på låga ammoniakutsläpp från grisuppföd- ning är större i Sverige än andra länder:

– Konsekvensen blir att man slår ut svensk gris- uppfödning med bra djuromsorg. I stället köper kon- sumenterna griskött från Danmark eller Holland som kan producera till ett lägre pris, men som har mycket högre utsläpp av ammoniak.

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

13

– Värmeverket i Enköping ser miljöarbetet som ett konkurrensmedel. Det är något som företaget och konsumenterna kan tjäna pengar på, om miljösats- ningarna innebär lägre priser, menar verkets VD Eddie Johansson. Men det handlar också om ett lång- siktigt tänkande och att kunderna har förtroende för företaget, betonar Eddie Johansson.

– Om allmänheten insåg vilken stor skillnad det är i miljöprestanda på olika nybyggda hus, skulle det kanske ligga med i vågskålen när man bestämmer sig för vad man ska köpa, säger Mia Torpe på HSB.

Uppvärmningskostnaderna ger ju direkta avtryck i plånboken. Om miljömärkning av nybyggda hus kommer igång, kan det nog leda till mer miljömed- vetna husköpare – av både etiska, hälsomässiga och ekonomiska skäl.

– Ett företag som i dag vill ha hedern i behåll för- väntas ha ett miljöarbete, anser Anna Carlsson. Det går också att profilera sig på det sättet genom PR och marknadsföring, men ICA har inte gått på den linjen själva utan marknadsför främst varorna. En begrän- sande faktor för ICA:s miljöarbete är att det inte går att styra butiksinnehavarna från central nivå, efter- som de är egna företagare. ICA säger sig ha jobbat mycket hårt på transport- och logistiksidan, men där har de svårare att marknadsföra sig. De flesta männi- skor tänker på ICA-butikerna och inte på varutrans- porterna när någon säger ”ICA”.

Bidrar företagen till att miljökvalitetsmålen nås?

Lantbruksnäringen och myndigheterna samverkar i ett kunskaps- och rådgivningsprojekt som heter

”Greppa näringen”. Projektet syftar till att motverka övergödning genom att stötta lantbrukarna med kun- skap och verktyg så att läckaget av kväve och fosfor från åkermarken minskar på ett kostnadseffektivt sätt. Tillsammans med berörda myndigheter arbetar LRF också med projektet ”Säkert växtskydd” som ska minska riskerna med användningen av kemiska

bekämpningsmedel. Det handlar om risker både för miljön och för den enskilde brukaren. Troligen kom- mer effekterna av satsningarna att avspegla sig i till- ståndsbedömningarna under år 2004, främst när det gäller hanteringen av stallgödsel och växtnäring, men även då det gäller användningen av kemiska bekämp- ningsmedel. LRF är även med i utbildnings- och rådgivningskampanjen ”Levande landskap”, som handlar om hur jordbruksdriften påverkar natur- och kulturvärdena i markerna.

Ett resultat hittills av jord- och skogsbrukarnas miljöarbete är att utsläppen av ammoniak till luft har minskat. Jordbrukets läckage av nitratkväve till vattendrag är avsevärt lägre nu än för 10–20 år sedan.

Gödslingen med fosfor har minskat med 70 % och är nu i balans med bortförseln från fälten. Dessutom uppskattar LRF att den frivilliga avsättningen av skyddad skogsmark hittills uppgår till ungefär en miljon hektar, vilket överstiger riksdagens mål till 2010 inom miljökvalitetsmålet Levande skogar.

HSB har byggt fem ekobyar och miljöanpassat flera byggprojekt. I samarbete med andra tar HSB också fram ett system för miljöinventering (både innemiljö och fastighetens miljöstatus) för bostadsrättsförening- ar. Mia Torpe förklarar att HSB ligger före lagstift- ningen när det gäller att inventera och sanera bostä- derna från PCB. När lagen väl kommer blir det ändå väldigt bråttom för bostadsrättsföreningarna att inven- tera och sanera det sista. HSB har också arbetat för att förändra opinionen inom byggsektorn när det gäller skadliga ämnen, och de har tagit fram avvecklingslis- tor på tio kemiska ämnen som ska bort ur byggandet.

HSB:s regionala föreningar har i sin förvaltning börjat använda mer förnyelsebara drivmedel. De arbetar kontinuerligt med att stödja bostadsrättsföre- ningar som energisparar. Vissa har gått över till att mäta energi- och vattenförbrukning i varje lägenhet.

Det gör att det lönar sig för den som vill leva mer sparsamt, samtidigt som påverkan på miljön blir mindre. Fler föreningar går också över från olja till fjärrvärme som till stor del baseras på förnyelsebara energikällor. Under 2002 blev HSB:s bostadsrätts-

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

14

föreningar dessutom betydligt bättre både på att hantera farligt avfall och på att ta in miljökrav vid upphandling.

Miljöarbetet på värmeverket i Enköping är lång- siktigt, och alla inblandade ska tjäna på vad de gör.

Företagets bidrag till att nå miljökvalitetsmålen bör- jade med en önskan om att öka andelen biobränsle på 1990-talet. År 1997 byggdes t.ex. en oljepanna om för träpulvereldning. Tillsammans med reningsverket i Enköping och lokala lantbrukare planterade man energiskog och anlade dammar för att minska kväve- utsläppen till Östersjön. Målet var att minska Enköpings bidrag med 50 %, vilket lyckades.

Kostnaden blev också lägre än för den traditionella kväverening som reningsverket varit på väg att inves- tera i. Energiskogen har dessutom visat sig kunna ta upp kadmium, ca 10 g per hektar och år. När energi- skogen eldas förångas metallen, fastnar i rökgasfilter och omhändertas på en avgränsad tipp.

ICA:s mål är att öka försäljningen av ekologiska varor, och man fortsätter att arbeta för att ha ekologiska

alternativ inom alla produktgrupper. I det kemtekniska sortimentet finns kravet att alla nyheter som tas in ska vara miljömärkta om det finns kriterier för Svanen och Bra Miljöval för den typen av produkter. Bland ICA:s egna märkesvaror finns produkter som tagits fram med särskild hänsyn till miljön. Under 2003 började före- taget ställa krav på att alla chaufförer ska utbildas i miljövänligare körning (”Heavy eco driving”). Det sparar både drivmedel och pengar. ICA ställer även krav i alla avtal med åkerier att de ska ha en plan för körutbildning, förutom övriga krav på bl.a. bilarnas drivmedel, däck och bilvårdsprodukter. Ett ytterligare mål är att gå över till mer biobaserad energi. Alla lager- enheter använder i dag miljömärkt el, och tre av ICA:s egna lastbilar kör på biogas.

Trelleborgs anläggningar har genomfört många miljöförbättrande åtgärder under årens lopp. Driv- krafterna bakom miljöarbetet har varit lagstiftnings- krav, ökad miljömedvetenhet, krav från koncern och kunder, samt införandet av ISO 14001.

miljökvalitetsmålen som inspiration och styrinstrument

15

16

de 15 ^nationella

miljökvalitetsmålen

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat- förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat- systemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels- produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten (räknad som koldioxidekvivalen- ter) av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och FN:s klimatpanels (IPCC) definitioner ska stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Målupp- fyllelsen är till avgörande del beroende av interna- tionellt arbete och insatser i alla länder.

Under senare år har enighet nåtts om utformning- en av Kyotoprotokollets regelverk, men protokollet har ännu inte trätt i kraft. Eftersom USA har lämnat Kyotoprocessen krävs att EU, Japan och Ryssland ratificerar protokollet. Under 2002 gjorde EU-länderna och Japan detta, medan Ryssland meddelade sin avsikt att göra det – men därefter har avvaktat.

Ryssland kan i princip vänta med att ratificera tills den första åtagandeperioden inleds 2008.

Enligt Kyotoprotokollet ska förhandling påbörjas senast 2005 om åtagandena att minska utsläppen bortom den första åtagandeperioden 2008–2012.

Förhandlingen kan starta oavsett om protokollet då har trätt ikraft eller inte.

EU är pådrivande i de globala klimatförhandling- arna. I juni 2003 antog EU:s ministerråd och parla- ment ett direktiv om handel med utsläppsrätter.

Systemet ska inledningsvis omfatta koldioxidutsläpp från större industrier, raffinaderier och energianlägg- ningar. Handeln ska starta 2005, och för närvarande pågår intensiva förberedelser i alla medlemsländer inklusive Sverige. Under våren 2004 lämnades pla- nerna för den nationella tilldelningen av utsläpps- rätter in till EU-kommissionen. Beslut om tilldelning på anläggningsnivå ska fattas under hösten 2004.

Systemet att handla med utsläppsrätter är ett av de centrala styrmedlen för att klara EU:s gemensamma åtagande enligt Kyotoprotokollet. Systemet är inte beroende av att Kyotoprotokollet träder ikraft för att genomföras.

År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Detta långsiktiga mål kan jämföras med genomsnittsnivån i Sverige 2002, som uppgick till 7,9 ton per år och invånare och den en globala utsläppsnivån om i genomsnitt ca 5,8 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare. Att lyckas med att nå det långsiktiga utsläppsmålet – och därefter minska utsläppen ytter- ligare – kräver stora omställningar. Flera framtidsstu- dier har dock visat att ett sådant mål är möjligt att nå.

begränsad klimatpåverkan

18

1. Begränsad klimatpåverkan

Når vi delmålet?

utsläpp av växthusgaser

d e l m å l , 2008–2012

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

Den senaste utsläppsprognosen, från Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar 2001, pekar mot att utsläppen år 2010 i stort sett hamnar på samma nivå som 1990. Enligt en uppföljning som gjordes 2003 av Europeiska miljöbyrån, EEA, är det endast Sverige och Storbritannien som, genom åtgär- der inom landet, beräknas klara sin del av den fördel- ning av EU:s gemensamma åtagande som beslutats.

Enligt EU:s bördefördelning tillåts utsläppen för Sverige öka med högst 4 % jämfört med 1990 års nivå.

Samtidigt säger delmålet att utsläppen som medel- värde för 2008–2012 ska vara minst 4 % lägre än 1990.

Det är i huvudsak ekonomiska styrmedel, som energi- och koldioxidskatter och elcertifikat, som bedöms kunna leda till minskade utsläpp enligt pro- gnosen. Även styrmedel inom avfallsområdet (främst i form av förbud att deponera brännbart och organiskt avfall) och bilindustrins åtagande om lägre bränsle- förbrukning hos personbilar påverkar resultaten. Det är ökade utsläpp från transportsektorn (främst gods- transporter på väg) och från industrin som medför att utsläppen totalt sett ändå inte minskar i prognosen i nationalrapporten.

I enlighet med det regeringsuppdrag som Natur- vårdsverket och Energimyndigheten ska avrapportera senast 30/6 2004 ska en ny prognos tas fram som underlag för den kontrollstation för klimatpolitiken 2004 som riksdagen inrättat.

Ny preliminär statistik för 1990–2002 visar att utsläppen av växthusgaser i Sverige var 3,5 % lägre

år 2002 än 1990. År 2001 var utsläppen 5,4 % lägre än 1990. (Varken 2001 eller 2002 års siffror är dock nor- malårskorrigerade, d.v.s. de är inte korrigerade för temperatur och nederbörd.) Arbete pågår med att för- bättra kvaliteten hos utsläppsstatistiken. För att ut- släppsdata ska bli jämförbara över en tidsperiod måste eventuella förändringar genomföras även bakåt i tiden. Detta leder till att de nya uppgifterna om tidigare utsläpp kan skilja sig från dem som rapporte- rades förra året.

Utsläppen från el- och värmeproduktion, industrins energiproduktion samt bostäder och service var 2002 sammantaget 6,8 % lägre än 1990. De samlade utsläppen från samma sektorer år 2000 och 2001 var ännu något lägre. Utsläppen varierar mellan olika år till följd av bl.a. vattentillgång, temperaturförhållan- den och konjunkturutveckling. År 2002 var tillgången till vattenkraft ovanligt låg, och Sverige nettoimpor- terade el detta år. (Utsläppen till följd av importen

begränsad klimatpåverkan

19

67 000 70 000 73 000 76 000 79 000

Delmålet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % från 1990 års nivå ska nås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.

ton, tusental

figur 1.1a Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige

2002

källa: naturvårdsverket 1998 2000

1994

1990 1992 1996

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade.

mål 2008–2012

redovisas dock inte i den nationella statistiken.) De två föregående åren däremot var tillgången till vattenkraft mycket god och utsläppen därmed lägre.

Utsläppen från förbränning i sektorn bostäder och service visar dock en stadigt nedåtgående trend bero- ende på övergång från olja till främst fjärrvärme men också till el och biobränslen. Den ändrade bränsle- mixen från olja och kol till biobränslen i fjärrvärme- produktionen leder också till minskade utsläpp.

Förutom att utsläppen har minskat från bostads- och servicesektorn har de största utsläppsminskningarna skett inom jordbrukssektorn och från avfallsdeponier.

Utsläppen från energiproduktion i industrin lik- som från industriprocesser låg 2002 på ungefär samma nivå som 1990.

Transportsektorns utsläpp har däremot ökat (med 10,0 %) mellan år 1990 och 2002. Dominerande är vägtrafikens utsläpp. De tunga godstransporterna står för en betydande del av ökningen.

En samlad prognos ska tas fram 2004, och då ska behovet av åtgärder för att nå delmålet bedömas på nytt. Det som ligger närmast till hands är ytterligare insatser i de sektorer som står för en stor del av ut- släppen och där utsläppen fortsätter att öka. I Sverige gäller detta särskilt transportsektorn.

20

15 000 20 000

10 000 25 000

5 000

Not. Siffrorna är inte normalårskorrigerade.

Sveriges utsläpp av växthusgaser berodde 2002 till ca 79 % på för- bränningen av fossila bränslen inom transportsektorn, industrin och för el- och värmeproduktion. Andra sektorer bidrog med återstående ca 21 %.

ton, tusental

figur 1.1b Sektorsvisa utsläpp av växthusgaser

2002

källa: naturvårdsverket 1998 2000

1992 1996

1990 1994

el- och värmeproduktion industrins energiproduktion energiproduktion i bostäder och service transporter

industrins processer inkl. fluorerade växthusgaser jordbruk

avfall

begränsad klimatpåverkan

Luften skall vara så ren att människors hälsa 21 samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.

Når vi miljökvalitetsmålet?

Halterna av svaveldioxid är idag låga, och detta delmål kommer att nås med beslutade och planerade åtgärder. Människors exponering för kvävedioxid har minskat betydligt. De senaste åren tycks emellertid den sjunkande trenden ha avtagit, och för kvävedioxid finns en osäkerhet i vilken utsträckning delmålet kan nås. Det är ännu för tidigt att med säkerhet avgöra om den tendens till ökning som observerats är av till- fällig natur. För ozon sker ingen minskning av halterna i bakgrundsmiljö trots att antalet tillfällen med höga toppar har minskat.

Ett mindre antal kommuner har rapporterat att de inte kommer att klara miljökvalitetsnormen för kväve- dioxid och/eller partiklar. För dessa kommuner kom- mer särskilda åtgärdsprogram att fastställas för att komma till rätta med överskridandena. Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län har lagt fram förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitets- normen för kvävedioxid. Bland de åtgärder som anses nödvändiga kan nämnas skärpta krav på utsläpp i miljözon, resande-/trafikplanering, trafikbegränsande åtgärder samt förbättrad kollektivtrafik.

Länsstyrelsen i Stockholms län har även lagt ett förslag till åtgärdsprogram för att minska halterna av

partiklar på utsatta platser. Slitagepartiklar som upp- står när dubbdäck används under vinterhalvåret bedöms vara det svåraste problemet att komma till rätta med. Förslagen till åtgärder inriktas i huvudsak mot att minska användningen av dubbdäck samt att minska trafikmängderna.

Partiklar, ozon och kväveoxider är exempel på föroreningar som orsakar många olika typer av besvär och sjukdomar. Partiklar och ozon i luften kan kopp-

2. Frisk luft

Halterna av luftföroreningar har under en längre period minskat, men de senaste åren tycks den sjunkande trenden ha avtagit.

90/91 92/93

källa: ivl och naturvårdsverket, ivl-rapport b 1553, 2004 index

figur 2.1 Luftkvalitetsindex

94/95 96/97 98/99 00/01 02/03

40 60 80 100

NO₂ sot

20

SO₂

Indexet är en sammanvägning av befolkningstalen i ca 50 kommuner och halten av kvävedioxid, sot och svaveldioxid under vinterhalvåret. Halter vid basår 1990/91: NO₂: 25 µg/m³; sot: 9 µg/m³; SO₂: 7 µg/m³.

sammanvägt index

frisk luft