Bara naturlig försurning

118  Download (0)

Full text

(1)

försurning

Underlagsrapport till fördjupad

utvärdering av miljömålsarbetet

(2)

Bara naturlig försurning

Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-5766-4.pdf ISSN 0282-7298

© Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Gruppen AB Omslag: illustration, Tobias Flygar

(4)

1 Förord

Denna rapport är den andra fördjupade utvärderingen för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Rapporten utgör ett underlag till Miljömålsrådets samlade ut-värdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. Den kommer dessutom att användas som ett av flera underlag till regeringens fördjupade utvärdering av miljömålssystemet 2009.

Den första fördjupade utvärderingen publicerades 2003 (Naturvårdsverket, rap-port 5317) och utgör en utgångspunkt till denna raprap-port. Innehållet i raprap-porten är framförallt inriktat på nya och reviderade delmål samt åtgärder för att nå dessa. Eftersom försurningssituationen i Sverige till stor del påverkas av andra länders utsläpp av försurande ämnen, har stor vikt lagts vid internationella åtaganden och prognoser.

Arbetet med Fördjupad utvärdering har drivits av en arbetsgrupp på Natur-vårdsverket bestående av Ulla Bertills, Jens Fölster och Helene Lager, med Ulla som ansvarig och projektledare.

De övriga på Naturvårdsverket som deltagit i arbetet är: Ulrika Lindstedt som tagit fram flertalet av konsekvensanalyserna och även åtgärdsförslag för kväveoxi-der, Per Andersson som ansvarat för sjöfartsfrågor, Anna Engleryd som skrivit om det internationella arbetet, Ulrika Stensdotter-Blomberg och Torbjörn Svenson som hjälpt till med underlag kring ytvattenkalkning, Sven Hunhammar och Larsolov Olsson som hjälpt till med texter kring kväveoxidutsläpp, Håkan Staaf som tagit sig tid att diskutera åtgärder inom skogsbruket samt Johan Wihlke som hjälp till med grafisk bearbetning av figurerna.

Följande personer utanför Naturvårdsverket har också haft påverkan på rappor-tens innehåll:

Cecilia Akselsson (skogsbrukets försurning och kritisk belastning) och Sofie Hell-sten (deposition), IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Johan Stendahl (skogsmarkens tillstånd), Sveriges Lantbruksuniversitet Hillevi Eriksson (skogsbruk), Skogsstyrelsen

Lena Maxe (grundvatten), Sveriges Geologiska Undersökning Anders Nord (korrosion), Riksantikvarieämbetet

Forskargrupper med olika konstellationer har diskuterat olika kritiska frågor. Några frekventa deltagare på dessa möten har varit Stefan Löfgren, Institutionen för Miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet och Lars Högbom från

SKOGFORSK, Olle Westling, Filip Moldan och Cecilia Akselsson från IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Dessutom har ett flertal personer utfört ett gediget arbete med bilagorna. Ett stort arbete med att ta fram underlag kring skogsbrukets försurning, framtida risk för surstötar och återhämtning gjordes av Olle Westling, IVL Svenska miljö-institutet AB, innan han så tragiskt gick bort sommaren 2006. Vi kommer alltid att sakna Olles klokskap och trevliga sällskap.

(5)
(6)

Innehåll

1 FÖRORD 3

2 SAMMANFATTNING 9

Når vi målen? 9

Förslag till reviderade delmål 9

Förslag till nya delmål 10

Hur går åtgärdsarbetet? 11

Förslag till styrmedel och åtgärder 11

3 SUMMARY 14

Will the goals be attained? 14

Proposals for revised interim targets 14

Proposed new interim targets 15

Current state of work 16

Proposed policy instruments and actions 17

4 INLEDNING/BAKGRUND 19

4.1 Av riksdagen fastställda Miljökvalitets- och delmål 19

4.2 Uppdraget 19

4.3 Syfte 19

4.4 Avgränsningar gentemot andra miljömål 20 4.5 Slutsatser från den förra fördjupade utvärderingen 20

4.6 Förankring 20

4.7 Försurningsproblemet 21

5 HUR SER UTVECKLINGEN I MILJÖN UT I FÖRHÅLLANDE TILL

MILJÖKVALITETSMÅLET OCH DELMÅLEN? 22

5.1 Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning 22 5.1.1 Överskridande av kritisk belastning – mått på måluppfyllelse 22

5.1.2 Utvecklingen i Europa 25

5.1.3 Försurande utsläpp och nedfall i Sverige 27

5.1.4 Skogsbrukets försurande effekt 29

5.1.5 Jordbrukets försurningspåverkan genom odling är obetydlig 29 5.1.6 Försurningspåverkan på grundvatten, korrosion och hälsa 30 5.2 Delmål 1 Försurade sjöar och vattendrag 31 5.2.1 Nytt dataunderlag - sjöinventeringen 2005 32

5.2.2 Nya Bedömningsgrunder 32

5.2.3 Hur har tillståndet i miljön utvecklats? 33

5.2.4 Aluminiumhalterna minskar 34

5.2.5 Även de levande organismerna börjar nu återhämta sig från försurningen 35 5.2.6 Försurade sjöar och vattendrag idag 36

(7)

5.3.1 Hur bedöms surhetstillstånd och försurningspåverkan? 39 5.3.2 Hur har försurningspåverkan på skogsmarken förändrats? 39 5.3.3 Hur förväntas återhämtningen från försurning i skogsmark bli? 39

5.4 Delmål 3 Svaveldioxidutsläpp 40

5.5 Delmål 4 Kväveoxidutsläpp 42

5.5.1 Kväveutsläpp i dag 42

5.5.2 Utsläppsprognos till 2010 43

5.6 Drivkrafter idag och framtida utveckling 44 5.7 Bidrar regionala och lokala mål till att 46

miljömål och delmål nås? 46

6 VARFÖR SER DET UT SOM DET GÖR OCH VILKA ÅTGÄRDER HAR VIDTAGITS? 49

6.1 Internationella åtgärder och deras effekt 49 6.1.1 Det internationella åtgärdsarbetet 49

6.2 Kalkning av sjöar och vattendrag 51

6.2.1 Organisation och styrmedel 51

6.2.2 Kalkningsverksamheten idag 52

6.2.3 Kalkningsverksamhetens utveckling 52 6.2.4 Uppföljningen av kalkningsverksamheten 53

6.2.5 Effekter av kalkning 53

6.2.6 Många sjöar kalkas för mycket 54

6.2.7 Många sjöar behöver inte längre kalkas 54 6.2.8 Möjliga alternativ till kalkning av sjöar och vattendrag 55 6.3 Skogsbrukets påverkan och åtgärder inom skogsbruket 56 6.3.1 Skogsbrukets försurningspåverkan 56

6.3.2 Vilka åtgärder har vidtagits? 59

6.4 Åtgärder för att minska svavelutsläppen 61 6.5 Åtgärder för att minska utsläpp av kväveoxider 63

6.5.1 Utsläppsutvecklingen 1995-2005 63

6.5.2 Viktiga styrmedel 63

6.6 Fungerar uppföljningen med indikatorer ändamålsenligt? 65

6.7 Hur arbetar samhället med målet? 65

6.7.1 Länsstyrelser och kommuner 65

6.7.2 Skogsorganisationen 66

6.7.3 Sjöfartsorganisationen 66

7 FÖRSLAG TILL NYA OCH JUSTERADE MÅL SAMT BEHOV AV

UPPFÖLJNING 67

7.1 Förslag till omtolkning av Miljökvalitetsmålet 67 7.2 Reviderat delmål för sjöar och vattendrag 67 7.2.1 Motiv till revideringen av delmålet 68 7.2.2 Underlag för revidering av delmål 69 7.2.3 Behov av åtgärder för att nå målet 71

(8)

7.3.1 Motiv till revidering och förslag till delmål och indikator 72

7.3.2 Underlag för delmålsformulering 72

7.3.3 Åtgärdsbehov och konsekvensanalys 73 7.4 Inget reviderat delmål för svavelutsläpp 74 7.4.1 Motiv till att delmålet ej revideras 74

7.4.2 Höga åtgärdskostnader i Sverige 75

7.4.3 Svenska utsläpp har liten andel av depositionen i Sverige 75 7.4.4 Svavelutsläppen kommer att fortsatt följas upp 76 7.5 Reviderat delmål för kväveoxidutsläpp 76 7.5.1 Motiv och förslag till reviderat delmål 76

7.5.2 Underlag för delmålsformulering 76

7.6 Nytt delmål för skogsbrukets försurningspåverkan 77 7.6.1 Motiv och förslag till nytt delmål och indikator 77 7.6.2 Underlag för delmåls- och indikatorformulering 80 7.6.3 Osäkerheter samt behov av ökad kunskap och förbättrad uppföljning 82 7.6.4 Kostnader för uppföljning av delmål samt ansvarsfördelning 82

7.7 Nytt delmål för sjöfart 83

7.7.1 Motiv och förslag till nytt delmål och indikator 83

7.7.2 Underlag för val av delmål 85

7.8 Behov av förbättrad uppföljning 87

7.9 Behov av forskning och kunskapsuppbyggnad 89

8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL FÖR ATT MÅLEN SKA NÅS 91

8.1 Åtgärder och styrmedel för att minska utsläpp av kväve 91

8.1.1 Tidigare förslag till åtgärder 91

8.1.2 Behov av minskade utsläpp av kväveoxider 92 8.1.3 Förslag till åtgärder för att nå befintligt och reviderat delmål 92 8.1.4 Slutsatser från konsekvensanalysen 93 8.2 Åtgärder för att minska försurningspåverkan från skogsbruket 94

8.2.1 Möjliga åtgärder för att minska skogsbrukets försurningspåverkan på

ytvatten och skogsmark 94

8.2.2 Möjliga åtgärder för att minska skogsbrukets egen försurningspåverkan 95 8.2.3 Möjliga åtgärder för att motverka effekter av försurande nedfall och

skogsbruk 95

8.2.4 Möjliga restaureringsåtgärder 97

8.2.5 Utredningsbehov 97

8.2.6 Slutsatser från konsekvensanalys 97 8.3 Åtgärder för att minska utsläpp från sjöfart som bunkrar i Sverige 98 8.3.1 Möjliga åtgärder och kostnader för att minska utsläpp från fartyg 98 8.3.2 Använda styrmedel för sjöfarten i Sverige idag 99

8.3.3 Möjliga nationella styrmedel 100

8.3.4 Möjliga internationella styrmedel 101 8.3.5 Förslag till styrmedel och uppskattade kostnader 103 8.4 Förslag till åtgärder för Sveriges internationella arbete 103

(9)

8.4.1 Revidering av Naturvårdsverkets strategi för det internationella arbetet

kring luftföroreningar 103

9 KLIMAT OCH FÖRSURNING – SYNERGI OCH MÅLKONFLIKT 106

9.1 Klimatförändringars inverkan på surhetstillståndet 106 9.2 Synergieffekter och målkonflikter mellan försurningsmålet och klimatmålet 107

10REFERENSER 109

(10)

2 Sammanfattning

Denna andra fördjupade utvärdering kring miljökvalitetsmålet Bara naturlig för-surning har fokuserats på att revidera befintliga delmål och att ta fram förslag på nya delmål samt konsekvensanalyserade åtgärdsförslag.

Når vi målen?

Trots omfattande utsläppsminskningar i Europa kommer miljökvalitetsmålet inte att nås till år 2020 då den kritiska belastningen för försurning av sjöar fortfarande beräknas överskridas på 12 % av arealen.

För försurningsmålet finns idag fyra delmål formulerade till år 2010. Tre av dessa delmål har redan uppnåtts, dvs. antalet försurningspåverkade sjöar och ande-len försurad vattendragssträcka beräknas vara färre än 5 % respektive 15 % år 2010, den negativa försurningstrenden i skogsmark är bruten och delmålet för ut-släpp av svaveldioxid på högst 50 000 ton har redan nåtts eftersom utut-släppen var 40 000 ton år 2005.

Utsläppen av kväveoxider ska enligt delmålet minska till 148 000 ton till år 2010. År 2005 uppgick utsläppen till 179 000 ton och prognosen visar på en minskning till 154 000 ton till år 2010. Ytterligare åtgärder krävs därför för att delmålet ska nås.

I tio län bedöms det regionala miljökvalitetsmålet för försurning svårt att nå och i sju län bedöms det som möjligt att nå om ytterligare åtgärder vidtas. De regi-onala delmålen för sjöar och vattendrag har totalt sett strängare krav än det natio-nella, men för de övriga delmålen samma krav (skogsmark och kvävedioxidut-släpp) eller lägre krav (svaveldioxidutkvävedioxidut-släpp).

Förslag till reviderade delmål

Samtliga delmål har reviderats, förutom svaveldioxidmålet där ytterligare minsk-ningar av utsläppen inte är motiverade ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Nya för-slag till delmål har tagits fram för skogsbrukets försurningspåverkan och för ut-släpp från sjöfart. Samliga delmål har år 2015 som målår.

Miljökvalitetsmålet - förslag till omtolkning

Omtolkningen innebär att direkt korrosionspåverkan av luftföroreningar i stadsmil-jö inte ingår i milstadsmil-jökvalitetsmålet, eftersom detta inte bara är en ren försurningspå-verkan och dessutom redan täcks av miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Förslag: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska

under-skrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vatten-ledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

(11)

Försurningstillstånd i sjöar och vattendrag samt i skogsmark

De nya förslagen till delmål för sjöar och vattendrag samt för skogsmark innebär bl.a. en regionalisering av delmålen med olika mål för olika delar av landet.

Utsläpp av kväveoxider

Det nya kväveoxidmålet innebär en viss skärpning av utsläppen till 2015, men ligger i linje med en nyligen reviderad prognos.

Förslag till nya delmål

Skogsbrukets försurningspåverkan

En utredning har gjorts för att klargöra skogsbrukets påverkan på försurningssitua-tionen. Den visar att skogsbruket beräknas stå för 30-70 % av försurningspåverkan av skogsmark, i stora delar av landet, med störst påverkan i granskog med hel-trädsuttag. Ett nytt delmål har därför formulerats:

Utsläpp från sjöfart

Internationell sjöfart är den största enskilda källan till nedfall av svavel- och kvä-veoxider över Sverige. Medan utsläppen från landbaserade källor minskar, ökar utsläppen från internationell sjöfart pga. ökad transport. Inom EU beräknas utsläp-pen öka med 45 % mellan år 2000 och 2020. Tekniken för att minska utsläputsläp-pen finns, och åtgärderna är relativt billiga. Delmålet för sjöfart har formulerats så att det omfattar såväl nationella som internationella åtgärder.

Förslag: År 2015 ska andelen sötvatten försurade av människan vara högst

25 % i sydvästra Sverige och 5 % i mellan och sydöstra Sverige. I Norrland ska försurningen inte öka.

Definition: Delmålet avser antalet sjöar större än 1 hektar och vattendrag med avrinningsområde över 2 km2. Som försurade räknas även de kalkade objekt som enligt de svenska nationella bedöm-ningsgrunderna klassas som försurningspåverkade.

Förslag: Arealen skogsmark i sydvästra Sverige som har hög eller mycket hög

surhetsgrad ska minska med 20 % från år 2000 till 2015. I försurade delar av övriga Sverige ska en fortsatt förbättring ske.

Förslag: År 2015 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till

130 000 ton.

Förslag: År 2015 ska skogsbrukets försurningspåverkan i försurade områden

inte överstiga det som kompenseras via naturliga processer.

Förslag: År 2015 ska utsläppen av svaveldioxid från sjöfart som bunkrar (fyller

(12)

Hur går åtgärdsarbetet?

Internationellt arbete

Det internationella luftvårdsarbetet är mycket betydelsefullt då nedfallet av försu-rande ämnen i Sverige till största delen kommer från andra länder. FN:s luftvårds-konvention (CLRTAP), EU med CAFE-programmet (Clean Air for Europe) och olika EU-direktiv är de viktigaste internationella arenorna. Inom EU håller ett nytt takdirektiv på att utarbetas, med utsläppstak för bl.a. svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.

Skogsbruket

Skogsstyrelsen har under 2007 uppdaterat de allmänna råden kring kvävegödsling och rekommendationer för uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling.

Skogsstyrelsen har sedan år 2005 haft ett anslag på totalt 30 miljoner kronor för att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag inför ett ställningstagande under 2008 kring nytta med och behov av skogsmarkskalkning.

Kalkning av sjöar och vattendrag

En särskild utvärdering gjordes 2005 av 321 slumpmässigt utvalda kalkade sjöar. Undersökningen indikerar att många kalkade vatten inte längre är försurade och att många vatten är överdoserade. För att kunna göra en säkrare utvärdering genomför Naturvårdsverket under 2007-2008 en omfattande försurningsundersökning av sammanlagt cirka 3000 kalkade och lika många jämförbara okalkade sjöar. Resul-tatet av denna undersökning kommer sedan att vara utgångspunkt för Naturvårds-verkets nya riktlinjer till länsstyrelserna om framtida kalkning, som ska tas fram under 2008 i enlighet med mål i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2007.

Den genomförda undersökningen är en god indikation på att många av de kal-kade sjöarna inte längre skulle behöva kalkas. Det finns flera förklaringar till detta; dels att en återhämtning sannolikt skett i kalkade sjöar, dels att de sjöar som kalkats kanske aldrig har varit försurade. Kalkningsverksamheten lyckas i allmänhet väl med att nå de uppställda målen att hålla pH-värdet över en viss nivå. Den höga måluppfyllelsen har dock en baksida då den förutsätter en betydande överkalkning. Överkalkning sker även genom att kalkningen inte anpassats till att det försurande nedfallet minskat.

Förslag till styrmedel och åtgärder

Om de konsekvensanalyserade förslag som tagits fram genomförs kommer det att innebära att nuvarande och reviderat delmål för kväveoxider samt de nya försla-gen till delmål för sjöfart och skogsbrukets försurningspåverkan uppnås. Åtgärds-potential och kostnader för åtgärderna återfinns i kapitel 8 och i bifogade konse-kvensanalyser. För att nå miljökvalitetsmålet och delmålen för tillståndet i miljön krävs även åtgärder internationellt.

(13)

Förslag till styrmedel som behöver drivas inom EU och internationellt

Minskade utsläpp från sjöfart (Andra berörda miljömål: Frisk luft, Ingen

övergöd-ning och Begränsad klimatpåverkan). • Skärpta utsläppskrav på svavel.

• System för handel med utsläppsrätter för sjöfart. • Införande av avgiftssystem för kväveoxider. • Miljödifferentierat sjöfartsstöd inom EU.

• Statliga stöd för emissionsbegränsande åtgärder på fartyg. • Emissionskrav på passagerarfärjor.

Förslag till styrmedel inom miljöpolitiken till regering och riksdag

Minskade utsläpp av kväveoxider (Andra berörda miljömål: Frisk luft, Ingen

över-gödning, Begränsad klimatpåverkan).

• Breddning och höjning av kväveoxidavgiften för stationära källor. • Miljödifferentierad kilometerskatt för tunga fordon.

Förslag till styrmedel inom andra politikområden till regering och riksdag

Minskade utsläpp från sjöfart (Andra berörda miljömål: Frisk luft, Ingen

övergöd-ning, Begränsad klimatpåverkan).

• Skärpta miljödifferentierade farledsavgifter.

• Utsläppskrav på passagerarfärjor som angör svenska hamnar.

• Riktade miljökrav/anbudsvärderande faktorer vid upphandling av fartyg eller transportjänster med fartyg.

• Miljödifferentierat sjöfartsstöd

Övriga förslag till åtgärder

Skogsbrukets försurningspåverkan (Andra berörda miljömål: Ingen övergödning,

Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv). Några av de viktigare åtgärdsförslagen är:

• Ökad askåterföring vid GROT- uttag i försurade områden genom att Skogsstyrelsen bl.a. ökar informationsinsatserna till värmeverk, mark-ägare och andra aktörer om behovet av kompensation.

• Åtgärder som skärmställning, skyddszoner och ökad lövinblandning bör beaktas för att åtgärder inom skogsbruket inte ska ge ett ökat läckage av kväve och organiska ämnen.

Reviderad strategi för Naturvårdsverkets internationella arbete (Andra berörda

miljömål: Frisk luft, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan)

Sveriges internationella arbete med luftföroreningar och försurning har varit fram-gångsrikt och gjort skillnad. Vi bör fortsätta att bära fanan högt. Ett led i det är att revidera strategin för vårt internationella arbete med luftföroreningar.

(14)

Behov av förbättrad uppföljning

Några av de viktigare önskemålen om förbättrad uppföljning är:

• Förbättrad statistik över var helträdsuttag görs och var aska återförs krävs för att kunna följa upp ett nytt delmål kring skogsbrukets försurningspå-verkan

• Utvecklande av verktyg eller utökad miljöövervakning för yttäckande be-skrivning av försurning i vattendrag

(15)

3 Summary

This second in-depth evaluation of the environmental quality objective of ‘Natural Acidification Only’ has focused both on the revision of the present interim targets and on the production of proposed new interim targets. Impact assessments of the proposed actions are also presented.

Will the goals be attained?

Despite extensive reductions of emissions in Europe, this environmental quality objective will not be achieved by 2020, when it is estimated that 12% of the area will still have lakes exposed to inputs exceeding the critical load for acidification.

There are at present four interim targets for 2010 under the acidification objec-tive. Three of these have already been achieved: less than 5% of all lakes and less than 15% of the total length of running waters in Sweden are estimated to be af-fected by acidification; the trend towards increased acidification of forest soils has been reversed; and the interim target of reducing sulphur dioxide emissions to 50,000 tonnes or less has already been attained, with these emissions amounting to 40,000 tonnes in 2005.

The fourth interim target requires emissions of nitrogen oxides to be reduced to 148,000 tonnes by 2010. These emissions amounted to 179,000 tonnes in 2005, and a further fall to 154,000 tonnes is forecast by 2010. Additional action is thus re-quired for this interim target to be achieved.

The regional environmental quality objectives for acidification are considered to be difficult to attain within ten of Sweden’s counties, while for seven counties they are deemed attainable, provided that additional action is taken. The regional interim targets for lakes and streams are more strict than those at the national level, but for the other interim targets regional requirements are the same (forest soils and emissions of nitrogen oxides) or less strict (emissions of sulphur dioxide).

Proposals for revised interim targets

All of the interim targets have been revised except for the target relating to sulphur dioxide, where there is no justification for further reductions of emissions from the perspective of cost effectiveness. In addition, new interim targets have been pro-posed for the acidifying effects of forestry and for emissions from shipping. The deadline for all interim targets is 2015.

The environmental quality objective – proposal for reinterpretation

Under this reinterpretation, the direct corrosive effects of air pollution in urban environments are not included in this environmental quality objective, since these effects are not caused by acidification alone and since they are already covered by the environmental quality objective of ‘Clean Air’.

(16)

Acidification of lakes, streams and forest soils

The proposed new interim targets for lakes and streams and for forest soils involve regionalisation in that there will be specific targets for different parts of Sweden.

Emissions of nitrogen oxides

The new interim target for nitrogen oxides involves a certain lowering of the target value for emissions by 2015, but it is in line with a recently revised forecast.

Proposed new interim targets

Acidifying effects of forestry

An investigation has been conducted to determine the impact of forestry on acidifi-cation. It shows that forestry accounts for an estimated 30–70% of the acidifying impact on forest soils and that its impact is greatest in spruce forests where whole trees are harvested. As a consequence, a new interim target has been drawn up:

Proposal: By 2015 the proportion of freshwater bodies affected by

anthropo-genic acidification must not exceed 25% in south-western Sweden and 5% in central and south-eastern Sweden. In northern Sweden acidification must not increase.

Specification: This interim target relates to the number of lakes larger than 1 hectare and streams whose catchment area exceeds 2 km2. Limed objects classified as affected by acidification under the Swedish National Assessment Criteria are considered to be acidified.

Proposal: The forest area of south-western Sweden which has a high or very

high degree of acidity will be reduced by 20% between 2000 and 2015. In acidi-fied parts of the rest of Sweden, continued improvement will take place.

Proposal: By 2015 emissions of nitrogen oxides in Sweden will have been

re-duced to 130,000 tonnes.

Proposal: By 2015 the acidifying effects of forestry in acidified areas will not

exceed what is compensated for by natural processes.

The acidifying effects of deposition and land use must not exceed the limits that can be tolerated by soil and water. In addition, deposition of acidifying substances must not increase the rate of corrosion of technical materials lo-cated in the soil, water pipeline systems, archaeological objects and rock carv-ings.

(17)

Emissions from shipping

International shipping is the largest single source of deposition for sulphur and nitrogen oxides in Sweden. While emissions from land-based sources are falling, those from international shipping are rising because of increasing transport activity. Emissions in the EU are forecast to increase by 45% between 2000 and 2020. Technologies to reduce emissions exist, and the measures required are relatively inexpensive. The interim target for shipping has been formulated to cover both national and international measures.

Current state of work

International cooperation

International cooperation on air pollution is very important given that the deposi-tion of acidifying substances in Sweden derives mainly from other countries. The UN Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP), the EU’s Clean Air for Europe (CAFE) programme and various EU directives are the princi-pal international arenas. Work is ongoing on a new EU directive with binding emissions ceilings for sulphur dioxide, nitrogen oxides, ammonia and other sub-stances.

Forestry

The Swedish Forest Agency has updated, in 2007, its general advice on nitrogen fertilisation as well as its recommendations on the harvesting of forestry energy products and compensatory fertilisation.

Since 2005, the Agency has had a total grant of SEK 30 million at its disposal to build a better knowledge base for a decision in 2008 with regards to the useful-ness of and need for liming of forest soils.

Liming of lakes and streams

A special evaluation of 321 randomly selected limed lakes was conducted in 2005. The investigation indicated that many limed bodies of water are no longer acidified and that many of them are overdosed with regards to lime. To reach more solid conclusions, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) is carrying out an extensive acidification inventory of approximately 3,000 limed and 3,000 com-parable non-limed lakes in 2007–2008. The results from this inventory will then form the basis of the new guidelines on future liming for county administrative boards which the Swedish EPA will produce in 2008.

The investigation already completed provides a strong indication that many of the limed lakes would no longer need liming. There are several explanations for this: recovery is likely to have occurred in some of the limed lakes and some lakes

Proposal: By 2015 emissions of sulphur dioxide from vessels which bunker in

Sweden will have halved and emissions of nitrogen oxides will have decreased compared with 2005 levels.

(18)

may never have been acidified. Liming generally succeeds in keeping the pH value above the target level. However, the downside of this high level of target fulfill-ment is that it presupposes extensive over-liming. Another reason for over-liming is failure to adapt to the decrease in acidifying deposition.

Proposed policy instruments and actions

The implementation of the proposals developed, which have been subjected to an impact assessment, will lead to the achievement of the present and revised interim target for nitrogen oxides, the proposed new interim targets for shipping, and the acidifying impact of forestry. Information about the potential effects and costs of the various proposals is provided in Chapter 8 and in the impact assessments at-tached.

Proposals for policy instruments which need to be pursued at the EU and in-ternational levels

To reduce emissions from shipping (other environmental quality objectives

af-fected: ‘Clean Air’ and ‘Zero Eutrophication’): • More stringent rules for sulphur emissions;

• An emissions nitrogen- and sulphur oxides trading system for shipping; • Introduction of a fee system for nitrogen oxides;

• Environmentally differentiated support to shipping in the EU; • Government support for emission control measures on board vessels; • Emissions requirements for passenger ferries.

Proposals for environmental policy instruments to be addressed to the Swed-ish Government and Parliament

To reduce emissions of nitrogen oxides (other environmental quality objectives

affected: ‘Clean Air’, ‘Zero Eutrophication’ and ‘Reduced Climate Impact’): • Broadening and raising of the nitrogen oxide fee for stationary sources; • Environmentally differentiated distance-based tax on heavy vehicles.

Proposals for other policy instruments to be addressed to the Swedish Gov-ernment and Parliament

To reduce emissions from shipping (other environmental quality objectives

af-fected: ‘Clean Air’, ‘Zero Eutrophication’ and ‘Reduced Climate Impact’): • Stricter environmentally differentiated fairway dues

• Emissions requirements for passenger ferries calling at Swedish ports; • Targeted environmental requirements/tender assessment criteria in the

procurement of vessels or transport by vessel; • Environmentally differentiated support to shipping.

Other proposals for action

Acidifying effects of forestry (other environmental quality objectives affected:

(19)

‘A Rich Diversity of Plant and Animal Life’). The most important proposed actions include:

• Increased ash spreading in acidified areas with whole tree harvesting. through enhanced efforts by the Swedish Forest Agency, including in-formation to heating plants, landowners and others about the need for compensatory measures;

• Measures such as the use of shelterwood methods, protection zones and an increased proportion of deciduous trees should be considered in order to ensure that forestry practices do not lead to an increased leaching of nitrogen and organic substances;

Improved environmental monitoring

• Improved forestry statistics relating to harvesting of branches and

tops and recycling of wood ash are needed to monitor the new

in-terim target relating to the acidifying effects of forestry;

• Development of tools or increased environmental monitoring to

de-scribe the nationwide distribution of acidification in watercourses

Revised strategy for the Swedish EPA’s international work (other environmental

quality objectives affected: ‘Clean Air’, ‘Zero Eutrophication’ and ‘Reduced Cli-mate Impact’):

Sweden’s international work on air pollution and acidification has been successful and made a difference. We should remain at the forefront, and one way of ensuring that we do is to revise the strategy for our international work on air pollution.

(20)

4 Inledning/bakgrund

4.1 Av riksdagen fastställda

miljökvalitets- och

delmål

I april 1999 fattade riksdagen beslut om femton övergripande nationella miljökvali-tetsmål (Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 1998/99:MJU06, Regeringens proposition 1997/98:145) och i november 2005 tillkom ett sextonde miljömål. Dessa skall utgöra basen för beskrivningen av tillståndet i vår miljö. Det över-gripande syftet med miljökvalitetsmålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Av Riksdagen fastställt miljökvalitetsmål för Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

Delmål för uppföljning av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning:

1) År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. 2) Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i

områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. 3) År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000

ton.

4) År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

4.2 Uppdraget

Detta är den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. Den första presenterades 2003 (Naturvårdsverket, 2003). Riktlinjerna för uppdraget kring de fördjupade utvärderingarna av miljökvalitetsmålen fastställ-des av Miljömålsrådet i januari 2006 (Miljömålsrådet, 2006-01-18). Uppdraget har sedan på olika sätt specificerats av Miljömålsrådet (Miljömålsrådet, 2007-01-16).

4.3 Syfte

Utvärderingens huvudsakliga syfte är att beskriva hur arbetet med miljökvalitets-målet går samt belysa behovet av ytterligare delmål, insatser och åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet i fråga. Rapporten ska också utgöra underlag till Miljömålsrå-dets samlade utvärdering och bedömning av miljömålsarbetet i dess helhet. Den kommer dessutom att användas som ett av flera underlag till regeringens fördjupa-de utvärfördjupa-dering av miljömålssystemet 2009. Rapporten kommer även att kunna användas av länsstyrelser, kommuner och skolor som kunskapsunderlag.

(21)

4.4 Avgränsningar gentemot andra miljömål

Följande frågor tas inte upp i miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning: Halter i luft av försurande luftföroreningar, korrosion på tekniska material och kulturföremål samt hälsoeffekter relaterade till direkta effekter av försurning hante-ras i underlagsrapporten för Frisk luft. Åtgärder kopplade till ammoniak behandlas i underlagsrapporten för Ingen övergödning. Skogsbrukets effekter på försurning av skogsmark och ytvatten behandlas även i Levande skogar. Försurning av hav behandlas inom Begränsad klimatpåverkan.

4.5 Slutsatser från den förra fördjupade

utvärderingen

I den första fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Bara naturlig försur-ning framhölls att Sverige är beroende av att ytterligare åtgärder vidtas i Europa för att målet ska kunna nås och att utsläppen från särskilt internationell sjöfart måste minska. Rapporten visade på ett behov av klargörande av betydelsen av skogsbru-kets påverkan på försurningssituationen och att detta eventuellt skulle kunna resul-tera i ett förslag till nytt delmål i denna utvärdering. Dessutom påpekades behovet av förbättrad miljöövervakning för sjöar och vattendrag samt förbättrad uppfölj-ning av ytvattenkalkuppfölj-ning. Fler åtgärdsförslag som presenterades i den förra fördju-pade utvärderingen beskrivs i kapitel 8.

Regeringen gav arbetet med att minska försurningen i Sverige en hög prioritet i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag. Regeringen bedömer att det krävs åtgärder både nationellt och internationellt för att nå miljö-kvalitetsmålet utöver vad som följer av redan ingångna internationella avtal. Reger-ingen bedömde även att en revidering och komplettering av delmålen under miljö-kvalitetsmålet Bara naturlig försurning kan behövas i samband med en ny fördju-pad utvärdering. Regeringen bedömde vidare att det behövs ytterligare åtgärder för att uppnå delmål 1 (försurning av sjöar och rinnande vatten) och delmål 4 (utsläpp av kväveoxider). Sjöfarten framhölls som en viktig utsläppskälla att åtgärda, främst på internationell nivå.

4.6 Förankring

Delmålsformuleringar diskuterades vid workshop anordnad av Miljömålsrådet februari 2007.

Frågor som berör Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Sveriges Geolo-giska undersökning har förankrats under arbetets gång. Sjöfartsverket deltog i de inledande diskussionerna kring nytt delmål för sjöfarten. Skogsbrukets försurning har diskuterats med representanter för skogsnäringen.

Flera möten med Energimyndigheten och Skogsstyrelsen har genomförts. Ett stort antal möten har förts med forskare kring utvecklingen av modeller och beräk-ningar av underlagsdata. Rapporten lades ut på extern remiss under juni-augusti 2007.

(22)

4.7 Försurningsproblemet

Naturliga ekosystem i Sverige domineras av skogsmark, sjöar och vattendrag som i många fall är naturligt sura. Jordar med låg vittringshastighet och en upplagring av organiskt material i marken har medfört en långsam naturlig försurning sedan se-naste istiden. Den långsamma förändringen av miljön har medfört att organismerna haft tid för anpassning. Under senaste århundradet har den av människan orsakade försurningen ökat kraftigt, för att sedan avta under senare årtionden. Nedfall av försurande luftföroreningar är den tydligaste orsaken till den accelererade försur-ningsutvecklingen. Markanvändning med odling och skörd är ytterligare en faktor som kan orsaka försurning.

Försurningsproblemet är komplext, bland annat beroende på att effekterna or-sakas av tre olika typer av luftföroreningar - svaveldioxid, kväveoxider och ammo-niak.

För att komma till rätta med försurningsproblemet krävs åtgärder såväl natio-nellt som internationatio-nellt för att minska utsläppen av svavel och kväve främst från transporter, energianläggningar, jordbruk, i industrin samt att utveckla ett långsik-tigt hållbart skogsbruk.

Tabellen nedan utgör en översikt av de problem och frågeställningar som för-knippas med försurning, orsaker till dessa samt inom vilket miljökvalitetsmål pro-blemet tas upp.

Tabell 4.1 Problemöversikt och avgränsning för miljömålet Bara naturlig försurning.

Problem Orsak Miljömål där problemet

behandlas Minskad biologisk mångfald

p.g.a. försurning av sjöar, vat-tendrag och skogslandskapet. Ev. förändrad näringsbalans i skogsmark

• Nedfall av försurande luftför-oreningar

• Skogsbruk genom skördeuttag och tillväxt.

Bara naturlig försurning. Till viss del även i Levande sjöar och vattendrag och Levande skogar

Skador på byggnader, material och kulturmonument genom försurande luftföroreningar

• Halter i luft och nedfall av försurande luftföroreningar

Korrosion i stadsmiljö i Frisk luft

Korrosion i mark och på hällristningar i Bara naturlig försurning

Försurat grundvatten ger korro-sionsskador och ökad risk för hälsoeffekter pga. utlösta metal-ler

• Nedfall av försurande luftför-oreningar

• Skogsbruk • Jordbruk

Grundvatten av god kvalitet Bara naturlig försurning

(23)

5 Hur ser utvecklingen i miljön ut i

förhållande till miljökvalitetsmålet

och delmålen?

5.1 Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet:

Miljökvalitetsmålet innebär enligt riksdagens bedömning bl.a. följande: • Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska

belast-ningen för mark och vatten.

• Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produk-tionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden be-varas.

• Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. Omfattande utsläppsminskningar de senaste decennierna har lett till betydande förbättringar av tillståndet i mark och vatten. Fram till 2020 förväntas utsläppen minska ytterligare något och därmed förväntas försurningsläget i skog och mark ytterligare förbättras. Trots det kommer miljökvalitetsmålet inte att nås med hittills fattade beslut. Försurningen av både mark och vatten har minskat i betydande om-fattning, men ett hot om ökad försurning längre fram kvarstår. På lång sikt kan markens motståndskraft mot surt nedfall försämras och läckaget av försurande kväve kan komma att öka.

Ambitionen i denna utvärdering har varit att ta fram ett underlag som visade på vilka utsläppsminskningar som skulle behövas vidtas i Europa för att uppnå miljö-kvalitetsmålet och även vilka kostnader detta skulle innebära. Tyvärr har det pågå-ende internationella arbetet med att ta fram underlag för revidering av takdirektivet omöjliggjort detta. Dessutom har ännu inte den internationella databasen uppdate-rats med de kritiska belastnings- och utsläppsdata som används i denna rapport.

5.1.1 Överskridande av kritisk belastning – mått på måluppfyllelse

Som mått på om miljökvalitetsmålet uppnås används överskridande av kritisk be-lastning för försurning som beräknas både för skogsmark och för sjöar. Med kritisk belastning avses så mycket nedfall av försurande ämnen som ett ekosystem kan ta emot utan att skadas, ofta kopplat till ett kemiskt tillstånd i ekosystemet. När den kritiska belastningen inte längre överskrids bedöms även risken för ökad

korro-De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

(24)

sionshastighet vara liten. Överskridandet uttrycks som andel areal med över-skridande av kritisk belastning. Miljökvalitetsmålets målår är 2020 och bedöm-ningen av måluppfyllelsen baseras på nuvarande utveckling och tagna beslut.

Trots de omfattande utsläppsminskningarna som genomförts och beslutats (CLE) beräknas nedfallet av försurande ämnen år 2020 fortfarande överskrida den kritiska belastningen för sjöar på 12 % av arealen. Även om bästa tillgängliga teknik på landbaserade källor genomförs beräknas den kritiska belastningen för sjöar överskridas på 6 % av arealen. För att uppfylla målet behövs därför ytterligare åtgärder vidtas för att minska utsläppen av försurande ämnen, främst från källor utanför landets gränser (Figur 5.1).

Figur 5.1. Överskridandet av kritisk belastning för försurning av skogsmark och sjöar. I varje ruta anges överskridandet för den 5 % av arealen som har högst överskridande (Källa: Institutionen för Miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet samt IVL Svenska Miljöinstitutet AB).

(25)

Överskridandet är störst i sydvästra Sverige där depositionen är högst. Med deposi-tionen 2002-2004 var överskridandet lika stort för skogsmark som för sjöar, men till 2020 beräknas överskridandet för skogsmarken ha minskat till nära noll.

Trots att miljömålet inte kommer att kunna nås till 2020 har det ändå skett en enorm förbättring av graden av överskridande jämfört med 1980 då den kritiska belastningen överskreds på mer än halva Sveriges yta för både sjöar och skogs-mark. Den nuvarande hotbilden med ett större överskridande för sjöar 2020 jämfört med skogsmark stämmer väl överens med tillståndet, där det idag inte går att se några tydliga negativa effekter på skogen samtidigt som det finns en kvarvarande försurningspåverkan på biologin i sjöar och vattendrag

FÖRÄNDRADE BERÄKNINGAR AV KRITISK BELASTNING OCH ÖVERSKRIDANDE

Sedan den förra fördjupade utvärderingen har kriterierna för hur mycket påverkan som naturen tål gjorts mer ekologiskt relevanta (Bilaga 7). I skogsmark används som tidigare träd som indikator och kvoten baskatjoner (BC)/aluminium (Al) mind-re än 1 som kriterium för överskridande. En omfattande genomgång av litteratur och nya tester visade inte på något bättre alternativ än BC/Al-kvoten som kriterium för försurningspåverkan på skogsträd även om den kritiserats för att kopplingen mellan skador på trädtillväxt och kvoten inte alltid stämmer. En stor förbättring av beräkningarna har gjorts genom att störst hänsyn till påverkan numera tas i de markskikt som har flest rötter mot att man tidigare gjort bedömningen utifrån markskiktet med den lägsta kvoten. BC/Al-kvoten används även internationellt. För sjöar har kriteriet för överskridande ändrats från det tidigare gränsvärdet för ANC på 20 µeq/l till en maximal pH-förändring på 0,4 enheter vilket är anpassat för svenska humösa vatten. Det är dessutom samma kriterium som används i be-dömningsgrunder och vid klassning av ekologisk status enligt Vattendirektivet.

För skogsmarken har antalet beräkningspunkter mer än tiodubblats. Även upp-skattningen av depositionen har förbättrats. Slutligen har modellerna för att beräk-na den långsiktiga effekten av nedfallet förändrats på många punkter både för skogsmark och för sjöar. Bland annat innebär det en måttligare beräkning av ök-ning av kväveläckaget än tidigare. I bilaga 7 redovisas mer i detalj vilka förbätt-ringar som gjorts.

Trots de omfattande förbättringarna av beräkningarna av kritisk belastning kvarstår osäkerheter. Framför allt gäller det hur läckaget av försurande kväve kommer utvecklas framöver. Om marken kan fortsätta att lagra kväve en lång tid framöver kommer försurningsproblemen inte bli så omfattande som beräkningen av kritisk belastning antyder. Om kväveläckaget däremot ökar kan det istället bli värre.

För sjöarna är uppskattningen av vattenföringen en stor osäkerhetskälla. Detta visar sig bl.a. i att överskridandet är ojämnare fördelat för sjöar jämfört med skogsmark (Figur 5.1). Osäkerheter i beräkningen bedöms ge en överskattning av överskridandet idag.

(26)

VARFÖR SÅ STORT ÖVERSKRIDANDE AV KRITISK BELASTNING NÄR DET ÄR SÅ FÅ FÖRSURADE SJÖAR?

Det höga överskridandet av kritisk belastning idag, 19 %, kontrasterar mot den låga andelen försurade sjöar idag, 5,5 % (alla sjöar över 1 hektar, inklusive försurade kalkade sjöar se kapitel 7.2). Skillnaden beror på olika tidsperspektiv i de två be-dömningarna. Försurningsbedömningen beskriver försurningspåverkan i ytvattnet idag, medan ett överskridande av kritisk belastning anger en risk för fortsatt försur-ning långt fram i tiden. Modellen för kritisk belastförsur-ning antar ett ökat läckage av försurande kväve. Dessutom beräknas markens buffrande förmåga utarmas i många områden med dagens nedfall vilket ger ett surare ytligt grundvatten och därmed på sikt en ökad sjöförsurning. Osäkerheterna i modellen för kritisk belastning är också större jämfört med bedömningen av försurningspåverkan.

5.1.2 Utvecklingen i Europa

UTVECKLINGEN TILL IDAG

Internationellt åtgärdsarbete, som bedrivs inom EU och luftvårdskonventionen (se kapitel 6.1.1), har medfört att utsläppen i Europa minskat betydligt. År 2004 beräk-nas de totala utsläppen av svaveldioxid (från EMEP-regionen) vara omkring 15 miljoner ton, en minskning med ca 65 % sedan 1990. Denna minskning motsvarar den minskning man satt upp som mål Göteborgsprotokollet arbetades fram 1999 ( Kapitel 6.1.1.). Utsläppen kan väntas minska ytterligare till år 2010 i och med att cirka hälften av länderna som undertecknat Göteborgsprotokollet fortfarande behö-ver minska sina utsläpp för att nå sina nationella utsläppstak för svavel.

De totala kväveoxidutsläppen beräknas år 2004 till 17,7 miljoner ton, en minskning med 30 % sedan 1990. En minskning om ytterligare 15 % behövs till år 2010 för att möta utsläppsmålen. Cirka 60 % av de länder som skrivit under Göte-borgsprotokollet behöver minska utsläppen ytterligare till år 2010.

Ammoniakutsläppen har minskat med 22 % från 1990 till 2004, ner till 6,8 mil-joner ton, vilket ligger nära protokollets mål.

Det är stor skillnad i minskningar mellan de olika länderna och mellan olika sektorer. Industrin står för största delen av utsläppsminskningarna för svaveldioxid, medan utsläppsminskningarna av kväveoxider framförallt kommer från trafiksek-torn. Sjöfarten har ökat sina utsläpp under perioden.

FÖRVÄNTAD UTVECKLING TILL ÅR 2020

I september 2005 beslutade EU om en så kallad Tematisk strategi för luftvårdsarbe-tet. Strategin sätter miljömål till år 2020 med en ambitionsnivå som endast innebär en mindre förbättring jämfört med basalternativet, dvs. situationen år 2020 givet redan fattade beslut. Styrmedlen i strategin är i huvudsak ett nytt direktiv med ut-släppstak för 2020 inkluderande partiklar (PM 2,5), skärpta bilavgasdirektiv, en viss skärpning av Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samord-nande åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) och utveckling av energi-, trafik och jordbrukssektorerna. Utvecklingen är nära kopplad

(27)

till diskussionen om klimatpolitiken och det är möjligt att ambitionsnivån till år 2020 kan komma att öka något.

Kommissionen arbetar nu med att ta fram ett förslag till ett nytt s.k. takdirektiv för att ytterligare begränsa utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och partiklar över Europa. Ett förslag från Kommissio-nen väntas i februari 2008, medan ett beslut kan dröja till 2009. Ambitionsnivån i den Tematiska strategin är vägledande för ambitionsnivån i ett nytt takdirektiv. I och med EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % mellan 1990-2020 (Europeiska Rådets möte 8-9 mars 2007) kommer takdirektivets basscenario att ändras och en öppning ges mot ett mer ambitiöst takdirektiv. Överskridandet av kritisk belastning för försurning av skogsmark resp. sjöar i Europa beräknas minska med 74 % resp. 39 % till 2020 jämfört med år 2000.

Figur 5.2. Karta över överskridande av kritisk belastning för försurning i skogsmark år 2020, i procent av totala arealen, enligt Basscenario framtaget för EU:s tematiska strategi.

Förutom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (takdirektivet) är EU-direktiven för motorfordon, arbetsmaskiner, stora förbränningsanläggningar och IPPC-direktivet viktiga. IPPC-direktivet ses nu över och ett förslag förväntas från kommissionen i december 2008. Troligen kommer också ett nytt direktiv för pan-nor mindre än 50 MW och även någon form av reglering för små panpan-nor.

Parallellt har ett arbete pågått inom FN:s luftvårdskonvention (UNECE) med att utvärdera det så kallade Göteborgsprotokollet som behandlar samma utsläpp som EU:s takdirektiv. Förutom EU länderna omfattar Luftvårdskonventionen bl a USA, Kanada, länderna i Östra Europa, Centralasien samt Kaukasus. Utvärdering-en är nu klar och Utvärdering-enligt uppgjord tidsplan skall ett förslag lämnas fram i december

(28)

2009 om, och i så fall hur, man går vidare med en revidering av existerande proto-koll alternativt ett nytt protoproto-koll.

Viktigt för försurningsmålet är att utsläppen begränsas även i länderna öster om EU, framförallt Ryssland (Tabell 5.1), vilka ännu inte ratificerat gällande protokoll. Ett viktigt mål för ett nytt eller reviderat protokoll är därför att förmå dessa länder att skriva under ett förnyat Göteborgsprotokoll och börja arbeta aktivt med ut-släppsbegränsande åtgärder. Konventionen arbetar just nu aktivt med en ny hand-lingsplan för dessa länder.

INTERNATIONELL SJÖFART – ETT VÄXANDE PROBLEM

Internationell sjöfart ger ett betydande bidrag till luftföroreningarna i Europa. Me-dan utsläppen från de flesta landbaserade källor har minskat betydligt i EU-länderna och USA och beräknas fortsätta att minska, ser vi en stadig ökning vad gäller utsläpp från sjöfarten på grund av ett ökat transportarbete. En pågående stu-die över utsläppen i Europeiska vatten uppskattar att utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från internationell sjöfart i EU kommer att stiga med ca 45 % mellan år 2000 och 2020. Trots en ökande internationell uppmärksamhet och tillgängliga kostnadseffektiva tekniska lösningar för att få ner utsläppen till sjöss bromsas ut-vecklingen av politiska motsättningar i den viktigaste internationella samarbetsor-ganisationen inom området, IMO (International Maritime Organisation).

Vissa krav på minskningar av utsläppen från sjöfarten finns med i den Tema-tiska strategin och Kommissionen har för avsikt att aktivt ta upp frågan om inte förhandlingarna i IMO går bra.

FLYGTRAFIK

Utsläppen av kväveoxider från flygtrafiken i Europa ökar också stadigt, med unge-fär 5 % per år. Flygtrafiken är dock idag en liten utsläppskälla jämfört med sjöfar-ten. Om man jämför internationell tankning (bunkring) i Sverige är utsläppen av kväveoxider från flyg 8000 ton och från sjöfart 138 000 ton.

5.1.3 Försurande utsläpp och nedfall i Sverige

UTSLÄPP

Utsläppen av samtliga försurande ämnen har minskat i Sverige (figur 5.3). Utsläp-pen av svavel kommer främst från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och eldningsolja och har i det närmaste halverats de senaste tio åren. Kväveoxider bildas främst vid förbränning i luft och de största utsläppen kommer från vägtrafik, arbetsmaskiner och energiproduktion i industrin. Utsläppen har minskat med drygt 25 % mellan 1995 och 2005. Utsläppen av ammoniak kommer framförallt från jordbruket. Utsläppen har minskat med 15 % sedan 1995.

(29)

Figur 5.3 Utsläpp i Sverige av kväveoxider, svaveldioxid och ammoniak till luft, 1995-2005. (Na-turvårdsverket, Sveriges rapportering till Klimatkonventionen).

DEPOSITION

Efter omvandling och spridning i atmosfären deponeras sura luftföroreningar som innehåller sulfatsvavel, nitratkväve och ammoniumkväve. Sedan 1970-talet har nedfallet (depositionen) av svavel minskat med mer än 90 %, medan nedfallet av kväve minskat i långsammare takt.

År 2003 bidrog utländska källor till 92 % procent av svavelnedfallet, 91 % av nedfallet av kväveoxider och 74 % av ammoniaknedfallet över Sverige. En stor del av utsläppen härrör från Polen, Tyskland, Storbritannien samt från internationell sjöfart (EMEP, 2003, Tabell 5.1).

Tabell 5.1. De största källorna till nedfall av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak över Sverige 2003. Angivet i procent av totala nedfallet (EMEP, 2003).

Procent av SO2-nedfallet Procent av NOx-nedfallet Procent av NH3-nedfallet

Polen 17,5 Internat. sjöfart 20,6 Sverige 25,9

Internat. sjöfart 16,9 Storbritannien 13,6 Tyskland 15,7

Storbritannien 8,9 Tyskland 12,1 Danmark 10,0

Sverige 8,2 Sverige 8,8 Polen 9,3

Tyskland 6,6 Polen 7,1 Frankrike 5,7

Ryssland 5,6 Danmark 5,9 Storbritannien 5,4

Norge 5,2

Kvävenedfallet (på öppet fält) har minskat med 29 % sedan 1990. I figur 5.4 visas minskningen för södra Sverige. Under denna tidsperiod har nedfallet av ammoni-umkväve minskat kraftigare än nitratkväve (34 % jämfört med 23 %). Minskningen i kvävedeposition är kraftigare i södra Sverige än i norra. Svaveldepositionen har minskat med 57 % under motsvarande period. Svaveldepositionen till sluten skog har minskat med 65 % sedan början på 1990-talet. Beräkningen är baserad på ett treårsintervall på ett urval av lokaler inom det nederbördskemiska nätet (18 styck-en) med en jämn geografisk fördelning i landet.

(30)

Figur 5.4. Nedfall av kväve och svavel (utan havssalt) över södra Sverige till öppet fält. (Data från IVL Svenska Miljöinstitutet AB, dnr 761-5901-07Me).

Det framtida nedfallet av föroreningar i Sverige uppskattas och presenteras i tabell 5.2 för år 2020, enligt EU:s takdirektivsscenario, (”NEC NAT CLE 4 REV”, au-gusti 2006). Detta scenario bygger på fattade beslut och internationella avtal. I Götaland och Svealand förväntas svavelnedfallet minska med ca 40 %, men i Norr-land blir minskningen troligtvis något lägre, 30 %. Ammoniumkväve förväntas inte minska särskilt mycket fram till 2020, mindre än <10 %, men för nitratkväve blir minskningen troligtvis något kraftigare, cirka 24 % (Rapport till Naturvårdsverket, dnr 761-5901-07Me).

Tabell 5.2. Deposition 2002-2004 av sulfatsvavel, nitratkväve och ammoniumkväve samt beräk-nad förändring i deposition till 2020, baserat på EU:s Basscenarie, angivet som kg/hektar och år (rapport till Naturvårdsverket, dnr 761-5901-07Me).

Ammoniumkväve Nitratkväve Sulfatsvavel

Nuvarande Förändring till 2020 Nuvarande Förändring till 2020 Nuvarande Förändring till 2020 Götaland 5,5 -5 % 5,3 -24 % 5,6 -39 % Svealand 3,0 -8 % 3,3 -25 % 3,6 -41% Norrland 1,7 -9 % 1,7 -24 % 2,1 -30 %

5.1.4 Skogsbrukets försurande effekt

Samtidigt som depositionen minskar ökar försurningen från skogsbruket på grund av ökad intensitet. Skogsbrukets försurande effekt får därför allt större betydelse för om miljökvalitetsmålet kommer att kunna uppnås, se kap 5.3.3 och 6.3. Förslag om ett särskilt delmål för skogsbrukets försurande effekt har därför formulerats (Kapitel 7.6).

Den ökande intensiteten innebär främst att uttaget av baskatjoner från marken ökar. Intresset för kvävegödsling har också ökat och därmed risken för ökad kvä-veupplagring i marken som på sikt kan innebära ökad kväveutlakning främst vid slutavverkning

5.1.5 Jordbrukets försurningspåverkan genom odling är obetydlig

I jordbruksmark är effekten av den försurande depositionen försumbar. Försur-ningspåverkan från gödsling och skördeuttag är betydligt större men kompenseras i regel genom tillförsel av kalk. Kalkanvändningen inom jordbruket har dock

(31)

halve-rats sedan mitten av 1980-talet, främst beroende på minskad areell utbredning av jordbruket (Data från SCB).

5.1.6 Försurningspåverkan på grundvatten, korrosion och hälsa

Om skogsmarken är skyddad mot försurning antas också grundvattnet och kulturfö-remål i mark skyddas. Försurat grundvatten medför att risken ökar för hälsovådliga metallhalter i dricksvatten från enskilda vattentäkter, särskilt i grunda brunnar och källor.

GRUNDVATTEN

Den stora vattenkemiska påverkan som den försurande depositionen har gett upp-hov till i framförallt södra och mellersta Sverige håller på att avklinga och sulfat-halterna i det ytliga grundvattnet fortsätter att minska. Någon förbättring i grund-vattnets alkalinitet (buffertförmåga) och pH (surhet) har dock fortfarande inte kun-nat påvisas.

Mätningar i ytligt grundvatten utförs av SGU dels inom ramen för nationell miljöövervakning och dels inom SGU:s grundvattennät.

I figur 5.5 visas sulfathalter och nitrathalter från övervakning i källor. Sulfat-halterna är högre i söder än i norr beroende på att nedfallet av svavel är större där. Resultaten visar på fortsatt sjunkande sulfathalter i södra och mellersta Sverige vilket är vad som kan förväntas. Motsvarande gynnsamma utveckling kan emeller-tid inte ses för alkalinitet respektive pH, där en ökning kunde förväntas, men där tvärtom små minskningar kan iakttagas. Återhämtningen i grundvattnet kommer att ta lång tid. Nitrathalterna är i allmänhet relativt låga men visar på en tydlig gradient med högre halter i södra Sverige än i norra. Gradienten över landet kan avspegla skillnader i deposition och läckage från skogsmark, men detta har inte närmare undersökts. Kvävehalterna i grundvattnet varierar en del men medianvärdena har minskat något sedan början på 1990-talet. Om kvävegödsling av skogsmark ökar i omfattning kan försurningspåverkan på det ytliga grundvattnet komma att öka.

Figur 5.5. Sulfathalt respektive nitrathalt i källvatten i den nationella miljöövervakningen och SGUs grundvattennät. Staplarna visar medianvärden i södra (11-12 källor), mellersta (15-16 källor) och norra Sverige (13-16 källor). Medianvärdena har räknats på medelvärden från varje station under varje tidsperiod.

(32)

KORROSION PÅ KULTURFÖREMÅL I MARK

Arkeologiska föremål i jord som nu grävs fram är generellt sett sämre bevarade än tidigare fynd från samma region. Försurande luftföroreningar har framförts som en möjlig bidragande orsak (Naturvårdsverket, 2003). Denna påverkan följs upp i Riksantikvarieämbetets indikator för nedbrytningsgrad av arkeologiska föremål i jord.

Lufthalterna av svaveldioxid och ammoniak har nu sjunkit så att i Stockholm underskrids eller tangeras gränsvärdena för ökad korrosion för kolstål, zink och kalksten. Se vidare Fördjupad utvärdering kring miljömålet Frisk luft.

Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Statens Historiska Museum och nio länsstyrelser tagit fram en indikator för markförsurningens inverkan på outgrävt arkeologiskt material (Riksantikvarieämbetet, 2006). Förändringar av miljöstatus i 25 utvalda fornlämningsområdena skall mätas genom att jordprover används som miljöindikator.

HÄLSOEFFEKTER AV FÖRSURNING

Några direkta hälsoeffekter av försurningen har hittills inte kunnat påvisas. De farhågor för hälsoeffekter av försurningen som finns är i första hand kopplade till förhöjda metallhalter i ytliga enskilda brunnar. Främst har kadmium lyfts fram som en metall som skulle kunna öka när pH sjunker, men intaget med dricksvattnet är försumbart jämfört med jordbruksprodukter. Förhöjda kvicksilverhalter i fisk har också lyfts fram som en möjlig påverkan av försurningen. Mot ett sådant samband talar att kvicksilverhalten i fisk ökat samtidigt som svaveldepositionen minskat. Kvicksilverökningen i fisk är inte enkel att förklara. Den orsakas troligen av en komplicerad kombination av markprocesser och biologiska förhållanden som bl a påverkas av hur marken brukas.

5.2 Delmål 1 Försurade sjöar och vattendrag

Delmålet avser sjöar större än 4 hektar. Kalkade sjöar och vattendrag räknas inte som försurade eftersom de är åtgärdade, men de räknas in i totalantalet sjöar över 4 hektar vilket procentsiffran grundas på.

Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått i förtid. Återhämtningen från för-surningen har fortsatt. Av Sveriges drygt 50 000 sjöar större än 4 hektar som del-målet gäller för, var endast cirka 1500 sjöar försurade år 2005, vilket motsvarar 3 % (Figur 5.6). Detta kan jämföras med 1990 då cirka 5 000 sjöar > 4 hektar var försurade. Andelen försurad rinnsträcka har uppskattats till cirka 5 % (Kapitel 7.2). Prognosen till 2010 visar på en minskning med ytterligare några tiondels procent. Därutöver skulle ett antal av de sjöar som kalkas vara försurade om de inte kalka-des, men även bland dessa sjöar har en återhämtning skett (se kapitel 7.2).

År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.

(33)

0 2 4 6 8 10 12 1990 1995 2000 2005 2010

Figur 5.6. Andel försurade ej kalkade sjöar större än 4 hektar enligt sjöundersökningarna 1990, 1995, 2000 och 2005 samt en prognos för 2010. Delmålet på 5% är markerat i figuren. Bedöm-ningen är gjord enligt de nya bedömningsgrunderna för samtliga år.

Återhämtningen från försurningen visas i förändringen mellan de fyra senaste Riks-inventeringarna av sjöar. Den trend som Riks-inventeringarna ger är emellertid inte helt rättvisande. Urvalet av sjöar har ändrats något och Riksinventeringen 1990 genom-fördes under vintern medan de andra undersökningarna genomgenom-fördes under hösten.

5.2.1 Nytt dataunderlag - sjöinventeringen 2005

Den nya bedömningen av försurningsläget i Sveriges sjöar och vattendrag bygger på en sjöinventering hösten 2005 (Wilander och Fölster, 2007). Undersökningen hade liknande upplägg som de tidigare Riksinventeringarna (RI) och kallas hädan-efter för sjöinventeringen 2005 (RI05). Inventeringen var dock begränsad till att följa upp miljömålen för försurning och övergödning i sjöar och omfattade inga biologiska parametrar eller provtagning i vattendrag. Däremot omfattade den till skillnad från RI95 och RI00 även sjöar mellan 1 och 4 ha för att ge underlag till formulering av ett delmål omfattande även de mindre sjöarna. En utökad provtag-ning av kalkade sjöar ingick för att kunna beskriva försurprovtag-ningspåverkan i dessa. Sjöinventeringen 2005 omfattade 1974 sjöar varav 364 var mindre än 4 hektar och 321 var kalkade. I cirka 500 sjöar bestämdes även aluminiumhalten. Tidsserier från trendsjöar i miljöövervakningen visade att hösten 2005 inte avvek från tidigare år med avseende på försurningsparametrar, trots en ovanligt varm höst.

5.2.2 Ny bedömningsgrunder

Sedan den förra fördjupade utvärderingen har nya bedömningsgrunder för försur-ning tagits fram (Naturvårdsverket, 2007e). Anledförsur-ningen till revideringen var dels att de tidigare gav missvisande resultat under fasen med återhämtning från försur-ning och dels krav på anpassförsur-ning till Vattenförvaltförsur-ningsförordförsur-ningen (VFF).

Försurningsbedömningarna av sjöinventeringarna som används i Miljömåls-uppföljningen baserar sig på MAGICbibliotek (www.ivl.se/magicbibliotek).

Kriteriet för försurningspåverkan har ändrats. För att få en bättre biologisk koppling i försurningsbedömningen används nu pH. Gränsen för hur stor pH-förändring som kan accepteras i Miljömålsuppföljningen har satts till 0,4 pH enhe-ter. Detta utgör också gränsen mellan god och måttlig status enligt Vattenförvalt-ningsförordningen (Tabell 5.3). I vattendrag i norra Sverige ska även

(34)

försurnings-påverkan under vårfloden bedömas med modellen BDM (Boreal Dilution Model, http://ccrew.sek.slu.se/bdm).

Tabell 5.3. Klassning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag. Klass pH-minskning Ramdirektivet Miljömål

1 <0,2 Hög status

2 0,2 – 0,4 God status Ingen försurningspåverkan

3 0,4 – 0,6 Måttlig status Måttlig försurningspåverkan

4 0,6 – 0,8 Otillfredsställande status Stor försurningspåverkan

5 >0,8 Dålig status Mycket stor försurningspåverkan

Med de gamla bedömningsgrunderna beräknades för år 2000 att 10 % av sjöarna över 4 hektar var försurade. Med de nya bedömningsgrunderna, med nya beräk-ningsmetoder och nytt kriterium, var motsvarande siffra 3,8 %.

5.2.3 Hur har tillståndet i miljön utvecklats?

Dagens försurningstillstånd är resultatet av ca 15 års återhämtning till följd av minskade utsläpp av försurande ämnen. Resultat från 80 okalkade skogssjöar i den nationella miljöövervakningen (Figur 5.7) visar på minskande trender av sulfat i hela landet med störst förändringar i söder. I södra Sverige motverkas sulfatminsk-ningen delvis av minskade halter baskatjoner vilket kan förväntas när depositionen minskar (Warfvinge & Bertills, 2000). De ökande trenderna för baskatjoner i de norrländska trendsjöarna beror främst på uppgångar de senaste fem åren som troli-gen är kopplade till klimatets naturliga variation. Förändrintroli-gen av försurningspå-verkan kan beskrivas med förändringen av syraneutraliserande förmåga (ANC). ANC ökade i hela landet 1990-2005. I södra Sverige beror detta till största delen på en återhämtning från försurningen men i Norrland är den främst kopplad till den naturliga variationen.

ANC-ökningarna har i de flesta fall även följts av pH-ökningar på några tion-dels enheter under 15 år. I södra Sverige har trenden för pH dämpats av ökande halter av naturligt organiskt material, se TOC trend. Halten organiskt material vari-erar främst med klimatet, men ökningen kan även vara en effekt av den minskade sura depositionen (Evans m.fl., 2006).

Den förhöjda kvävedepositionen har lett till en omfattande upplagring av kväve i skogsmarken och det finns farhågor att nitratläckaget kan komma att öka och bidra till en ökad försurning. Mätdata ger inte något stöd för att ett ökat nitratläck-age skulle vara nära förestående. I nästan samtliga sjöar minskade nitrathalterna under 15 års perioden. Även i referensvattendragen var minskande trender betyd-ligt vanligare än ökande trender (Fölster m fl., 2007a). I övriga Europa och Nord-amerika är tendenserna för nitrathalten liknande med minskande trender vanligare än ökande (DeWit och Skjelkvåle, 2007). Förändringar i nitrathalter hänger troligt-vis samman med klimatets naturliga växlingar, men kan även vara ett resultat av minskad deposition.

(35)

Figur 5.7. Trender i vattenkemi 1990-2005 i 80 okalkade trendsjöar inom den nationella miljööver-vakningen. Trenderna är uttryckta som genomsnittlig förändring per år. Cykliska förändringar i en del variabler i många av sjöarna har gjort att trenderna inte testats statistiskt. På y-axeln anges N-S koordinaten enligt Rikets nät. Gränsen mellan Norrland och övriga N-Sverige är satt till N-N-S koor-dinaten 6800000.

5.2.4 Aluminiumhalterna minskar

Effekten av försurningen på levande organismer hänger till stor del samman med förhöjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium (Ali). Ali bestämdes i 502 sjöar med låga pH-värden i sjöinventeringen 2005, varav 100 sjöar var kalkade. Av de 400 okalkade sjöarna hade 81 halter över 20 µg/l vilket enligt bakgrundsrapporten

Figure

Tabell 4.1 Problemöversikt och avgränsning för miljömålet Bara naturlig försurning .

Tabell 4.1

Problemöversikt och avgränsning för miljömålet Bara naturlig försurning . p.22
Figur 5.1. Överskridandet av kritisk belastning för försurning av skogsmark och sjöar

Figur 5.1.

Överskridandet av kritisk belastning för försurning av skogsmark och sjöar p.24
Figur 5.2. Karta över överskridande av kritisk belastning för försurning i skogsmark år 2020, i  procent av totala arealen, enligt Basscenario framtaget för EU:s tematiska strategi

Figur 5.2.

Karta över överskridande av kritisk belastning för försurning i skogsmark år 2020, i procent av totala arealen, enligt Basscenario framtaget för EU:s tematiska strategi p.27
Tabell 5.1. De största källorna till nedfall av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak över Sverige  2003

Tabell 5.1.

De största källorna till nedfall av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak över Sverige 2003 p.29
Figur 5.3 Utsläpp i Sverige av kväveoxider, svaveldioxid och ammoniak till luft, 1995-2005

Figur 5.3

Utsläpp i Sverige av kväveoxider, svaveldioxid och ammoniak till luft, 1995-2005 p.29
Tabell 5.2. Deposition 2002-2004 av sulfatsvavel, nitratkväve och ammoniumkväve samt beräk- beräk-nad förändring i deposition till 2020, baserat på EU:s Basscenarie, angivet som kg/hektar och år  (rapport till Naturvårdsverket, dnr 761-5901-07Me)

Tabell 5.2.

Deposition 2002-2004 av sulfatsvavel, nitratkväve och ammoniumkväve samt beräk- beräk-nad förändring i deposition till 2020, baserat på EU:s Basscenarie, angivet som kg/hektar och år (rapport till Naturvårdsverket, dnr 761-5901-07Me) p.30
Figur 5.5. Sulfathalt respektive nitrathalt i källvatten i den nationella miljöövervakningen och SGUs  grundvattennät

Figur 5.5.

Sulfathalt respektive nitrathalt i källvatten i den nationella miljöövervakningen och SGUs grundvattennät p.31
Tabell 5.3. Klassning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag.  Klass  pH-minskning  Ramdirektivet  Miljömål

Tabell 5.3.

Klassning av försurningspåverkan i sjöar och vattendrag. Klass pH-minskning Ramdirektivet Miljömål p.34
Figur 5.7. Trender i vattenkemi 1990-2005 i 80 okalkade trendsjöar inom den nationella miljööver- miljööver-vakningen

Figur 5.7.

Trender i vattenkemi 1990-2005 i 80 okalkade trendsjöar inom den nationella miljööver- miljööver-vakningen p.35
Figur 5.10. Andelen kraftigt sura skogsmarker (surhetsklass 4 och 5) i olika delar av Sverige  1985–2003

Figur 5.10.

Andelen kraftigt sura skogsmarker (surhetsklass 4 och 5) i olika delar av Sverige 1985–2003 p.39
Figur 5.11. Den geografiska fördelningen av sur och mycket sur skogsmark i Sverige för tre tids- tids-perioder

Figur 5.11.

Den geografiska fördelningen av sur och mycket sur skogsmark i Sverige för tre tids- tids-perioder p.40
Tabell 5.4: Svavelutsläpp i tusentals ton 2005 och prognos till 2010 (Naturvårdsverket, 2007d och  2007b)

Tabell 5.4:

Svavelutsläpp i tusentals ton 2005 och prognos till 2010 (Naturvårdsverket, 2007d och 2007b) p.42
Figur 5.14:Fördelningen av kväveoxidutsläppen i Sverige 2006. (Källa: Naturvårdsverket, 2007d  och 2007b)

Figur 5.14:Fördelningen

av kväveoxidutsläppen i Sverige 2006. (Källa: Naturvårdsverket, 2007d och 2007b) p.44
Figur 5.15. Regionala bedömningar för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning.

Figur 5.15.

Regionala bedömningar för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning. p.48
Tabell 6.1.Direktiv inom EU med koppling till utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från land- land-baserade källor

Tabell 6.1.Direktiv

inom EU med koppling till utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från land- land-baserade källor p.51
Figur 6.2. Tidsutvecklingen av svaveldepositionen och mängden spridd kalk i Sverige.

Figur 6.2.

Tidsutvecklingen av svaveldepositionen och mängden spridd kalk i Sverige. p.54
Figur 6.6. Skogsbrukets bidrag till överskottsaciditeten (%) i granbestånd vid stamveds- och  helträdsuttag baserat på nuvarande kväveläckage

Figur 6.6.

Skogsbrukets bidrag till överskottsaciditeten (%) i granbestånd vid stamveds- och helträdsuttag baserat på nuvarande kväveläckage p.59
Tabell 6.2. Utsläpp av svaveldioxid, i tusentals ton, i Sverige 1995-2005 (Källa: Naturvårdsverket,  2007d)

Tabell 6.2.

Utsläpp av svaveldioxid, i tusentals ton, i Sverige 1995-2005 (Källa: Naturvårdsverket, 2007d) p.63
Tabell 6.3. Utsläpp av kväveoxider från svenska källor, kton kväveoxider, enligt officiell rapporte- rapporte-ring

Tabell 6.3.

Utsläpp av kväveoxider från svenska källor, kton kväveoxider, enligt officiell rapporte- rapporte-ring p.64
Figur 6.8. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider i Sverige, i kton. (Naturvårdsverkets rapportering  enligt EU:s takdirektiv, december 2006)

Figur 6.8.

Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider i Sverige, i kton. (Naturvårdsverkets rapportering enligt EU:s takdirektiv, december 2006) p.65
Tabell 7.1. Andelen försurade sjöar och vattendrag i Sverige 2005 enligt sjöinventeringen 2005,  avrundat till närmsta halvprocent

Tabell 7.1.

Andelen försurade sjöar och vattendrag i Sverige 2005 enligt sjöinventeringen 2005, avrundat till närmsta halvprocent p.70
Figur 7.3. Utvecklingen av andelen sur och mycket sur mark i sydvästra Sverige och prognos för  utvecklingen tom

Figur 7.3.

Utvecklingen av andelen sur och mycket sur mark i sydvästra Sverige och prognos för utvecklingen tom p.74
Tabell 7.5: Föreslagna mål, prognos och gap i tusentals ton, samt reduceringspotential för åt- åt-gärdsförslagen i denna rapport

Tabell 7.5:

Föreslagna mål, prognos och gap i tusentals ton, samt reduceringspotential för åt- åt-gärdsförslagen i denna rapport p.78
Figur 7.6. Vittring minus skördeförluster vid stamuttag (t.v) samt stam- och GROT-uttag (t.h.) i  granskog (två vänstra kartorna) och i tallskog (två högra kartorna)

Figur 7.6.

Vittring minus skördeförluster vid stamuttag (t.v) samt stam- och GROT-uttag (t.h.) i granskog (två vänstra kartorna) och i tallskog (två högra kartorna) p.81
Tabell 7.7. Prognoser för fartygsutsläpp 2005 – 2015 baserat på Energimyndighetens långsikts- långsikts-prognos för energianvändning samt emissionsfaktorer speciellt utarbetade för de olika åren  (Sjö-fartsprognos 20070222, Energimyndigheten 2007 samt SMED

Tabell 7.7.

Prognoser för fartygsutsläpp 2005 – 2015 baserat på Energimyndighetens långsikts- långsikts-prognos för energianvändning samt emissionsfaktorer speciellt utarbetade för de olika åren (Sjö-fartsprognos 20070222, Energimyndigheten 2007 samt SMED p.86
Tabell 7.8. Beräknad åtgärdspotential till 2015. Utsläpp från bränsle sålt i Sverige. För detaljer om  scenarier, se bilaga 6

Tabell 7.8.

Beräknad åtgärdspotential till 2015. Utsläpp från bränsle sålt i Sverige. För detaljer om scenarier, se bilaga 6 p.88
Tabell 8.1. Sammanfattning styrmedelspotential för att minska kväveoxidutsläppen till 2010 och  2015

Tabell 8.1.

Sammanfattning styrmedelspotential för att minska kväveoxidutsläppen till 2010 och 2015 p.95
Tabell 8.2. Uppskattade kostnader för att reducera utsläppen av svaveldioxid från fartyg (avrundat  från ENTEC 2005)

Tabell 8.2.

Uppskattade kostnader för att reducera utsläppen av svaveldioxid från fartyg (avrundat från ENTEC 2005) p.99
Tabell 8.3. Sammanställning över kommersiellt tillgängliga och utprovade metoder att minska  kväveoxidbildning och rena rökgaserna på fartyg samt kostnaden för detta (ENTEC 2005,  bear-betning av Profu)

Tabell 8.3.

Sammanställning över kommersiellt tillgängliga och utprovade metoder att minska kväveoxidbildning och rena rökgaserna på fartyg samt kostnaden för detta (ENTEC 2005, bear-betning av Profu) p.100
Tabell 8.4. Sammanfattning av styrmedelspotential till år 2015 i ton. Siffrorna ska ses som skatt- skatt-ningar och anger endast en bedömd storleksordning

Tabell 8.4.

Sammanfattning av styrmedelspotential till år 2015 i ton. Siffrorna ska ses som skatt- skatt-ningar och anger endast en bedömd storleksordning p.102

References

Related subjects :