Varför blir man frisk? En studie om självbildens, omgivningens och coachingens betydelse i en tillfriskningsprocess

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Varför blir man frisk?

En studie om självbildens, omgivningens och coachingens betydelse i en

tillfriskningsprocess

Why do people get well?

A study about the meaning of selfcontemplation, surroundings and coaching in a

process of wellness

Anna Emanuelsson och Marita Larsen

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Handledare: Ann-Christin Sahlning Vårterminen 2006 Examinator: Nils Andersson

Sammanfattning/abstrakt

Marita Larsen

Varför blir man frisk?

Maj 2006

Denna uppsats är delvis ett samarbete med ett projekt inom Försäkringskassan. Deltagarna i projektet är mellan 19 och 30 år och erhåller alla aktivitetsersättning. Inom projektet är två coacher/aktivitetssamordnare anställda. Projektets syfte är att i ett långsiktigt perspektiv förbättra arbetsförmågan hos deltagarna.

Vår förhoppning är att genom denna studie finna de framgångsrika komponenter eller ”nycklar” som kan underlätta vägledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande. På så sätt hoppas vi i framtiden kunna nå bättre framgångar i vägledningsprocessen.

Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om coachingarbete och vikten av meningsfullhet. Vi har också för avsikt att öka vår förståelse för personers utveckling, omgivningens stöd, självbildens betydelse och coachingens effekt. Syftet med vår frågeställning; Varför blir man

frisk, är att försöka klargöra vad det är som gör att vissa lyckas komma vidare i sin egna

personliga utveckling.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie gjord på sju intervjuer varav sex intervjuer med projektdeltagare och en med projektets två coacher.

De teoretiska perspektiv som tas upp i studien är Abraham Maslows behovsteori, Carl Rogers klientcentrerade teori och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Dessutom refererar vi till olika teorier om självbilden så som social kognition och rollteori. Därutöver redogör vi för teorier om omgivningen så som socialt stöd och Kurt Lewins teori om livsrum samt olika perspektiv på coaching.

Studien har resulterat i en modell som visar sambandet mellan omgivningen, självbilden och coachingen i tillfriskningsprocessen. Vi har funnit att stöd från omgivningen, så som vänner, familj och djur, samt en meningsfull vardag med eget valda aktiviteter har en positiv effekt på tillfrisknandet. Att kunna se möjligheter, tro på individen samt stötta och peppa möjliggör för hjälp till självhjälp som också är nyckeln i tillfriskningsprocessen.

Innehållsförteckning

2. Kunskapsbakgrund och teoretiska perspektiv………..9

2.1 Projektbakgrund……….9 2.1.1 Projektet………...9 2.1.2 Projektdeltagarna……….10 2.1.3 Coacherna………....11 2.2 Humanistiskt perspektiv ………....12 2.2.1 Maslows behovsteori………...12

2.2.2 Rogers klientcentrerade teori………...14

2.3 Aaron Antonovskys teori om KASAM………..14

2.4 Teorier om omgivningen………....16 2.4.1 Socialt stöd………...16 2.5 Teorier om självbilden………...16 2.5.1 Social kognition………...17 2.5.2 Rollteori………...18 2.6 Teorier om coaching………...19 2.7 Sammanfattning……….20 3. Metod………22 3.1 Litteratursökning………22 3.2 Val av metod………...23 3.3 Urval………...23 3.4 Datainsamling……….24 3.4.1 Bortfall……….24 3.4.2 Bearbetning av material………...24 3.4.3 Sekretess………...25

3.5 Studiens tillförlitlighet………...25

3.5.1 Reliabilitet och validitet………...25

3.5.2 Kritisk metoddiskussion………..26

3.5.3 Diskussion kring studiens reliabilitet och validitet……….28

3.6 Avgränsningar………...28

4. Genomförande……….30

4.1 Intervjuer, möten och kontakter……….30

4.1.1 Möten och kontakter med coacherna………...30

4.1.2 Intervjuer med projektdeltagarna……….30

4.2 Sammanfattning……….32

5. Resultatbeskrivning………33

5.1 Coachernas syn på coaching………..33

5.2 Projektets deltagare ………...34

5.2.1 Omgivningens påverkan………..34

5.2.2 Självbildens påverkan………..35

5.2.3 Coachingens påverkan……….36

5.3 Sammanfattning……….39

6. Diskussion och analys………...40

6.1 Tankar kring studien………..40

6.2 Coachingdiskussion………...41

6.3 Modelldiskussion……..……….41

6.4 Självbilds- och omgivningsdiskussion som en effekt av coaching…....43

6.5 Slutsats………...48

6.6 Oväntat resultat och förslag till vidare forskning………...48

Referenslista……….49

Bilaga 1……….50

Bilaga 2……….51

Förord

”Ingen vet vad han förmår förrän han har försökt.”

OKÄND

”Det är först då fågeln kastar sig ut i fria rymden som han känner att han har vingar”

WAGNER

Vi som skriver detta examensarbete är kurskamrater på Studie- och yrkesvägledar programmet. Under sista året började coaching diskuteras alltmer och vi hade även kurslitteratur om just coaching. När vi bestämt oss för att skriva examensarbetet tillsammans var vi båda överens om att fördjupa oss kring något som kändes meningsfullt och som vi trodde att vi kunde dra nytta av senare som yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Dessutom ville vi hitta en organisation utanför skolvärlden att skriva uppsatsen utifrån för att på sätt vidga våra perspektiv och känna mer mening. I våra diskussioner dök ofta motivation och coaching upp och när vi hittade Försäkringskassans förslagspunkter på forskningsområden fastnade vi direkt för den punkt som hette just Varför blir man frisk?

Vi vill rikta vårt varma tack till

• De personer som vi varit i kontakt med på Försäkringskassan och speciellt coacherna som dels hjälpt oss att hitta rätt intervjudeltagare men även inspirerat oss på många sätt.

• Alla intervjudeltagare som tagit sig tid för att träffa oss. Tack för förtroendet, för att vi fått ta del av er livshistoria och för att ni släppt in oss i era liv och hem.

• Vår handledare Ann-Christin Sahlning som alltid visat välvilja och engagemang. • Varandra!

1. Inledning

Under utbildningens gång har vi fått mycket intressanta och för oss värdefulla kunskaper. Inför detta examensarbete kände vi dock att vi ville fördjupa dessa kunskaper och dessutom få vidare förståelse för coaching och motivationsarbete samt se hur detta utövas i vår kommande yrkesverklighet.

I dagens samhälle finns en stor efterfrågan på coaching. Karriärcoach, relationscoach, viktcoach och träningscoach är några exempel på coachingområden. Eftersom det kommit till vår vetskap att även studie- och yrkesvägledare efterfrågar coaching i sin fortbildning känner vi att det är en kompetens som ligger i tiden. Mot denna bakgrund och med tanke på vårt eget intresse för ämnet ville vi bredda vår kunskap inom detta växande område.

Vår förhoppning är att genom denna studie finna de framgångsrika komponenter eller ”nycklar” som i sin tur kan underlätta i vägledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande. På så sätt hoppas vi i framtiden nå bättre framgångar i vägledningsprocessen.

Eftersom vårt kunskapsområde är förhållandevis skolinriktat bestämde vi oss för att bredda vår kompetens genom att samarbeta med någon större organisation i näringslivet. Detta arbetssätt kändes också mer meningsfullt för oss. När Försäkringskassan visade intresse för ett samarbete och då det redan fanns ett integrerat projekt med anställda coacher, bestämde vi oss för att finna svaren på vår frågeställning hos deltagarna i projektet.

1.1 Syfte

Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om coachingarbete och vikten av meningsfullhet. Vi har också för avsikt att öka vår förståelse för personers utveckling, omgivningens stöd och självbildens betydelse. Syftet med vår frågeställning är att klargöra vad det är som gör att vissa lyckas komma vidare i sin egna personliga utveckling. Förhoppningsvis kan resultatet inte bara vara användbart i vägledningssituationer utan även i arbetet med oss själva och vår omgivning. Vi hoppas alltså att vi genom vår frågeställning ska kunna stå bättre rustade för situationer i vårt kommande yrke som studie- och yrkesvägledare i avseendet att kunna motivera och inspirera.

1.2 Problemformulering

Vår tanke är att kunna urskilja vad det är som stärker och motiverar människor. Vi vill finna vad som möjliggör personliga framsteg samt vad som bidrar till en positiv och önskvärd utveckling. Eftersom vi även är intresserade av coaching och vill fördjupa våra kunskaper kring ämnet avser vi att studera hur coaching kan bidra i tillfriskningsprocessen.

Utifrån ovanstående funderingar har vi kommit fram till en huvudsaklig frågeställning som vi vidareutvecklat i fyra underfrågor.

Frågeställningar utifrån huvudfrågan; Varför blir man frisk?

• Vad är coaching och hur kan coaching praktiseras i samhället? • På vilka sätt kan omgivningen bidra till tillfrisknandet? • På vilka sätt kan självbilden påverka tillfrisknandet? • Vilken roll kan coaching spela i tillfriskningsprocessen?

1.2.1 Begreppsdefinition

Uppsatsens titel respektive frågeställning är: Varför blir man frisk? För tydlighetens skull vill vi definiera dessa ord på följande sätt.

• Varför - Vilka faktorer kan ha en positiv effekt på tillfrisknandet.

• Blir - När blir man frisk? Vi anser att den egna känslan först och främst avgör om en person är frisk eller inte. Vi är medvetna om att Försäkringskassan eller andra institutioner kan definiera detta på ett annat sätt. Med studien avser vi inte att mäta hur arbetsförd en person anses vara, utan snarare vad som får denne att bli det.

• Man - Funktionshindrade ungdomar med aktivitetsersättning mellan 19 och 30 år. • Frisk - Frisk i detta sammanhang innefattar inte att personen i fråga blivit fri från sitt

funktionshinder utan att denne istället lyckats vända sin livssituation till det bättre. Ur arbetsmarknadssynpunkt kan frisk definieras som att den berörda personen nått

arbetsmarknaden i form av en anställning eller praktikplats vilket i detta fall också är en idealbild. Utifrån vår definition av frisk kan en funktionshindrad person vara frisk eller vara i en tillfriskningsprocess utan att ha en praktik eller anställning. Denne kan istället ha gjort personliga framsteg, utvecklats som person och förbättrat sitt allmäntillstånd genom att ha funnit mening, utökat sitt sociala liv, påbörjat eller avslutat en utbildning etc.

1.3 Sammanfattning

Då vi under vår studie- och yrkesvägledarutbildning börjat intressera oss för coaching och motivationsarbete har vi för avsikt att fördjupa oss ytterligare inom detta aktuella område. Vår frågeställning lyder: Varför blir man frisk? Utifrån denna frågeställning hoppas vi finna svar på vad som gör att vissa lyckas komma vidare i sin egna personliga utveckling, vilket även är vårt syfte. Vidare har vi också för avsikt att förstå omgivningens stöd och omgivningens betydelse.

2. Kunskapsbakgrund och teoretiska perspektiv

I detta kapitel kommer vi att redogöra för den förkunskap som vi anser vara relevant för att samtliga läsare ska kunna sätta sig in i och fullt ut kunna ta del av uppsatsens innehåll. Resonemangen som förs i analys- och diskussionskapitlet kommer att ha sin utgångspunkt i de resultat vi funnit i intervjuerna samt från innehållet i detta kapitel.

2.1 Projektbakgrund

Vi kommer här att redogöra för det projekt vid Försäkringskassan som möjliggjort detta examensarbete. Därefter följer en beskrivning av projektets deltagare samt hur de anställda coacherna arbetar.

2.1.1 Projektet

Projektet är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, HAREC (Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning) och HSO Skåne (Handikapporganisationernas Samarbetsorgan) som inriktar sig på att hjälpa funktionshindrade ungdomar mellan 19 och 30 år ut i arbetslivet. Projektet är ett utvecklingsprojekt som fokuserar på aktivering, utbildning och arbete. Deltagarna i projektet får inte ha svårare psykisk sjukdom, störning eller vara döv. De får inte heller ha svårare utvecklingsstörning eller annat betydande begåvningsmässigt funktionshinder.

Målsättningen är att öka kunskapen om unga handikappades behov och önskemål samt att synliggöra möjligheter såväl som hinder i det befintliga stödsystemet inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vidare ska unga handikappade ges stöd i att få utbildning, meningsfull sysselsättning eller arbete. Målsättningen är även att utveckla nya och förbättrade arbets-, planerings- och samordningssätt inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Målgruppen för projektet, som ovan nämnts, är funktionshindrade ungdomar som har beviljats eller kommer att beviljas aktivitetsersättning. Deltagandet i projektet är frivilligt och det är viktigt att ungdomarna också är intresserade av att delta.

Alla ungdomar som uppbär aktivitetsersättning och är mellan 19 och 30 år får alltid stöd genom Försäkringskassan och en aktivitetssamordnare. Dennes funktion är att hjälpa, stödja, samordna och planera olika aktiviteter för den försäkrade. Aktiviteterna innebär allt som kan antas ha en positiv inverkan på sjukdomstillståndet och/eller den psykiska/fysiska prestationsförmågan. I ett långsiktigt perspektiv är syftet att förbättra arbetsförmågan för

ungdomarna. Projektet som startade år 2004 fördjupar aktivitetssamordnarens roll i den bemärkelsen att den försäkrade får ytterligare stöd, hjälp och motivationshöjande samtal genom regelbunden coaching.

Vanligast bland de förekommande aktiviteterna är arbetsplatsförlagd träning och praktik, friskvård och fritidsaktiviteter samt utbildning och kurser. Exempel på utbildningar är kompletterande studier på Komvux, studier på högskola eller språkkurser. Fritidsaktiviteter kan vara träning på gym, simning eller yoga vilka främjar den fysiska utvecklingen samtidigt som den sociala förmågan förstärks. Detta är särskilt viktigt för de personer som lider av sociala fobier, panikångest, lindrig eller måttlig utvecklingsstörning etc.

Ungdomarna i projektet genomgår tre olika faser tillsammans med sin coach: initieringsfasen, utredningsfasen och genomförandefasen. I den första fasen förs en motiverande dialog med den försäkrade genom personliga möten, brev och telefon. Tanken är att så ett frö hos deltagaren till att medverka i någon form av aktivitet. I utredningsfasen kartläggs individens förutsättningar och det upprättas en handlingsplan. Tillsammans har coachen och deltagaren motiverande och inspirerande samtal. Dessutom inventeras möjliga aktiveringskurser och utbildningsvägar genom att kontakt tas med tänkbara utbildningsanordnare. I den sista fasen genomförs den planering som gjorts upp. För coachen är det viktigt att följa upp och motivera den försäkrade att fortsätta med aktiviteterna även när det känns motigt och denne kanske ”tappar sugen”.

2.1.2 Projektdeltagarna

Ungdomarna i projektet är mellan 19-30 år och erhåller alla aktivitetsersättning. Den största gruppen av deltagarna i projektet, ungefär hälften, har psykiska funktionshinder. Den andra hälften av ungdomarna är indelade i tre ungefär lika delar enligt följande; ortopediska hinder, neurologiska sjukdomar och utvecklingsstörning. På grund av sitt/sina funktionshinder har de med eller mot sin vilja blivit passiva under längre eller kortare tid. Funktionshinder kan vara schizofreni, psykos, Aspergers Syndrom, Cerebral Pares (CP), ryggmärgsbråck med flera. Det kan vara fysiska funktionshinder efter trafikolyckor eller medfödda sådana.

2.1.3 Coacherna

Innan projektstarten genomgick coacherna följande utbildningar: Försäkringskassans introduktionsutbildning, utbildningar i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regelverk samt en grundkurs anordnad av Arbetsmarknadsverkets i; SIUS – metodik (Särskilt Introduktions- och Uppföljningsstöd). SIUS innefattar supported employment metoden, systematisk introduktion, kartläggning, arbetsanalys, social färdighetsträning samt jobbmatchning. Utöver detta har coacherna genomgått SASSAM-utbildning (Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och SAMordnad rehabilitering).

Tillsammans har coacherna erfarenheter från följande arbeten och anställningar: arbetsmarknadssamordnare på socialförvaltningen, utbildningskonsult på Lernia, gästlärare på Malmö högskola, frivårdsinspektör, arbetsförmedlare/yrkesvägledare, partiombudsman på distriktsnivå, projektledare för diverse projekt däribland olika EU-projekt samt som studie- och yrkesvägledare i grundskola, företagsrådgivare och teamutvecklare. Vidare följer ett utkast på olika utbildningar som coacherna genomfört förutom ovanstående internutbildningar vid Försäkringskassan: studie- och yrkesvägledarexamen, filosofimagisterexamen, examen på personaladministrativ linje, arbetssociologi, existentiell psykologi, samhällsgeografi samt handikappvetenskap. För ordningens skull bör det tilläggas att den ena coachen läst fler kurser och har olika examina. Denne har även haft flera men också kortare anställningar jämfört med sin kollega.

I coachernas roll och arbetsuppgifter ingår, förutom att motivera, att i samråd med den försäkrade hitta lämpliga och gynnsamma aktiviteter som på sikt bidrar till att öka dennes delaktighet i samhället och inträde i arbetslivet. Exempel på detta kan vara fritidsaktiviteter, kurser och utbildningar, arbetslivsinriktade aktiviteter som studiebesök, praktik och så småningom anställning. En del av arbetet går åt till att samordna aktiviteter för den enskilde samt anordna flerpartssamtal med olika aktörer (psykiatrin, vuxenhabilitering, arbetsförmedlingar, kommuners dagverksamheter, samverkan med LSS-handläggare i kommuner). Flerpartssamtalen kan beröra den enskilde samt innebära besök hos arbetsgivare för praktikanskaffning/arbete och erhålla förståelse för hur de organiserar sin produktion eller tjänster. Ytterligare en arbetsuppgift är att informera projektets deltagare om möjligheter till att söka hjälpmedel och andra olika former av stöd. Till arbetsuppgifterna hör också att bygga upp ett väl fungerande nätverk av bland annat arbetsgivare, utbildningssamordnare och andra aktivitetsanordnare samt utforma och formulera metoder för sjuk- och aktivitetsersättningen samt för hur yrkesrollen; aktivitetssamordnare ska agera. Detta för att kunna kvalitetssäkra det operationella arbetet med ersättning samt bemötandefrågor. Det vill säga hur man som

myndighetsperson bemöter människor samt vad och hur andra människor (de försäkrade) svarar på bemötandet.

2.2 Humanistiskt

perspektiv

Det humanistiska perspektivet förknippas i första hand med två amerikanska psykologer, Abraham Maslow samt Carl Rogers och utvecklades under 1950-60-talen. Bakgrunden till synsättet kommer ur existentialismen vilken är en filosofisk riktning som innebär att betoningen ska ligga på det som händer här och nu samt på individens egna upplevda verklighet. Individens eget ansvar tillsammans med personlig utveckling hör också till filosofins grundstenar.1 Det humanistiska perspektivet har fokus på det friska och positiva som till exempel lycka, omtanke, tillfredställelse och godhet. Förespråkarna för detta perspektiv anser att individens känslor, hopp, önskemål och längtan är lika viktiga för förståelsen av deras handlingar som yttre händelser och sociala och miljömässiga förhållanden. De mest väsentliga idéerna inom humanismen är:

• Tyngdpunkten på medveten upplevelse • Helheten i den mänskliga naturen

• Fokus på individen och dennes personliga val det vill säga fri vilja, spontanitet och kreativitet2

Coacherna i projektet har också fokus på det friska och positiva då de bemöter de försäkrade och deras förhållningssätt överensstämmer därför med detta perspektiv då de utgår från den försäkrades verklighet och önskemål.

2.2.1 Maslows behovsteori

Motivation var Maslows utgångspunkt då han skapade sin behovspyramid och han menar att en människa måste bli det hon kan bli och att hennes drivkraft är strävan efter självförverkligande. Pyramiden består av fem nivåer där de grundläggande fysiologiska behoven är längst ner och behovet av självförverkligande högst upp. Trygghetsbehov, behov av kärlek och tillhörighet och behov av en positiv självbild är de nivåer som befinner sig i pyramidens mitt, nämnda i kronologisk ordning. Samtliga av projektets deltagare uppfyller de fysiologiska behoven. De resterande nivåernas uppfyllelse skiljer sig mellan deltagarna. Fler eller färre betydelsefulla personer omkring sig samt en varierande självbild är exempel på

1

Michael Eysenck, Psykologi (Lund 2000) s.496

2

detta. Maslows teori menar att människan har en inre motivation att nå sin potential genom att utnyttja och utveckla sina talanger och sin förmåga. Med detta menar Maslow att mänskliga problem kan förklaras av att de grundläggande behoven som finns längst ner i pyramiden inte uppfylls.3 Med andra ord krävs en tillfredställelse av de lägre behoven innan nästa nivå i pyramiden kan börja uppnås.

Den kritik som riktas mot Maslow menar bland annat att pyramiden inte gäller alla och att nivåerna inte är så tydliga i verkligheten alla gånger. Ordningen på pyramidens nivåer har även diskuterats samt att Maslow har sin utgångspunkt i människans inre processer och inte tar hänsyn till samhällets rådande krav.

Figur 1. Illustration av Maslows behovstrappa

3

Gjerde, s. 32

Behov av själv-förverkligande

Behov av kärlek och tillhörighet Behov av en positiv

självbild

Trygghetsbehov

2.2.2 Carl Rogers klientcentrerade teori

Jagbilden ligger till grund för Rogers klientcentrerade teori och med den menas individens tankar och åsikter om sig själv. Enligt Rogers har alla människor en drift till balans i personligheten. Varje individ har, förutom sin jagbild, också ett idealjag vilket innebär den jagbild en person skulle vilja ha. Utifrån denna teori bör jagbilden och idealjaget harmonisera med varandra. Lyckliga och välanpassade människor har därför en ganska liten klyfta mellan sin jagbild och sitt idealjag. En liten klyfta visar på harmoni och balans i personligheten och definieras av Rogers för kongruens.4 Önskvärt är att de försäkrades jagbild, det vill säga självbild, och idealjag ska harmonisera med varandra liksom det tredje cirkelparet i figuren nedan.

Jagbild Idealjag Jagbild Idealjag Jagbild Idealjag

Figur 2. Illustration av Rogers kongruensbegrepp

Rogers hävdar att personliga förändringar endast kan komma inifrån individen genom att denne utnyttjar sina egna resurser. Med andra ord är individen själv ansvarig för att förbättra sitt liv. Coachen i projektet har för avsikt att ge hjälp till självhjälp så att deltagaren själv kan förbättra sin livssituation. Enligt Rogers drivs mänsklig motivation av en kraft, vilken kallas för självförverkligande. Självförverkligandet gör att individen växer, upplever nya saker och förenar de nya erfarenheterna i sin förståelse av omvärlden. Allteftersom individen utvecklas ökar behovet av en positiv självbild och ett bra egenvärde utvecklas, det vill säga sättet att se på sig själv förbättras.5

2.3 Aaron Antonovskys teori om KASAM

Israelen Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi utvecklade under 60- och 70-talen det salutogenetiska tänkandet som förklarar hur det kan komma sig att en del människor klarar sig bättre än andra trots livets svårigheter.6 Antonovsky såg att en del av de

4 Eysenck, s. 498 5 Gjerde, s. 33 6

judiska fångarna i andravärldskrigets koncentrationsläger klarade sig bättre än de andra och ville förklara detta fenomen. Han fann det ytterst intressant att försöka förklara varför vissa människor bättre hanterade stress och svåra påfrestningar på kropp och psyke, vilka klarade situationen sämre och blev sjuka. Han konstaterade att de individer som hade de egenskaper, han senare kom att kalla KASAM, klarade sig bättre. KASAM betyder känslan av

sammanhang och består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och mening. En

individ kan ha höga respektive låga värden i samtliga komponenter, ju högre värden desto högre KASAM.7 De människor som har hög begriplighet kan förstå orsak och verkan, kan se samband och har kunskaper om sig själv och sin tillvaro. De som istället har en låg grad av begriplighet har lättare att falla offer för oförklarliga händelser som inte går att påverka. Till skillnad från de med hög grad av begriplighet förstår de inte att det kan vara friskt att bli sjuk under vissa omständigheter. Ju högre grad av hanterbarhet en individ besitter desto större är resurserna att kunna hantera och kontrollera sitt liv och inte ständigt känna sig som ett offer för omständigheterna. Mening är den mest betydelsefulla delen av teorin om KASAM då känslan av meningsfullhet är en central del av tillvaron. Ett exempel på detta är att om en människa inte uppfattar sitt arbete som meningsfullt spelar det ingen roll om hon hanterar jobbet på ett bra sätt och förstår sina arbetsuppgifter, trivseln infinner sig ändå inte. Värt att nämnas är också att mening inte nödvändigtvis behöver vara relaterat till måluppfyllelse. Känslan av att se mönster och känna sig delaktig i sammanhang det vill säga att se sig själv som en del i en helhet, skapar också mening.8 Coacherna i projektet arbetar med att öka meningsfullheten i deltagarnas liv vilket på sikt kan bidra och underlätta för framtida måluppfyllelser.

Bild 3. Illustration av KASAM-begreppet

7

Anders Engquist, Konsten att samtala (Stockholm 2003) s.83 KASAM

2.4 Teorier om omgivningen

Nedan presenterar vi olika teoretikers syn på socialt stöd och även teorin om livsrum.

2.4.1 Socialt stöd

Socialt stöd kan definieras som en resurs i form av affektivt stöd (det vill säga kärlek, uppskattning och respekt) bekräftelse och konkret hjälp med pengar, arbetsinsatser och information.

Människor med socialt stöd och många sociala kontakter har en lägre dödlighet än personer med få sociala kontakter, vilket är oberoende av ålder, kön, hälsa och vanor. Ett stabilt socialt nätverk som till exempel att man lever tillsammans med en livspartner, har nära vänner och/eller tillhör olika föreningar har också positiva effekter på människors välbefinnande.

Det finns olika former av socialt stöd. Ett exempel är emotionellt stöd som underlättar förståelsen och hanteringen av en jobbig, stressande eller pressande händelse. I det emotionella stödet räknas även den hjälp som fås för att lösa problem som kan uppstå ur jobbiga händelser. Det sociala stödet skyddar även individer från de negativa effekter på hälsan som stressande livsvillkor utgör.9 Coacherna i projektet har många socialt stödjande funktioner där pengar, kunskap, information och bekräftelse kan nämnas som exempel. Kurt Lewin som tillhör den holistiska inriktningen, vilken ser mönster och samband istället för detaljer, är upphovsman till teorin om livsrum. Vi vill mena att en stor del av deltagarnas sociala stöd också utgör deras livsrum då livsrummet, förutom deltagaren själv, också innefattar den upplevda omgivningen. Livsrummet skapas utifrån personens egna upplevda verklighet och består av olika beståndsdelar. Intressen, aktiviteter och betydelsefulla personer är exempel på fysiska beståndsdelar av deltagarens livsrum och värderas olika högt i relation till varandra, är situationsbundna men inte definitiva.10

2.5 Teorier om självbilden

Nedan följer olika teorier om självbilden vilka delats in i områdena; social kognition och rollteori. Här skriver vi bland annat om hur människor kan uppfatta sig själva och andra samt vad som påverkar det individuella beteendet.

8

Aaron Antonovsky Hälsans mysterium (Köping 1991)

9

Eysenck, s. 694-695 och 738

10

2.5.1 Social kognition

Enligt Eysenck tillhör rollteorier det område som kallas social kognition. Social kognition handlar om hur människor uppfattar och värderar sig själva och andra. Inom den sociala kognitionen menar man att människor själva bearbetar den information som de får från sin sociala omgivning för att sedan konstruera sina egna sociala världar.

Begreppet jagschema är en kognitiv struktur som omfattar all den information och alla de uppfattningar som en individ har och gör om sig själv. Jagschema påverkar alltså hur människor bearbetar information om sig själva.11 Även Angelöw tar upp social kognition och beskriver att man inom detta område studerar de processer som ligger bakom social

perception; vilket innebär de upplevelser och intryck var och en får av andra individers

beteende, emotioner och trovärdighet. Detta ligger sedan till grund för den sociala

bedömningen vilket innebär de utvärderingar och bedömningar som görs om andra människor

genom de intryck vi fått. Här kan nämnas att förenklade bilder så som stereotyper kan ligga till grund för vår bedömning. Denna bedömning leder sedan till social påverkan dvs. konsekvenserna av social perception och den sociala bedömningen, som gör att vi t.ex. strävar efter att umgås med vissa individer eller grupper mer än andra.12

Enligt Howard Kaplan strävar alla människor efter en positiv självbild och föräldrarna spelar en viktig roll i hur självbilden utformas, detta genom uppfostran. Vidare menar Kaplan att människor försöker uppfylla de förväntningar som omgivningen ställer på dem. Betraktas en person som ambitiös och duktig av sin omgivning är det lättare att uppfylla dessa förväntningar. Personen blir och gör vad som förväntas av honom/henne vilket av Kaplan definieras som den självuppfyllande profetian.13 Maslow lägger också stor vikt på självbilden då den fjärde nivån i pyramiden är just behovet av en positiv självbild. Maslow menar att uppskattning är viktig för självbilden och precis som Kaplan anser han att uppväxten är av stor betydelse. Även Rogers poängterar självbildens betydelse i sin teori om jagbilden och idealjaget och menar också att föräldrarna spelar en viktig roll för självbildens utformning. Rogers betonar det medvetna och anser att en demokratisk uppfostran med hänsyn till barnets mognad och utveckling är att föredra. Föräldrarna bör ha en accepterande inställning till barnet i form av intresse, värme och tillgivenhet.14

En del av coachens arbete kan vara att förändra deltagarens jagschema i positiv riktning och genom positiva förväntningar skapa en självuppfyllande profetia.

11

Eysenck, s 379-381

12

Bosse Angelöw och Thom Jonsson, Introduktion till socialpsykologi.(Lund 1990, 2000) s. 43

13

Angelöw, s. 155-157

14

2.5.2 Rollteori

Inom rollteori står de sociala rollerna i centrum och hur de påverkar det individuella beteendet. En roll definieras inom den strukturella rollteorin som de handlingar en individ gör när denne agerar utifrån sina rättigheter respektive skyldigheterna. Handlingarna hänger i sin tur samman med personens samhällsposition och de sociala rollerna som alla individer upprätthåller är internaliserade av samhällets medlemmar. Med internalisering menas att individers ”egna jag” införlivas av utifrånkommande uppfattningar, förklaringar och teorier. Internalisering sker till stor del omedvetet. Som exempel kan nämnas att barn oreflekterat övertar sina föräldrars normer men också samhällets värderingar, normer och ideologier genom till exempel massmedia och skola. Sambandet mellan den sociala rollen och internaliseringsprocessen är att det från samhällets och omgivningens sida finns en rad förväntningar på passande beteende, beroende på vilken livssituation vi befinner oss i. Dessa krav och förväntningar tar vi till oss, internaliserar, och gör till en del till våra egna förväntningar på oss själva. En roll är alltså summan av de normer som man sätter i samband med en viss position eller uppgift i samhället. Alla individer har som en ring av förväntningar kring sig i och med sin roll. Det finns tre delar i den sociala rollen positionen, själva rollen

och rollbeteendet. Med position menas det yttre och formella tillkännagivandet av att en

person är något visst, som till exempel kvinna, kassabiträde eller chef. Själva rollen består av de förväntningar som kännedomen om positionen framkallar, till exempel människors förutfattade mening om hur ett kassabiträde ska bete sig. Rollbeteendet handlar om hur rollinnehavaren verkligen uppför sig. Ingen utformar sitt liv eller sitt sätt att leva helt på egen hand. De sociala rollernas beteendemönster och förväntningar på beteende har uppkommit historiskt, kulturellt och socialt. Genom att vi internaliseras i dessa sociala roller tillägnar vi oss samhällslivet och förstår samhället. Ett av många skäl till att rollförväntningar är viktiga är att individer tenderar till att värderas mer eller mindre positivt beroende på i vilken utsträckning som deras rollbeteende överensstämmer med samhällets rollförväntningar.15 Deltagarna i Försäkringskassans projekt är internaliserade på olika sätt. Deras uppfattning om andras förväntningar skiljer sig åt och vissa har en större tro på sig själv och sin egen förmåga än andra.

15

2.6 Teorier om coaching

Coach är engelska och betyder turistbuss eller galavagn. Coach är en metafor för något(n) som fraktar människor till en önskad plats. Det var inom idrotten som coaching först började användas och coachens uppgift var/är att ”frakta” idrottsutövaren mot högre prestationer, nivåer och mål.

Susann Gjerde skriver att coaching är ett förhållandevis nytt område (1980) och att det saknas åtskilliga teorier och forskning inom området. Å andra sidan kan paralleller dras till källor inom filosofi, kognitiv och humanistisk psykologi samt till organisationsteorier vilka kan ge coaching en tyngre teoretisk förankring.

Det finns två huvudinriktningar inom coaching. De som tillhör den första inriktningen menar att coaching är allt som en ledare/konsult gör för att frigöra potential medan anhängarna av den andra inriktningen menar att coaching är ett särskilt sätt att frigöra potential. Gjerde, vars bok tar sin utgångspunkt i den sistnämnda inriktningen, definierar coaching

”som en kommunikationsform som främjar handling och inlärning- på ett personligt och yrkesmässigt plan- genom att medvetandegöra, utmana och motivera. Coaching sätter nutid och framtid i fokus, inriktad på lösningar och möjligheter och har som bärande idé att varje människa själv har svaren, men behöver hjälp att hitta dem med en egen

begreppsapparat och egna handlingssätt.” (Gjerde,2004, s.10)

De som, liksom Gjerde, tillhör den andra huvudinriktningen inom coaching ser hur alla former av handledning, konsultation, rådgivning och vägledning också är coaching. Å andra sidan, ser de som tillhör den första coachinginriktningen, att coaching är en speciell metodik. Nyckelord som inlärning, potential, utveckling, handling, frigörelse av prestation samt självrealisering är begrepp som enligt inriktningen bäst beskriver coaching.16 John Whitmore tillhör denna nyss nämnda inriktning och i sin bok Coaching för bättre resultat, skriver han att coaching handlar lika mycket om hur något görs som om vad som görs.17

”Coaching betyder att frigöra en persons möjligheter att maximera sina prestationer. Det är egentligen inte ett sätt att undervisa utan en metod att hjälpa andra att lära sig själva.”

(Whitmore, 2002, s.16)

16

Vidare skriver Gjerde att coaching kan förekomma i företag såväl som i privatpersoners vardag. Den coaching som riktar sig till privatpersoner vill göra individen mer medveten, kunna reflektera och få stöd för handling, mening och inlärning.18

2.7 Sammanfattning

Projektet som denna uppsats delvis utgår ifrån är ett EU-projekt. Deltagarna i projektet är mellan 19 och 30 år och samtliga får så kallad aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Projektets syfte är att i ett långsiktigt perspektiv förbättra arbetsförmågan hos deltagarna. Två coacher/aktivitetssamordnare är anställda inom projektet och de arbetar främst med att hjälpa, stödja, samordna och att planera olika aktiviteter. Aktiviteterna innebär allt som kan antas ha en positiv inverkan på deltagarnas tillfriskningsprocess.

Det humanistiska perspektivet har fokus på det friska och positiva, vilket coacherna i projektet även har. Det humanistiska perspektivet har tyngdpunkten på individens medvetna upplevelse, helheten i den mänskliga naturen samt fokus på individen och dess personliga val. Abraham Maslow och Carl Rogers förknippas i första hand med det humanistiska perspektivet. Maslow menar att människan drivs av sin strävan mot självförverkligande. Hans behovspyramid har sin utgångspunkt i motivation och består av fem nivåer. Även Rogers menar att människan drivs av motivation och strävan efter självförverkligande. Hans klientcentrerade teori har sin utgångspunkt i individens jagbild det vill säga tankar och åsikter om sig själv. Förutom jagbilden har varje individ också ett idealjag. Jagbilden och idealbilden ska enligt Rogers harmonisera i största möjliga mån med varandra.

Aaron Antonovsky har funnit att känslan av sammanhang gör att en del människor kan hantera stress och svåra påfrestningar på kropp och psyke bättre än andra. Teorin kallas för

KASAM och består av de tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och mening.

Socialt stöd samt Kurt Lewins teori om livsrum är båda teorier om omgivningen som vi

valt att fokusera på. Socialt stöd kan definieras som en resurs av affektivt stöd, bekräftelse och konkret hjälp med pengar, arbetsinsatser och information. En människas livsrum är hennes egna upplevda verklighet och består av olika beståndsdelar som till exempel intressen, aktiviteter och betydelsefulla personer.

De olika teorierna om självbilden har delats in i områdena; social kognition och rollteori. Social kognition handlar om hur människor uppfattar och värderar sig själva och andra.

17

John Whitmore, Nya coaching för bättre resultat (Jönköping 2003) s. 15

18

Begreppen; jagschema, social perception, social bedömning, social påverkan samt den

självuppfyllande profetian hör alla hemma inom den sociala kognitionen. Inom rollteori står

de sociala rollerna i centrum och hur de påverkar det individuella beteendet. Det finns tre roller inom den sociala rollen; positionen, själva rollen och rollbeteendet. Övriga begrepp som tagits upp är internalisering och rollkonflikter.

Coaching är engelska och betyder turistbuss eller galavagn. Coaching har sitt ursprung ur idrotten. Susann Gjerde menar att det finns två huvudinriktningar inom coaching. Den första menar att det är allt som en ledare/konsult gör för att frigöra potential. Den andra inriktningen menar att coaching är ett särskilt sätt att frigöra potential.

3. Metod

Nedan kommer vi att redogöra för vår forskningsstrategi. För att få ett lättorienterat kapitel med så tydlig struktur som möjligt har vi valt att dela in texten i ett flertal underrubriker. Först följer en beskrivning av litteratursökningen, därefter redogör vi för vårt val av metod och vidare följer vårt urval, hur datainsamlingen sett ut samt en redogörelse av studiens tillförlitlighet och avgränsningar.

3.1 Litteratursökning

Delar av den litteratur som använts i detta arbete har vi kommit i kontakt med under vår studie- och yrkesvägledarutbildning. Vi har ansett att en hel del av böckerna från tidigare litteraturlistor varit mycket intressanta och relevanta för denna studie. I vissa fall har dessa böcker även fungerat som dörröppnare till vidare litteratur. Till kunskapsbakgrunden har vi förutom den tidigare kända litteraturen funnit ett flertal böcker genom sökningar på olika biblioteks hemsidor. Vi har fått en hel del boktips av vår handledare men då vi sökt efter tidigare forskning i Malmö högskolas bibliotekskatalog mötte vi inga större framgångar förutom ett examensarbete om motivationsprocessen från lärarutbildningen. Å andra sidan har vi funnit resultat från tidigare forskning i annan litteratur. Utöver de faktateoretiska böckerna har vi även inhämtat inspiration och kunskap från TV, artiklar i olika tidsskrifter, skönlitteratur samt självbiografier. Dessa har vi kommit i kontakt med på varierande sätt, så som tips från bekanta, tidningsköp.

Vi är givetvis väl medvetna om att det finns en uppsjö med litteratur, böcker, artiklar och arbeten, som har relevans för denna studie. På grund av både tidsbrist och utrymmesbrist har vi dock valt att begränsa oss till den presenterade litteraturen. I normala fall bör en referens ha sitt ursprung från originalkällan. Vi litar dock på och har förtroende för de källor vi använt, speciellt med tanke på att kurslitteratur är stommen i vår referenslista.

Vi har medvetet valt bort den litteratur som behandlar funktionshinder och handikapp då vi inte har för avsikt att lägga fokus på en begränsad målgrupp. Det bör dock tilläggas att David Legas bok När armarna inte längre räcker till tillsammans med coachernas berättelser ökat vår förståelse och insikt i funktionshindrades värld. Utifrån detta försök till ytterligare insikt och förståelse hoppas vi ha bemött de vi intervjuat på ett mer ödmjukt sätt.

3.2 Val av metod

När det talas om metoder skiljs det mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder används för att bearbeta siffror exempelvis för att mäta antal eller mängd, medan kvalitativa metoder används vid tolkningar och beskrivningar av textmaterial till exempel människans beteende.19

Våra frågeställningar syftar till att förklara vilka olika faktorer som har en positiv påverka vid tillfriskning det vill säga att komma vidare och utvecklas som människa. På grund av detta har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med sju personliga intervjuer, varav sex stycken med projektets deltagare och en med coacherna. (Vi vill dock poängtera att intervjun med coacherna mer liknade ett informationsmöte och att vi inte planerade denna på samma sätt som de andra intervjuerna.) Kvalitativa intervjuer kan tillskillnad från enkäter ge en bredare bild och mer uttömmande svar. Vi valde medvetet bort fallbeskrivningar av deltagarna då detta skulle bli alldeles för omfattande.

Eftersom vi haft för avsikt att kunna genomföra en kvalitativ analys utifrån studiens resultat har våra genomförda intervjuer både haft en låg grad av standardisering samt en låg grad av strukturering. Den låga graden av standardisering innebär att vi själva formulerat frågorna under intervjuns gång för att de på så sätt skulle passa intervjudeltagarna. Det bör dock poängteras att vi haft fem stycken fasta frågor som utgångspunkt samt fyra stycken skalfrågor. Dessutom har ett formulär med bakgrundsfrågor fyllts i.20 Frågorna presenteras mer detaljerat under rubriken 4.1.2 Genomförandet. Att intervjuerna även haft en låg grad av struktur innebär att dess frågor lämnat maximalt utrymme för intervjudeltagarens svar.21

3.3 Urval

För att kunna få en så korrekt och personlig uppfattning som möjligt valde vi att genomföra intervjuer med projektdeltagare som lyckats göra personliga framsteg. Vi hade för avsikt att fokusera på det positiva och friska, vad som utvecklats och förstärkts under en viss tid i personens liv. Ett urval som detta innebar intervjupersoner med en positiv tillfriskningsprocess bakom sig. Vår tanke var att den positiva utvecklingen kunde möjliggöra för en bättre förmåga att kunna beskriva och reflektera. Detta eftersom personen i fråga då kan se tillbaka på sig själv och fundera över utvecklingen. Att fastna i någons sjukdomsbild,

19

Runa Patel och Bo Davidson, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning (Lund 1991, 2003) s. 109

20

Bilaga 1

21

låta dem berätta om sina fel och brister, var aldrig aktuellt då det inte ligger i vårt intresse för denna studie. Vidare tror vi att svaren från personer som lyckats uppnå sina mål eller i alla fall kommit en bra bit på vägen skulle bli mer sanningsenliga. Tanken bakom urvalet var alltså att de personer som idag mår relativt bra skulle ha lättare att öppna sig för oss och därmed berätta mer insiktsfullt om sina liv.

Vidare hade vi inte heller för avsikt att intervjua personer i en Arbetsförmedlingsliknande situation, vilken kan innebära att en person måste delta i en aktivitet för att inte gå miste om sin ersättning. Tanken bakom vårt urval var istället att studera de personer som motiverats utan tvång, de som deltagit av fri vilja, de som fått en morot snarare än en piska. Vi anser att vårt urval är väl genomtänkt och ett slumpmässigt urval var aldrig aktuellt.

Idéerna kring det önskvärda urvalet presenterades för en av Försäkringskassans projektledare som hänvisades oss till projektet och coacherna som vi tidigare beskrivit under rubriken 2.1.3 Coacherna. Efter ytterligare ett möte med coacherna handplockades således ungdomar från projektet, vilka av coacherna ansågs matcha vår urvalsbeskrivning. Den juridiska process som föranledde vår första kontakt med ungdomarna bör speciellt poängteras. Processen utmynnade i ett intyg som medgav oss rätten att få ta del av sekretessbelagd information/personuppgifter så som namn, födelsedata och adress. Intyget utfärdades av Försäkringskassans jurist och krävdes för att få kontakta ungdomarna.

3.4 Datainsamling

Här nedan följer hur vi gick tillväga för att bearbeta materialet till vårt arbete. Hur vi gick tillväga för att samla in vårt material redogör vi för i nästa kapitel 4. Genomförandet. Detta för att göra läsandet tydligare och mer lättorienterat.

3.4.1 Bortfall

Egentligen har det inte förekommit något bortfall, våra inbokade intervjuer genomfördes som planerat. Å andra sidan blev många av projektets deltagare bortsorterade då de inte ansågs ha kommit tillräckligt långt i sin tillfriskningsprocess.

3.4.2 Bearbetning av material

Då en av oss fört noggranna anteckningar under hela intervjun och då vi dessutom gjort en gemensam sammanfattning efter varje intervjutillfälle har det inspelade materialet endast lyssnats igenom när vi känt oss osäkra på detaljer. För att få en bra överblick av det insamlade

materialet skrevs en sammanfattning av varje intervju, fråga för fråga. Därefter jämfördes svaren på respektive fråga för att hitta samband och avvikelser. En kontinuerlig diskussion, oss emellan, har hållits från första intervjutillfället vilket vi också speciellt vill poängtera. De svar vi erhållit från coacherna, angående deras studie- och yrkesbakgrund samt deras egen definition av coaching har bearbetats och sammanställts under rubrikerna 2.1.3 Coacherna samt 5.1 Coachernas syn på coaching.

3.4.3 Sekretess

På grund av den sekretess som råder kring personuppgifter vid svenska myndigheter har intervjuerna föranletts med en juridisk process vilken gett oss tillstånd att få ta del av Försäkringskassans personuppgifter.

Samtliga intervjupersoner informerades om att deras identiteter inte skulle komma att framgå i studien.

3.5 Studiens tillförlitlighet

Det är svårt att veta hur säker informationen är som vi tar del av i en intervju. I detta kapitel diskuterar vi tillförlitligheten i studien. Till en början gör vi vårt bästa för att bena ut begreppen validitet och reliabilitet i förhållande till den valda metoden. Eftersom det är många faktorer som kan påverka intervjupersonen har vi vidare valt att belysa de som vi finner mest centrala. Avslutningsvis följer ytterligare en diskussion där vi reflekterar kring studiens validitet och reliabilitet det vill säga studiens kvalitet och noggrannhet.

3.5.1 Reliabilitet och validitet

I kvalitativa studier används sällan reliabilitetsbegreppet vilket innebär noggrannhet vid mätningen. Anledningen till detta är att begreppen reliabilitet och validitet är så sammanflätade.22 Reliabiliteten är aldrig perfekt vid kvalitativa intervjuer eftersom uppmärksamheten varierar, frågorna ställs av olika personer samt att de yttre omständigheterna inte alltid är desamma.23

Om en undersökning mäter det den avser att mäta betecknas den som valid utifrån den positivistiska kunskapstraditionen. Valid kunskap är hållbar, giltig samt välgrundad. Eftersom det är svårt att beteckna vad som avses att mätas och vad som uppnåtts är validitet ett

22

Patel och Davidson, s.103

23

komplicerat begrepp som i alla typer av undersökningar måste kopplas till begrepp och tolkningar.24 Det är viktigt att veta vad om mäts, validitet, samt att mätningen är tillförlitlig, reliabilitet. I vår undersökning har vi för avsikt att mäta de faktorer som på ett positivt sätt kan bidra till människors tillfrisknande det vill säga att komma vidare och utvecklas som människa.

3.5.2 Kritisk metoddiskussion

Då det finns ett flertal faktorer som påverkar intervjusituationen och dess resultat har vi valt att föra en diskussion kring detta. Vi som intervjuare kan med vår ”position” bidra till ojämnheter och på så sätt skapa en maktposition vid intervjutillfället. Vi kan till exempel styra frågorna åt det håll vi önskar eller upplevas som mer välutbildade etc.

På grund av rädsla för att få sitt namn uthängt kan intervjupersonen hålla tillbaka information eller åsikter. I vårt fall har vi undvikit detta genom att noga påvisa den rådande sekretessen. Vår erfarenhet från intervjuerna är dock att samtliga mer än gärna velat namnge personer, både som de tyckt om respektive inte tyckt om. Istället för att dölja vissa missnöjen har de snarare velat få sin röst hörd för att kunna påverka. Endast vid ett tillfälle hände det att en intervjudeltagare inte ville nämna ett namn eller en position/relation då vi frågade om dennes betydelsefulla personer i omgivningen. För övrigt anser vi inte att svaren från den intervjun på något sätt var hämmade. Vid samtliga intervjuer försökte vi bemöta personerna i fråga på samma nivå, uppmuntra och visa ett stort intresse och nyfikenhet. Givetvis kan vi dock inte med all säkerhet veta hur vida intervjupersonen uppfattade oss vara mer bildade eller mer erfarna etc. men vi är båda överens om att vi inte upplevt några språkliga skillnader eller andra anmärkningsvärda aspekter i sammanhanget. Att vi båda är kvinnor tror vi dock kan ha påverkat intervjuerna i flera avseenden, speciellt eftersom vi varit i samma ålder som de vi intervjuat. Vi har till exempel upplevt ömsesidig förståelse vid intervjuer med kvinnor, personliga berättelser och förtroenden. Anmärkningsvärt är också att majoriteten av de intervjuade männen inte alls ville visa några svagheter, om detta är könsrelaterat eller ej anser vi oss inte kunna gå in på då uppsatsens storlek begränsar oss.25 Genom hela intervjuserien har vår utbildningsbakgrund präglat vårt arbete på olika sätt. Frågornas kreativa utformning, den goda kontaktetableringen, förmågan till öppna frågor, medvetenheten om empatins och kroppsspråkets vikt samt förmågan att lyssna efter det outtalade är alla exempel på färdigheter vi besitter genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare. Å andra sidan kan vår

24

bakgrund även ha negativa bieffekter då vi har förmåga att påverka samtalet och dess tolkning. Vi vill med andra ord gå ett steg längre i samtalet och har svårt att inte belysa och påtala de mönster vi sett. Anmärkningsvärt är att vi vid varje intervju lyckats sätta fingret på minst ett samband vilket medvetandegjort och skapat insikter.

I: Med tanke på vad du nu berättat, skulle man kunna säga att flytten till X-stad varit som en brytpunkt i ditt liv?

D: Jo nu när du säger det…. Jag mår ju mycket bättre nu när jag bor här.

Det har förekommit att vi med vår objektiva syn, tyckt oss, kunnat påvisa mönster som deltagaren själv inte hållit med om. Om detta kan bero på bristande självinsikt på grund av olika anledningar resonerar vi kring i 6. diskussionskapitlet.

I: Allt som du berättat, jag menar om utbildningen och resan och så är ju framsteg som DU har gjort (kort tystnad) tycker du ändå inte att det är din egen förtjänst att du kommit så långt, det är ju DU som gjort grovjobbet.

D: Njaae (skruvar lite på sig) utan X (coachen) hade det ju aldrig gått.

Vidare kan intervjusituationen påverkas av dagsformen, om man är pigg eller trött etc. Intervjuerna kan även påverkas av vart i turordningen de kommer. Utifrån våra egna reflektioner har dessa faktorer inte påverkat kvaliteten på intervjuerna, även om vi var lite trötta under en av kvällsintervjuerna och något nervösa inför den första intervjun.

Vi vill speciellt poängtera att vi varit två intervjuare vid samtliga intervjuer vilket också påverkar den så kallade maktsituationen. Vi har kunnat hantera denna maktsituation på ett bra sätt då vi kompletterat varandra väl och fyllt i varandras luckor. Vi har omedvetet sinsemellan fokuserat på olika delar av intervjun. Att föra noggranna anteckningar eller vara den som koncentrerar sig på frågeformuleringen etc. har fallit sig väldigt naturligt och beror troligtvis på den trygghet vi har i varandra. Att vi dessutom haft en kontinuerlig diskussion då vi formulerat frågorna samt genomfört ett grundligt förarbete är ytterligare exempel på faktorer som bidragit till vår samspelthet.26

Fem till tio intervjuer är en lagom mängd vid skrivande av ett arbete i denna storlek. Eftersom vårt intervjuantal (sex stycken) ligger nära den undre gränsen har vi har ställt oss

25

Thomsson, s. 96-98

26

frågan ifall vårt intervjuunderlag är för tunt och om vi intervjuat tillräckligt många personer. Vi känner å andra sidan att vi uppnått en mättnad som Heléne Thomsson beskriver i sin bok

Reflexiva intervjuer. Denna mättnad behövs för att en tolkning ska kunna ske samt för att få

fram en rimlig och intressant förståelse.27 Vi känner att de genomförda intervjuerna varit väldigt omfattande och att vi kunnat urskilja tydliga mönster i de intervjuer vi genomfört och därmed anser vi också att intervjuantalet är tillräckligt för studiens omfattning.

Intervjuerna genomfördes hemma hos projektdeltagarna själva eller i en annan, för dem, välbekant och trygg miljö. Detta eftersom vi ville få en så naturlig relation som möjligt. Ovana miljöer och/eller formella miljöer kan skapa otrygghet och en känsla av nivåskillnad hos den som intervjuas.28 Vi hade för avsikt att möta ungdomarna på deras nivå och vi ville i största möjliga mån undvika att de förskönade sin situation.

3.5.3 Diskussion kring studiens reliabilitet och validitet

Som vi tidigare nämnt är det viktigt att veta vad om mäts och att mätningen är tillförlitlig. Vi har haft för avsikt att mäta de faktorer som på ett positivt sätt kan bidra till människors tillfrisknande, det vill säga att komma vidare och utvecklas som människa.

Vi anser att vi gjort vad vi kunnat för att få så hög reliabilitet som möjligt. Genom att hålla intervjuerna i en trygg och välbekant miljö, oftast i hemmet, har de yttre omständigheterna varit likartade vid samtliga tillfällen. Å andra sidan kan vi med säkerhet inte veta hur vår så kallade maktposition faktiskt påverkade deltagarna.

För att kunna mäta det vi avser att mäta, det vill säga att säkerställa validiteten, har vi ständigt arbetat med att säkra sanningsenligheten i intervjusvaren. Sanningsenligheten har kunnat säkras genom sekretess och minimerad obalans i maktpositionen, vilken ovan diskuteras. Metoden har skräddarsytts för ändamålet och genom en trygg och god relation har ärliga svar kunnat lämnas. Enligt oss har detta höjt sanningshalten i intervjusvaren vilket i sin tur möjliggjort för en mätning av det vi faktiskt avsett att mäta.

3.6 Avgränsningar

Att bara fokusera på de deltagare som varit framgångsrika i sin utveckling var ett medvetet val från vår sida vilket också innebär att vi valde bort de projektdeltagare som varit mindre framgångsrika i sin utveckling. De personer som vi intervjuat har handplockats av coacherna. Detta kan på ett sätt ses som en begränsning då vi själva inte kunnat påverka vårt urval av

27

intervjupersoner. Å andra sidan anser vi att det är just coacherna som varit mest lämpade att utse vilka som gjort stora framsteg eftersom de är de som följt ungdomarnas utveckling. Vi har även gjort praktiska avgränsningar på grund av uppsatsens storlek och ekonomiska begränsningar. En avgränsning rör antalet intervjupersoner och beror delvis på att dessa är bosatta i städer/orter relativt långt från våra egna. På grund av detta har det inte varit praktiskt genomförbart att genomföra fler intervjuer och dessutom har det inte heller funnits så många projektdeltagare som passat in i vårt urval det vill säga personer som nått sitt mål eller kommit en god bit på vägen.

Vi valde medvetet bort att genomföra en mer omfattande enkätundersökning vilken vi till en början hade för avsikt att genomföra utöver vår intervjustudie. Enkäterna skulle delas ut till övriga deltagare i projektet, alltså till dem som inte blivit intervjuade, för att på så vis få en mer övergripande bild av coaching och dess påverkan. Här begränsade dock en hel del faktorer oss. Förmågan att tolka och förstå en enkät samt att kunna formulera sig i skrift är ingen självklarhet för alla som ingår i projektet då lindriga förståndshandikapp och dyslexi förekommer. Enkäterna skulle behöva skickas hem via post eftersom deltagarna inte träffar sin coach regelbundet och eftersom det inte förekommer några gruppträffar inom projektet. Att dela ut enkäterna, få dem ifyllda och tillbakaskickade samt sammanställda skulle inte vara praktiskt genomförbart på den knappa tid som vi har till förfogande. På grund av detta samt de eventuella problem och kostnader som kan uppstå vid utskick av enkäter via post bestämde vi oss för att inte genomföra idéen med en enkätstudie utöver vår intervjustudie.

28

4. Genomförande

Nedan följer en redogörelse för hur studiens intervjuer genomfördes. Först ger vi en övergripande bild av samtliga intervjuer och därefter följer en mer detaljerad redogörelse av genomförandet. Vi berör hur kontakten togs, var intervjuerna hölls och vilka frågor som ställdes och så vidare. Vad som framgick av intervjuerna finns att läsa under rubriken 5. Resultatbeskrivning.

4.1 Intervjuer, möten och kontakter

Intervjuerna skedde på olika platser runt om i länet och därav det relativt låga intervjuantalet, sex stycken projektdeltagare. Det bör tilläggas att de kontakter vi haft med coacherna varit per e-mail, telefon samt ett personligt möte där vi träffades alla fyra.

4.1.1 Möten och kontakter med coacherna

För att få information om projektet och coachernas arbete träffades vi alla fyra under ca 90 minuter i ett av Försäkringskassans konferensrum. Mötet hade föranletts av e-mail och telefonkontakt samt av ett möte med en av Försäkringskassans projektledare. Vi presenterade våra tankar ytterligare och ställde frågor angående projektdeltagarnas livssituationer med mera.

Vidare har coacherna skriftligt, med egna ord, fått definiera sin syn på coaching, vad coaching är för dem samt redogjort för sin arbetsbakgrund/studiebakgrund.

4.1.2 Intervjuer med projektdeltagarna

Innan intervjuerna kontaktade coacherna projektdeltagarna per telefon och därefter kontaktade även vi dem per telefon. Vi förklarade vilka vi var och att vi varit i kontakt med deras coach/aktivitetssamordnare på Försäkringskassan som i sin tur valt ut just dem som lämpliga intervjudeltagare eftersom de ansågs ha gjort personliga framsteg. Vidare förklarades syftet med intervjun och att allt de sa under intervjun skulle behandlas konfidentiellt, på så sätt skulle det inte gå att spåra och se vem som sagt vad i det färdiga resultatet. Att det skulle finnas en bandspelare med vars band endast skulle avlyssnas av oss, att intervjun skulle pågå under max två timmar samt att vi önskade hålla intervjun i en för dem trygg miljö till exempel i hemmet, framkom också tydligt av vårt telefonsamtal. Samtliga av de uppringda tackade ja och tider bokades således in utan problem.

Intervjuerna genomfördes på ett lättsamt och avspänt sätt samt påminde i mångt och mycket om ett samtal snarare än en formell intervju. Ingen av intervjudeltagarna hade på förhand fått ta del av intervjufrågorna och flertalet av intervjuerna skedde hemma hos intervjupersonen men cafébesök förekom också.

Intervjuerna inleddes med småprat innan bandspelaren sattes igång. Vi klargjorde hur intervjun var uppbyggd samt dess syfte och ramar. Kontaktetableringen och den trevliga samt informella miljön gjorde oss lugna och vi upplevde en god och naturlig kontakt med samtliga intervjudeltagare. Vid kvalitativa intervjuer är det nämligen viktigt att intervjuaren kan samtala med intervjupersonen på ett sätt som inte hämmar honom/henne.29

När bandspelaren sattes igång började vi med att ställa några bakgrundsfrågor från ett redan befintligt formulär, vilket antingen fylldes i av personen själv eller av oss. För att få en bild av intervjupersonen fortsatte vi våra bakgrundsfrågor med en fördjupning av de uppkomna svaren. Frågorna rörde familj, utbildning, nuvarande sysselsättning och kontakten med coachen.

För att finna svar på våra analytiska frågor 30 hade vi förberett likadana pappersark med en stor cirkel samt en skala där siffrorna 1-10 framgick..31

Huvuddelen av intervjun det vill säga cirkelfrågorna gick till på följande vis: den första cirkeln symboliserade hur de upplevde att deras tillvaro såg ut innan de träffade coachen för första gången. Vi undrade över vad som ingått i deras liv, vad de gjort på fritiden och vilka personer som varit betydelsefulla för dem då. Vi ställde sedan följdfrågor utifrån de svar vi fick och cirkeln fylldes ofta ganska snabbt. Innan vi gick vidare till cirkel nummer två bad vi om en uppskattning av den innan upplevda trivseln med tillvaron på skalan mellan 1-10, där 1 var dåligt och 10 mycket bra. Den andra cirkeln symboliserade dagens tillvaro, vilka aktiviteter och betydelsefulla personer som fanns kring dem idag. Vi fyllde cirkeln på samma sätt som innan och ställde följdfrågor. Ofta svävade intervjuerna ut och det berättades om både det ena och det andra, ibland under en kortare tid och ibland under en längre. Vi tillät detta och upplevde nästan alltid att det gynnade vår kontakt och därmed också intervjun. Dessutom kom det ibland fram viktiga aspekter och detaljer i dessa utsvävningar. Några gånger upplevde vi dock att vi fick styra in deltagaren på det gällande ämnet igen och försöka hålla oss mer sakliga. När vi presenterade cirkel nummer tre ville vi ha en beskrivning av hur de såg på sig själva/upplevde sig själva innan det första mötet med coachen ägt rum.

29

Patel och Davidsson, s. 78

30

Thomsson, s. 59 + bilaga 2

31

Skalfrågan löd ”på en skala mellan 1 och 10, hur trivdes du med dig själv innan coachingen?” Den fjärde och sista cirkeln fylldes med ord som beskrev hur personen såg på sig själv idag och hur han/hon trodde att andra (föräldrar och vänner) såg på honom/henne idag. Med tanke på Jantelagen, det vill säga de regler som finns om att inte sticka upp eller att tro att man är något, antog vi redan innan intervjuerna att intervjupersonerna kunde ha svårt beskriva sig själva.32 Därför ställde vi också frågan hur de trodde att någon i deras närhet skulle beskriva dem och deras utveckling. På detta sätt lyckades vi vidga perspektivet ytterligare och få fler beskrivande egenskaper. Eftersom vi hade för avsikt att låta det positiva genomsyra intervjuerna valde vi att inte fråga hur andra kunde ha sett på dem innan den positiva utvecklingen. Även den sista cirkeln avslutades med en skalfråga som löd ”på en skala mellan 1-10, hur trivs du med dig själv idag?”

När samtliga cirklar fyllts fortsatte intervjun med frågor kring det som förstärkts i personens liv. Utgångspunkten låg på det som idag finns i personens liv jämfört med innan coachingen och frågor ställdes kring det som tillkommit och som skapat mer mening. Tillsammans resonerade vi och pratade om olika faktorer och möjliga aspekter som fått dem att komma dit de befinner sig idag. Vi undrade också hur och på vilka sätt som de ansåg att coacherna hjälpt dem att komma dit de är idag samt vilka mål de hade för framtiden.

Samtliga intervjuer varade i nära två timmar vilket innebar att vi alltid hann täcka in och fråga det vi hade för avsikt att fråga. Efter samtliga intervjuer kände vi oss nöjda, hade en bra känsla och var många erfarenheter rikare då vi stängde dörren bakom oss eller lämnade caféet. Eftersom analysen automatiskt påbörjats redan under intervjun, då tolkningar gjordes under samtalets gång, sammanfattade vi våra tankar och intryck direkt efter varje intervju.33 Sammanfattningarna blev ett extra viktigt inslag i vårt intervjuarbete eftersom vi hela tiden vill försäkra oss om att vi uppfattat situationer och uttalande likadant. I de fall då våra tolkningar skiljt sig åt har vi diskuterat och resonerat kring detta.

4.2 Sammanfattning

Efter möten och kontakter med de engagerade parterna på Försäkringskassan inledde vi vår intervjuserie. Intervjuerna skedde i, för deltagarna, trygga miljöer och liknade mer ett trivsamt samtal än en fråga-svara-situation. Frågorna utgick från ett innan förberett underlag och fokuserade på deltagarnas nusituation respektive hur situationen såg ut innan första mötet med coachen.

32

5. Resultatbeskrivning

Som tidigare nämnts har vi funnit våra intervjudeltagare i ett projekt vid Försäkringskassan. Vi har intervjuat coacherna i projektet samt sex stycken av dess deltagare för att kunna få våra frågeställningar besvarade.

Eftersom vi valde att få vår frågeställning; vad är coaching och hur kan coaching

praktiseras i samhället besvarad av coacherna själva följer nedan en redogörelse för vad

coaching är för just dem. Vidare följer också en beskrivning för de resultat som vi funnit centrala i de intervjuer vi haft med projektets deltagare.

För att läsandet av resultaten ska bli så tydligt som möjligt har vi delat in dem i två huvudområden vilka är; coachernas syn på coaching och projektets deltagare. Vidare är resultatet från projektets deltagare indelat i underrubrikerna; omgivningens påverkan, självbildens påverkan samt coachingens påverkan.

5.1 Coachernas syn på coaching

Av coacherna i projektet definieras coaching som ett ömsesidigt förtroende. Har inte klienterna/de försäkrade förtroende för coachen som person kommer de inte att lyssna och framförallt inte att samarbeta. Coachingen bygger mycket på hjälp till självhjälp, genom att ta tillvara individens egna resurser och öka insikten om att denne har dessa resurser. Att stödja, inspirera, utmana, träna, vägleda och konfrontera är några av de arbetsuppgifter som coachinguppdraget medför. Det gäller att som coach inte själv komma med förslag på lösningar, utan att få den som coachas att själv komma fram till möjliga lösningar. För de coacher som arbetar i projektet är det viktigt att vara tillförlitlig, finnas till när det ”blåser snålt” och tro på den försäkrades förmåga att klara av vad denne har föresatt sig samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att individen också lär sig av sådant som anses vara misstag. Det är alltså väsentligt att i coachingsamtalen klargöra att resultatet av olika handlingar kan medföra möjligheter men även risker. Strävan är att förmå den försäkrade att utforska sina möjligheter men även att denne får kunskap och förståelse om sina begränsningar och/eller de risker som kan finnas. En av coacherna beskriver sitt arbetssätt så här:

33