• No results found

Verksamheten 2000

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Verksamheten 2000"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Goda GRannar.

(2)

Innehåll

Stort intresse för skola och utbildning ...3

Pedagogiskt centrum ... 5

Utbildningssamverkan ...6

(3)

GR Utbildning – Verksamheten 2000

Verksamheten 2000

Stort intresse för skola och

utbildning

Under det senaste decenniet har engagemanget för skol- och utbildningsfrågorna ökat markant.

Intresset för barns, ungas och vuxnas lärande är stort. Insik-ten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands / en regions välfärdsutveckling har givetvis bidragit till detta stora intresse.

I GRs 13 medlemskommuner har ännu ett perspektiv på denna utveckling tillförts i och med det för landet helt unika samar-bete som sedan sex år tillbaka etablerats på skol- och ningsområdet. De stora förändringar som idag sker på utbild-ningens område får till resultat att behovet av regional samver-kan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Inom ramen för GR, har en kraftfull regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och bru-kare på utbildningsområdet byggts upp. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GRs medlemskommuner.

Under GRs sexåriga existens har exempelvis ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram med ökad kost-nadseffektivitet och intensifierad kvalitetsutveckling som resul-tat.

Vidare har läromedel för ca 270 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på drygt 100 miljoner kronor inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats. Över 780.000 medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt 150.000 elever har effektuerats.

Cirka 66.000 gymnasieungdomar har tagits in på regionens 25 gymnasieskolor via det av GR framtagna datoriserade antag-ningsprogrammet Indra. Fler än 15.000 pedagoger och skolle-dare har årligen deltagit i Pedagogiskt centrums kompetensut-vecklande aktiviteter. Vidare återfinns GR bland

initiativtagar-na till det initiativtagar-nationella vetenskapscentrum, Universeum, som slår upp portarna vid Korsvägen i juni 2001!

Insatser som sammantaget syftar till att skapa en så god lärmil-jö som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Insat-ser som uppmärksammats av Sveriges Riksdag, landets skolmi-nister, Utbildnings-departementet, Skolverket, Svenska Kom-munförbundet, ett flertal kommunförbund och enskilda kom-muner.

Utvecklingsarbete och interkommunalt

sambruk helt integrerat

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs integrerat på GR Utbildning. Detta innebär att de fyra verk-samhetsdelarna, ”Utbildningssamverkan”, ”Gymnasieintagning-en”, ”Pedagogiskt centrum” och ”Läromedel”, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruksverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samti-digt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken. Avdelningen utvecklas snabbt, vilket visar på behovet av inter-kommunal samverkan och regionalt sambruk inom de områ-den där GR Utbildning verkar. Idag står, som nämnts ovan, skola och utbildning i fokus. Kraven på förnyelse, ökad produktivi-tet, effektivitet och kvalitetsförbättringar är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap i syf-te att skapa ett fullgott utbildningssyssyf-tem.

Verksamheten leds av Utbildningsgruppen vars ledamöter väljs av förbundsfullmäktige (se sammansättning sid 11).

(4)

Pedagogiskt centrum

Pedagogiskt centrum, Pc, har expanderat kraftigt sedan starten 1996 och rönt stor uppskattning bland de ca. 15.000 pedago-ger som deltar i verksamheten varje år. Vid utformning av det utbud som erbjuds tas hänsyn till de kompetensutvecklingspla-ner som finns i medlemskommukompetensutvecklingspla-nerna.

Totalt har 193 kurser / seminarier genomförts, Pc med allmän inriktning 123 stycken och Pc med IT som pedagogiskt verk-tyg 71 stycken. I timmar uppgår det till 1.357 kurstimmar, Pc allmänt 702 timmar Pc IT 655 timmar. Antalet deltagare / be-sökare har varit 11.234 stycken, PC allmänt 8.289 stycken, PC IT 2.945 st.

Utöver den rena kurs- och seminarieverksamheten räknar Pc in ytterligare besökare inom en rad insatser. Exempelvis besökte drygt 6.000 lärare den årliga läromedelsmässan och ytterligare 1.000 lärare har deltagit i Pedagogiskt Forum i samverkan med läromedelsförlag. Gymnasiedagarna räknade in ytterligare cir-ka 7.500 elever och föräldrar utöver de lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare som deltog.

Längre utbildningar ökar

Exempel på utbildningar som omfattar från en termin till ett år är:

Läs- och skrivsvårigheternas psykologi, mentorsutbildning, kommunal skolledarutbildning, elev-assistentutbildning och ITiS –skolledarutbildning (Statens satsning på IT i Skolan, ITiS). Utbudet har spänt över hela det livslånga lärandet med inslag för såväl förskola och familjedaghem som vuxenutbildning. Utbildningar erbjuds i så stor omfattning som möjligt i integre-rade grupper för att åstadkomma progressionstänkande och er-farenhetsutbyte över gränser. Skolans uppdrag har belysts ur många perspektiv. Informa-tion om nya styrdokument blandas med kulturinslag för de yng re barnens lärande. Aktuell forskning från olika universitet och högskolor runt om i landet har lyfts fram.

Kommunal

skolledarutbildning

Denna kurs har omfattat fyr-tio deltagare och pågått under hela kalenderåret. Utbildning-en vänder sig i första hand till nyutnämnda skolledare inom hela regionen. Kursen omfat-tar totalt 90 timmar och inne-håller dels en del om statens ansvar och styrning av skolan, dels en del om det kommu-nala ansvaret och styrningen

av skolan. De kursdeltagare som önskar kommer att erbjudas en personlig mentor under 2001.

Fördjupningskurs

Sexton av de skolledare som deltog i kursen Kommunal skol-ledarutbildning år 1999 har önskat en fördjupningskurs under hösten 2000 och våren 2001. Denna kurs pågår och omfattar totalt tjugofyra timmar. Ämnen och föreläsare har tagits fram i samråd med kursdeltagarna.

Kompetensutveckling för skolledare

Pedagogiskt centrum har i samverkan med Skolverket Västra regionen anordnat kompetens-utveckling för ett kvalitetsnät-verk av skolledare från de 26 kommunerna i Västra regionen.

ITiS skolledarutbildning

Fyra omgångar, totalt cirka 140 skolledare har dessutom genom-gått den skolledarutbildning som ingår i statens satsning på IT som pedagogiskt verktyg. Kurserna har genomförts på uppdrag av Utbildningsdepartementet.

Hearing kring barn- och ungdomar i behov av

särskilt stöd

I mars arrangerades en välbesökt hearing kring barn- och ungdomar i behov av särskilt stöd. Medverkade gjorde skolmi-nister Ingegärd Wernersson, professor Christoffer Gillberg, professor Ingvar Lundberg och Utbildningsgruppens ordföran-de Vivi-ann Nilsson. Hearingen har bland annat resulterat i planering för ett nationellt centrum för läsning. Många semin-arier har också haft barn i behov av särskilt stöd som huvud-innehåll.

Interorganisatorisk samverkan

Pedagogiskt centrum har också bedrivit fruktbart samarbete med många externa aktörer. Samarbetet har varit mycket omfattande med Skolverket såväl inom multimediasektorn som inom kompetensutveckling för skolledare, lärare på program med yrkesämnen och pedagoger och lärare för de yngre bar-nen.

Samfinansiering har lett till bättre resursutnyttjande. Pedago-giskt Centrum kvalificerade sig som första organisation för att genomföra kompetensutveckling för lärare i Sverige på det nya teknikprogrammet.

Utbildningen har framtagits i samverkan med regionala nä-ringslivsföreträdare, Ung Företagsamhet och Chalmers Tekniska högskola.

Samarbete / samarrangemang har också genomförts med Försäkringskassan i Västra Götaland, SIDA, Regionbiblioteket i Västra Götaland, flera SDN i Göteborg, Svenska Mässan och Länsarbetsnämnden m.fl. Samarbetet med SIDA har medverkat till att den internationella omvärldsbevakningen har ökat markant.

Även frågor som specifikt rör EU har speglats.

Pedagogiskt centrum har också fått fortsatt förtroende från Utbildningsdepartementet att anordna utbildningar för

(5)

skolle-GR Utbildning – Verksamheten 2000

dare vars skolor deltar i ITiS. Under året har fyra skolledargrup-per genomgått sin utbildning och det nätverk som därefter har uppstått omfattar i dagsläget ca 175 skolledare.

GR Utbildning har dessutom ett sedan flera år etablerat samarbete med Vetenskapsfestivalen.

Stor innehållslig bredd

Kvalitetsfrågorna har fortsatt haft hög prioritet med såväl nät-verksaktiviteter som erfarenhetsutbyte kring olika modeller för kvalitetsutveckling.

Andra områden som belysts i kurs-, konferens- eller semi-narieform är omvärldsfrågor, nya styrdokument för det livslånga lärandet från förskola till vuxenutbildning, värde-grundsfrågor kring etik och människosyn, barn i behov av särskilt stöd ex-empelvis kring läs- och skrivsvårigheter, arbetslagsutveckling, mångkulturella perspektiv, jämställdhetsfrågor, matematik- och naturvetenskap, barn- och ungdomars hälsa, internationalisering och språkutveckling. Särskilt fokus har också lagts på kompe-tensutveckling för studie- och yrkesvägledare.

Satsningen på kompetensutveckling kring skolbibliotekets roll i skolutvecklingen har fortsatt och fördjupats i samband med att Skolverket gett GR Utbildning i uppdrag att genom-föra det stora projektet benämnt Helvetesgapet med fokus just på dessa frågor.

IT-utbildningar

Pedagogiskt centrums IT-inriktning har innehållsmässigt varit helt i linje med statliga satsningar på IT i skolan. Pc har bred kompetens kring skolutvecklingsfrågor och pedagogiskt arbete med informations-teknik, IT.

Under 1999 / 2000 har fem ITiS-utbildningar för skolleda-re i Västsverige genomförts. Pc har under flera år (sedan hös-ten 1997) samarbetat med Skolverkets nationella resurscentrum för läromedia, Multi-mediabyrån. Flera av Pc´s kursledare och föredragshållare är verksamma lärare i regionen. Även några av Multimedia-byråns redaktörer arbetar som kursledare på Pc.

Pedagogiskt centrums föreläsningar, kurser och workshops

syftar till at stödja skolornas egna utvecklingsarbete, t ex kring ITiS. Ambitionen är att lyfta fram arbetssätt och arbetsformer där IT används som ett naturligt verktyg för lärande. En del av utbildningarna har inte något inslag av IT, utan fokuserar en-bart på pedagogik, till exempel elevaktiva arbetssätt.

Föreläsningar och workshops kring Storyline, en spännande metod för ämnesintegrering, har genomförts, bland annat med metodens grundare Steve Bell, Skottland.

Skräddarsydda satsningar

Kurser har skräddarsytts och anpassats efter enskilda skolors behov. Pedagogiskt centrum har ett nätverk med kompetenta kursledare och föredragshållare som bidrar i arbetet med att arrangera bra utbildningar.

Större grupper, exempelvis skolor och arbetslag, kan köpa hela utbildningar, där de själva bestämmer tid, innehåll och plats. Utbildningarna genomförs i GR Utbildnings lokaler med god tillgång till datorer och annan informationsteknik eller på den egna skolan.

Större arrangemang

Större arrangemang som genomförts inom Pc är exempelvis Pedagogdagen i augusti och kompetens-utvecklingsdagar kring skola - arbetslivsfrågor under Student- och kunskapsmässan i november.

Företrädare för Pc ingår i branschrådet för sistnämnda mäs-sa.

Ett omfattande arbete lades ner på att anordna en tvådagars-konferens kring forskning i skolan i samverkan med Göteborgs Universitet. 22 olika forskningsprojekt med såväl forskare som lärare och elever från regionen var klara att medverka i samband med en hearing där bland andra utbildningsminister

Thomas Östros skulle delta. Tyvärr ställdes konferensen in i brist på anmälningar.

Under året har Pc också haft i uppdrag att anordna temada-gar för politiker och utbildningschefer kring aktuella skolfrå-gor. Exempel på innehåll är elevhälsa, ungdomars attityder och värderingar, särskolans internetbaserade informationsyta, regi-onala attitydundersökningar och social kompetens.

Simuleringsspel i undervisningen

-pedagogiska rollspel

Genom samordning, service och utveckling av modeller för simuleringar i undervisningen bidrar GR Utbildning till sko-lors vidareutveckling av moderna pedagogiska arbetsmetoder. De populära FN-roll-spelen, som under året har involverat ca 700 elever och 30 lärare, bedrivs ämnesövergripande och tvär-vetenskapligt. IT och media integreras i verksamheten. I ett särskilt skolövergripande rollspel under våren (FNGR) deltog ca. 150 elever från 20 skolor, även lärare och elever från andra delar av Sverige.

Under hösten har förberedelser inför Sveriges ordförande-skap i EU våren 2001 gjorts med planering av ett särskilt EU-rollspel (EUGR) med gymnasieelever, vilket är tänkt att genom-föras i samband med toppmötet i Göteborg den 14 – 17 juni.

(6)

Utbildningssamverkan

Regional gymnasieplanering

Förbundsstyrelsen har under året beslutat, att för- och nack-delar med att öppna det samlade utbudet av gymnasieutbild-ningar sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen, ska utredas. Förbunds-styrelsen beslöt dessutom att förutsätt-ningarna för inrättandet av en gemensam gymnasieorganisation i regionen fr. o. m. läsåret 2002 / 2003 ska ses över. Dessa beslut har i mycket präglat arbetet kring gymnasiefrågorna under året. Arbetet kommer att fortsätta under 2001, då beslut förväntas fattas om förändringar i det regionala gymnasiesamarbetet som en följd av styrelsens uppdrag.

Arbetet med att kontinuerligt bygga på plattformen för gymnasiesamarbetet i regionen har fortsatt.

Detta arbete innehåller bl. a ett regionalt forum för diskus-sion av förändrat arbetssätt och förändrade arbetsvillkor inom gymnasieskolan. Förändringarna är betingade av bl. a läroplan, kvalitetskrav, förändrade ekonomiska villkor samt en övergång till en mer kursutformad gymnasieskola med åtföljande orga-nisations- och schemaläggningsfrågor.

Kommunernas förhållanden till de fristående gymnasiesko-lorna har studerats och ett arbete har här påbörjats för att fin-na konstruktiva relationer mellan de fristående gymfin-nasiesko- gymnasiesko-lorna och den kommunala verksamheten.

Samverkansavtal

Fr. o. m. 2000 ingår samtliga kommunerna inom GR fullt ut i det regionala gymnasiesamarbetet, d.v.s. Alingsås och Lilla Edets kommuner medverkar nu även i den gemensamma intagning-en till gymnasiet.

Det gemensamma avtalet för kommunerna i gymnasieintag-ningsområdet har fördjupats genom större krav på informa-tionsutbyte och på bättre kvalitet i utbildningarna, samt utveck-landet av en regional garanti för vissa utbildningar och en bättre uppföljning av eleverna som gått igenom skolan. Redovisning från de skolor som har utbildningar med regional garanti har genomförts. Dessa åtgärder ger också ökade möjligheter att få bättre struktur och ekonomi i dessa verksamheter.

Planeringsträffar genomförs kring samordning av utbildning-ar i regionen. Målet är att få en samsyn kring gymnasieskolans former, innehåll och genomförande. Avtalet utvärderas / om-prövas årligen och bidrar på så vis till att successivt ytterligare fördjupa regionens samarbete på gymnasieområdet.

Under året har för första gången även framtagits ett särskilt samverkansavtal för gymnasiesärskolan.

Gemensamma kurser för gymnasieskolorna

Försöket med att utveckla de gemensamma kurserna i regio-nen har fallit mycket väl ut, d.v.s. där eleverna kan välja vissa kurser som inte de enskilda kommunerna kan starta p.g.a. av för litet elevunderlag i de enskilda kommunerna. Det unika är också att varje elev kan gå kvar i sin hemkommuns skola, men ändå ta del av en kurs anordnad i och av en annan kommun. Elevens valmöjligheter ökar samtidigt som resurserna används

effektivare. Projektet är ett led i det ökade samarbetet mellan gymnasieskolorna i regionen och startade på försök läsåret 1999 / 2000. Projektet är helt unikt både vad gäller idé och omfatt-ning.

Gymnasieintagningen - INDRA

Gymnasieintagningen INDRA - datoriserad intagning till gym-nasieskolan GR handlägger intagningen till 11 av regionens kommuner samt till ett flertal fristående gymnasieskolor i området. GR ombesörjer ansökningar från ca 11.000 elever. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna skall få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieor-ganisation skall vara optimalt fylld, d.v.s. elev och ekonomi skall stå i centrum.

Trender och tendenser läsåret 2000/2001

Registrerade elever

• Antalet elever som är registrerade i Indra är10 850.

Obehöriga

• Antalet obehöriga elever sjunker från 8,6 % till 8,5 %. Rikssnittet är 10,5 %.

Populäraste utbildningar

• De två populäraste utbildningarna är Affärsprogrammet och IT-gymnasiet, vilka har 3,3 respektive 3,2 sökande per plats.

• Flest antal ansökningar har Sp med 1655, NV med 1082 och Teknikprogrammet med 367 förstahandsval.

Utbildningar som under de senaste två åren ökat eller minskat

• Ökar gör Bygg och IT-sektorn.

• Minskar gör Barn och fritid, Fordon, Handel och ad-ministration och Industriprogrammet.

Fristående skolor

• Antal platser på fristående skolor har i jämförelse med 1999 ökat från 525 platser till 1011.

• Av de 9050 elever som är intagna på gymnasieskolan i regionen går 982 (10,9 %) på en fristående skola.

Samverkansavtalet

• Av regionens elever har 475 (6,2%) elever utnyttjat möj-ligheten som samverkansavtalet ger.

• På Musikprogrammet är det 10 (8,8%) elever som ut-nyttjat möjligheten att gå i en annan kommun. • På Teknikprogrammet är det 27 av 493 elever (5,5%)

som har utnyttjat möjligheten att gå i en annan kom-mun, varav 24 går i Göteborg.

Omval

• Totalt har 1328 elever av 9885 ändrat sitt val mellan den 30 mars till den 19 maj.

Läsåret 2001 / 2002 kommer även Alingsås och Lilla Edet att ingå i det gemensamma intagningssamarbetet. Under året har även en översyn angående utveckling av Indra genomförts vilket kommer att innebära dels ett internettbaserat informa-tionssystem i anknytning till gymnasieskolan, dels en möjlighet för den enskilde eleven att registrera sin ansökan på Internet.

(7)

GR Utbildning – Verksamheten 2000

För- och grundskolesamverkan

Under året har prövats att samla en grupp ansvariga för för- och grundskola i såväl kranskommuner som Göteborgs samtliga stadsdelar. Detta har inneburit att en gruppering på 33 ledamö-ter under året har behandlat teman kring relationerna elev / lärare, lärare / skolledare, skolledare / rektor samt rektors över-gripande roll och ansvar. Arbetet ska fortsätta under 2001.

Kunskapscentrum för läsning och

lässvårigheter

Ett förslag att skapa ett nationellt kunskapscentrum för läsning och lässvårigheter har framtagits och översänts till Skolministern. Syftet med kunskapscentret är att öka och vidmakthålla sam-hällets uppmärksamhet på läsning och lässvårigheter, samt för-medla och utveckla kunskap inom området.

Ett kunskapscentrum ska sammanställa och sprida aktuella kunskaper om läsning och lässvårigheter, samt initiera, inspire-ra och stödja utvecklingsprojekt inom området.

Kunskapscentret ska dessutom sammanställa och sprida kunskap om nya hjälpmedel, samt främja ett utbyte av kunska-per mellan forskare och pedagoger på fältet. Centret ska vän-da sig till verksamma inom utbildningsväsendet, barnhälsovår-den, sjukvården och arbetsmarknaden i övrigt.

Kulturkonsuler – CCC

Ett projekt för att aktualisera de europeiska språkens kommu-nikativa möjligheter har startats i samarbete med Konsulära kåren i Västra Sverige. År 2001 är det europeiska året för språk, d.v.s. ett år då det satsas på att bl. a. lyfta fram flerspråklighet och nyttan av denna. Barn och ungdomar som behärskar minst två språk på förstaspråksnivå och dessutom har förankring i flera (minst två) kulturer i ett europeiskt perspektiv kan agera som språklärare och kulturförmedlare. Tanken är att barnens språk som kulturbärare berikar omgivningen, bl. a. skolkamrater och

lärare, genom att barnen på ett lekfullt sätt lär ut sitt språk till sina kamrater och även till de vuxna i sin omgivning.

Interkommunala ersättningar

Ett fortsatt arbete med de interkommunala ersättningarna har gjorts av regionalt sammansatta arbetsgrupper med ekonomer, skolchefer och personal från GR. Resultatet har lett fram till beslut om interkommunala ersättningar för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Avtal har framtagits för köp av elevplatser i skolor med sär-skilt kostsamma utbildningar för barn i behov av särsär-skilt stöd.

Studie- och yrkesvägledning

GR producerar informationsmaterial inför ungdomarnas val till gymnasieskolan, t ex broschyren ”Vad ska jag välja?”, som även finns på GR Utbildnings hemsida. Vid sidan av detta genom-förs informationsdagar för studie- och yrkesvägledare. Under året har en ny satsning genomförts, de s.k. Gymnasiedagarna, där 7.000 ungdomar, som står i tur att välja till gymnasieskolan besökt Svenska Mässan. Här har regionens samtliga kommunala gymnasieskolor och flertalet fristående presenterat sin verksam-het / sitt utbud under två dagar.

För skolpolitiker och förvaltningschefer inom skola och utbildning arrangeras löpande seminarier och konferenser i syfte att informera, dels om ändringar initierade av statsmakter-na, dels om förändringar i utbudet vid regionens gymnasiesko-lor.

Statlig grundutbildning för studie- och

yrkesvägledare

En statlig högskoleutbildning för studie- och yrkesvägledare har under året startat i Göteborgsregionen efter initiativ från GR. Detta sker i samarbete med Malmö Högskola som är huvud-man för utbildningen, vilken genomförs i GRs lokaler. När studenterna efter tre år går ut i för-värvslivet kommer många förmod-ligen att stanna kvar i regionen. Denna satsning är alltså en åtgärd för att förbättra situationen för kommunernas studie- och yrkes-vägledning, där bristen på utbilda-de studie- och yrkesvägledare idag är mycket stor.

Skola–arbetsliv

Projekt kring kontakterna mellan skolan och arbetslivet har fortsatt sedan starten 1999.

Syftet är att hitta former för en bättre samverkan mellan arbetslivet och skolan /kommunerna kr ing verksamheter som prao, APU, och de lokala programråden / utbild-ningsråden / yrkesråden.

(8)

Flera omfattande satsningar har iscensatts på området. Bland dessa kan följande nämnas:

• Korsvägen Vetenskapscentrum (Universeum) med vilket GR avser att samverka när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vidbesök i anläggningen.

• Kvalitetscertifiering av praktikplatser är en satsning i samver-kan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetsplatsförlagd del av elevernas utbildning skall kvali-tetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgi-var- och arbetstagarparter är överens om.

• Inom ramen för Pedagogiskt centrum sker fortlöpande kom-petensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare. • Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsfö-reträdare gemensamt utvecklar programmen, utökas i antal. • Även inom ramen för gymnasieintagningen kommer särskilda

satsningar på skola /arbetslivsfrågorna att göras.

• Under året har startats en flerårig satsning ”Dialog 2000”, som syftar till att förbättra kontakterna mellan grundskolans elever i åk 8 och arbetslivet i regionen. Ursprungligen var tanken att höja intresset för naturvetenskap och teknik inför gymnasie-valet. Projektet ger emellertid ökade möjligheter för företag även i andra branscher, t ex ”vård och omsorg” inom den offentliga sektorn, att kunna marknadsföra sig gentemot ung-domarna. Ett annat syfte med projektet är att få igång diskus-sioner (dialoger) mellan representanter för näringslivet (lokala företagare) och skolan (politiker, lärare, skolledare, studie-och yrkesvägledare) samt med föräldrar.

Vuxenutbildning - komvux och kunskapslyftet

Arbetet inom GR kring vuxenutbildningen (komvux och kunskapslyftet) har förändrats avsevärt och utvecklats snabbt under året. Utvecklingen inom den statliga satsningen ”Kun-skapslyftet” har inneburit stora förändringar inom vuxenutbild-ningen. Kommunerna har inte längre ”monopol” på denna verksamhet.

Nätverksarbetet genomförs nu, förutom i en allsidigt sam-mansatt regional grupp, i förändrad form med ett mer decen-traliserat arbetssätt i regioncirklar anpassade efter kommuner-nas geografiska och funktionella förutsättningar.

Samverkan med Göteborgs universitet och

Chalmers

GR har tillsammans med Göteborgs universitet och Chalmers haft ett ökat samarbete och fördjupade kontakter mellan gym-nasieskolorna i regionen och universitetet / högskolan. Former för detta har varit forskningssamarbete, pröva på-kurser som-martid för gymnasieelever och diskussioner om gymnasielek-torns roll. Vidare satsningen på Öppet hus där forskare och praktiker kommer samman, vilket med gott resultat arrangeras sedan ett par år tillbaka.

Projekt Korsvägen – Universeum

GR är i samarbete med näringsliv, universitet / högskola och regionens kommuner på god väg att etablera ett nationellt natur- och teknikvetenskapscentrum vid Korsvägen i Göteborg. GR har ur en rad perspektiv en viktig roll i detta arbete. Dels genom att medverka till att denna viktiga satsning kommit till stånd, dels genom att inom ramen för Pedagogiskt centrum verka för att stärka pedagogers kompetensutveckling inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.

MNT-institutet

GR Utbildnings MNT-institut har under året fortsatt sin verk-samhet. I samarbete med näringslivet har lärare som undervisar i matematik, naturvetenskap och teknik fått möjlighet att sam-arbeta med företag i form av särskilda besök med pedagogisk inriktning, m.fl. aktiviteter. Därtill har lärarna erbjudits semin-arier med föreläsare från högskolor och näringsliv. Verksamheten innefattar nu såväl gymnasie- som grundskolelärare.

Regional Pedagogisk Projektledarutbildning

-RPU

Projektet genomförs mot bakgrund av den kommande bristen på pedagoger samt av intresset för kompletterande kompetens i skolan. Den utbildade pedagogiska projektledaren kommer att kunna delta som inspiratör, kreatör, problemlösare och re-sursskapare i såväl lärararbetslag som i ledningsgrupper. Plane-ring och förberedelser har genomförts under året och samar-bete har etablerats med skolor, utbildningsanordnare, högsko-lor, fackliga företrädare och näringsliv. Utbildningen kommer att genomföras som Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) och därmed ges en statlig finansiering.

Internationalisering i undervisningen

Under 2000 har ett nära samarbete etablerats med flera aktö-rer inom internationaliseringsområdet.

En särskild överenskommelse har slutits med Sida regionsan-svarige. GR Utbildning har under året varit en central aktör i genomförande av kurser och seminarier, utveckling av nätverk och skapande av informations- och kunskapsresurser. Särskilt

(9)

GR Utbildning – Verksamheten 2000

stöd har erhållits för att utveckla en elektronisk kompetenska-talog över resurspersoner i internationaliseringsfrågor och ar-betet med detta har påbörjats.

Under hösten har förberedelser för Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001 företagits med planering av olika aktiviteter, seminarier, läromedelsutveckling, m.m.

Webbplats på Internet

Under 2000 har lärare och elever fått möjlighet att via GR Ut-bildnings webbplats på Internet fortlöpande ta del av GRs omfattande utbud på det pedagogiska området. Under året har även ökad interaktivitet eftersträvats med målsättningen att besökare ska kunna bidra med information, kommunicera, göra beställningar av bl.a. läromedel. T.ex. har ett antal diskussions-grupper etablerats och särskilda erfarenhetsbanker skapats. För att också få en god brukarkontakt uppmuntras elever och föräldrar att studera sidorna och där komma med egna syn-punkter på utlagda frågor. På försök erbjuds några IT-kurser för lärare som halva distanskurser, vilket innebär att kursdeltagare möts några gånger men däremellan arbetar via Internet, tillsam-mans med kursledare och övriga i kursen.

IT-satsningar

Satsningen på IT-frågorna under de gångna åren har gett stort genomslag. GR Utbildning har under året ytterligare utveck-lat denna verksamhet, t.ex. i form av skolpresentationer på Internet, datasäkerhetsfrågor och IT-användning bland elever med dyslexi och bland barn i behov av särskilt stöd. Området som rör pedagogiska / metodiska aspekter som följer i IT-ut-vecklingens spår och de hot och möjligheter som detta inrym-mer beaktas särskilt. IT, både som ett pedagogiskt och adminis-trativt verktyg, belyses med inriktning mot målgruppen skol-ledare.

Nätverk inom utbildningsområdet

Förvaltningscheferna för skola och utbildning (från förskola till vuxenutbildning) i regionen har sedan flera år ett nätverk för ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse i regionen. Här tas också initiativ till verksamheter och projekt för att utveckla skolan.

I arbetet med och utvecklingen av läromedel är idé- och erfarenhetsutbyte i nätverk basen för verksamheten.

GR Utbildning initierar och administrerar träffar för bl. a. mediepedagoger, speciallärare, GRITiS-gruppen, IT-ansvariga och bibliotekschefer. Nätverken deltar aktivt i diskussionen kring det löpande arbetet, men är främst engagerade i det ut-vecklingsarbete som pågår parallellt. GR Utbildning driver även nätverk med grundskole- och gymnasierektorer, fortbildnings-ansvariga, skolekonomer, schemaläggare, vuxenutbildningsan-svariga, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger samt ut-vecklings- och kvalitetsansvariga.

Kvalitetskartläggning

Projektet syftar till att kartlägga det arbete som görs på

kvali-tetsområdet och att i olika former såsom på konferenser, mäs-sor, via hemsidor på Internet etc. presentera modeller för kva-litetsarbete, sammanföra resurspersoner på området, skapa de-batt kring tillvägagångssätt och resultat och härigenom medver-ka till att mångfalden i arbetet med kvalitetsfrågorna ömedver-kar. Detta arbete har påbörjats under året och resultaten expone-ras fortlöpande i olika former.

Regionala bilder av skolan

GR har startat ett arbete som syftar till att samla in uppgifter som fortlöpande ger ”bilder” av skolverksamheten i regionen. Detta arbete fortsätter dels i syfte att komplettera de bilder som finns idag, dels i syfte att göra dessa studier longitudinella så att man kan följa utvecklingen över tid och i olika sammanhang. Utbild-ningsgruppen kan exempelvis analysera / diskutera förändring-ar och ev. åtgärder för att vidmakthålla / höja kvalitén i utbild-ningsarbetet, vilket blir viktigt inte minst inom ramen för det fördjupade samarbete som kommit till stånd genom det regi-onala samverkansavtalet.

I satsningen ingår främst att sammanställa och kommentera befintliga uppgifter, men också att producera egna underlag. Syftet är att hitta några för regionen viktiga nyckeltal på kva-litetsområdet för att undersöka sambandet mellan resurser, resultat och upplevd brukarnytta.

Sambandet – samarbete med

lärarutbildningen

Dialogen med lärarutbildningen på Göteborgs universitet har fördjupats genom projekt ”Sambandet”, som är ett samarbete mellan GR Utbildning och Institutionen för didaktik och pedagogik. Hittills har ”Sambandet” resulterat i en etablering av partnerskolor för att fördjupa kontakten mellan universite-tet och praktikskolorna, utveckling av nätverk för lärarstude-rande och nyutbildade lärare för att fånga upp synpunkter och öka kvalitén på utbildningen samt uppmuntran till skoltjänst för lärarutbildare som en kompetensutveckling.

Vidare finns nu GR mycket väl representerat i både styr- och referensgrupper som arbetar med att etablera den nya lärarut-bildningen vid Göteborgs universitet, vilken både vad gäller innehåll och form beaktar många av de synpunkter som GR haft på GUs lärarutbildning genom åren.

Harmoniseringsprojektet

Hösten 1998 startade Harmoniseringsprojekt 3 - ”Ansvar och inflytande för alla” - med mål att öka elevernas delaktighet, ansvarstagande och inflytande i gymnasieskolan. Projektet skul-le också ge goda förutsättningar till att etabskul-lera bestående nätverk mellan lärare från olika kommuner inom Göteborgs-regionen.

Detta tvååriga projekt har organiserats som ett samarbete mellan gymnasieskolor inom Göteborgsregionens kommunal-förbund och Göteborgs universitet. Därmed har man också skapat ett naturligt forum för informations- och erfarenhets-utbyte mellan skola, kommun och högskola.

(10)

harmoniseringsprojekten på två sätt.

Dels är detta första gången som elever aktivt har deltagit i arbetet. Drygt hundra elever och cirka 75 lärare och skolleda-re från 12 gymnasieskolor har ingått i diskussionsgrupper skri-vit artiklar, bidragit med teckningar och fotografier för att på olika sätt ge sin syn på inflytandefrågor i dagens gymnasiesko-la.

Dels har så gott som samtliga kommuner inom GR deltagit i projektet. Exempel på innehåll som diskuterats: Är det någon idé att engagera sig i elevdemokrati? Sätter marknaden betyg? Är godkänd detsamma i Kungsbacka och Stenungsund? Det är ett imponerande arbete som lagts ner och vars resultat finns dokumenterat i två böcker: ”Vi hörs!” och ”Mitt LIV”. Den sistnämnda skildrar speciellt elever som går på Individuellt program och deras funderingar kring skola och inflytande. Projektets final gick av stapeln på Börsen i Göteborg i maj månad.

Läromedelssamordning

Samtliga medlemskommuner inom regionen innefattas idag av GRs läromedelssamordning. Detta innebär att drygt 500 sko-lor tar del av denna service, vilket:

• sparar tid och pengar för den enskilda skolan / kommunen, • ger skolans personal en bred och aktuell information kring

ett komplext läromedelsutbud,

• bidrar till läromedelsutvecklingen dels genom pedagogisk debatt, dels genom egen produktion av läromedel där loka-la / regionaloka-la behov finns som inte tillgodoses av de traditio-nella läromedelsproducenterna,

• bidrar till positiva miljökonsekvenser genom att antalet trans-porter till respektive skolenhet drastiskt minskar, då också alla leveranser samordnas, vilket redovisats i en miljöstudie under 2000 som konstaterar att denna samverkan reducerar trafik-arbetet till 20% av vad det skulle vara om ingen samordning fanns.

Läromedelsinformation

Genom GR erhåller förlagen en omfattande och viktig infor-mation och marknadsbild. Detta resulterar i ett fördjupat sam-arbete. Årligen arrangeras ett stort antal pedagogiska forum och pedagogiska bokcafé med information i den

per-manenta läromedelsutställningen på GR, Gårdavä-gen 2, vilken har expanderat och blivit än mer publikvänlig. I utställningen finns ett 30 tal förlag representerade samt ett referensbibliotek för spe-cialpedagogik ,aktuell pedagogisk litteratur samt möjlighet att se och utforska aktuella läromedel inte minst de som presenteras i digitala, interaktiva medier.

GR arrangerar årligen under två dagar i januari på Svenska Mässan en läromedelsutställning, den största i sitt slag i landet med över 6.000 besökare. Flertalet, ca 60 betydande, förlag deltar som utstäl-lare.

Internationella pedagogiska produkter

GR Utbildning exponerar sedan länge internationella lärome-del, något som successivt utvidgas i olika former. I läromedels-utställningen exponeras produkter och produktkataloger, till-sammans med video- och dataprogram från främst den engelsk-språkiga marknaden .

Vidare visas exempel på franska, spanska och tyska produk-ter. Inför Sveriges ordförandeskap i EU 2001 har ett antal in-ternationella områden genomlysts till stöd för regionens sko-lor.

Multimediasatsning

Video-, ljud och datavärlden utvecklas allt mer till en gemen-sam digitalvärld. Bearbetning av medier sker via datorer med professionella eller semi-professionella verktyg. GR erbjuder skola och kommun kunskap och moderna tekniker att arbe-ta med ljud, bild och daarbe-ta var för sig eller i integrerad form. GR har till-sammans med regionens mediagymnasier startat en sam-verkanspool för att förse bl. a. regional-digital-teve med inspel-ningar ”av, för och med ungdomar”.

Under året har ett antal egna produktioner färdigställts som sedan finns för utlåning till regionens skolor och för försäljning till skolor utanför Göteborgsregionen.

Bland dessa kan ”Västergötland”, ” Bohuslän” och Evert Taube” nämnas.

Upphovsrättsfrågor

Upphovsrättsfrågorna bevakas främst ur ett skolutvecklingsper-spektiv. Regelverk kring användning av tryckt material och kring ljud- och bildinspelningar finns beskrivet i förenklade ”lathundar” för skolan.

GR Utbildning sprider information genom utskick, på hem-sidan samt genom att arrangera seminarier i ämnet ”medier och upphovsrätt”. De mycket komplexa upphovsrättsfrågorna belyses dels i syfte att fortlöpande hålla användare informera-de om vad som gäller idag, informera-dels i syfte att följa och om möjligt påverka den snabba utvecklingen på medie- / IT-området.

(11)

GR Utbildning – Verksamheten 2000

Skolbiblioteken

Då många skolbibliotek nu söker nya former för sin verksamhet utvecklar GR erfarenhetsutbyte och sam-ordning för att erbjuda skolan fortbildning, information, inspiration och gemensamma inköpskanaler.

GR fokuserar på ämnet skolbibliotek som en central del i den lokala skolutvecklingen. Under året presen-terades ett omfattande utbud av erbjudanden, goda exempel, webbsidor och internationella utblickar i ämnet. Under 2000 startade ett treårigt skolutvecklings-projekt med fokus på skolbibliotek (www.helvetesgapet.to). Denna satsning stöds ekono-miskt av bl.a. Skolverket.

Läromedel – Ljud- och bildbibliotek

För att möta efterfrågan från elever och lärare vad gäl-ler undersökande arbetssätt har GR ytterligare utvecklat sin kundmottagning och sätter tillgängligheten i fokus. Medieutbudet görs också än mer uppdaterat och lättillgäng-ligt genom att skolan har tillgång till en elektronisk katalog med koppling till ett bokningssystem, där man direkt och via Inter-net ska kunna se om den önskade titeln är tillgänglig för lån. Att GR tar fram fler videokopior inom prioriterade ämnes-områden ger också en ökad möjlighet för skolan att kunna disponera det lånade materialet mer flexibelt. Under 2000 uppgick antalet lån till medlems- kommunernas skolor / lära-re / elever till drygt 150.000. Stor vikt läggs vid en väl genom-tänkt infrastruktur i syfte att underlätta lån och öka tillgänglig-heten.

UR-samarbete

Samarbetet på läromedelsområdet med Utbildningsradion (UR) har fortsatt vad gäller information och marknadsföring. Som ett viktigt led i detta arbete har en gemensam läromedelsdatabas etablerats, vilken via Internet skall ge elever och lärare en ännu bättre tillgång till uppdaterad information och goda sökverk-tyg.

En tydligt uttalad målsättning från UR är att bättre än tidi-gare lyssna på skolans synpunkter, vilket GR Utbildning påta-lat under senare år. Genom samarbetet med UR ges GR Ut-bildning en unik roll som förmedlare och återkopplare av information mellan UR och regionens avnämare.

Göteborg 010120 Börje Rådesjö Utbildningschef

Utbildningsgruppens

sammansättning

Vivi-Ann Nilsson (s) Göteborg, ordf Hillevi Ottosson (m) Kungsbacka, vice ordf Jarl Karlsson (s) Ale

Tommy Johansson (s) Alingsås Agneta Granberg (m) Göteborg Hans Hansson (v) Göteborg Jan Gustafsson (s) Härryda Miguel Odhner (s) Kungälv Henrik Ripa (m) Lerum Peter Spjuth (v) Lilla Edet Hans Bergfelt (m) Mölndal

Lotten Winström Carlsson (fp) Partille Carola Granell (s) Stenungsund Thomas Fransson (kd) Tjörn Birgitta Svensson (mp) Öckerö

(12)

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

|

Besök Gårdavägen 2

|

Post Box 5073, 402 22 Göteborg

|

|

|

GRänslöst.

References

Related documents

Dåvarande landshövdingen i Malmö, Gösta Netzén, gjorde en mycket stor insats genom att hjälpa oss få alla de fem svenska statliga organs till- stånd för internationell matbomb-

Figur 8: Andel elever med slutbetyg från årskurs 9 som klarat alla ämnen samt andel elever som uppnått gymnasiebehörighet vid åk 9-skolor i Nacka, år 2021 (procent)... Årskurs 9

elevernas fördelning på program och inriktningar är i stort sett oförändrad jämfört med hösten 2004. Inga förändringar av dessa antaganden har gjorts sedan förra året.

Resultaten från Petterssons (2011) avhandling är relevanta när det gäller differentierad svenskundervisning för högpresterande elever eftersom de visar att berikning och

Skolverkets regionala organisation inom avdelningen för analys och stöd har ansvaret för att genomföra utvecklingsdialogerna med kommunerna.. För att leda förändringsarbetet har

Uppgifter om kostnader för utbildning med landsting och fristående skolor som huvudman har samlats in sedan 1992, för specialskolan samt sameskolan sedan budgetåret 92/93, från

Som framgår av studiens resultat finns behov av att göra upp tydliga anvisningar för hur speciallärarsamarbetet mellan stadiernas speciallärare kring barn med särskilt stöd

I rapporter från tidi- gare år (1999 och bakåt) ingår inter- nationella skolor och riksinternatsko- lor i genomsnittet för fristående sko- lor, vilket bör beaktas vid jämförelser