Gaturumsmätningar
av VOC vid
Sprängkullsgatan i
Göteborg
Vintern 2004/05
Göteborg 2005-05-26 Rapport 139IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Manne Johansson
RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary
Organisation/Organization
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. Projekt titel/Project title
Gaturumsmätningar av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg Adress/address Box 5302 400 14 Göteborg Uppdragsgivare/Client Telefonnr/Telephone 031-725 62 00 Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen Plan och Trafikavd 414 59 Göteborg
Rapportförfattare/author
Manne Johansson Karin Persson
Rapportens titel och undertitel/Title and subtitle of the report
Gaturumsmätningar av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg vintern 2004/05 Sammanfattning/Summary
På uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram har IVL genomfört mätningar av lättflyktiga kolväten i ett gaturum vid Sprängkullsgatan i Göteborg under vinterhalvåret 2004/05.
Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren/Keywords
gaturumsmätning, lättflyktiga kolväten, VOC, bensen, toluen, xylen, miljökvalitetsnorm
Bibliografiska uppgifter/Bibliographic data
Sammanfattning
På uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram har IVL genomfört mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) i ett gaturum vid Sprängkullsgatan i centrala Göteborg under vinterhalvåret 2004/05. Mätningarna är en uppföljning av tidigare mätningar vinterhalvåren 1997/98–2003/04 vid samma mätplats.
Vinterhalvårsmedelvärdena för bensen, toluen och summa xylen var lägre under vintern 2004/05 jämfört med de tidigare sju vinterhalvåren som mätningar av VOC genomförts på Sprängkullsgatan. Medelvärdet för bensen var 3,0 µg/m3, för toluen 10 µg/m3 och för summa xylen drygt 8 µg/m3. Halterna av övriga komponenter var lägre eller på jämförbar nivå med tidigare års mätningar, undantaget oktan som har ökat sedan 1997/98.
Orsaken till de lägre halterna under den senaste mätsäsongen jämfört med föregående år är bland annat den milda och blåsiga vintern, med medeltemperaturer över de normala under alla månader utom mars.
Miljökvalitetsnormen för bensen baseras på årsmedelvärde. För att kunna jämföra uppmätta halter av bensen på Sprängkullsgatan har ett årsmedelvärde uppskattats utifrån uppmätta halter under vintern 2004/05. Uppskattningarna gav ett årsmedel på knappt 2,4 µg/m3, vilket är lägre än miljökvalitetsnormen på 5 µg/m3.
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND ...1 2. MÄTMETOD ...1 3. MÄTPLATS ...2 4. RESULTAT...3 4.1. DATATILLGÄNGLIGHET...3 4.2. VÄDER...3 4.3. VECKOMEDELVÄRDEN...4 4.4. VINTERHALVÅRSMEDELVÄRDEN...5
4.5 FÖRHÅLLANDEN MELLAN VOC-KOMPONENTER...5
5. JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL ...7
5.1. MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...7
5.2. JÄMFÖRELSER MED MÄTRESULTAT...8
6. REFERENSLISTA ...10
BILAGA 1 Metodbeskrivning
1. Bakgrund
Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och därmed introducerades ett nytt verktyg i det svenska miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning med avsikten att skydda människors hälsa. I förordningen 2001:527 (med ändringar 2003:112, 2003:432 och 2004:661) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ingår en norm för bensen.
Enligt MKN skall alla kommuner kunna redovisa luftkvalitetssituationerna med avseende på de komponenter som ingår. För att reglera om luftkvaliteten ska över-vakas med hjälp av mätningar och/eller beräkningar har utvärderingströsklar införts. För storstäder som Göteborg, med fler än 250 000 invånare, är dock mätningar tvingande. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsluft skall vara uppfyllda för utom-husluft i miljöer där människor vistas, med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Mätningar av luftföroreningar i gaturum har härmed blivit ännu viktigare för landets kommuner eftersom högst halter, och därmed störst risk för överskridande av gränsvärden, vanligen förekommer i gaturum.
Inom det nationella miljömålet "Frisk Luft" finns också ett mer långsiktigt delmål för bensen (Regeringsprop. 2000/01:130).
Göteborgsregionens luftvårdsprogram har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att mäta halten av lättflyktiga kolväten (VOC) vid Sprängkullsgatan i Göteborg. Dessa mätningar har pågått sedan vinterhalvår 1997/98. För att kunna identifiera ett av de ur luftkvalitetshänseende mest belastade gaturummen föregicks mätningarna av en kart-läggning av VOC-halterna i en rad hårt luftföroreningsbelastade gaturum i Göteborg (Persson, K., 1997).
I denna rapport redovisas mätningarna för vinterhalvår 2004/05. Jämförelse görs med tidigare års mätningar och med MKN och miljömål. Tidigare år har halterna även jämförts med halter i urban bakgrund på Kungsportsplatsen. Dessa mätningar avslutades dock efter vinterhalvåret 2001/02.
2. Mätmetod
Mätningarna sker veckovis med diffusionsprovtagning, s.k. passiv provtagning, och veckomedelvärde för åtta olika VOC-komponenter (bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, m+p-xylen, o-xylen och nonan) erhålles. Metoden bygger på gasers naturliga rörelser i luft genom molekylär diffusion. En utförlig beskrivning ges i Bilaga 1. VOC-provtagaren består av ett rör i rostfritt stål som är fyllt med ett adsorptionsmaterial (Tenax - TA) på vilket kolväten adsorberas. Provtagningsflödet bestäms av sträckan mellan inloppet på röret och adsorbenten. Efter exponering försluts provtagaren och skickas tillbaka till IVL:s laboratorium för analys på gas-kromatograf. Analysen av VOC är ackrediterad av SWEDAC (Styrelsen för teknisk ackreditering).
3. Mätplats
Mätningarna har utförts i gaturum på Sprängkullsgatan. Utmärkande för mätplatsen är att det i närområdet dagligen vistas många människor t.ex. på trottoarer, i bostäder, på kontor och i skolor. Mätsonden är placerad 2,5 meter över marken på en kombinerad cykel/gångbana och cirka 2,5 meter från en husfasad. Från sonden är det cirka 2 meter till en dubbelriktad gata med två filer i varje riktning.
En mindre korsning (Sprängkullsgatan - Parkgatan) är belägen cirka 100 meter från mätpunkten och ytterligare ca 30 meter bort finns en större korsning (Södra Allégatan - Sprängkullsgatan), se Figur 1. Sprängkullsgatan trafikeras dagligen av cirka 15 000 fordon och andelen tung trafik är mindre än 10%.
Mätpunkten uppfyller i stort sett de krav på mätplatsens placering som ställs i Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder (NFS 2000:12) samt i EUs direktiv (2000/69/EC).
Figur 1 Mätsondens placering på Sprängkullsgatan. Kartan är hämtad från http://api.geosition.com/goteborg/
4. Resultat
4.1. Datatillgänglighet
Vinterhalvårsmätningarna påbörjades vecka 41 (4 oktober, 2004) och avslutades vecka 13 (4 april, 2005), d.v.s. totalt 26 veckor. Mätdatatillgängligheten var 100% under perioden.
4.2. Väder
Första halvan av oktober bjöd på en del sol men också kalla nätter med en ordentlig köldknäpp den 10-12. Under den andra halvan av månaden regnade det kraftigt i södra Sverige vid några tillfällen. Den 22-23 fick västra Götaland mycket nederbörd med lokalt stora mängder hagel. November var fram till den 13 förhållandevis mild. I Göteborg noterades 13.9º den 1 vilket är den högsta novembertemperaturen sedan mätningarnas början. Vintern slog dock till den 18 då ett kraftigt snöoväder passerade södra Sverige.
Efter en radikal omläggning av väderläget i månadsskiftet november/december blev december mycket mild i Västsverige. Vid några tillfällen medförde intensiva lågtryck stormvindar över södra Sverige, exempelvis den 5-6 och 22-23. Den 13-14 föll drygt 15 mm nederbörd i Göteborgsområdet. Januari månads i särklass dominerande väderhändelse var den våldsamma storm som lamslog södra Sverige den 8-9 då orkan uppmättes i vindbyarna. Månaden såg länge ut att kunna bli rekordmild men en kallare avslutning satte stopp för det. Stora regnmängder föll i sydvästra Sverige under den milda och blåsiga perioden fram till den 21.
Efter en mild, nederbördsfattig och torr inledning på februari kom så vintern med ett oväder den 12-14 med kraftig vind och stora mängder snö. Göteborgsområdet fick då ett varaktigt snötäcke då det därefter var övervägande kallt. Hela sista vecka var betydligt kallare än normalt. Marsvädret i Västsverige var högtrycksdominerat under praktiskt taget hela månaden som var ovanligt solig. Under månadens tre första veckor var nätterna extremt kalla för årstiden, vilket höll nere dygnsmedel-temperaturen trots de soliga dagarna. Kallast var det morgonen den 3 då det var -15.8º i centrala Göteborg. Den 21-23 kom dock våren i stort sett samtidigt till större delen av landet. (SMHI, Väder och Vatten 2004 och 2005)
Månadsmedel av temperatur och nederbördsmängder under perioden redovisas i Tabell 1.
Tabell 1 Temperatur och nederbördsmängd i Göteborg under oktober 2004-mars 2005. Månad Medel-temperatur (º C) Normal-temperatur 1961-1990 (º C) Nederbörd (mm) Normal nederbörds-mängd 1961-1990 (mm) oktober 2004 8.9 8.9 115 83 november 2004 4.0 4.2 82 82 december 2004 4.2 0.8 76 72 januari 2005 2.9 -1.1 126 61 februari 2005 -0.3 -1.2 43 40 mars 2005 0.7 1.6 41 49
4.3. Veckomedelvärden
Veckomedelvärden för samtliga parametrar från mätningarna på Sprängkullsgatan under vinterhalvåret 2004/05 finns redovisade i Bilaga 2. Halterna av bensen, toluen samt summa xylen (m-, p- och o-xylen) visas även i Figur 2. Veckomedelhalterna för bensen varierade mellan 1 - 5 µg/m3 under vinterhalvåret, medan toluen och summa xylen varierade mellan 3 - 18 µg/m3 respektive 3 - 13 µg/m3. Variationerna mellan veckomedelvärdena är likartad för samtliga tre parametrar, se Figur 3.
0 1 2 3 4 5 6 0441 0442 0443 0444 0445 0446 0447 0448 0449 0450 0451 0452 0453 0501 0502 0503 0504 0505 0506 0507 0508 0509 0510 0511 0512 0513 (vecka) bensen (µg/m 3 ) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 toluen, M+P+O-xylen (µg/m 3 )
BENSEN TOLUEN M+P+O - xylen
Figur 2 Veckohalter av bensen, toluen och m-, p- och o-xylen (µg/m3) från mätningarna på Sprängkullsgatan vinterhalvåret 2004/05.
4.4. Vinterhalvårsmedelvärden
Halterna på Sprängkullsgatan var under vinterhalvåret 2004/05 generellt lägre eller på jämförbar nivå med halterna under de tidigare sju vinterhalvåren (se Tabell 2). Undantaget är nonan och oktan, där halterna har ökat sedan mätningarna började vintern 1997/98. Haltminskningen av bensen, toluen och xylen har varit ca 70-80% sedan första vinterhalvårets mätningar (1997/98). Den stora haltminskningen av bensen under åttaårsperioden kan till stor del förklaras av minskade bensenemissioner från vägtrafiken till följd av en ökad andel katalysatorförsedda bilar och minskat benseninnehåll i bensin.
Jämfört med vinterhalvåret 2003/04 var halterna av bensen, toluen, nonan, etylbensen och xylen lägre medan halterna av oktan var högre. Vinterhalvårsmedelvärdet av butylacetat var samma som året innan. Vinterhalvårsmedelvärdet av bensen var knappt 20% lägre, medan toluen och xylen var 20-25% lägre. Klimatet under vintern 2004/05 var milt och dessutom blåsigt, med medeltemperaturer över de normala under alla månader utom mars, se Tabell 1. Detta har sannolikt bidragit till de lägre halterna genom t.ex färre inversionstillfällen, bättre omblandningsförhållanden, mindre förbränning och färre kallstarter av bilmotorer.
Tabell 2 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC (µg/m3) vid Sprängkullsgatan.
Bensen Toluen Oktan Butyl-acetat Etyl-bensen m, p-xylen o- xylen Nonan 04/05**** 3.0 10 0.7 <0.20 1.5 6.2 1.9 0.5 03/04*** 3.6 13 0.6 <0.20 2.0 7.7 2.5 0.6 02/03** 5.8 17 0.7 <0.20 2.7 10 3.2 0.6 01/02* 7.1 19 0.7 <0.20 3.0 11 3.9 0.5 00/01 7.4 20 0.7 <0.20 3.1 11 4.0 0.5 99/00 8.4 24 0.6 <0.20 3.7 13 4.6 0.4 98/99 10 26 0.6 0.50 3.7 14 4.8 0.4 97/98 13 39 0.6 0.20 4.7 20 6.1 0.3 * mätperiod v. 49-16 ** mätperiod v. 43-16 *** mätperiod v. 41-14 **** mätperiod v. 41-13 övriga års mätningar v. 40-13
4.5. Förhållanden mellan VOC-komponenter
Kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen ger en viss indikation om vilka källorna till de uppmätta halterna av VOC kan vara. Vägtrafiken är den klart dominerande källan till VOC-halterna i centrala Göteborg. Kvoterna varierar mellan olika tätorter och beror främst på fordonsparkens sammansättning, bränsletyp, körsätt, frekvensen kallstarter, andelen katalysatorbilar och deras effektivitet.
Andelen bensen jämfört med toluen och xylen är även beroende av meteorologiska förhållanden. Bensen är stabilare i atmosfären än vad toluen och xylen är, vilket medför att kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen generellt är lägre i bakgrundsluft1 jämfört med luften nära källorna, som t.ex. i ett gaturum. Detta innebär att under år med goda omblandningsförhållanden kan inblandning av bakgrundsluft ge lägre kvoter jämfört med år med sämre omblandning.
I Tabell 3 presenteras kvoterna mellan toluen/bensen samt xylen/bensen för Spräng-kullsgatan från vinterhalvåret 1997/98 till 2004/05 och den urbana bakgrundsstationen vid Kungsportsplatsen t.o.m. vinterhalvåret 2001/02.
Kvoterna mellan toluen och bensen på Sprängkullsgatan har vaierat mellan 2,6 - 3,6 under vinterhalvåren 1997/98 till 2004/05. Under det sista vinterhalvåret, 2004/05, var kvoten 3,3. Vad gäller kvoterna för xylen och bensen har de varierat mellan 1,8 - 2,0 under de fem första mätperioderna. Under de senaste två vinterhalvåren har kvoterna varit högre, 2,8 respektive 2,7. Den procentuella minskningen av bensenhalterna har under sjuårsperioden varit något högre än minskningen av toluen och xylen, se Figur 3.
Tidigare jämförelser mellan kvoterna i gaturum och urban bakgrund visar att kvoterna är högre i gaturummet än i den urbana bakgrunden. I den urbana bakgrunden sker en större inblandning av bakgrundsluft med högre andel bensen till följd av dess högre stabilitet i atmosfären jämfört med toluen och xylen.
Tabell 3 Kvoterna mellan toluen och bensen samt xylen och bensen vid Sprängkullsgatan 1997/98 – 2004/05 och Kungsportsplatsen 1997/98 – 2001/02.
SPRÄNGKULLSGATAN KUNGSPORTSPLATSEN
toluen/bensen xylen/bensen toluen/bensen xylen/bensen
04/05 3.3 2.7 - - 03/04 3.6 2.8 - - 02/03 3.0 2.4 - - 01/02 2.6 2.0 2.0 1.3 00/01 2.7 2.0 2.1 1.3 99/00 2.8 2.1 2.3 1.5 98/99 2.6 1.8 2.4 1.7 97/98 3.0 2.0 2.6 1.8 1
0 2 4 6 8 10 12 14 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 vinterhalvår bensen (µg/m 3 ) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
toluen och M, P, O-xylen (µg/m
3 )
Bensen Toluen M, P, O-xylen
Figur 3 Medelhalter av bensen, toluen och m, p, o- xylen (µg/m3) under vinterhalvåren 1997/98 - 2004/05.
5. Jämförelser med miljökvalitetsnormer och
miljömål
5.1. Miljökvalitetsnormer och miljömål
Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning med avsikten att skydda människors hälsa. I förordningen 2001:527 ( med ändringar 2003:112, 2003:432 och 2004:661) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ingår en norm för bensen på 5 µg/m3 som årsmedelvärde. Halter högre än normen får ej förekomma från och med januari 2010.
I MKN finns även s.k. toleransmarginaler med halter som kan tolereras för tiden fram till 2010. Om kontrollen av halter visar att värdet av MKN, med tillägg av toleransmarginalen, överskrids i en kommun ska kommunen underrätta Naturvårds-verket och berörd Länsstyrelse. NaturvårdsNaturvårds-verket undersöker sedan behovet av att ett åtgärdsprogram upprättas enligt miljöbalken 5 kap. 5 §. Om Naturvårdsverket finner att ett åtgärdsprogram ska upprättas föreslår de till regeringen vem som ska upprätta åtgärdsprogrammet. Toleransmarginalen för bensen är under perioden 1/1 2000 – 1/1 2005 100%, d.v.s. en halt på 10 µg/m3. Den 1/1 2006 reduceras toleransmarginalen till 90% och därefter var tolfte månad med lika stor årlig andel för att nå 0 %, d.v.s. 5 µg/m3 den 1/1 2010.
Enligt MKN skall alla kommuner kunna redovisa luftkvalitetssituationerna med avseende på de komponenter som ingår. För att reglera om luftkvaliteten ska övervakas med hjälp av mätningar och/eller beräkningar har utvärderingströsklar införts. Om tidigare mätningar visar att halterna överstiger den övre utvärderings-tröskeln (ÖUT) skall övervakningen ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. Då halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) räcker det fortsättningsvis med en kombination av mätningar och modellberäkningar. För kommuner där halter i luft är lägre än den nedre utvärderingströskeln är det tillåtet att enbart använda modellberäkningar eller objektiv uppskattning.
För storstäder som Göteborg, med fler än 250 000 invånare, är mätningar dock tvingande.
Inom det nationella miljömålet "Frisk Luft" finns ett långsiktigt delmål för cancer-framkallande ämnen (Regeringsprop. 2000/01:130). Enligt delmålet ska halten av bensen inte överskrida 1 µg/m3 som årsmedelvärde 2020 till skydd av människors hälsa.
5.2. Jämförelser med mätresultat
För att kunna jämföra de uppmätta halterna med miljökvalitetsnormen för bensen bör vinterhalvårsmedelvärdet omräknas till ett årsmedelvärde. Med hjälp av IVL:s URBAN-modell (Persson, K., 1999) har ett årsmedelvärde för Sprängkullsgatan uppskattats utifrån haltkvoter mellan andra mätningar under vinter- och sommarhalvår. Uppskattningen gav ett årsmedelvärde på 2,4 µg/m3.
I Tabell 4 presenteras det uppskattade årsmedelvärdet för Sprängkullsgatan till-sammans med MKN och dess utvärderingströsklar samt det nationella miljömålet för bensen. I Figur 4 presenteras de uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena för 1997/98 – 2004/05 samt beräknade årsmedelvärden tillsammans med MKN, övre- respektive nedre utvärderingströskeln toleransnivån för 2000-2005 samt miljömålet.
Det uppskattade årsmedelvärdet för år 2004 är lägre än både MKN och den övre utvärderingströskeln. Som tidigare nämnts är dock mätningar tvingande för storstäder med fler än 250 000 invånare. Årsmedelvärdet överskrider däremot den undre utvärderingströskeln samt miljömålet.
Tabell 4 Beräknat årsmedel av bensen, miljökvalitetsnormen och dess utvärderingtrösklar samt miljömål för bensen.
Halt
(µg/m3) Beräknat årsmedel 2004 2.4 MKN (halten får ej förekomma efter december 2009) 5 Övre utvärderingströskel MKN 3.5 Nedre utvärderingströskel MKN 2 Miljömål (halten ska ej överskridas 2020) 1
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 ug/ m 3 uppskattade årsmedelvärden uppmätta vinterhalvårsmedelvärden Toleransnivå 2000-2005 MKN ÖUT NUT Miljömål
Figur 4 Uppmätta vinterhalvårsmedelvärden samt uppskattade årsmedel-värden av bensen på Sprängkullsgatan under åren 1997-2004 jämfört med MKN för bensen, dess utvärderingströsklar och toleransnivån för 2000-2005 samt miljömålet för bensen.
6. Referenslista
EU:s direktiv 2000/69/EC: Gränsvärden för bensen och kolmonoxid i luften.
NFS 2000:12: Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för NO2, SO2 och bly.
Persson, K., (1997): Gaturumsmätningar av VOC i Göteborg, IVL L97/110. Persson, K., m fl (1999): URBAN-modellen, IVL L99/7.
Regeringsproposition 2000/01:130: Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. SMHI (2004, 2005): Väder och Vatten nr 10-12, 2004, nr 1-4 2005.
SFS (2001:527): Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. SFS (2003:112) Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. SFS (2003:432): Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. SFS (2004:661): Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
Bilaga 1
Veckovis bestämning av flyktiga kolväten (VOC) i tätort
Vid provtagningen används diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer. Dessa består av ett rör innehållande en adsorbent (här Tenax-TA), som hålls på plats av stålnät i falsade skåror. Vid lagring och transport är rören förslutna i båda ändarna och provtagningen startas genom att den ena förslutningen ersätts av en diffusionstillsats. Denna tillsats ger provtagaren en fast, förutbestämd diffusions- sträcka samtidigt som den har ett stålnät ytterst för att motverka problem med turbulens och fukt. Eftersom provtagaren i första hand är utvecklad för provtagning inomhus, har IVL låtit tillverka en speciell diffusionstillsats med bräm (se figur 1) för att förhindra att vattendroppar vandrar in i röret. Under provtagning hänger provtagarna lodrätt med öppningen nedåt. En fältblank bestående av ett adsorbentrör, vars förslutningar ej tas bort, är monterat parallellt med diffusionsprovtagaren (se figur 2). Provtagningen avslutas genom att röret försluts på nytt. Adsorbentrören renas före användandet genom avvärmning med heliumgasgenomströmning. Renheten kontrolleras genom att rören analyseras omedelbart innan de sänds ut till mätstationerna.
Figur 1. Diffusiv provtagare för kolväten: 1) låsring, 2) rostfritt stålnät, 3) specialkonstruerad diffusionstillsats, 4) rostfria stålnät, 5) adsorbent, 6) provtagningsrör, 7) fasthållande fjäder och 8) förslutning.
Analysen utförs med en automatinjektor, ATD-400 från Perkin Elmer, kopplad till en högupplösande gaskromatograf med flamjonisationsdetektor.
För kalibrering används standardrör från TNO i Holland. Dessa standardrör har i sin tur kontrollerats genom jämförelse med en certifierade referensstandard från BCR (European Community Bureau of Reference), bestående av Tenax-rör innehållande 1 µg av vardera bensen, toluen och m-xylen. Vid varje analystillfälle analyseras ett oexponerat rör som instrumentblank.
BILAGA 2
Veckomedelvärden av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg vintern
2004/2005
VECKA BENSEN TOLUEN OKTAN BUTYL- ACETAT ETYL BENSEN -M+P- XYLEN O-XYLEN NONAN µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 0441 2.9 12 0.49 <0.50 1.7 7.2 2.2 0.53 0442 1.9 6.7 0.66 <0.50 1.0 4.1 1.3 0.54 0443 0.9 3.0 0.43 <0.50 0.52 1.9 0.73 0.40 0444 2.6 10 0.52 <0.50 1.6 6.8 2.0 0.46 0445 3.7 13 0.61 <0.50 2.1 8.5 2.5 0.60 0446 3.1 11 0.39 <0.50 1.8 7.0 2.1 0.26 0447 4.9 18 0.66 <0.50 2.7 10 3.0 0.51 0448 3.4 12 0.80 <0.50 1.6 7.1 2.1 0.49 0449 3.1 11 0.43 <0.50 1.6 6.6 1.9 0.30 0450 3.6 13 0.65 <0.50 2.1 8.3 2.5 0.60 0451 3.3 9.9 0.53 <0.50 1.5 5.7 1.8 0.48 0452 3.3 11 0.40 <0.50 1.7 6.7 2.0 0.23 0453 2.3 7.2 0.45 <0.50 1.1 4.3 1.4 0.37 0501 1.2 3.7 0.40 <0.50 0.57 2.4 0.74 0.55 0502 2.7 8.9 0.49 <0.50 1.3 5.4 1.6 0.52 0503 3.0 9.8 0.63 <0.50 1.4 5.9 1.8 0.44 0504 3.7 11 0.75 <0.50 1.8 7.7 2.3 0.67 0505 4.1 13 0.85 <0.50 2.0 8.5 2.6 0.69 0506 3.1 8.1 0.87 <0.50 1.2 5.0 1.6 0.57 0507 2.6 6.9 0.83 <0.50 1.0 4.2 1.3 0.54 0508 2.8 6.6 1.8 <0.50 1.0 4.0 1.3 0.66 0509 3.7 11 1.4 <0.50 1.6 6.4 1.9 0.46 0510 3.0 9.9 0.67 <0.50 1.5 6.3 1.8 <0.12 0511 2.9 8.4 1.1 <0.50 1.2 5.2 1.6 0.64 0512 2.8 9.2 0.72 <0.50 2.2 8.6 2.4 0.51 0513 3.4 12 0.80 <0.50 1.7 7.5 2.1 0.56
