Utbildningsinspektion i Naturbruksgymnasiet Osby
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av genomförandet... 4
Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Naturbruksgymnasiet Osby den 17 och 18 oktober 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate- rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skol- verket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effek- terna vid kommande inspektionstillfälle
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Naturbruksgymnasiet Osby, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skol- verkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
Vid Naturbruksgymnasiet Osby intervjuades elever från alla tre årskurserna, karaktärsämneslärare, kärnämneslärare, elevråd samt skolledning. Inspektörerna besökte lektioner i kärnämnen och karaktärsämnen. Även andra iakttagelser i
skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakupp- gifter i rapporten.
Beskrivning av skolan
Naturbruksgymnasiet Osby Antal studerande Gymnasieskola 200
Naturbruksgymnasiet i Osby ligger i utkanten av samhället där verksamheten bedrivs i ett antal byggnader. Den äldsta skolbyggnaden byggdes 1842. Sedan 1971 har skolan varit en lantbruksskola. 1991 blev skolan kommunal. 1992 blev skolan ett naturbruksgymnasium med jakt och viltvård, skogsbruk samt sport- fisketurism. Inriktningen Vildmark och äventyr tillkom 2000.
Eleverna på Naturbruksgymnasiet Osby kommer i första hand från Skåne, Blekinge och södra Småland och i några fall från övriga delar av landet.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Naturbruksgymnasiet Osby och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läro- planen och övriga skolförfattningar.
Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Naturbruksgymnasiet Osby fungerar bra. Skolan erbjuder en stimulerande miljö med närhet till både samhälle och natur. Eleverna trivs i den lugna miljön där man finner såväl stimulerande aktiviteter som arbetsro. Det finns ett nära förhållande mellan elever, personal och skolledning. Kommunikationen är ofta direkt vilket dock kan skapa problem när det gäller träning i demokratiska arbetsformer.
Ett stort antal elever är i behov av särskilt stöd i många ämnen, men skolans till största delen behöriga lärare är engagerade i eleverna och erbjuder hjälp i flera former. Det finns även en specialpedagog på skolan.
Rektorn är väl förtrogen med verksamheten.
Skolan är väl försedd med datorer och teknisk utrustning för respektive inrikt- ning.
Inspektörerna bedömer att nedan angiven brist snarast måste åtgärdas.
- Utvecklingssamtal erbjuds inte alla elever minst en gång per termin (7 kap.
19 § gymnasieförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolans värdegrundsarbete bör utvecklas så att det blir målinriktat och aktivt i skolans verksamhet.
- Elevinflytandet bör förbättras kring demokratiska arbetsformer och elever- nas inflytande över sitt eget lärande.
- Det pedagogiska ledarskapet bör bli tydligare så att det på ett mer aktivt sätt bidrar till att stärka det inre pedagogiska arbetet. Förutsättningar bör ges för samverkan mellan lärarna i kärnämnen och karaktärsämnen så att eleverna får en helhet i sin utbildning.
- Rutiner för kvalitetssäkring avseende likvärdiga och rättvisa betyg bör tas fram.
- Informationen förbättras till eleverna om framtida möjligheter till arbete och fortsatt skolgång och vilka konsekvenser det får för deras val av kurser inom gymnasieskolan.
- Skolans bör tillse att personal och elever görs delaktiga i framtagandet av arbetsplanen.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i skollagen och i läroplanen för de frivilliga skol- formerna, Lpf 94, avsnitten 2.1 och 2.2.
Kunskaper
Tabell 1: Resultat nationella proven läsåret 2005–2006. Antal elever.
IG G VG MVG
Del A 11 33 10 0
Del B 8 32 7 2
Svenska B
Muntl. 5 32 15 2
Engelska A 8 33 17 1
Engelska B 1 7 5 0
Matematik A 33 22 8 2
De nationella proven visar på godtagbara resultat i svenska och engelska medan resultaten i matematik är sämre. Flertalet elever går ut skolan med slutbetyg.
Meritvärdet från grundskolan varierar mellan 170 och 300 poäng och det finns ett stort antal elever i behov av särskilt stöd. 54 procent av eleverna läser ett utökat program och någon enstaka elev har ett reducerat program.
Normer och värden
Eleverna uppger att studiemiljön på skolan är mycket bra. De flesta bor i egna rum på skolans internat. Det finns gott om studieplatser på skolan i form av grupprum och bibliotek.
Under intervjuerna säger eleverna att de känner sig trygga. I den enkät som skolan gjort svarar endast 49 procent att det är en skola fri från mobbning.
Andra elever nämner kamratuppfostran, inspark på ”de som det behövs på”, mulning när det är snö och motsättningar mellan olika inriktningar såväl bland elever som bland lärare. Några elever upplever en grabbig stämning på skolan.
Under intervjuerna noterar dock inspektörerna en tydlig mognad från år 1 till år 3 när det gäller värderingar av människor med annan etnisk bakgrund eller sexuell läggning.
Den 1 april 2006 trädde lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Inspektörerna vill fram- hålla att lagen skärper skolans ansvar att motverka alla former av kränkande behandling
Inspektörerna bedömer att resultatet av värdegrundsarbetet bör bli bättre.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för skolformen.
Arbetsmiljö och delaktighet
Naturbruksgymnasiet bedriver inget systematiskt värdegrundsarbete men har livskunskap på schemat i år 1 och följer i viss mån upp detta under lektionerna i samhällskunskap och religion under kommande år. Skolan saknar också likabe- handlingsplan. Rektorn säger i intervjun att man tar tag i mobbning när man upptäcker det.
På Naturbruksgymnasiet börjar varje vecka med en klasstimme där läraren informerar om veckans arbete. Klassråd hålls var tredje vecka eller en gång i månaden. Varje klass har valt representanter till elevrådet. Flera elever uppger att de blivit valda till elevrådet när de själva inte varit med. Elevrådet har inga tydliga uppgifter eller ansvarsområden och arbetet har inte kommit igång ordentligt. Såväl lärare som elever säger att de går direkt till rektorn om de vill ta upp något de inte är nöjda med. Detta arrangemang tycks passa skolan, men gör att man får problem med att lära eleverna demokratiska arbetsformer och elevernas inflytande över verksamheten kan bli lidande. Återkopplingen till klasserna från elevrådets möten sker endast sporadiskt.
Inspektörerna bedömer att elevernas inflytande över undervisningen är begrän- sat. Kursmål och betygskriterier gås som regel igenom inför varje ny kurs men är sällan levande under kursens gång eller i samband med betygssamtal. Någon lärare säger i intervjun att eleverna får bestämma redovisningsform. Några lärare säger att det är läraren som bestämmer ordningen i undervisningslokalen
och att undervisningen planeras gemensamt. Andra upplever att eleverna inte är intresserade av att påverka. I skolans elevenkät svarar 69 procent att de kunnat påverka upplägg och arbetsformer i undervisningen och 60 procent att de varit med och påverkat terminsupplägget tillsammans med läraren.
Enligt gymnasieförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under med- verkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Naturbruksgymnasiet har ”regler för trivsel och ordning” som skickas hem till elev och föräldrar. De är framtagna utan elevmedverkan men kan revideras om någon elev har synpunkter.
Inspektörerna bedömer att skolan måste förstärka sitt förebyggande värde- grundsarbete och att formerna för elevinflytande måste förtydligas och förank- ras hos elever och lärare. Kursmål och betygskriterier bör hållas aktuella under hela kursen. Skolan måste ta fram en likabehandlingsplan.
Innehåll, organisering och arbetssätt i undervisningen
Skolan är organiserad i fem arbetslag, ett för varje inriktning och ett som främst arbetar med år 1 och kärnämnen. Arbetslagen fungerar enligt personalen på skolan bra, men det förekommer inte så mycket samarbete mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Ett undantag utgör ”Grönt tema” under år 1. Där har skolan integrerat Svenska A, Ekologi, Kretslopp och Växt- och djurliv. Man har även under andra året provat något man kallar ”uppdrag” som är ett ämnes- övergripande elevstyrt arbete som pågår under några veckor. ”Uppdragen” har fungerat bra och skolan planerar att fortsätta med dem. Programmålen präglar med något undantag inte kärnämnena.
Undervisningen på Naturbruksgymnasiet Osby är varierad och anpassad efter ämnet och situationen. Man följer årstidernas växlingar och jobbar med sådant som dyker upp för dagen. Samtliga inriktningar är väderberoende och har olika aktiviteter under olika delar av året. Skolan har en lång tradition av att arbeta nära eleverna i små grupper och ofta utomhus. Studiebesök är en viktig del av undervisningen.
Inspektörerna bedömer att undervisningen på ett bra sätt följer de naturliga förutsättningar för de yrken man utbildar för. Naturbruksgymnasiet bör dock förbättra samverkan mellan kärnämnes- och karaktärsämneslärare för att ge förutsättningar för programinfärgning i kärnämnena.
Individanpassning och särskilt stöd
Skolan har en elevgrupp där ett stort antal elever är i behov av särskilt stöd. Det finns en speciallärare på skolan och det finns många möjligheter att få stöd.
Förutom stöd under lektionstid ordnar skolan stödundervisning och läxhjälp på kvällarna. Eftersom eleverna bor på skolan är det ingen som uppfattar det som ett problem att hjälpen förläggs på kvällstid. Inte heller lärarna ser det som ett problem. ”Vi är ju ändå här 24 timmar om dygnet” sa någon lärare, vilket inspektörerna inte kan bedöma men som pekar på den stora omtanken om eleverna som finns på skolan.
Åtgärdsprogram upprättas när en elev riskerar att inte nå målen i en kurs.
Inspektörerna bedömer att skolan har goda möjligheter att upptäcka stödbehov och erbjuder också stöd i olika former. Undervisningen är varierad och kan anpassas efter elevernas behov och intressen.
Utvärdering av lärandet, betygsbedömning och betygssättning
Eleverna har individuella studieplaner som dock saknar uppgifter om språkval och utökat eller reducerat program. Eleverna känner till de individuella studie- planerna men uppger att de inte används. 27 procent av eleverna i år 1 svarar i skolans enkät att studieplanen inte fungerar. 42 procent anser att de inte får tillräcklig information om utbildningen.
Skolledning och lärare uppger att utvecklingssamtal hålls en gång per termin medan elever i år 3 säger att de inte haft utvecklingssamtal sedan ettan. Elever- na säger i intervjun att de saknar kontinuerlig information om hur de ligger till i olika kurser. Här är dock stora skillnader mellan olika lärare.
Skolledningen analyserar inte betygsresultaten. Betygssättning diskuteras ibland inom ämnet men sällan eller aldrig över ämnesgränserna.
Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtal enligt författningen inte hålls på skolan. Skolan bör också skapa rutiner för kvalitetssäkring avseende likvärdiga och rättvisa betyg. Eleverna bör fortlöpande få information om sina utveck- lingsbehov och framgångar i studierna.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
I Osby kommun finns en områdeschef för de två gymnasieskolorna. På Natur- brukgymnasiet finns en rektor på 100 procent, en biträdande rektor på 25 procent, och en schemaläggare på 25 procent. Det finns utrymme för ytterligare 50 procent tjänst i skolledningen. Rektorn uppger att skolan har väl fungerande kommunikation med förvaltningen.
Skolans rektor kommer ursprungligen från skogsnäringen och har genomgått den statliga rektorsutbildningen och är väl förtrogen med verksamheten och uppdraget.
Såväl lärare som elever upplever att rektorn är väl förtrogen med verksamheten men att det pedagogiska ledarskapet är otydligt. Lärarna anser att det förekom- mer för lite pedagogiskt utvecklingsarbete på skolan. Om någon kommer med ett förslag stöder dock rektorn detta. Ansvarsfördelningen mellan rektorn och de biträdande rektorerna är inte helt klar. Rektor menar att tiden inte räcker till för både administration och pedagogiskt ledarskap.
Skolans arbetsplan utgår från kommunens skolplan. Arbetsplanen saknar dock beskrivning av hur man ska uppnå läroplanens mål. Personalen är inte delaktig i framtagandet av arbetsplanen men har möjlighet att ge sina synpunkter på dess innehåll och utformning. Eleverna är inte delaktiga.
Skolans kvalitetsredovisning fokuserar på de utvecklingsområden som diskute- rats fram i kommunens skolutvecklingsgrupp: barns och elevers inflytande, föräldramedverkan och samverkan skola–omvärld. Dessutom har skolan under 2005 genomfört en enkät bland eleverna, där eleverna fått ta ställning till ett antal påståenden under rubrikerna värdegrund, elevmedverkan i undervisning- en, information, arbetsformer och innehåll i undervisningen samt elevernas arbetsbelastning. Elevernas svar har ställts mot tidigare mål och resulterat i nya åtgärder för utveckling.
Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten men att det pedagogiskt ledarskap bör bli tydligare. Ansvarsfördelningen mellan rektorn och de biträdande rektorerna är oklar. Skolans bör tillse att personal och elever görs delaktiga i framtagandet av arbetsplanen.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildning, personal samt läromedel, pedagogiska material och utrustning. Bestämmelser finns i bl.a. skollagen.
Endast en av skolans lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver.
Inom karaktärsämnena finns, förutom lärarna, instruktörer som arbetar med eleverna. All kunskapsbedömning görs dock av behöriga lärare.
Skolan samverkar med andra naturbruksgymnasier i södra Sverige i syfte att få tillräckligt stora deltagargrupper och för att ta fram relevant fortbildning för skolans udda lärarkategorier.
Skolans lokaler är ändamålsenliga och skolan är väl försedd med teknisk utrust- ning inom respektive inriktning. Det finns gott om datorer på skolan.
Eleverna uppger att de får för lite information om vilka möjligheter som finns efter avslutad gymnasieutbildning och vilka konsekvenser det får för deras val av kurser under gymnasiet. Skolans studie- och yrkesvägledare, som delas med kommunens andra gymnasieskola, besöker sällan Naturbruksgymnasiet.
Eleverna har rätt att läsa språk på Ekbackeskolan, men möjligheten begränsas av att skolornas scheman och arbetssätt inte stämmer överens. Några elever i år 3 uppgav att de hade velat läsa tyska för att kunna arbeta med turister inom fiske och äventyr. Eleverna hade inte fått någon information om vilka språk de kan ha behov av inom sin framtida arbetsmarknad.
Det finns ett mindre bibliotek på skolan men man använder sig även av det kommunala som inte ligger långt från skolan.
Inspektörerna bedömer att lokaler, teknisk utrustning och material är av god kvalitet. Man har en kompetent lärarkår med goda möjligheter till kompetens- utveckling. Skolan erbjuder goda möjligheter för eleverna att bredda och fördjupa sin utbildning. Skolan bör dock se till att eleverna får bättre informa- tion av studie- och yrkesvägledare för att kunna göra val som påverkar deras framtida yrkes- och studiemöjligheter.
Datum Ort
2007-03-01 Lund
Nils Pihlsgård Ingela Jonasson Monika Ivarsson
