Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läsår

1/7

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen

Margareta Kärlin, Lotta Skarin Rönngren, Gisela Johansson, Eva Sundman

Vår vision

I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Planen gäller från

Planen gäller till

Läsår

Barnens delaktighet

Händelser i barngruppen tas upp med de inblandade och pedagogerna hjälper till att lösa problem som har uppstått i barngruppen.

Genom samtal med föräldrarna görs även de delaktiga. Barnen och pedagoger arbetar med en kompissol. Barnen får tala om hur en bra kompis ska vara samt skriva upp det på solstrålarna. Genom litteratur relaterad till normer vill vi pedagoger ta upp detta ämne på t ex samlingar där vi diskuterar likabehandlingsfrågor med barnen för att öka deras förståelse för varianter av t ex familjekonstellationer, trostillhörighet, etnicitet och funktionsförmåga.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna på utvecklingssamtal och föräldramöten. Likabehandlingsplanen kommer att finnas på förskolans hemsida.

Personalens delaktighet

Diskutera likabehandlingsfrågor på personalmöten utifrån det material som vi har i verksamheten. Lyfta aktuella händelser i vardagen och påminna varandra om likabehandling.

Förankring av planen

Vi diskuterar och pratar om planen i våra barngrupper, utifrån barnens förmåga. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med

likabehandlingsplanen på våra personalträffar. Vid barnens inskolning informeras föräldrarna om att Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och att det finns utskrivna exemplar på förskolan.

2/7

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Pedagogerna har diskuterat resultatet av utvärderingen på möten och planeringsdagar. Kartläggning har gjorts utifrån etnisk tillhörighet.

Det påbörjade arbetet med barns inflytande i förskolan fortsätter vi med. Diskussioner och övningar gällande barns inflytande har påbörjats och fortsätter kontinuerligt.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

På en av avdelningarna har välkommenskyltar på barnens modersmål påbörjats. Vårdnadshavarna har tillfrågats om namnskyltar på varje barns alla språk. Under hösten kommer många nya familjer och då planerar vi fortsätta med detta. Vi respekterar om man ej vill ha sitt barns namn på annat språk än svenska. I personalgruppen har vi diskuterat kring "egennamnet". Vi har gjort namnskyltsövningen och detta resulterade i att det kändes konstigt och man blev osäker. Det kändes otryggt att ej se sitt eget namn på sitt modersmål. Förståelsen och medvetenheten har ökat hos personalen. Vi tänker mer på vad och hur vi säger samt uttrycker oss. Allt detta för att inkludera istället för att exkludera någon. Viktigt hur vi vuxna förhåller oss. Genom ett öppet bemötande där vi pedagoger ställer frågor, är nyfikna och positiva skapas ett förtroende. Under hösten diskuterar vi vidare och informerar nya vårdnadshavare gällande etnisk tillhörighet.

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Gå igenom åtgärd för åtgärd gällande målen i Likabehandlingsplanen i arbetslaget under verksamhetsplanering och APT. Blev detta gjort? Om nej, varför inte? Vad blev bra respektive mindre bra? Varför? Har utvärderingen visat att vi ska nå nya mål? Ta isåfall med de nya målen i den nya likabehandlingsplanen. Annars jobbar vi vidare för att nå de redan uppsatta målen.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

3/7

Främjande insatser

Namn

Främja likabehandling gällande etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Bejaka det interkulturella arbetssättet och flerspråkigheten på förskolan. Detta för att varje barn ska känna sig trygg och stolt över sig själv, sin bakgrund och sina språk. Målen följs upp genom dokumentationer och diskussioner i arbetslaget under verksamhetsplanering och veckomöten.

Insats

Pedagogerna samtalar med barn och föräldrar om språk. Vi tar reda på vad räkneorden 1-5 heter på barnens modersmål.

Alla barn får sitt namn skrivit på sitt/sina modersmål på förskolan, om familjen så önskar.

Ansvarig

Shadi Rezapoor, Anita Fröberg

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling utifrån ett normmeddvetet förhållningssätt

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Genom fortbildning, litteratur och diskussioner i arbetslaget får vi en ökad kunskap kring normmedvetet förhållningssätt.

Detta innefattar alla diskrimineringsgrunder. Vi använder dokumentationer för att analysera och reflektera. Att all personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag.

På våra träffar med Sörby förskoleområdes Likabehandlingsrepresentanter, kommer förskolans arbete kring normmedvetet förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras.

Insats

Vi fortsätter med fokussamtal kring normer och normmedvetet förhållningssätt på förskolan.

Ansvarig

Gisela Johansson, Eva Sundman

Datum när det ska vara klart

4/7

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Miljöobservation utifrån diskrimineringsgrunderna funktionsnedsättning, etnicitet och ålder

Områden som berörs i kartläggningen

Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalgruppen har gemensamt gjort en miljöobservation utifrån diskrimineringsgrunderna, funktionsnedsättning, etnicitet och ålder.

Resultat och analys

Vi kartlägger utifrån artikel 12 i Barnkonventionen. - Har barn inflytande på vår förskola? I så lång utsträckning som vår miljö tillåter så anser vi att barnen har inflytande på vår förskola. - Kan vi se i våra lokaler att barn har inflytande över sin situation på förskolan?

- Hur? Ja, genom en tillgänglig, tillåtande och inbjudande miljö har barnen stor möjlighet till val och inflytande. I vår trygga och lugna miljö stärks varje barn att våga och få den tid de behöver för att prova och utmana sig själv. På båda våra avdelningar ger personalen barnen verktyg som till exempel TAKK, "stopphanden", och att pedagogerna benämner det vi gör. Detta gör att barnen lättare kan få inflytande och påverka sin situation. I våra fasta rutiner under dagen skapas en trygghet hos våra barn som gör att dom vågar ta sin plats i gruppen. Här följer några exempel över inflytande i vardagen. - välja inne/ uteaktivitet - haklapp eller inte - lock på pipmugg eller inte - val av frukt - bre sin smörgås - ta pappershandduk - val av sång i samling, med hjälp av takk. - val av bok - samling där barnen får välja om de vill sätta sitt namn på tavlan eller ej. - sjunga egna sånger, dansa. - välja rytmikband, eller annan musik - röd och grön prick på materiallådorna. Vi anser att alla barn oavsett ålder, etnisk tillhörighet och

funktionsnedsättning har samma förutsättningar och möjligheter till inflytande här på förskolan.

5/7

Förebyggande åtgärder

Namn

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Vi pedagoger lägger fokus på små samlingar och använder oss av TAKK. Genom uppföljning av pedagogiska dokumentationer under året ser vi om vi når målet.

Åtgärd

Medvetandegöra pedagogerna om betydelsen av sin roll att påvisa barns inflytande.

I dialog med barnen fortsätter vi att ge utmaningar och möjligheter till val. Vi påvisar vad som är inflytande och demokrati.

Vi har exempelvis låtit barnen få rösta på årets temabok med hjälp av kaplastavar. Genom uppmuntran får barnen en positiv upplevelse av vad inflytande kan vara.

I den dagliga verksamheten hittar vi situationer där barnen ges tillfälle att använda sig av sitt inflytande.

Vi ger också barnen tid och utrymme så att alla får samma chans.

I personalgruppen fortsätter vi med diskussioner och vi har även gjort en övning gällande barns inflytande på förskolan.

Motivera åtgärd

I kartläggningen framgår tydligt att den vuxne/pedagogen har stor betydelse för möjliggörandet av barns inflytande.

Utifrån en övning gällande barns inflytande ser vi en risk att vi vuxna i vissa stressiga situationer tar snabba beslut. Detta medför att barnens rätt till inflytande minskar.

Ansvarig

Monica Engvall, Eva Ljusberg

Datum när det ska vara klart

6/7

Rutiner för akuta situationer

Policy

"Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola."

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Likabehandlingsrepresentanter, Gisela Johansson, Eva Sundman. Biträdande förskolechef, Lotta Skarin Rönngren. 026-17 50 37.

Vårdnadshavare kan vända sig till all personal.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med de inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas.

De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs.

Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar,

elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmaste chef.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett bern ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp.

Tillbudsrapport skrivs av förskolechef.

Rutiner för uppföljning

Gällande barn som kränker barn: Personalen är extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning.

Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.

Rutiner för dokumentation

Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef.

Ansvarsförhållande

Biträdande förskolechef Lotta Skarin Rönngren ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret.

7/7