Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en
sluten vårdavdelning
Allmän litteraturöversikt
Zekra Ayoubi Dorentina Dervishaj
Handledare: Elina Mikaelsson Midlöv Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1542
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona, december, 2021
Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en
sluten vårdavdelning
Allmän litteraturöversikt
Zekra Ayoubi Dorentina Dervishaj
Sammanfattning
Bakgrund: Palliativ vård förekommer inom alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. En sjuksköterska har en viktig roll inom den palliativa vården och vården i livets slutskede på en sluten vårdavdelning.
Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning.
Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Studien är baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgår ifrån Fribergs modell (2017).
Resultat: Sjuksköterskor upplevde att arbetet inom den palliativa vården var utmanande och väckte flera känslor. Den otillräckliga kunskapen och tidsbristen förvärrade sjuksköterskors upplevelser av att ge en god vård. Mötet med patienter och närstående påverkade
sjuksköterskors upplevelser av att ge vård till patienter i livets slutskede.
Slutsats: Resultatet i studien visade att sjuksköterskor upplever brister i kunskap, de upplever även att arbetet är utmanande i patienters sista skede. Det har en känslomässig påverkan hos sjuksköterskor som resultera i att kommunikationen brister.
Nyckelord: (livets slutskede, palliativ vård, sjuksköterskor sluten, vårdavdelning, upplevelser)
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Palliativ vård ... 6
Vården i livets slutskede ... 6
Sjuksköterskan roll i livets slutskede ... 7
Sjuksköterskan på en sluten vårdavdelning ... 7
Teoretisk referensram ... 8
Personcentrerad Vård ... 9
Problemformulering ... 9
Syfte ... 10
Metod ... 10
Design... 10
Urval ... 10
Datainsamling... 10
Sökning i CINAHL ... 11
Sökning i Pubmed ... 11
Kvalitetsgranskning ... 12
Analys... 12
Etiska övervägande ... 12
Resultat ... 13
Behovet av en god samverkan med patienter och närstående ... 13
Vikten av att skapa en relation ... 13
Kommunikationens betydelse ... 14
Närståendes påverkan ... 15
Utmanande arbete ... 15
Känslomässig påverkan ... 16
Tidsbrist ... 16
Kunskapskrävande arbete ... 17
Diskussion ... 18
Metoddiskussion... 18
Resultatdiskussion ... 20
Slutsats ... 24
Kliniska implikationer ... 24
4
Fortsatt forskning ... 25
Självständighet ... 25
Referenser ... 26
Bilaga 1 Databassökningar ... 29
Sökning i CINAHL ... 29
Sökning i Pubmed. ... 29
Bilaga 2 Granskningsprotokoll ... 31
Bilaga 3 Artikelöversikt ... 11
5
Inledning
Årligen avlider cirka 90 000 individer i Sverige, ungefär 80% av de bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Syftet med palliativ vård är att förbättra välmåendet till patienter som lider av en obotlig sjukdomsom begränsar livet. Palliativ vård förekommer inom alla hälso- och
sjukvårdsverksamheter(Socialstyrelsen, 2018). Sjuksköterskor har en viktig roll inom den palliativa vården i livets slutskede, vilket omfattar bemötandet av patienters behov. Det innebär bland annat att symtomlindra smärtor och obehag, förmedla information till patienter som
exempelvis prognos och vårdplanering. Sjuksköterskor har även en betydande roll i stödjandet av patienter och närstående genom en god kommunikation samt att bevara rätten till en lugn och värdig död. Många sjuksköterskor upplever kunskapsbrist inom palliativ vård vilket i sin tur leder till att patientens behov inte fullständigt tillgodoses (Hagan et al., 2018). På en sluten
vårdavdelning upplever sjuksköterskor att den stressiga miljön utgör ett hinder för att utföra en god omvårdnad till patienter i livets slut skede, vilket i sin tur leder till en känsla av
otillräcklighet hos sjuksköterskor (Verhoef et al., 2020). Genom en sammanställning av flera forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning, kan detta ge ökade kunskaper som kan leda till en förbättring i vården.
6
Bakgrund
Palliativ vård
I samband med livshotande sjukdomar kan vården avgöra ifall sjukdomen är kurativ eller palliativ. Kurativ innebär att sjukdomen är behandlingsbar där satsningen ligger på att bota sjukdomen. När patienter övergår till palliativ vård innebär det att sjukdomen inte längre går att bota, fokuset ligger på att ge en livsförlängande behandling och symtomlindring (Strang & Beck- Friis, 2012). Ytterligare centrala faktorer inom palliativ vård är att lindra patientens lidande samt ge stöd och försöka bibehålla patientens livskvalité (Strang & Beck-Friis, 2012). Palliativ vård är ett holistiskt synsätt på patientvården som omfattar vårdandet av flera aspekter som den fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov (Mason et al., 2020). Genom att behandla patientens symtom i god tid kan det leda till en bättre effekt i den kognitiva samt den fysiska funktionen, vilket har en god påverkan i livskvalitén hos patienten (Mah et al., 2017). Att vara närstående till en kronisk sjuk patient kan innebära en omställning då livet blir annorlunda på olika sätt.
Upplevelser och känslor hos patienters närstående kan vara oro och rädsla inför det som kan eller kommer att hända (Andershed, 2006). Närstående som inkluderas i vårdprocessen blir en
trygghetskälla för patienten därav bör psykologiskt stöd erbjudas (Strang & Beck-Friis, 2012).
Vården i livets slutskede
Det finns två faser inom palliativ vård, den tidiga och sena fasen. Den tidiga fasen kan pågå i flera års tid och behandling ges för att bromsa sjukdomen. När sjukdomen inte längre går att bromsa bör behandlingen ifrågasättas, genom att reflektera över ifall det bidrar till mer skada än nytta till patienten. Om behandlingens negativa effekter överstiger de positiva effekterna på patientens livskvalité ändras riktningen på behandlingen till symtomlindring. Detta innebär en övergång till den sena fasen (Strang & Beck-Friis, 2012). Den sena fasen kan fortgå i ett par dagar till enstaka månader, där kroppens funktioner avtar. Detta resulterar i att patienter inte kan äta, dricka och sover mestadels eftersom kroppen förbereder sig inför döden (Strang & Beck- Friis, 2012). Sjuksköterskans ansvar är att minska obehag och smärta samt lindra lidandet för att ge patienten en god och värdig död i livets slutskede (Hagan et al., 2018). Döden inom palliativ vård anses vara oundviklig och en del av verkligheten. Döden inom vården bär med sig blandade känslor, exempelvis sorg för patientens bortgång men samtidigt en känsla av fridfullhet vetandes att patienten inte längre lider (Germano & Meneguin, 2013). Sjuksköterskan strävar i allra sista
7
skedet att ge den bästa möjliga smärtlindringen och strävar även efter en lugn och varsam miljö för att skapa ro för patienten (Widell, 2003).
Sjuksköterskan roll i livets slutskede
Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar inom den palliativa vården i livets slutskede, bland annat att symtomlindra patientens fysiska besvär som exempelvis trycksår, illamående, andnöd, såväl psykiska som sociala behov. Sjuksköterskans roll omfattar även en god kommunikation med patienten i syfte till att skapa ett förtroende och en relation sinsemellan (Hagan et al., 2018).
Relationen som förstärks mellan patienten och sjuksköterskan ska underlätta för patienten att uttrycka sina önskemål i det slutliga skedet samt underlätta patientens emotionella behov (Parola et al., 2018). Sjuksköterskan är den som står patienten närmast, därför betonas vikten av att känna igen förändringar i patientens slutliga skede (Kasasbeh et al., 2017). SOU 2001:6 hävdar att sjuksköterskans omvårdnad ska stärka, förebygga samt sträva efter att återställa hälsan utifrån de möjligheter patienten har men även minska lidandet. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) menar att vården ska utgå ifrån patientens självbestämmande samt att integritet bör bevaras och främja en god kontakt mellan sjukvårdspersonal, patient och närstående. Benkel et al. (2016) hävdar att sjuksköterskan bör erbjuda stöd till patientens närstående genom att förmedla information angående patientens diagnos och prognos. Detta kan underlätta för närstående att skapa förståelse över patientens vårdsituation. I livets slutskede finns det en önskan att tala om döden, därav bör sjuksköterskan i ett tidigt palliativt skede förebygga en god kommunikation och relation till närstående och patienten.
Sjuksköterskan på en sluten vårdavdelning
Sjuksköterskan utgör en central roll i omvårdnaden som bygger på ett helhetsperspektiv. Det innebär att sjuksköterskans ansvar omfattar vårdplanering, planering av insatser, identifiering och bedömning av symtom samt anhörigstöd. Sjuksköterskor har även en teknisk och medicinsk skyldighet som exempelvis dokumentation, uppföljning och administrering av läkemedel (Benkel et al., 2016). Inom en sluten vårdavdelning samarbetar sjuksköterskor med andra
yrkesprofessioner. Sjuksköterskans roll i ett team är att överföra information och diskutera patientens tillstånd och behov tillsammans med behörig sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans ledande roll innebär även att samordna och prioritera patienters behov. En sjuksköterska ansvarar
8
för att kommunicera och bemöta patienter samt närstående på ett respektfullt sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att vårda patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning kan medföra en känsla av otillräcklighet upplevelse hos sjuksköterskan vilket beror på den stressiga miljön (Verhoef et al., 2020). En upplevelse är en händelse eller en känsla som en person har upplevt och kan vara både positiv och negativ (Malmgren, 2009). För att en god omvårdnad ska tillämpas för patienter i livets slutskede krävs det en lugn miljö vilket är svårt att uppnå i en stressig sluten vårdavdelning (Verhoef et al., 2020).
Teoretisk referensram
De 6 S:n är en modell för personcentrerad palliativ vård och är till för att stärka patientens roll i sin vård. 6 S:n står för självbild, symtomlindring, självbestämmande, sociala relationer,
sammanhang samt strategier (Ternestedt et al., 2012). Självbild är modellens kärna som håller samman de andra S:n. Hur kan patienten bevara en positiv självbild? Vad anses vara viktigt för patienten, är det arbete, familj, livsåskådning? känslor gällande sin sjukdom? Det viktiga är som sjuksköterska främja personens möjligheter för att kunna bevara en positiv självbild.
Självbestämmande speglar de psykologiska behoven där patienten själv ska bestämma delaktigheten i sin vård samt sitt vardagliga liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bevara patientens självbestämmande genom att respektera deras beslut. Sociala relationer speglar de sociala behoven hos patienten. Det är betydelsefullt att bibehålla patientens rätt till att umgås med närstående utifrån patientens önskningar (Ternestedt et al., 2012). Symtomlindring speglar de fysiska behoven, att lindra patientens symtom samt att lindra lidandet utgör en stor del i
vårdfilosofin i det palliativa vårdandet. Olika symtom som uppstår hos patienter i livet slutskede kan vara andnöd, eller smärta. Sammanhang och strategier behandlar patientens existentiella samt andliga behov. Det är viktigt att patienter får uttrycka sin syn på livet och döden. Det är av vikt som sjuksköterska att ta hänsyn till patienters önskemål exempelvis om de vill förbereda sig på ett särskilt sätt inför döden (Ternestedt et al., 2012). 6S:n grundar sig i den palliativa vården.
Som en sjuksköterska på en sluten vårdavdelning är det av yttersta vikt att utgå från de 6S:n för att en god omvårdnad ska utföras samt en personcentrerad vård ska bedrivas (Benkel et al., 2016).
9
Personcentrerad Vård
Svensk sjuksköterskeförening (2020) skriver att personcentrerad vård är ett internationellt begrepp som beskriver en god omvårdnad. Det kopplas ofta till humanistisk och god vård. Det innebär att en patient med någon form av ohälsa eller risk för ohälsa inte ska betraktas utifrån sin sjukdom, utan patienten ska behandlas individuellt och få den vård patienten är i behov utav.
Patienten bör vara aktivt deltagande i sin planering samt genomförande av sin egen vård. Svensk sjuksköterskeförening (2020) menar att personcentrerad omvårdnad bör fokusera på patienten i helhet. Fokuset bör ligga på det sociala, andliga och de psykologiska behoven. För att utföra en god profession som sjuksköterska krävs det kunskaper och ett arbetssätt som utgår från ett perspektiv där patienten känner sig stöttad. Det i sin tur leder till att patienter i livets slutskede kan uppleva en god livskvalité och hälsa trots deras sjukdom. För att vårdpersonal ska lyckas bemöta patienters individuella behov i livet slutskede betonas vikten av personcentrerat förhållningssätt inom den palliativa vården (Benkel et al., 2016).
Problemformulering
Trots den stora omfattningen av palliativt vårdande hävdar Hagan et al. (2018) att sjuksköterskor brister i kunskaper om det palliativa vårdandet. Patienter i livets slutskede förväntas få en god livskvalité och en värdig död av sjuksköterskan. För att detta ska möjliggöras, förväntas sjuksköterskor ha goda kunskaper kring det palliativa vårdandet som innebär att vara lyhört gällande behov och besvara patientens frågor kring vårdandet och livet. En lugn miljö och en personcentrerad vård är faktorer som bidrar till en god död. Verhoef et al. (2020) menar att en stressad sjukhusmiljö försvårar sjuksköterskans arbete att prioritera patienternas behov.
Konsekvenserna av en stressad sjukhusmiljö innebär att en god livskvalité inte kan tillföras. Det betyder att patientens behov och nöd av hjälp inte tillförs och leder till en komplex upplevelse hos sjuksköterskan. Ändamålet med studien är att bidra till ökade kunskaper om sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning.
Studien kan tillföra en vägledning till förbättringar i sjuksköterskans arbete och omhändertagande av patienter och närstående.
10
Syfte
Sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning.
Metod
Design
En allmän litteraturöversikt har tillämpats. Studien har utgått från åtta vetenskapliga artiklar som har tolkats och blivit kritiskt granskat. Enligt Kristensson (2014) är en allmän litteraturstudie en sammanställning av tidigare orginala studier. En kvalitativ metod med induktiv ansats har valts eftersom syftet var att skapa förståelse och beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. Olsson och Sörensen (2011) hävdar att den kvalitativa metoden fokuserar på människors individuella upplevelser som sätts samman, vilket leder till en djupare förståelse av ett visst fenomen. Den induktiva ansatsen tillämpades i studien i och med att slutsatsen har utgått från den individuella upplevelsen och bildat en helhet. Enligt Kristensson (2014) används den induktiva ansatsen för att bygga en helhet utifrån flera delar och på så sätt skapas en ny förståelse, teori eller hypotes.
Urval
De valda artiklarna hade fokus på sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. Åtta artiklar hämtades från två olika databaser, CINAHL och Pubmed. För att artiklarna ska vara relevanta och användbara för syftet användes inklusionskriterier som tidsramen 2010 till 2021 för att få fram aktuell forskning, peer review samt att artiklarna skulle vara på engelska. Exklusionskriterierna var palliativ vård i hemmet och palliativt vårdande av barn. Henricson och Billhult (2017) menar att inklusionskriterier används för att avgränsa sökningen för att kunna få fram relevanta artiklar till syftet, exklusionskriterier används för att sortera bort de vetenskapliga artiklar som inte är användbara utifrån studiens syfte.
Datainsamling
Informationssökning utfördes i två databaser, Pubmed och CINAHL som ansågs vara lämpliga att använda. Enligt Kristensson (2014) innehåller PubMed framför allt medicinsk vetenskap och är
11
den största databasen inom området, CINAHL är inriktad på det vårdvetenskapliga området.
Sökorden till denna studie togs fram med hjälp av ämnesordsregister Subject Heading i CINAHL och MeSH i Pubmed. Kristensson (2014) hävdar att ämnesordsregister tillämpas för att ge förslag på ord och relevanta artiklar som i sin tur specificerar sökningen. Fritextsökningen gjordes för att få en bredare sökning, Kristensson (2014) benämner att en fritextsökning används för en breda ut sökningen samtidigt som den ökar sensitivitet för ämnet. Booelska sökoperatorer ”OR” och
”AND” användes till denna studie, vilket enligt Kristensson (2014) är en metod som tillämpas för att kombinera flera ord och att få bredare sökningar.
De bärande begreppen som sjuksköterska, upplevelse, palliativ vård, sluten vårdavdelning och livets slutskede översattes till engelska, samt synonymer till de bärande begreppen definierades.
Det första blocket bestod av ”sjuksköterskan upplevelse”. En sökning på begrepp och synonym för detta gjordes, till exempel ”nurse experience”,”nurse attitude”, “ nurse perception”. Den andra block sökningen var palliativ vård i livets slutskede, där sökningen var “”palliative care, terminal care, end of life care”. Den tredje block sökningen var sluten vårdavdelning på sjukhus, sökning på begrepp och synonymer utfördes till exempel inpatients eller hospital ward ” . Varje
blocksökning med synonyma begrepp kombinerades med “OR” emellan, sedan kombinerades sökningar med “AND” där en slutlig sökning fördes fram.
Sökning i CINAHL
Den slutliga sökningen gav 202 träffar, där samtliga lästes på titelnivå, 134 utav artiklarna lästes vidare på abstrakt nivå, sedan lästes 30 artiklar i fulltextnivå, därefter valdes 5 artiklar vidare till kvalitetsgranskningen. ”se bilaga 1”. De andra 25 artiklarna som föll bort passade inte det valda syftet. Bland annat var de kvantitativa, handlade om palliativ vård i hemmet, hospicevård och barn.
Sökning i Pubmed
Liknande sökning med samma synonymer och begrepp utfördes i Pubmed där den slutliga
sökningen gav 441 träffar, samtliga artiklar lästes på titelnivå, 178 artiklar lästes på abstrakt nivå, sedan lästes 36 på fulltextnivå, därefter valdes 3 artiklar vidare till kvalitetsgranskning
De andra 33 artiklarna som föll bort ansågs inte vara relevanta till det valda syftet. Bland annat var de kvantitativa, handlade om palliativ vård i hemmet, hospicevård och barn.
12
Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning av artiklar är nödvändig att utföra för att säkerställa artiklarnas
trovärdighet (Kristensson, 2014). Det finns olika granskningsmallar som används utifrån studiens metod och syfte (Friberg, 2017). I studien användes en mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativa metod. Mallen är tagen ifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011).”se bilaga 2”. Kvalitetsgranskningen utfördes på åtta valda artiklar som lästes enskilt av båda författarna.
Med utgångspunkt från mallen togs ställning till de olika områden. Mallen innehöll tretton frågor för att få fram artiklarnas trovärdighet. Genom att besvara Ja, Nej eller Vet ej räknades poängen ihop i procentform där en hög kvalité låg på 80-100 %, medel låg på 70-79 % och allt under innebar låg kvalité. Samtliga artiklar som granskades fick hög kvalité och valdes att användas vidare till resultaten.
Analys
Studien byggdes på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar som sedan analyserades utifrån Fribergs modell (2017). Dessa artiklar lästes ett flertal gånger för att skapa en förståelse vilket enligt Friberg (2017) görs för att helheten ska förstås. Därefter dokumenterades en artikelöversikts tabell ”bilaga 3”. Att göra en översiktstabell är viktig för en vidare strukturell analys på materialet (Friberg, 2017). Artiklarna analyserades vidare genom en sökning på skillnader och likheter i artiklarnas resultat, vilket enligt Friberg (2017) utförs för att ta fram det som
karaktärisera det aktuella i en studie. Slutligen sammanställdes analysen fram genom en sortering av rubriker med samma innehåll, detta enligt Friberg (2017) görs för att skapa en förståelse för läsaren mellan helhet och delar till en ny helhet.
Etiska övervägande
Olsson och Sörensen (2011) skriver att Helsingforsdeklaration är ett grundläggande dokument för de etiska riktlinjerna. Det som lyfts upp i Helsingforsdeklaration är att författaren bör vara kunnig och kompetent inom sitt område. En forskning ska kunna motiveras med en risk och
vinstbedömning alltså att överväga risker och vinster. Forskningen ska även vara underbyggd och behandla ett viktigt område.
13 Artiklarna som valdes till studien var granskade samt godkända av etiska kommittéer eller motsvarande. Artiklarna genomfördes även på ett etiskt försvarbart sätt. I artiklarna framkom det att deltagarna kvarstod anonyma samt blev informerade om hur studien skulle gå till väga.
Deltagarna hade rätt att avsluta sitt deltagande i studien.
Resultat
En sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar utmynnade resultatet i två huvudkategorier:
Behovet av en god samverkan med patienter och närstående och Utmanande arbete. Dessa två huvudkategorier fick sex underkategorier. Underkategorierna är vikten av att skapa en relation, kommunikationens betydelse, närståendes påverkan, känslomässig påverkan, tidsbrist och kunskapskrävande arbete.
(Figur 1).
(Figur 1).
Behovet av en god samverkan med patienter och närstående
Mötet med patienter och närstående innefattar tre underkategorier som förklarar sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter samt närstående, det lyfter även fram vikten av en väl fungerande kommunikation.
Vikten av att skapa en relation
På en sluten vårdavdelning upplever sjuksköterskor att det är viktigt att tidigt skapa en relation till patienter i det palliativa skedet. En tidig relation med patienter underlättar kontakten under den palliativa processen, särskilt under de svåra samtalen i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever svårigheter med att skapa en god relation när patienten övergår till palliativ vård
• Vikten av att skapa en relation
• Kommunikationens betydelse
• Närståendes påverkan
Behovet av en god samverkan med
patienter och närstående
• Känslomässig påverkan
• Tidsbrist
• Kunskapskrävande arbete
Utmanande arbete
14
eftersom patienter hamnar i chock och känner sorg (Tarberg et al., 2020). Genom att skapa förtroendefulla relationer mellan sjuksköterskan och patienten, upplever sjuksköterskor att patienter får psykisk, fysiskt samt andligt välmående. När goda relationer uppnås upplever sjuksköterskor att de får en bättre förståelse för patienters upplevelse och behov. Sjuksköterskor upplever att vårdandet av patienter i livets slutskede blir mindre komplicerat, eftersom
sjuksköterskor får en större inblick i patientens värderingar och förståelse till deras reaktioner kring vården och livsbeslut. Att skapa en god relation är en väsentlig karaktär för att åtgärder skall genomföras på korrekt sätt. Sjuksköterskor menar att ärlighet samt respekt för patienter är den basala grunden för en tillitsfull relation (Tarberg et al., 2020: Andersson et al., 2016).
Sjuksköterskor upplever att en balans i relation till patienten måste finnas. Dels för att relationen inte blir för personlig, dels för att sjuksköterskor inte blir alltför känslomässigt involverad (Johansson & Lindahl, 2012).
Kommunikationens betydelse
Sjuksköterskor upplever att kommunikation spelar en väsentlig karaktär för att ha förståelse för patientens behov (Tarberg et al., 2020). Genom att bibehålla en god kommunikation med patienter, upplever sjuksköterskor att det skapas ett förtroende mellan patient och sjuksköterska där missuppfattningar minskas. När ett förtroende har skapats kan sjuksköterskor hjälpa patienter med deras emotionella känslor såsom ångest och oro. En god kommunikation innebär inte alltid att kommunicera med patienter, det kan handla om att vara en aktiv lyssnare samt närvarande.
Sjuksköterskor upplever att en icke verbal kommunikation som beröring och ögonkontakt
uppskattas av patienter och tillför en positiv känsla när patienter inte vill uttrycka sig (Kerr et al., 2020: Hui Tay et al., 2011).
Sjuksköterskor upplever att det är viktigt att balansera kommunikationen genom att ge patienten utrymme till att framföra sina åsikter och frågor. Det är ett redskap för att underlätta för patienter att känna sig stöttade. Detta i sin tur leder till att patienter blir bekväma i att uttrycka sig om exempelvis deras önskemål. Patienter skall inte känna sig förtryckta om att prata om sina
upplevelser och behov (Kerr et al., 2020). Sjuksköterskor upplever att visa hänsyn till patientens integritet är en viktig del i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskor upplever utmaningar med kommunikationen när samtal med patienter är känslomässigt laddade, exempelvis vid svåra besked såsom begränsade behandlingsalternativ. Det kan leda till att sjuksköterskor upplever samtalen känslomässigt laddade när hopp om patienters välbefinnande inte längre kan tillföras
15
(Johnson & Gray, 2013). Sjuksköterskor upplever sig ha det svårt att stötta och kommunicera med patienter som inte kan uttrycka sina emotionella behov. Sjuksköterskor upplever att utöver deras teoretiska kunskaper är praktiska övningar inom dialog hantering till nytta i deras arbete (Kerr et al., 2020, Johnson & Gray, 2013)
Närståendes påverkan
Sjuksköterskor upplever det som viktigt att närstående visas empati och respekt eftersom de utgör en betydelsefull roll av den palliativa vården. Sjuksköterskor upplever att attityden gentemot närstående har en koppling till hur bemötandet och den goda omvårdnaden minskar närståendes oro. Sjuksköterskor betonar vikten av att ge passande information kring vårdplanen eftersom det finns en brist i närståendes kunskaper (Andersson et al., 2016). Tiden som krävs för att undervisa närstående brister inom en sluten vårdavdelning. Minskad förståelse leder till orealistiska
förväntningar på behandling som inte matchar i många fall den närståendes förväntningar. Detta kan resultera i att närstående blir upprörda över samtalen med sjuksköterskan. Exempelvis vid administrering av smärtstillande läkemedel upplever sjuksköterskor att närstående blir upprörda eftersom de tolkar smärtstillande som en påskyndande död (Johnson & Gray, 2013).
Sjuksköterskor upplever svårigheter med att balansera närståendes önskemål gentemot
patientens. Sjuksköterskor upplever att många patienter förbereder sig inför döden, däremot visar närstående svårigheter med att acceptera detta och försöker i många fall tvinga fram en fortsatt behandling. Det kan medföra en risk till att sjuksköterskors arbete blir svårare när etiska dilemman uppstår, eftersom sjuksköterskan måste ta ställning till patientens behov samt visa hänsyn till närstående (Andersson et al., 2016). Sjuksköterskor upplever att en utbildning i
bemötandet av närstående kan tillföra dem bredare kunskaper som sjuksköterskor kan bidra med i den palliativa vården. Trots utmaningar, upplever sjuksköterskor att närståendes involverande bidrar med en lugnande känsla för patienter. En god relation samt en väl fungerande
kommunikation till närstående underlättar komplexitet i sjuksköterskans profession (Kerr et al., 2020: Johnson & Gray, 2013: Andersson et al., 2016)
Utmanande arbete
Sjuksköterskor upplever att vårdandet av patienter som har palliativa behov i livets slutskede är utmanande utifrån flera aspekter som lyfts fram i underkategorierna: Känslomässig påverkan, tidsbrist och kunskapskrävande arbete.
16
Känslomässig påverkan
I vårdandet av patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning, upplever sjuksköterskor en känslomässig påverkan. Sjuksköterskor upplever en känsla av obehag i samband med de snabba förändringarna som sker i patientens kropp, ett exempel är patienternas snabba viktnedgång (Johansson & Lindahl, 2012). Sjuksköterskor upplever att syftet med deras arbete är att bevara patienternas liv. När det inte längre är möjligt, uppstår konflikter i sjuksköterskornas värderingar och de anser det vara ett misslyckande i vårdandet. Detta i sin tur leder till känslor som ånger och skuld som uppstår hos sjuksköterskor (Johnson & Gray, 2013).
Flera sjuksköterskor upplever mötet med döden utmanande trots att det är oundvikligt. Att bemöta döden inom den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor som en viktig komponent av omvårdnaden då den bidrar till en utveckling av livserfarenhet och självkännedom. När det brister i deras självkännedom kommer bedömningen av patientens lidande att påverkas Vid misslyckandet av att ge patienter en värdig död väcks emotionella känslor hos
sjuksköterskor eftersom deras död inte uppfyller den ideal av en fridfull och lugn död (Tarberg et al., 2020). Sjuksköterskor upplever att det är enklare att prata om döden och diskutera
existentiella frågor när patienten i fråga har skapat sitt eget synsätt på sitt liv och sin död. Att även inkludera närståendes uppfattningar och värderingar kring döden underlättar det för sjuksköterskan vid vårdandet av patienter (Anderson et al., 2016: Tarberg et al., 2020).
Sjuksköterskor upplever att arbetet med patienter med obotlig sjukdom är energikrävande, både på en personlig och professionell nivå. När en patient har avlidit, underlättar det för
sjuksköterskor att prata med kollegor som ger uppmuntran och stöttning (Brasi et al., 2021). Det som också är givande för sjuksköterskors upplevelser är att ta till sig information av andra mer erfarna kollegor för att underlätta sitt arbete. Sjuksköterskor upplever även att egna reflektioner över tidigare patienter som har gått bort ger en lärdom, i syfte till att inte upprepa tidigare misstag (Anderson et al., 2016: Tarberg et al., 2020: Johansson & Lindahl, 2012).
Tidsbrist
Sjuksköterskor upplever att en stressig sjukhusmiljö på en sluten vårdavdelning leder till att de har mindre kontroll över arbetssituationen. Tidsbristen beror dels på personalbrist och
överbelastning av patienter. Färre antal utbildade läkare som är i tjänst leder till att beslut kring det palliativa vårdförloppet och läkemedelshantering som exempelvis recept försenas.
Förseningen resulterar till att patienter med palliativa behov får information i all hast. Läkare på
17
slutna vårdavdelningar prioriterar framför allt kurativa patienter som leder till att mindre tid och stöd ges till palliativa patienter (Andersson et al., 2016). Överbelastning innebär även att
sjuksköterskan blir ansvarig för flera patienter med olika behov samtidigt, vilket i sin tur leder till att sjuksköterskor upplever frustration och en känsla av otillräcklighet över tidsbristen.
Sjuksköterskor upplever även en känsla av missnöje och stress över tidsbristen. Tidsbristen utgör ett hinder för sjuksköterskan att utföra ett bra arbete och en god omvårdnad (Andersson et al., 2016: Johansson & Lindahl , 2012).
Kunskapskrävande arbete
Sjuksköterskor upplever bristande kunskaper om den palliativa vården trots dess stora omfattning i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor upplever att grundutbildningen saknar färdigheter i att bemöta palliativa patienters behov. Det som också saknas i utbildningen är nämligen en realistisk uppfattning om vad som kan förekomma i arbetet. Tillämpningen av den teoretiska kunskapen upplevs vara svårt för sjuksköterskor i vårdverksamheten. När det förekommer fall där kunskapen brister kan detta leda till konsekvenser för patienter, exempelvis att inte ha en adekvat bedömning av patientens smärtupplevelse (Croxon et al., 2017). Bristande kunskaper hos sjuksköterskor resulterar i att det råder en osäkerhet i vårdandet och att symtomhanteringen riskerar att förvärras.
Sjuksköterskor känner ett behov av att utöka sina kunskaper om palliativ vård för att tillföra en god vård och omvårdnad till patienter. Att arbeta med palliativa patienter upplevs av
sjuksköterskor vara psykiskt påfrestande och att det väcker negativa känslor som sorg. (Croxon et al., 2017: Andersson et al., 2016).
Sjuksköterskor upplever sig vara otillräckliga med tanke på de bristande kunskaperna vilket påverkar även patienternas upplevelse av en god vård. Sjuksköterskor upplever att
självförtroendet minskar när de inte har tillräckligt med beredskap för att möta patienter. En konsekvens av detta är att det i sin tur blir svårare för sjuksköterskan att förebygga en god relation med patienter (Tarberg et al., 2020 : Johansson & Lindahl, 2012 ). Bristande kunskaper leder även till svårigheter för sjuksköterskor att hantera samtal med patienter kring döden, i och med att de bristande kunskaperna orsakar osäkerhet och stress. När en sjuksköterska inte kan besvara patientens frågor om döden och lidandet uppstår en känsla av maktlöshet. Komplexa frågor som kan ställas av patienter är hur lång tid de har kvar i livet (Andersson et al., 2016).
Sjuksköterskor menar på att utbildningen bör förbereda dem inför det riktiga arbetslivet.
18
Sjuksköterskor bör få möjlighet att tillämpa kommunikationsverktyg som underlättar deras upplevelser och som kan leda till att patienter får en lugn och värdig död som de är skyldiga att få. Flera sjuksköterskor upplever att fortbildningar inom palliativ vård skapar en
helhetsuppfattning som i sin tur förenklar arbetet (Croxon et al., 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
Den allmänna litteraturöversikten byggdes på vetenskapliga artiklar med utgångspunkt i
sjuksköterskors upplevelser. Den allmänna litteraturöversikten ansågs vara lämplig att använda för att kunna sammanställa det närvarande kunskapsläget, samt identifiera brister inom palliativ vård. Friberg (2017) benämner att det finns en svaghet med litteraturstudien då det är en
utmaning att hitta relevanta artiklar som passar syftet, eftersom artiklar kan vara vinklade för andra syften. Detta ledde till svårigheter med att hitta relevanta artiklar för det valda syftet. Andra val av studies design som till exempel integrativ studie valdes bort då tidsramen var begränsad, enligt Friberg (2017) dras en längre analys inom den integrativa studien. Hade exempelvis intervjustudie utförts hade resultatet möjligtvis varit tydligare vilket i sin tur ökar trovärdigheten och överförbarheten. Enligt Olsson och Sörensen (2011) så ger en kvalitativ metod en bredare aspekt där deltagarna har en stor frihet att uttrycka sig och sin upplevelse. Eftersom målet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse ansågs det vara lämpligt att använda en kvalitativ metod med en induktiv ansats, vilket resultera i att studiens syfte kunde besvaras.
Därav har andra metod som till exempel en kvantitativ metod valts bort.
Databaserna som valdes var PubMed och CINAHL. Kombinationer av flera databassökningar stärker studiens trovärdighet och ökar möjligheten att få relevanta artiklar (Henricsson & Billhult, 2017). Andra databaser uteslöts då materialen som hittades i de valda databaserna ansågs vara tillräckliga. En systematisk blocksökning i mindre steg utfördes, detta ledde till att vetenskapliga artiklar som besvarar syftet hittades. Kristensson (2014) skriver att identifiering av relevant litteratur är en svår process som sker i mindre steg, författaren avgör litteratursökning utifrån vad hen tycker är relevant.
Utifrån studiens syfte formulerades inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa sökningen, detta ledde till att relevanta artiklar hittades. Artiklarna utgick från att vara peer
19
reviewed, detta för att öka studiens trovärdighet. Olsson och Sörensen (2011) skriver att peer reviewed artiklar innebär att artiklarna har blivit granskade av andra forskare eller granskare som är insatta i ämnet, vilket ökar studiens trovärdighet. Däremot kan kravet om peer reviewed gjort att andra relevanta artiklar har fallit bort. Tidsramen avgränsades från 2010 till 2021 för att hålla den aktuella forskningen i fokus. Det innebär dock att relevanta artiklar som gjorts tidigare föll bort, vilket kan ha påverkat resultatet. En ytterligare avgränsning gjordes med att artiklarna skulle vara på engelska för att undvika feltolkningar, val av artiklar med bara engelsk text kan ha gjort att relevanta artiklar på andra språk uteslutits. Däremot menar Olsson och Sörensen (2011) att engelska är det vetenskapliga språket som öka trovärdighet i en studie.
Artiklar från olika länder valdes att inkluderas i studien för att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. Detta för att få reda på den globala aspekten. Det finns både fördelar och nackdelar att använda sig utav artiklar från andra länder. Fördelarna är att överförbarhet i en större utsträckning ökar och därmed ses det som en styrka. Nackdelen är att det kan vara svårt att generera resultatet i en lokal omfattning. Olika länder har olika hälsosystem samt olika förutsättningar och syn på vården, samtidigt som sjuksköterskans roll kan se annorlunda ut i olika länder vilket kan ha påverkat studiens resultat.
Artiklarna som inkluderades i studien gjordes för det mesta i Europa. Däremot har likheter mellan sjuksköterskors upplevelser i stort sett var densamma, därav kan resultatet genereras och vara användbar i Sverige. Kristensson (2014) benämner att en större omfattning kan användning av artiklar från olika länder ses som en styrka och stärker överförbarheten.
Syftet fokuserade på grundutbildade sjuksköterskors upplevelser. En artikel som inkluderades i resultaten handlade om nyexaminerade sjuksköterskor, vilket kan ha påverkat studiens resultat på grund av deras eventuella korta arbetslivserfarenhet. En annan artikel behandlade både
specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskors upplevelser, däremot valdes enbart delarna som omfattade grundutbildade sjuksköterskors upplevelser med i resultatet.
De åtta valda artiklar granskades utifrån Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) mall för kvalitativa studier. Den valda mallen ansågs vara enklare att använda eftersom poängsättningen utgick från svar ja, nej eller vet ej. Om en annan granskningsmall hade använts, hade resultat kunnat se annorlunda ut.
20
Artiklarna granskades första gången enskild och sedan gemensamt för att säkerställa kvalitén.
Olika delar i mallen och i artiklarna diskuterades, några delar var svåra att förstå eftersom
kvalitetsgranskningen utfördes av båda författarna för första gången. Enligt Willman et al. (2011) så ökar kvalitetsgranskningens trovärdighet när granskningen utförs enskilt och sedan i par. Fyra artiklar var godkända av etiska kommitté, resterande artiklar krävde inte ett godkännande ifrån den etiska kommittén utifrån landets regler. Däremot samtliga artiklar hade ett etiskt resonemang.
Samtliga artiklar som inkluderades klassades som hög kvalité, vilket enligt (Willman et al., 2011) ökar studiens pålitlighet .bilaga 2.
Analysen som gjordes i studien utgick från Fribergs modell, som första steg i analysen översättes artiklar, vid översättningen från engelska till svenska kan information ha förlorats. Lexikon användes för att förstå artiklarnas innehåll, användning av Google translate användes varsamt för att undvika feltolkningar som kan påverka studiens resultat. Efter översättningen lästes artiklar ett par gånger av båda författarna för att skapa en helhetssyn av artiklarnas resultat. En
artikelöversikt gjordes där metod, urval och titel dokumenterades för att skapa en god
överskådlighet, en tydlig analys ökar studiens pålitlighet. En sammanfattning av artiklarna med utgångspunkt i nyckelfynd gjordes av författarna enskilt, detta enligt Friberg (2017) anses som en validering för att innehållet ska uppfattas och dokumenteras. Den enskilda sammanfattningen samlades ihop i ett delat dokument och tillsammans gick igenom sammanfattningen och diskuterade fram nyckelfynden, att analysen gjordes ihop ledde till att studiens tillförlitlighet stärks, Kristensson (2014) benämner att en gemensam analys minskar risken för personliga tolkningar och därmed anses vara en styrka med studien.
Resultatdiskussion
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. I resultatet valdes det tre fynd som diskuterades vidare.
Fynden som diskuteras är vikten av att skapa en relation, kunskapskrävande arbete och tidsbrist i koppling till den valda teoretiska referensramen 6s:n samt den valda kärnkompetensen, person- centrerad vård.
21
I resultatet framkom vikten av en god relation mellan sjuksköterska och patient. Den goda relat- ionen underlättar vårdtiden för både patienten och sjuksköterskan. Genom en god relation kan sjuksköterskan finnas som stöd för patienten då emotionella känslor väcks när de övergår till li- vets slutskede. Med stöttning från sjuksköterskan kan patienter skapa sin syn på livet och åtgärder för deras vård kan genomföras. Trotta et al. (2020) bekräftar att genom att lära känna patienten och deras värderingar, bakgrund och upplevelser, underlättar det för sjuksköterskor att identifiera patientens behov och styrkor. Genom att spendera tid med patienten och bygga en god kontakt kan arbetet utföras på ett bättre sätt. Benkel et al. (2016) belyser även att varje relation upplevs enligt sjuksköterskor vara unik i och med att alla har olika livsupplevelser. För att möta patien- tens behov är det viktigt att lära känna patienten som en individ. Alla patienter har inte samma behov och därav är det väsentligt att arbeta ur ett personcentrerat förhållningssätt inom palliativ vård. När sjuksköterskor arbetar ur en personcentrerad vård innebär det att patienter inte ska defi- nieras av sin sjukdom, dessutom skall patientens integritet respekteras under hela vårdprocessen.
Ternestedt et al. (2012) menar att trots övergången till palliativ vård är alla patienter sig olik då livserfarenheter och synen på livet formar dem på olika sätt. Som sjuksköterska skall vården an- passas efter varje patient. I de 6S:n som är en modell i det palliativa vårdandet förekommer vik- ten av patientens självbestämmande. För att en god relation skall skapas är det viktigt att patien- ten känner sig hörd och att vederbörande kan uttrycka sig gällande sina behov. Att patienten är en del av sin vårdprocess resulterar i att oron minskas samt att sjuksköterskan får en större inblick i hur patienten vill att sista fasen i sitt liv ska utspela sig. Bridges et al. (2012) hävdar dock att sjuksköterskor involverar sig för emotionellt, vilket påverkar vårdandet av patienter. Detta upp- står när sjuksköterskor exempelvis upplever patienten vara för ung, i jämn ålder till sjuksköters- kan. Det kan uppstå komplexa känslor hos sjuksköterskan när det inte längre finns åtgärder för att förlänga patientens liv. Dessa känslor hade en verkan på sjuksköterskornas vardagliga liv utanför arbetet, till exempel ställde sjuksköterskor sig frågor som: hade jag kunnat göra något an-
norlunda? Det är av vikt för en sjuksköterska att skapa en god relation till patienter, för att kunna tillgodose patienters individuella behov samt kunna diskutera och besvara deras frågor.
Detta ska dock utföras professionellt för att bibehålla en balans i relationer till patienten. En ba- lans i relationer mellan sjuksköterska och patient resulterar i att sjuksköterskan blir mindre emot- ionellt involverad, vilket i sin tur underlättar arbetet med patienterna i livets slutskede. Balans i vårdrelationen har även en god påverkan på patienter då det tillkommer känslor som trygghet och patienter kan uppvisa intima känslor och inte behöver känna sig som en börda Bridges et al.
(2012).
22
Resultatet visade även att grundutbildade sjuksköterskor upplever brist på kunskaper inom pallia- tiv vård. Utbildningen har inte förberett sjuksköterskor för det verkliga arbetet och utmaningarna som kan uppstå i samband med vårdandet av patienter i livets slutskede. Känslor som maktlöshet, stress och osäkerhet uppstod hos sjuksköterskor när de ville utföra ett gott arbete med hög kvalité men inte hade förutsättningarna för det. Känslan av kunskapsbrist resulterade även till att patien- ters frågor inte kunde besvaras och deras lidande samt smärta kunde inte lindras utifrån olika di- mensioner som fysisk, psykisk och existentiellt. Mani (2016) bekräftar att grundutbildade sjuk- sköterskor upplever en känsla av rädsla vid vårdandet av patienter i livets slutskede på grund av bristen på kunskap. Sjuksköterskor kände sig inte redo för att ta itu med utmaningar som en ade- kvat symtomlindring, bemötande med patienten eller att hantera döden. Därför beaktas tillhanda- hållning av vård i livets slutskede som en stor utmaning. Rustoen et al. (2009) lyfter även upp pa- tienters uppfattning om sjuksköterskors kunskap. Sjuksköterskors bristande kunskap angående symtomlindring uppmärksammades av patienter. Patienterna förväntade sig att sjuksköterskorna skulle dela med sig sina kunskaper och förmedla information kring smärta och smärtbehandling.
Flera patienter upplevde att sjuksköterskor inte kunde besvara deras frågor kring smärta, exem- pelvis varför uppstår smärtan. Detta har patienter upplevt till följd av den bristande kompetens och kunskap hos sjuksköterskor. Med utgångspunkt i den valda teoretiska referensramen 6s:n så betonas vikten av en god symtomlindring eftersom den utgör grunden för patientens välmående.
Patienter upplever fysiska smärtor i livets slutskede som inte tillför någon ro under deras sista skede. Som sjuksköterska är idealet att patienten inte upplever någon form av smärta för att pati- enten ska få en lugn och värdig död (Ternestedt et al., 2012). Det finns behov av förbättring inom palliativ vård. Kunskapsbristen leder till att patientens behov inte tillgodoses. För att bedriva en säker palliativ vård med hög kvalité, behövs kontinuerlig fortbildning och handledning för sjuk- vårdspersonalen (Socialstyrelsen, 2016). Det tillkommer konsekvenser när sjuksköterskor brister i kunskapen. Det innebär att patientens smärta inte skattas på rätt sätt och resulterar i att dom li- der i det sista skedet. Genom en utbildning inom kommunikation, dokumentation, fysisk och psy- kisk symtomlindring men även utrustning som används inom vård i livets slutskede kan ovanstå- ende konsekvenser undvikas (Limbu & Taylor, 2021). Därav är det av vikt att sjuksköterskor på den slutna vårdavdelningen besitter tillräckligt med kunskap om palliativ vård men även tar hjälp av kollegor för att vårda patienter i livets slutskede på ett korrekt och säkert sätt.
23
I en stressig sluten vårdavdelning innebär det tidsbrist för sjuksköterskor att utföra sitt arbete på ett optimalt sätt. I resultatet framkom det upplevelser som frustration hos sjuksköterskor när detta uppstod. Upplevelsen av tidsbrist bidrog med flera faktorer såsom överbelastning eller brist på läkare. Detta resulterade i att sjuksköterskans arbete, vilket är att ge patienter i livets slutskede en god vård inte var möjligt. Detta bekräftar McCourt et al. (2013) som hävdar att tidsbristen
innebär ett hinder för sjuksköterskan. Sjuksköterskor menade att patienter i livets slutskede önskar och är i behov av att ha någon närvarande i sitt sista skede. Detta var inte möjligt för sjuksköterskor eftersom stressen på den slutna vårdavdelningen resulterade i att varje patient fick mindre hjälp med deras behov. Detta försämrar vårdkvalitén då palliativa patienter behöver spendera tid för att prata ut om känslor de upplever, när detta inte är möjligt leder det till känslor som rädsla och oro. Benkel et al., (2016) beskriver att för en god vård skall utföras krävs det att sjuksköterskor har tid för att implementera en personcentrerad vård vilket inte möjliggörs när det uppstår tidsbrist. Ifall personcentrerad vård ska tillämpas för patienter i livets slutskede, krävs det tid eftersom patienter har existentiella frågor som de vill skall besvaras. Sjuksköterskor upplevde även att vårdkvalitén brast när det var tidsbrist eftersom sjuksköterskor prioriterade bort mötet som uppstod med patienten och för att lindra lidandet. Limbu och Taylor (2021) hävdar att på en sluten vårdavdelning finns det patienter med kurativa och palliativa behov, sjuksköterskor upplever att mer tid spenderas för att genomföra åtgärder och följa upp kurativa patienter vilket i sin tur resulterar i att patienter i livets slutskede får all mindre tid. På grund av tidsbristen som uppstår försvåras det för sjuksköterskor att arbeta utifrån de 6S:n, vilket kan innebära att en personcentrerade palliativ vård blir svårare att bedriva (Ternestedt et al., 2012). För att det ska möjliggöras krävs det att sjuksköterskor främjar patientens möjligheter genom att samtala men är ogenomförbart på grund av tidsbristen. Socialstyrelsen (2011) belyser även att tidsbrist är en kritisk faktor i vårdandet av patienter med palliativ vård. Tidsbristen resulterar i att mötet med patienten blir kortare, uppföljningar och utvärderingar görs inte ordentligt gällande patienters läkemedelsbehandling och vård. När det brister i tid och personal blir rondarbetet kortare som tillför en kvalitetsbrist, sjuksköterskor får mindre tid till uppföljningar av patienter som innebär att det sker av vårdpersonal som inte är sjuksköterska utbildade. När det uppstår problem som tidsbrist sammankopplas det till personalbrist, om det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor uppstår det mindre tid för varje patient då färre sjuksköterskor har mer arbete än fullbemannade avdelningar. Detta i sin tur innebär att kvalitén på vården blir sämre.
24
Slutsats
Den allmänna litteraturöversikten som har gjorts beskrev sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård till patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. Att arbeta nära döden är en psykisk belastning för sjuksköterskor. Däremot gav det fortfarande känslor som glädje och tacksamhet över att se att patienter inte fick lida och hade sjuksköterskor närvarande sin sista tid.
Sjuksköterskor upplevde att de hade ett stort ansvar i det palliativa vårdandet samt av patient och närstående. Det har lyfts fram att en god kommunikation är av väsentlig karaktär, i och med att sjuksköterskor upplevs ha svårigheter med att kommunicera i ett känsligt stadie. Resultatet visade även på att sjuksköterskor upplevde en psykisk belastning i det palliativa vårdandet. Det ställs höga krav på sjuksköterskor från patienter och även närstående, när patienterna är i livets
slutskede kämpar sjuksköterskor med att uppfylla de kraven som har ställts. Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är viktigt för att avlasta patienter från psykiskt samt fysisk smärta, däremot bör det undvikas att bli alltför emotionellt engagerad. Sjuksköterskors roll i palliativ vård är att stötta samt ge råd när patienter upplever att besluten är jobbiga att ta emot. Då är det
sjuksköterskors roll att involvera sig för att tillgodose att patienten får den bästa möjliga vården.
Något som framkom i resultatet var de bristande kunskaperna i att ge en god vård till patienter i livets slutskede. Trots erfarna sjuksköterskor kunde upplevelser som otillräcklighet uppstå.
Utifrån resultatet framkom det att det behövs forskas mer inom palliativ vård. Det som också bör lyftas fram och forskas mer om är sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård för att det skall ske förbättringar, i form av att erbjuda samtalsterapi eller fortbildningar.
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten bidrar till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att ge
palliativ vård till patienter på en sluten vårdavdelning. Resultaten visar att sjuksköterskor behöver stöd i deras arbete med patienter i livets slutskede på en sluten vårdavdelning. Stöden som behövs sammanfattas i form av utbildningar, stöd från andra kollegor och även en väl fungerade
bemanning av vårdpersonal. Detta kan bidra till en ökad kunskap och förbättrad upplevelse för sjuksköterskor vilket i sin tur bidrar även till en god omvårdnad.
25
Fortsatt forskning
Studiens resultat visar att sjuksköterskor som jobbar med palliativ vård brister i kunskap och en utbildning om palliativ vård hade varit givande. Det hade tillfört en säkerhet i vårdandet av patienter med palliativ vård. En ökad kunskap hade även bidragit till att mötet mellan sjuksköterska, patient och närstående hade förbättrats. Detta hade tillfört att sjuksköterskor reflekterar över sitt bemötande och utvecklas vid näst kommande patienter.
Självständighet
Under studiens gång har författarna samarbetat gällande alla områden som har skrivits tillsammans och har bidragit lika mycket till studien. Inledning, bakgrund, metod, resultat, diskussion har skrivits gemensamt. Sökningar av artiklar gjordes separat, däremot ett gemensamt beslut togs gällande de valda artiklarna. Bilagor och referenslista gjordes även ihop.
26
Referenser
Artiklar som ingick i resultatet är markerade med *
Andershed, B. (2006). Relatives in end -of-life care- part 1:a systematic review of the literature the five last years, January 1999- Febrary 2004. J Clin Nurs 15 (9), 1158–69. DOI:
10.1111/j.1365-2702.2006.01473.x
*Andersson, E., Rosengren, K. & Salickiene, Z. (2016). To be involved – A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today, 38, 144–149. DOI:
10.1016/j.nedt.2015.11.026.
Bakan, A., & Arli, K. (2018). Comparison of attitudes toward death between university students who receive nursing education and who receive religious education. Journal of Religion &
Health, 57(6), 2389–2397. https://doi.org/10.1007/s10943-018-0609-z
Benkel, I,. Molander, U & Wijk, H,. (2016). Palliativ vård ur ett tvärprofessionellt perspektiv (1 uppl). Liber
*Brasi, E., Giannetta, N., Ercolani, S., Gandini, E., Moranda, D., Villa, G., & Manara, D.
(2021). Nurses’ moral distress in end-of-life care: A qualitative study. Nurs Etichs, 28(5), 614- 627. DOI: 10.1177/0969733020964859
Bridges, J., Nicholson, C., Maben, J., Pope, C., Flatley, M., Wilkinson, C., Julienne, C., Tziggili, M. (2012). Capacity for care: meta-ethnography of acute care nurses' experiences of the nurse- patient relationship. Jan leading global nursing research, 69(4), 760-772. DOI
10.1111/jan.12050
*Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J. (2017). Dealing with end of life – New graduated nurses experiences. Journal of Clinical Nursing, (1-2), 337-344. DOI:
http://doi.org/10.1111/jocn.13907
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 141–152). Studentlitteratur.
Germano, KS., & Meneguin, S. (2013). Meanings attributed to palliative care by nursing undergraduates. Acta Paul Enfer, 26(6): 522-528.
Hagan, T., Xu, J., Lopez, R., & Bressler, T. (2018). Nursing's role in leading palliative care: A call to action. Nurse Education Today, 61, 216–219. DOI: 10.1016/j.nedt.2017.11.037
Henricson, M., & Bihult. (2017). Kvalitativ Metod. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl s.111–117). Studentlitteratur.
*Hui Tay, L., Ang, E., & Hegney, D. (2011). Nurses’ perceptions of the barriers in effective communication within patient cancer adults in Singapore. Journal of Clinical Nursing, 21, 2647–
2658. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03977.x
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
27
*Johansson, K., & Lindahl, B. (2012). Moving between rooms – moving between life and death:
nurses’ experiences of caring för terminally ill patients in hospitals. Journal of Clinical Nursing, 21 (13-14), 2034-2043. DOI 10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x
*Johnson, S., & Gray, P. (2013). Understanding Nurses' Experiences of Providing End-of-Life Care in the US Hospital Setting. Holistic Nursing Practice, 27 (6), 318–328. DOI:
10.1097/HNP.0B013E3182A72C83
Kasasbeh, M., McCabe, C., & Payne, S. (2017). Cancer-related pain management: A review of knowledge and attitudes of healthcare professionals. European journal of cancer care. 26(6), 1–
7. DOI: 10.1111/ecc.12625
*Kerr, D., Milnes, S., Ammentorp, J., McKie, C., Dunning, T., Ostaszkiewicz, J., Wolderslund, M., & Martin, P. (2020). Challenges for nurses when communicating with people who have life- limiting illness and their families.: A focus group study. J Clin Nurs 29 (3-4), 416–428.
DOI: 10.1111/jocn.15099
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1 uppl.). Natur och kultur.
Limbu, T., & Taylor, P. (2021). Experiences of surgical nurses in providing end-of-life care in an acute care setting: a qualitative study. British Journal of Nursing, 30(18). 1084-1089. DOI:
10.12968/bjon.2021.30.18.1084
Mah, K., Rodin, R. A., Chan, V. W., Stevens, B. J., Zimmermann, C., & Gagliese, L. (2017).
Health-care workers’ judgments about pain in older palliative care patients with and without delirium. American Journal of Hospice and Palliative Medicine®, 34(10), 958-965. DOI 10.1177%2F1049909116672641
Malmgren, S-G. (2009). Svensk ordbok. Svenska Akademien.
Mani, Z. (2016). Intensive care unit nurses’ experiences of providing end of life care. Middle East Journal of Nursing, 10(1), 3-9. DOI: 10.5742/mejn.2015.92778
Mason, S., Paal, P., Elsner, F., Payne, C., Ling, J., Noguera, A., & Mosoiu, D. (2020). Palliative care for all: An international health education challenge. Palliative and support care, 18(6), 760- 762. DOI:10.1017/S1478951520000188
McCourt, R., Power, J., & Glackin, M (2013) General nurses´ experiences of end -of- life care in the acute hospital setting: a literature review. International Journal of Palliative Nursing. 19(10):
510-516.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv (3 uppl.). Liber.
Parola, V., Coelho, A., Sandgren, A., Fernandes, O., & Apóstolo, J. (2018). Caring in Palliative Care: A Phenomonological Study of Nurses’ Lived Experiences. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 20(2), 180–186. DOI: 10.1097/NJH.0000000000000428
28
Rustoen, T., Gaardsrud, T., Leegaard, M., Wahl, AK. (2009). Nursing pain management—a qualitative interview study of patients with pain, hospitalized for cancer treatment. Pain Management Nursing, 10(1), 48-55. DOI: 10.1016/j.pmn.2008.09.003
Socialstyrelsen (12 juni 2011). Kvaliteten i äldres
läkemedelsanvändning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-6-12.pdf
Socialstyrelsen (6 augusti 2018). Palliativ vård- förtydligande och konkretisering av begrepp.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8- 6.pdf
Socialstyrelsen (12 december 2016). Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer och underlag för bedömningar. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-12.pdf
SOU 2001: 6 Döden angår oss alla – värdig vård i livets slut. Delbetänkandet av kommittén om vård i livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet.
Strang, P., & Beck-Friis, B. (2012). Palliativ medicin och vård (1 uppl.). Liber.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr].https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (11 november 2020). Personcentreradvård.
https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382/Personcentrerad
%20vård.pdf
*Tarberg, A., Landstad, B., Hole, T., Thronaes., M & Kvangarsnes, M. (2020) Nurses'
experiences of compassionate care in the palliative pathway. Journal of Clinical Nursing, 29 (23- 24). 4818-4826. DOI: 10.1111/jocn.15528
Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I., & Andershed, B. (2012). De 6 s:n En modell för personcentrerad palliativ vård (1 uppl.). Studentlitteratur.
Trotta, R., Rao, A., Mchugh, M., Yoho, M., & Cunningham, R. (2020). Moving beyond the measure: Understanding patients' experiences of communication with nurses. Research in nursing health, 43(6), 568-578. DOI 10.1002/nur.22087
Verhoef, M., Nijs, E., Horeweg, N., Fogteloo, J.,Heringhaus, C., Jochems, A., Fiocco, M., &
Linden, Y. (2020). Palliative care needs of advanced cancer patients at the emergency department at the end of life: an observational cohort study. Support care cancer, 28(3), 1097-1107. DOI 10.1007/s00520-019-04906-x
Widell, M (2003). Lindrande vård i livets slutskede (1 uppl.). Liber
Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad, en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (3 uppl.). Studentlitteratur.
29
Bilaga 1 Databassökningar
Sökning i CINAHL
Sökordskombinationer Sökdatum Antal träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext-
artiklar Antal valda artiklar
S1 Nurse experience 2021-10-31 15,656 0 0 0
S2 (MH ”Nurse
attitude”) 34,283 0 0 0
S3 (MH ”Nursing
knowledge”) 13,454 0 0 0
S4 Nurse perception 9162 0 0 0
S5 (S1 OR S2 OR S3 OR
S4) 59,879 0 0 0
S6 (MH “Palliative
care”) 38,919 0 0 0
S7 (MH “Terminal care”)
19,385 0 0 0
S8 End of life care 14,401 0 0 0
S9 (S6 OR S7 OR S8) 57,818 0 0 0
S10 Ward 42,490 0 0 0
S11 (MH “Inpatients”) 84,065 0 0 0
S12 (MH
“Hospitalization”)
41,417 0 0 0
S13 Hospitals 64,237 0 0 0
S14 (S10 OR S11 OR
S12) 216,090 0 0 0
S15 ( S5 AND S9 AND S14) Med
avgränsningar: Peer Review + tidsram 2010- 2021.
202 134 30 5
Sökning i Pubmed.
Sökordskombinationer Sökdatum Antal
träffar Lästa
abstrakt Lästa fulltext- artiklar
Antal valda artiklar
S1 Nurse experience 2021-11-01 48,738 0 0 0
30
S2 Nurse attitude 70,537 0 0 0
S3 Nurse knowledge 45,919 0 0 0
S4 Nurse perception 22,913 0 0 0
S5 (S1 OR S2 OR S3 OR S4) 128,707 0 0 0
S6 "Palliative Care"[Mesh] 58,613 0 0 0
S7 ”Terminal Care"[Mesh] 54,308 0 0 0
S8 end of life care 94,008 0 0 0
S9 (S6 OR S7 OR S8) 134,550 0 0 0
S10 Ward 94,195 0 0 0
S11 "Inpatients"[Mesh] 25,702 0 0 0
S12 "Hospitalization"[Mesh] 268,810 0 0 0
S13 "Hospitals"[Mesh] 295,004 0 0 0
S14 (S10 OR S11 OR S12) 626,453 0 0 0
S15 ( S5 AND S9 AND S14) Med avgränsningar: Peer Review + tidsram 2010- 2021.
441 178 33 3
31
Bilaga 2 Granskningsprotokoll
Denna bilaga används endast om ni har använt ett kvalitetsgransknings instrument för att granska e
Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod
Följande mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod är utarbetad av Institutionen för hälsa vid Blekinge Tekniska Högskola, med utgångspunkt från mall presenterad i Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011).
Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Artikelns författare/titel ……….
………
………
Tidskriftens bedömningssystem Peer review
Double blinded Singel blinded Ej angivet Finns det ett tydligt syfte?
Karaktäristika för informant
Är kontexten presenterad?
Finns etiskt resonemang?
Urval
- Relevant? - Strategiskt?
(om tillämpligt) Metod för -
urvalsförfarande tydligt beskriven? -
datainsamling tydligt beskriven?
- analys tydligt beskriven?
Giltighet - Är resultatet logiskt och begripligt?
- Råder datamättnad? (om tillämpligt) - Råder analysmättnad?
Kommunicerbarhet -Redovisas resultatet klart och tydligt? -Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? - Genereras teori?
Kvalitetsberäkning
Ja Nej
Framkom ej Ålder
………
………..
Antal
………
………..
Man/kvinna
………
…………
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
Ja Nej Vet ej
