1.1 Organisation: Elevhälsan. Ledningsgrupp rektor + 3 st. utvekclingsledare + representant elevhälsan. Arbetslag 3. Arbetslag 1.

(1)

(2)

Innehåll

1. Inledning

2. Skolans prioriterade utvecklingsområden 3. Normer och värden

4. Kunskaper

5. Elevernas ansvar och inflytande 6. Skola och hem

7. Bedömning och betyg

8. Föreläggande utifrån Skolinspektionsbeslut vid tillsynen 2014.

9. Rektorns sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen

(3)

Ledningsgrupp rektor + 3 st.

utvekclingsledare + representant

elevhälsan Elevhälsan

Arbetslag 1

Arbetslag 2 Arbetslag 3

1. Inledning

Årets kvalitetsredovisning har sin grund i de utvärderingar som gjordes i slutet av läsåret 16/17. Underlaget är hämtat från SKL:s enkäter, läsårets betygskatalog, resultatkonferenser på skolan och nationella prov. I ledningsgruppen har vi arbetat fram kvalitetsredovisningen med underlag från respektive arbetslag.

1.1 Organisation:

Under det gångna läsåret har ny rektor tillsatts och en ny organisation har skapats genom att gå från fyra arbetslag till tre arbetslag (se organisationsmodellen nedan). Skolenheten leds av rektorn och till sin hjälp för att driva det dagliga arbetet finns det tre utvecklingsledare som leder sina respektive arbetslag. Utvecklingsledarna och en representant från elevhälsan tillsammans med rektorn utgör skolans ledningsgrupp. Utvecklingsledarna har 20 procent nedsatt tid från undervisning för att driva utvecklingsfrågor på skolan och i arbetslagen. Såväl arbetslag som ledningsgrupp träffas kontinuerligt varje vecka. Elevhälsa finns dagligen på skolan, bestående av skolsköterska, kurator, specialpedagog och socialpedagog.

På skolan går det cirka 340 elever, som är uppdelade på 14 klasser. Vi har tre idrottsprofiler, en kulturprofil (musik, bild och drama/litteratur) samt en no-profil. Vi har ett samarbete med biblioteket som har en bemannad filial hos oss. Vi har även påbörjat ett samarbete med Alléskolan och Kulturskolan för att kunna utveckla våra profiler.

(4)

1.2 Det systematiska kvalitetsarbetet:

Utifrån huvudmannens årshjul har vi valt att bryta ner det till ett verksamhetsnära årshjul, som gäller för Trantenskolan. Vi kommer under läsåret 17/18 att utveckla bilden tillsammans med eleverna och personalen, för att få en synlig bild av vad det är vi faktiskt gör samt hur det följs upp. Vi kommer även att utveckla detta årshjul till ett pedagogiskt årshjul, som ska visa på elevernas utveckling och deras kunskapsuppföljning. Utifrån årshjulen är vår förhoppning att vi får en överskådlig bild av verksamhetsåret och vad det innefattar.

För att kunna följa en röd tråd genom det systematiska kvalitetsarbetet utgår vi från

kvalitetsredovisningen och dess analys som lägger grunden för vår utvecklingsplan. Rektorns ledarskap och skolans organisation ger förutsättningarna för att lärarna ska göra ett bra arbete och trivas samt för att arbetssättet och dess aktiviteter ska genomsyra verksamheten. Hur väl varje del fungerar leder sedan till resultat i form av betyg och hög nöjdhet. Alla delar i verksamheten behöver fungera för att nå en ökad måluppfyllelse.

(5)

2. Skolans prioriterade utvecklingsområden 2015-2018

Utifrån den kulturanalys som gjordes under 2015/2016 på uppdrag av Region Örebro län har Transtenskolan utkristalliserat fyra utvecklingsområden, vilket har skrivits ner i skolans utvecklingsplan (se nedan). För att vi ska kunna fortsätta arbeta utifrån dessa behöver vi få analysen från kvalitetsredovisningen, för att sedan kunna se vilka aktiviteter som kan kopplas till vilka mål. Det är viktigt att bildningsnämndens mål och skolans utvecklingsområden följs åt, så att den röda tråden blir synlig för elever och personal på skolan.

Utvecklingsområden är komplext och innebär att de behöver grundas utifrån en tydlig analys och vara adaptiv för att leda till en positiv utveckling. Det långsiktiga målet är att utveckla Transtenskolans förmåga att skapa förutsättningar för framgångsrik undervisning. Analysen utifrån denna kvalitetsredovisning ger oss underlaget för vår utvecklingsplan och dess områden. Utvecklingsplanen visar på fyra områden:

- Normer och värden, med mål att öka trygghet genom ett väl förankrat värdegrundsarbete.

- Kunskaper, där alla elever ska nå minst E. Detta genom implementerande av bl.a. BFL och tydliga rutiner.

- Elevers ansvar och inflytande, med målet att eleverna kan påverka sin utbildning genom bl.a. elev- och klassråd.

- Skola och hem, använda edWise för information och hålla föräldraforum.

Dessa områden har kompletterats av skolans likabehandlingsplan, som detta år har handlat om att öka elevernas trygghet och minska kränkande behandling. Detta kommer vi arbeta vidare med som en naturlig del i värdegrundsarbetet.

Kommande läsår (2017/2018) kommer vi fokusera på värdegrundsarbetet, samt att ge en positiv bild av skolan och dess arbete. Eleverna ska känna sig stolta över att gå på

Transtenskolan samtidigt som det ska finans en stolthet i personalgruppen att få arbeta med de elever vi har på skolan. Föräldrarna ska känna att de kan lita på skolan samt att de ska ha en inblick i vad skolan arbetar med och på vilket sätt. Med andra ord kommer vi kommande verksamhetsår fokusera på:

- Eleven och eleven i centrum.

För att lyckas med det, att få till stånd en attraktiv skola som vi kan vara stolta över, måste vi minska omsättningen på lärarna och få dem att stanna på skolan. Detta kommer leda till ett lugn och en trygghet som gynnar eleverna, vilket leder till att öka antalet elever med

godkända resultat i alla ämnen. Det i sin tur innebär att vi kommer behöva genomföra en del organisationsförändringar. Vi behöver arbeta för en mer flexibel organisation, där vi får diskutera och utveckla de pedagogiska frågor vi brinner för.

(6)

3. Normer och värden

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Bildningsnämndens mål

• Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande.

Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10% ska vara 0.

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

Målet är uppfyllt på vår enhet x

Transtenskolans mål:

- Alla elever ska känna sig trygga på Transtenskolan.

- Antal elever med ogiltig frånvaro över 10 procent ska vara noll.

Aktiviteter:

- Aktivt arbete med värdegrundsfrågor i klasserna. Socialpedagog tillsammans med trygghetsteamet kommer arbeta fram en långsiktig plan för hur vi ska arbeta med värdegrundsfrågorna. Det ska byggas upp en ”bank” med tips och idéer på värdegrundsarbetet och vad som kan tänkas tas upp i de olika årskurserna.

- Följa kommunens frånvaromodell.

- Kartläggning av skolans klasser och dess klimat i samband med djupintervjuerna inför likabehandlingsplanen.

Bedömning och resultat: Skolans enkät som vi genomför årligen visar att 94 procent av de svarande eleverna känner sig trygga. Vi har under året minskat elever med ogiltig frånvaro, men har inte nått skolans mål på noll procent. Vi har haft djupintervjuer hos eleverna i samband med kartläggningen till likabehandlingsplanen.

x

Analys:

Trygghet: Den samlade bilden av SKL:s enkät anger att 92 procent av eleverna känner sig trygga i skolan (stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra). I elevhälsans enkät framgår också att eleverna känner sig trygga i skolan, 94 procent. (känner mig alltid trygg, känner mig oftast trygg). I elevhälsans enkät framgår det att eleverna känner sig mindre trygga på platser där det saknas vuxna. Eleverna önskar att det skulle finnas fler vuxna i cafeterian, i

korridorerna samt i matsalen. Merparten av Transtenskolans elever känner sig trygga, dock är vi inte i mål förens vi har en siffra som visar 100%.

Aktiviteten med värdegrundsarbete i klasserna var planlagd att genomföras under

mentorstiden och har genomförts med skiftande karaktär. Skolan har inte haft en gemensam målbild med värdegrundsarbetet, utan varje arbetslag har valt att lösa det på olika sätt. Därav ser vi en skillnad i skolans enkät gällande elevernas upplevelse av att de har arbetat med

(7)

frågor som handlar om värdegrund, normer, diskriminering och kränkande behandling.

Aktiviteten kartläggning i skolans klasser (likabehandlingsplanen) ger enskilda elevers bild av tryggheten på skolan. Överlämningen skapar goda förutsättningar för att jobba med trygghet samt att få en överblick kring klassernas gruppdynamik.

Ogiltig frånvaro över 10 procent: Aktiviteten att följa kommunens frånvaromodell har inte efterlevts. Vi har inte lyckats med implementeringen av kommunens gemensamma

frånvaromodell. Den måste implementeras bättre, så att den blir ett levande dokument och att vi får väl fungerande rutiner för hur vi ska hantera frånvaron på Transtenskolan. Det viktiga är tidig upptäckt och att eleven tillsammans med sina föräldrar kontaktas omgående för att kunna upprätta en långsiktig plan gällande främjande av närvaro. Skola och hem måste ha ett nära samarbete för att lyckas minimera frånvaron i skolan.

Åtgärder för utveckling:

Sammanfattningsvis har vi tydliga indikationer på att trygghet och skolnärvaro går hand i hand, vilket innebär att vi måste fortsätta vårt arbete i klasserna och engagera oss i värdegrundsfrågorna som kan bidra till ett gott klimat på skolan.

Det behöver bli mer synligt i vad vi gör runt värdegrundsarbetet med våra elever. Dessutom behövs en analys av vilka effekter det får på lärandet och dess utveckling. Vi är för dåliga på att sätta ord på vad det är vi gör och varför vi väljer att göra det vi gör. Eleverna behöver bli mer delaktiga i arbetet och dess utformning. Styrkan på Transtenskolan är relationsbyggandet, personal-personal, personal-elev, elev-elev och det ska vi dra nytta av. Utifrån det har vi stora möjligheter att jobba med elevinflytandet som är ett av våra utvecklingsområden. Vi behöver få med oss eleverna i arbetet och processen. Eleverna behöver berätta för oss vad vi kan göra tillsammans för att skapa lugn och ro i korridorerna, matsalen och cafeterian. För att förbättra tryggheten på skolan behöver vi vara fler vuxna ute i verksamheten. Ytterligare en åtgärd är att värdegrundsarbetet måste synliggöras i den dagliga verksamheten; undervisningen och rasterna måste kontinuerligt arbeta med värdegrunden utifrån läroplanens första kapitel.

Frånvaromodellen måste implementeras ytterligare så att den blir ett levande dokument.

(8)

4. Kunskaper

• Andelen elever som når ämnesbetyget A i åk 6 och 9 ska årligen öka fram till 2018.

Vi ska ligga bland de 50% bästa kommunerna i landet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesproven 2015, för att 2018 ligga bland de 25% bästa.

Andelen elever med betyget A i minst ett ämne de läser ska årligen öka.

- Elevernas genomsnittliga meritvärde ska successivt öka och ligga över rikets snitt.

- Samtliga elever ska vara behöriga för gymnasiestudier.

- Alla elever ska veta vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Aktiviteter:

- Följa skolans lektionsmall - Didaktiska besök mellan lärare

- Ämneskonferenser varje vecka för gemensam planering och bedömning där det finns möjlighet att titta på elevexempel för att kunna arbeta för en likvärdig bedömning.

Bedömning och resultat: Transtenskolans betygsresultat har de senaste sju åren förbättrats markant, även om betygsresultatet 2016 var något lägre än året innan. 2016 var 71 procent av eleverna godkända i alla ämnen, vilket i förhållande till elevunderlaget var något sämre än förväntat. 2017 är det 75 procent av eleverna i årskurs 9 godkända i alla ämnen, vilket är det bästa resultatet på många år. Ca 84 procent av eleverna är godkända för gymnasieprogram 2017 jämfört med 81 procent 2016.

Det ämne som lyckas nå upp till den högsta måluppfyllelsen är svenskan, men då behöver vi ha med i beaktningen att svenska som andraspråk är ett enskilt ämne och därmed hamnar våra nyanlända elever utanför den statistiken. Under det gångna läsåret har det börjat ett tjugotal nyanlända elever på Transtenskolan. De eleverna har gjort en fantastisk utveckling, dock är det svårt att få med sig fullständiga betyg från grundskolan på en sådan kort tid.

Föregående år visade betygsstatistiken att det är betygen E och D som merparten av våra elever får, vilket även är fallet i år. Matematik och biologi är de ämnen som flest antal elever får betyg F i. Idrott och hälsa och spanska är de ämnen där procentuellt flest elever erhåller det högsta betyget A i årskurs 9, 2017. Det är få elever som når betyget A på de nationella proven. En tänkbar förklaring kan vara att eleverna är ovana vid själva provsituationen, att de inte känner sig trygga i de olika ämnena. Det är av yttersta vikt att de förlitar sig på sina kunskaper som de har fått till sig genom undervisningen och att vi stärker dem i vad de kan.

Vår utvärdering visar att alla lärare inte följer skolans lektionsmall fullt ut. Ämneskonferenser

(9)

är inplanerade varje vecka enligt kalendarium. Vad gäller didaktiska besök har vi inte nått ända fram i och med att alla ska besöka sina kollegor två gånger per termin.

Årskurs 9

Nationella ämnesprov Ämnesprov åk 9

Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått betyget E-A på samtliga delprov och andelen elever som fått A som provbetyg.

2017

Antal elever som deltagit på samtliga

delprov

nej ja

2017

Andel (%) som nått betyg E-A på samtliga

delprov

2017

Andel (%) som nått

prov-betyget A

2016 Antal elever

som deltagit på samtliga delprov

nej ja

2016

Andel (%) som

nått betyg E-

A på samtliga

delprov

2016

Andel (%) som

nått prov- betyget

A

Engelska 14 st 81 st 86,4 % 11,1 % 6 st. 94 st. 89,5 % 10,5 % Matematik 13 st 82 st 68,3 % 1,2 % 9 st. 91 st. 89,1 % 2,2 % Svenska 10 st 85 st 88,2 % 3,5 % 5 st. 95 st. 100 % 5,2 % SO (Geografi/religion) 12 st 83 st 84,3 % 6,0 % 9 st. 91 st. 87,0 % 10,9 % NO (Fysik/kemi) 20 st 75 st 72,0 % 0,0 % 45 st. 55 st. 54,7 % 0,0 % Betyg åk 9

Ämne - och F

%

E och D

%

C och B

%

A

%

Biologi 15,8 46,3 26,3 11,6

Bild 2,2 52,6 39,0 6,3

Engelska 10,6 41,1 34,8 13,7

Fysik 11,6 55,8 30,5 2,1

Geografi 11,6 50,5 17,9 20,0

Historia 10,6 50,5 17,9 21,1

Hem och

konsumentkunskap

6,3 43,1 37,9 12,6

Idrott och hälsa 11,6 23,2 27,3 37,9

Kemi 11,6 50,5 30,5 7,4

Franska 0,0 40,0 40,0 20,0

Spanska 0,0 25,0 41,6 33,3

Tyska 0,0 23,5 58,8 17,6

Matematik 12,7 54,8 29,5 3,2

Musik 4,2 40,0 46,3 9,5

Religion 13,7 45,2 24,2 16,8

Samhällskunskap 15,8 45,2 21,0 17,9

(10)

Slöjd 7,4 45,3 41,0 6,3

Svenska 1,2 34,8 40,7 23,3

Svenska som andraspråk 66,7 33,3 0,0 0,0

Teknik 3,2 44,2 47,4 5,3

x

Analys: Om flertalet av skolans personal följer skolans lektionsmall tror vi att det ökar tryggheten och ordningen i klassrummet. Detta skulle innebära att fler elever når sina mål i de olika ämnena, vilket i sin tur leder till att fler elever blir behöriga för gymnasiestudier. En annan aktivitet som vi tror bidrar till en ökad måluppfyllelse är de didaktiska besöken. Att lärarna besöker varandra för att få nya uppslag och idéer samt ren praktiskt didaktisk utveckling. Detta ger i längden eleverna ett mer lustfyllt lärande.

Ämneskonferenser har genomförts enligt skolans kalendarium varje vecka. Detta ger resultat på så vis att eleverna tydligare vet hur de ska nå nästa steg i betygsstegen samt vad de behöver för att uppnå målen i skolans ämnen. Ser vi till ett separat ämne som matematik och dess utveckling de senaste åren, kan vi notera att glappet mellan de elever som når godkända betyg och de som tyvärr inte uppnår godkända betyg har minskat. Vi har de senaste åren närmat oss riket. Dock behöver vi vara medvetna om att vi inte är i mål förens vi har full behörighet i alla ämnen. (Se diagram nedan).

(11)

En annan sak vi har uppmärksammat är att lusten till att lära hänger samman med

måluppfyllelsen. Enkäten från SKL visar på ganska låga siffror gällande lusten att lära, vilket vi kommer behöver arbeta med kommande läsår. Se tabellen nedan:

Ser vi till den klass som upplever en lust till att lära där eleverna samtidigt upplever att lärarna har höga förväntningar på dem kontrasterat måluppfyllelsen, får vi en ganska entydig bild. I tabellen nedan ser vi två klasser i ett och samma arbetslag, med andra ord samma

undervisande lärare. Måluppfyllelsen, uträknat i snittpoäng kontra lusten att lära:

Fråga 7, lusten att lära (stämmer helt och

hållet/stämmer ganska bra)

Snittpoäng (medelvärde för klassen/elev)

Klass A (antal elever: 23 st.) 41% av klassen upplever det. 222 poäng Klass B (antal elever: 23 st.) 26% av klassen upplever det. 163 poäng Här ser vi tydligt att lusten till att lära hänger samman med en positiv måluppfyllelse.

Vi behöver börja arbeta tidigare med våra elever. Tidig upptäckt och tidiga insatser i att förändra och förfina vår undervisning. Vi behöver kartlägga eleverna och se var de befinner sig för att sedan kunna planera vår undervisning. Vi behöver analysera resultaten mer kontinuerligt för att utifrån den sedan kunna förändra vår undervisning, så att vi säkerställer att alla elever är med ”på tåget”. Vi behöver utveckla vår verktygslåda så att verktygen som vi använder kommer passa det elevunderlag vi har. Alla lärare behöver ha olika verktyg i sin verktygslåda för att kunna få med sig en hel klass/grupp. Den utökade verktygslådan får vi genom det kollegiala lärandet. Vi behöver se varandras praktiker och det gör vi genom att skugga varandra och sedan träna oss på att ge feed-back. En sammansvetsad personalgrupp, med ett öppet och tillåtande klimat är en central del i den lärande organisationen. Målet är att samtliga elever ska nå minst E i betyg i samtliga ämnen.

Fråga 7: ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.”

2017 A-lag 1 A-lag 2 A-lag 3

Stämmer helt och hållet/stämmer ganska bra

49% 51% 53% 44%

Stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls

48% 47% 44% 55%

(12)

5. Inflytande och ansvar

• Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka för att 2018 vara 100%.

Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87% av eleverna anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95%.

- Alla elever ska känna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter.

- Att alla elever vet hur de kan påverka genom klass- och elevråd.

Bedömning och resultat: I SKL:s enkät framgår det att 61 procent av eleverna upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Det bedöms att merparten av eleverna vet hur man påverkar och att de kan påverka genom elevrådet på skolan. Ser vi till riket har Hallsberg en negativ trend gällande upplevelsen av att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (se

diagrammet nedan).

x

(13)

Analys: Varje klass hade två representanter i elevrådet. Elevrådet har samverkat med skolans ledningsgrupp vid flertalet tillfällen, dels som deltagare på ledningsgruppsmöten, dels vid möten med enskilda representanter från ledningsgruppen. I edWise har elevrådet haft ett rum där skolans elever och lärare har varit inbjudna. Där har bland annat protokoll publicerats.

Elevrådet har även detta läsår deltagit i aktiviteter med Sveriges elevråd, SVEA. Minst varannan vecka genomförde samtliga klasser klassråd på mentorstiden. Flera av klasserna publicerade sedan protokollen i en klassblogg i edWise där klasskamrater och vårdnadshavare kunde kommentera.

Vi behöver stärka elevernas inflytande och deras upplevelse av att de kan vara med och påverka. Att det enbart är 61 procent av eleverna som upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, är en för låg siffra. Här finns det en skiljelinje mellan eleverna och lärarna, då lärarna upplever att de arbetar aktivt för ett reellt elevinflytande, medan eleverna inte

uppmärksammar det. Här behöver vi tydliggöra för varandra, vad vi menar och i vilken mån eleverna är med och påverkar bl.a. sin undervisning samt vad eleverna vill vara med och påverka. Vi behöver stärka elevrådet och dess funktion på skolan, att de blir mer synliga och får fatta fler beslut som rör eleverna och deras vardag i skolan.

(14)

6. Skola och hem

• Vårdnadshavare och elever ska vara nöjda med våra skolor.

Idag uppger 88% av vårdnadshavarna att de är nöjda med skolans bemötande, 2015 ska vi ha 92% för att 2018 vara 97%..

- Alla vårdnadshavare ska ha inlogg i edWise.

- Alla klasser ska ha minst två representanter i föräldraforum.

Bedömning och resultat: I årets enkät var det 93 st. vårdnadshavare som svarade på enkäten.

Av dessa känner sig 84 procent välkomnande till skolan. 83 procent av de vårdnadshavare som har svarat på enkäten uppger att de har ett konto i edWise.

X

Analys: Under läsåret hade inte alla vårdnadshavare haft konto i edWise (17 procent av vårdnadshavarna som besvarade enkäten uppgav att de inte hade något konto på edWise). Vid höstterminen och vårterminens föräldra-/klassmöten har vårdnadshavare, i anslutning till mötena, erbjudits hjälp med edWise. På vårterminen har det inte varit någon vårdnadshavare som kommit för att få hjälp med edWise. Inbjudan till mötena har skett digitalt samt genom att elever har haft med sig en inbjudan hem. Det kan vara en orsak till att vi eventuellt inte nått samtliga vårdnadshavare.

Arbetet med att ta fram gemensamma områden för föräldramöten i de olika årskurserna har framför allt skett inom kollegiet. Ett upplägg för vårens och höstens möten, med de olika skolåren från och med kommande läsår är under utformning. Diskussioner och utvärderingar av utvecklingssamtal och föräldra-/klassmöten har genomförts.

Flera av klasserna har skapat en klassblogg i edWise (flik i arbetslagets rum) där

klasskamrater, vårdnadshavare och lärare har kunnat göra inlägg. Våra föräldraforum, som vi kallar pedagogiskt café, har inte varit så välbesökta även om vi har haft olika teman som hör till vår vardag med eleverna. Temana har varit studie- och yrkesvägledning och hur vi på skolan arbetar med Digilär och edWise, samt hur vårdnadshavarna kan följa elevernas utveckling.

Vi måste fortsätta att arbeta för att alla vårdnadshavare på Transtenskolan ska ha inlogg i edWise, för att ges möjlighet att vara delaktiga i sina barns skolgång. För att öka

(15)

vårdnadshavares svarsfrekvens i SKL:s enkät ska enkäten vara ett inslag i vårens klassmöte på Transtenskolan. Inbjudan till höstens föräldra-/klassmöten ska skickas per brev.

Samtliga klasser ska ha en flik i arbetslagets rum för att öka möjligheten för delaktighet för vårdnadshavare. Fortsatt arbete med att utveckla det pedagogiska caféet. Vi behöver synliggöra träffarna och dess innehåll för att få upp attraktionskraften.

(16)

7. Rektorns sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen

Underlaget i denna kvalitetsredovisning visar på att Transtenskolan behöver arbeta aktivt för att höja elevernas måluppfyllelse. För att nå en högre måluppfyllelse bör lärarens uppdrag synliggöras samt utgå från en humanistisk kunskapssyn. Vilket innebär att vi alltid har höga förväntningar på våra elever. Vi menar att alla kan lyckas och att det är skolans uppdrag att undanröja de eventuella hinder som finns. Eleverna ska bli medvetna om sin lärsituation och kunskapsutveckling. De ska bli medvetna om detta med hjälp av edWise (skolans

lärplattform) samt utvecklingssamtalen. Eleverna ska uppleva att de kan vara med och påverka sin skolgång och kunskapsutveckling, elevinflytandet bör öka.

Vi ska arbeta för en inkluderande lärmiljö. I första kapitlet i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det:

Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Vi behöver bli bättre på att kommunicera om kvalitén på skolan och hur det gynnar våra elever. Lyckas vi genomföra våra mål är ett önskvärt resultat för eleverna:

- Att det ges en återkoppling som utvecklar lärandet.

- Att vi lyckas aktivera eleverna som resurser för varandra.

- Att vi förmår eleverna att ta lärandet i egna händer och - att mål- och betygskriterier tydliggörs.

Transtenskolan ska bli en lärande organisation, där vi förfinar och utvecklar vår verksamhet kontinuerligt. För att bli det behöver vi tillsammans med all personal och alla elever utforma en gemensam värdegrund som realiseras i vardagen. Utifrån värdegrunden kan vi sedan ta vara på varandras resurser i det pedagogiska arbetet. Detta för att bygga goda relationer, få god måluppfyllelse och känna stolthet för vår skola.

Skolans trygghetsteam ska arbeta för att främja arbetet och implementeringen av värdegrundsarbetet genom vår likabehandlingsplan, där fokus är att planen skall hållas levande under hela läsåret. Huvudmålet är att göra alla elever, personal och vårdnadshavare delaktiga i värdegrundsarbetet genom bland annat samarbete med elevråd och föräldraråd.

Implementeringen av likabehandlingsplanen hos eleverna sker i klasserna och ansvaras av mentor med stöttning av elevhälsan. Syftet är att stärka relationerna mellan eleverna för att öka tryggheten och gemenskapen på skolan.

Alla prioriterade områden kommer att leda till en ökad måluppfyllelse med fler nöjda elever och personal på Transtenskolan.

1. Från normer och värden, med fokus att utforma en gemensam plattform som värdegrunden skall vila på.

2. Med ett större fokus på kunskapsutveckling följt av tätare uppföljningar och analyser.

3. Till ett ökat elevinflytande med större medvetenhet på den individuella utvecklingen.

Hallsberg 2017-07-07 Cecilia Lindskog Rektor