Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete, avancerad nivå, 15 hp | Lärarprogrammet Höstterminen 2021 | LIU-Lär-L-A-ÅR/XX--SE
Utsatthet för mobbning i skolan
– En litteraturstudie om hur faktorerna kön och ålder eventuellt påverkar olika mobbningsformer
Victimization of bullying in school
– A literary study of how gender and age may affect different forms of bullying
Michael Zanderholm Matilda Zanderholm
Handledare: Monica Sandlund Examinator: Åsa Larsson
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning
Bakgrund: Att mobbning förekommer i skolvärlden är inget nytt, men hur mobbning tar sin form har varit mål för många studier sedan Olweus öppnade ögonen för fenomenet på 70- talet och framåt. Den etablerade definitionen av mobbning fokuserar på maktobalans, skada eller förtryck samt upprepning över tid. Mobbning kan huvudsakligen kategoriseras i direkt eller indirekt samt fysisk, verbal eller relationell.
Syfte: Att ge ökad kännedom genom att sammanfatta forskning rörande förekomsten av olika typer av mobbning i skolan för att se eventuella samband mellan mobbningstyp och
faktorerna kön och ålder.
Metod: Litteraturstudie av tolv källor som ställs mot tidigare forskning där vårt fokus har legat på skolungdomars utsatthet för mobbning snarare än den utövande parten.
Resultat: Flera, men inte alla, källor visar en samsyn med tidigare forskning på området vad gäller både kön och ålder, det vill säga att det finns typiska mobbningsformer baserat på de två vanligaste kategoriserande faktorerna; kön och ålder. Pojkar blir generellt sett utsatta mer för fysisk mobbning, bland flickor är det vanligare med relationell mobbning, och oavsett könstillhörighet så ser man en nedåtgående mobbningsfrekvens med ökad ålder.
Nyckelord
mobbning, mobbningsform, fysisk mobbning, relationell mobbning, verbal mobbning, indirekt mobbning, direkt mobbning
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
3. Syfte och frågeställningar ... 2
3.1 Syfte ... 2
3.2 Frågeställningar ... 2
4. Begreppsutredning ... 3
4.1 Begreppet mobbning ... 3
4.2 Olika former av mobbning ... 3
5. Tidigare forskning ... 4
6. Metod ... 6
6.1 Metodval... 6
6.2 Urval ... 7
6.3 Avgränsningar ... 10
6.4 Etiska förhållningssätt ... 11
6.5 Genomförande och analys ... 12
6.6 Metoddiskussion... 15
7. Resultat ... 15
7.1 Kön ... 15
7.2 Ålder ... 17
8. Diskussion ... 18
8.1 Förslag till vidare forskning ... 23
Referenslista ... 24
1
1. Inledning
Denna uppsats är en litteraturstudie som tittar på den forskning som finns rörande
förekomsten av olika former av mobbning som skolungdomar utsätts för, och söker svar i hur dessa former är relaterade till faktorerna kön och ålder. Anledningen till fokus på just dessa två faktorer är att det är två av de mest uppmärksammade kategoriseringar som människor delas in i. Under vår uppväxt har vi fått höra att pojkar tar till våld för att lösa konflikter, och att flickor tenderar att skvallra och föra ett mer socialt spel. Finns det någon sanning bakom detta eller är det en förlegad syn? När det kommer till de olika åldersgrupperna, undrar vi om det går att se att mobbning över lag är vanligare bland yngre eller äldre elever, och/eller finns det något mönster för vilka mobbningsformer som är vanligast i olika åldersgrupper?
Det finns en gedigen forskningsgrund i ämnet mobbning, men oftast ligger studiernas
huvudfokus på något annat än det vi efterfrågar, exempelvis effekter av, eller anledningar till mobbning, än just kön och ålder, och det är svårt att få en sammantagen bild över hur dessa faktorer är relaterade till olika mobbningsformer. Utöver det är de publicerade artiklarna oftast fokuserade på den studie som genomförts och jämför endast med enstaka andra. Målet med denna uppsats är därmed att få en bättre överblick och en jämförelse mellan ett större urval av studier.
Vi anser att det är av största vikt att ha kunskap om mobbning som begrepp, men främst att veta hur det kan visa sig. Att ha förståelse för vilka former det kan ta beroende på elevgrupp kan göra oss mer uppmärksamma i vår yrkesroll och därmed ge oss förutsättningarna för att agera.
2. Bakgrund
För en förklaring till varför mobbning sker nyttjar Hong och Espelage (2012) det
socialekologiska perspektivet. De utsatta och utövarna av mobbning är delar av ett komplext system med många nivåer som är relaterade till varandra och formar dem som individer. Med hjälp av en mängd individuella och kontextuella faktorer går det att bilda en uppfattning om sannolikheten för att en individ upplever sig involverad i mobbningssituationer. Individuella faktorer som lyfts fram som särskilt signifikanta är ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, hälsa, depression och ångest, inlärnings- och utvecklingssvårigheter, intelligens samt
2 ekonomisk situation. På kontextuell mikronivå nämns bland annat relation mellan ungdom och förälder, skolans miljö och kamratrelationer. Utöver detta nämns faktorer på högre nivåer, som kultur och normer samt levnadssituation (Hong & Espelage, 2012).
I Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning (2011), utförd av Flygare, Frånberg och Johansson på uppdrag av regeringen, uppges det att ungefär sju till åtta procent av elever i svensk skola blir mobbade, oavsett könstillhörighet. De har funnit att flickor och pojkar blir mobbade ungefär lika mycket. Däremot har de sett en könsskillnad i formen som mobbningen tar, där flickor är mer benägna att vara offer för sociala kränkningar, medan pojkarna utsätts för mer fysiska kränkningar. Den största andelen av eleverna som föll offer för mobbning förändrades över tid, det vill säga att de flesta som vid en mätning blev utsatta för mobbning kom att vid en mätning ett par månader senare inte längre vara mobbade, utan ha ersatts av andra elever (Skolverket, 2011).
I vår litteraturstudie kommer vi att fokusera på skillnader i mobbningsform relaterat till faktorerna ålder och kön.
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om eventuella skillnader i utsatthet för mobbning mellan (a) pojkar och flickor och (b) elever i olika åldrar.
3.2 Frågeställningar
Vilka, om några, skillnader finns det mellan pojkar och flickors utsatthet för olika mobbningsformer?
Vilka, om några, skillnader finns det mellan olika åldersgruppers utsatthet för olika mobbningsformer?
3
4. Begreppsutredning
4.1 Begreppet mobbning
Mobbningsforskning tog sin början på 1970-talet med Dan Olweus som pionjär. Forskare har under åren definierat mobbning på olika sätt, men det finns några faktorer som nästan alltid förekommer. En definition får vi från den engelske kriminologen Farrington, vilken lyder:
“Mobbning är upprepat förtryck, psykologiskt eller fysiskt, av en svagare person, genomfört av en starkare” (Farrington, 1993:381). Här ser vi ett fokus på faktorerna förtryck,
maktobalans mellan de olika parterna och upprepning över tid. Volk et al. (2014) tar i artikeln What is bullying? A theoretical redefinition upp problematiken med att definiera mobbning som ett fenomen. Författarna nämner Dan Olweus ursprungliga definition - att en elev blir mobbad eller trakasserad när han eller hon är utsatt, upprepat och över tid, för negativa handlingar av en eller flera andra elever. Utifrån detta har de sedan följande förslag på en ny definition: “Mobbning är aggressivt målinriktat beteende som skadar en annan individ inom kontexten av en maktobalans” (Volk et al., 2014:328f) Nyckelorden som Volk et al. (2014) har fokuserat på är målinriktat, maktobalans och skada. Även om de diskuterar att upprepning över tid är en faktor i de flesta fall av mobbning anser de att en incident, om den är grav nog, också bör räknas in i mobbningsbegreppet (Volk et al., 2014).
4.2 Olika former av mobbning
Förutom att det finns olika definitioner av mobbningsbegreppet, finns det också olika former av mobbning, eller typer av aggression, som utövas. Denna uppsats förhåller sig till två sätt att kategorisera mobbning. Det ena sättet att dela upp mobbning på är att tala om direkt och indirekt aggression. Enligt Yang och Salmivalli (2013) avses direkt aggression som
handlingar så som slag, sparkar och verbala angrepp, medan indirekt aggression avser handlingar så som spridande av rykten, manipulation samt exkludering (Yang & Salmivalli, 2013). Björkqvist et al. (1992) förklarar indirekt aggression som ett beteende där förövaren vill åsamka skada på ett sådant sätt att han eller hon verkar oskyldig i sammanhanget
(Björkqvist et al., 1992). Andra begrepp som används för att beskriva indirekt aggression och direkt aggression är engelskans covert respektive overt acts. Morin et al. (2015) likställer covert acts med indirekt mobbning, exempelvis att sprida rykten, medan overt acts likställs med direkta handlingar, såsom att slå någon (Morin et al., 2015).
4 Wang et al. (2009) använder en annan uppdelning av mobbningsformer och exemplifierar dem på följande sätt: Fysisk mobbning innebär exempelvis att bli slagen, sparkad, knuffad eller inlåst. Verbal mobbning innebär att bli kallad elaka namn, bli retad eller hånad.
Relationell mobbning innebär att man blir utfryst eller att någon sprider rykten (Wang et al., 2009). Hur dessa två sätt att dela upp mobbningsformer kan klassificeras gentemot varandra går att se i tabell 1 i kapitel 4.4 Genomförande.
5. Tidigare forskning
I en undersökning som pågick läsåret 1983-1984 fick Olweus (1998) fram att det fanns skillnader mellan pojkar och flickor när det kom till vilken typ av mobbning eleverna ansåg sig vara utsatta för. Det påpekas att mobbningsfrekvensen när det kommer till direkta angrepp, exempelvis slag eller verbala påhopp, var högre bland pojkar. En fråga i den enkät som användes berörde huruvida eleven blivit utelämnad på rasterna. Där fanns det ingen signifikant könsskillnad, men det som gick att utläsa var att denna mobbningsform var
vanligare hos flickor, jämfört med de direkta angreppen. Han fann även en nedåtgående trend i mobbningsfrekvensen ju högre upp i årskurserna han undersökte. Det var alltså vanligare att bli mobbad i de lägre årskurserna (låg- och mellanstadiet) än i de högre (Olweus, 1998).
1992 genomförde Björkqvist et al. en studie för att undersöka om det finns skillnader i vilken form av mobbning pojkar, alternativt flickor, använder sig av. Då denna källa inte ser till offrets perspektiv, utan snarare utövarens, har denna studie inte varit aktuell för vår sammanställning. Dock tar de upp att flickor oftast använder sig av verbala former av
mobbning tidigare, då flickor överlag utvecklar sin verbala förmåga något tidigare än pojkar.
De menar också att unga barn som inte kan hävda sig muntligt mer sannolikt kommer använda sig av fysisk aggression. När den verbala förmågan utvecklas, kan det läggas till direkt verbal mobbning i utövarens repertoar, och som ett tredje steg i utvecklingen, när fler sociala förmågor utvecklas, kan även den indirekta mobbningen användas (Björkqvist et al., 1992).
Besag (2006) har studerat hur flickor beter sig i vänskapsgrupper för att hitta en anledning till varför relationell mobbning verkar vara vanligare bland flickor. Det hon kommit fram till är
5 att flickor har ett invecklat relationssystem, medan pojkar har ett mer flytande socialt nät och kan leka med olika personer olika dagar beroende på vad de vill göra. För flickor är det istället viktigare att hitta en gemensam aktivitet och vikten ligger på att bibehålla en vänskapsrelation med någon genom att diskutera, kompromissa och hålla löften.
Observationer visar också att flickor använder sin verbala förmåga annorlunda än pojkar, då de ofta syns prata i små grupper, medan pojkarna leker eller spelar spel. Även i flickornas lek ligger fokus på konversationer. Noterbart är också att pojkar i konflikt använder ett mer direkt språk än flickor, som tenderar att linda in, förhandla och ställa frågor. En individ som går utanför gruppen för mycket och inte anpassar sig efter gruppens regler riskerar att bli utfryst, eller utsatt för andra indirekta former av mobbning, exempelvis att bli skvallrad om.
När pojkar har undersökts har det ofta kommit fram att det finns en tydlig dominansbaserad hierarki och att de löser konflikter med fysiska slag och sparkar. När pojkar leker finns det också element av lekbråk där de testar varandras fysiska förmåga för att etablera hierarkin.
Flickor verkar över lag leka mer i närheten av vuxna än vad pojkar gör och har i unga tonåren lärt sig bemästra de indirekta metoderna som inte syns lika tydligt som de direkta metoderna.
Besag kommenterar också att bristen på forskning gällande den relationella mobbningen kan bero på att den direkta verbala och fysiska mobbningen, oftast utförd av pojkar, syns och hörs mer än den mer diskreta relationella mobbningen (Besag, 2006).
I Hymel och Swearers (2015) forskningsöversikt har studier och forskning från de senaste 40 åren observerats för att undersöka och jämföra de resultat som blivit funna. Det de upptäckt är att skillnaden är stor mellan de olika studierna, där de lägsta resultaten för andel mobbade är 10%, medan de högsta visar på så högt som 33%. För de som erkänt sig som mobbare går siffrorna mellan 5% och 13%. Det de däremot har konstaterat är att överlag ses pojkar som den vanligast förekommande mobbaren, medan flickor i högre omfattning är mer benägna att rapportera att de blivit mobbade. Enligt en stor andel av studierna de tittat på är pojkar överlag mer benägna att nyttja fysisk mobbning, medan flickor har högre frekvens av verbal, relationell och nätmobbning. Dock pekar de även här på en osäkerhet i resultaten då flera studier visar att det inte förekommer några relevanta könsskillnader. Åldersmässigt finner Hymel och Swearer (2015) att mobbning når sin topp i mellanstadiet och avtar till viss del till årskurs 12, där prevalensen går från 37% i årskurs 6 till 22% i årskurs 12. Skillnaderna som uppstår mellan resultaten menar de beror dels på metoden som studierna använder, men även på vilken grupp som undersöks. De menar till exempel att föräldrar och lärare har begränsad insyn i var och hur mobbning sker och att studier med föräldra- eller lärarrapporter därför kan
6 vara mindre tillförlitliga. En problematik de uppmärksammar är att de komponenter som utgör mobbning, som upprepning, avsikt och maktobalans, inte alltid uttryckligen lyfts fram i insamlandet av data hos respondenterna. Detta innebär att distinktionen blir svår att göra mellan huruvida det är mobbning som förekommer eller annan form av aggression (Hymel &
Swearer, 2015).
Craig et. al. (2009) har i sin metaanalys av studier genomförda i 40 olika länder funnit stora skillnader men även tydliga tendenser i förekomsten av mobbning och formerna de tar. Det som en majoritet av länderna har gemensamt är slutsatserna att fler flickor än pojkar är offer för mobbning. Pojkar blir oftare utsatta för fysisk mobbning än flickor, men denna form är mindre vanlig än övriga mobbningsformer. Förekomsten av mobbning går ned med ökad ålder både för pojkar och flickor och alla former går ned i ungefär samma utsträckning.
Verbal mobbning är vanligast förekommande formen oavsett kön och ålder. Det Craig et. al.
(2009) påpekar att trots att förekomsten av mobbning skiljer sig mycket mellan länder, och därmed kan ses som en kulturell skillnad, så är de skillnader som observeras mellan kön och ålder lika (Craig et. al., 2009).
6. Metod
6.1 Metodval
Då målet med denna studie är att få en bredare förståelse för det sociala fenomenet mobbning kommer olika aspekter av mobbning kartläggas genom en induktiv ansats där tidigare
forskning ligger till grund för kartläggning av eventuella strukturer som står att finna. De faktorer som kommer att undersökas är huruvida ålder och kön påverkar utsattheten för de olika mobbningsformerna.
En systematisk litteraturstudie ska enligt Eriksson Barajas et al. (2013) uppfylla följande kriterier: Tydligt beskrivna kriterier och metoder för sökning och urval av artiklar; en uttalad sökstrategi; systematisk kodning av alla inkluderade studier; metaanalys ska, om det är möjligt, användas för att väga samman resultat från flera små studier.
7 Då vi inte har haft tillgång till källornas enkätempiri har vi istället genomfört en
innehållsanalys. En innehållsanalys innebär enligt Eriksson Barajas et al. (2013) att systematiskt klassificera data för att kunna identifiera mönster och teman med målet att beskriva och kvantifiera fenomen. För denna litteraturstudie innebär det att vi har tittat på källornas resultat och presenterad empiri, värderat dessa och jämfört dem med varandra.
Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) innebär ett induktivt arbetssätt att data sammanförs till allmänna principer för att utveckla teorin kring detta (Eriksson Barajas et al., 2013). Bryman (2001) menar att den induktiva ansatsen lämpar sig mycket väl då målet är kvalitativ, snarare än kvantitativ, analys av de studier som valts ut som underlag. Arbetssättet vi följer är också det Bryman (2001) ger som tydligt exempel för just induktion, där utgångspunkten är observationer eller resultat som leder till teori, snarare än det omvända (Bryman, 2001).
6.2 Urval
Vi gjorde en artikelsökning i databasen SCOPUS med en boolesk söksträng som vi arbetade fram utifrån nyckelord relevanta till det berörda ämnet. En boolesk söksträng innebär att olika relevanta sökord sätts ihop med booleska operatörer (AND, OR, och NOT). Samtliga sökord är på engelska, då en söksträng på svenska inte genererade några resultat. Eftersom den internationella forskningen är mer omfattande än den svenska, samt omfattar samtliga länder i vår avgränsning så begränsade vi sökningen till engelskspråkiga artiklar.
För att få relevanta artiklar genomfördes en sökning där titel, abstrakt eller nyckelord innefattade orden school och bully samt en variation av ord för att säkerställa att de även inkluderade mobbningsformer och ålder- samt könsaspekt. Den språkliga variation i begrepp som beskriver detta medförde att flertalet synonymer inkluderades.
I söksträngen lades flera ord till för att eliminera artiklar som endast fokuserade på förekomsten av mobbning i vissa subgrupper eller särskilda drag hos den utsatte, samt de konsekvenser som mobbning kan leda till. Uppsatsen har för avsikt att behandla traditionell mobbning, ej nätmobbning (eng. cyber bullying), men för att undvika eliminering av artiklar som behandlar både traditionell- och nätmobbning lades detta begrepp inte till som negativt sökord.
8 Följande söksträng gav 140 träffar i SCOPUS (hämtad 9/4-2018):
AFFILCOUNTRY ( sweden OR denmark OR finland OR norway OR "United Kingdom" OR
"United States" ) ( ( TITLE-ABS-KEY ( school AND bully* AND "type* of bullying" OR
"bullying type" OR "bullying form" OR "form* of bullying" OR relational OR physical OR verbal OR "indirect bullying" OR "direct bullying") AND ( gender OR boys OR girls OR female OR male OR age OR year OR grade ) AND NOT ( work* ) ) ) AND NOT ( stutter OR autism OR overweight OR "substance use" OR asd OR lgbtq OR obese OR "disabilities"
OR poverty OR trans OR preschool OR racism OR adhd OR ptsd OR homophobic OR homosexual OR lesbian OR gay ) AND ( LIMIT-TO ( SUBJAREA , "PSYC " ) OR LIMIT- TO ( SUBJAREA , " SOCI " ) ) AND ( LIMIT-TO ( DOCTYPE , "ar " ) ) AND ( LIMIT-TO ( LANGUAGE , "English " ) )
Utifrån sökningens resultat granskades varje artikels titel och abstrakt, samt vid behov även artikelns resultatdel för att avgöra om den var relevant för syftet. Studier som ägde rum i andra länder än de som nämnts tidigare, samt de som inte kunde bidra till att få kunskap om hur förekomsten för utsatthet av de olika mobbningsformerna skiljer sig mellan pojkar och flickor eller mellan elever i olika åldrar exkluderades. De källor som har ett utövarperspektiv, istället för ett offerperspektiv har också valts bort då de inte överensstämmer med vårt syfte.
Av de 140 artiklarna innehöll elva data som var användbart för denna uppsats. Utöver dessa har en artikel hittats utifrån referenser i en källa vi använt oss av, trots att den från början inte dök upp i den ordinarie databassökningen. Detta gjordes i enlighet med det Erikson Barajas et al. (2013) tar upp som en metod för manuell sökning
Artiklarna har sammanställts i Tabell 1 på följande sida.
9 Tabell 1
Referens Metod Deltagare Land Mobbningstyp Å/K*
Barboza, G.E. (2015) Enkät (self-report) 5,589 USA Verbal,fysisk, social, materiell
Å/K 12-18 år
Boulton, M. J.
Underwood, K. (1992)
Enkät (self-report) 296 UK Fysisk, Verbal K
8-9, 11-12 år
Carbone-Lopez, K, Esbensen, F-A, Brick, B.
(2010)
Enkät (self-report) 1222 USA Direkt, indirekt K
11-15 år
Dempsey, J.P., Fireman, G.D., Wang, E. (2006)
Enkät (peer- nomination)
1589+1619
**
USA Direkt (fysisk/verbal), relationell
K 8-11 år***
Harris, S., Petrie, G.
(2002)
Enkät (self-report) 198 USA Fysisk, verbal Å/K
13-14 år***
Ledwell, M, King, V.
(2015)
Enkät (self-report) 13267 USA Fysisk, verbal, relationell
K
11-16 år***
Mynard, H., Joseph, S.
(2000)
Enkät (self-report) 812 England Fysisk, verbal, social, materiell
Å/K 11-16 år
Rivers, I., Smith, P.K.
(1994)
Enkät (self-report) 7000 UK Fysisk, verbal, relationell
Å/K 8-16 år
Turner, H.A., et al. (2011) Enkät och telefon- intervju
Under 10-proxy (förälder berättar), över 10 - self-report
2999 USA Fysisk, relationell, materiell
Å/K 6-17 år
Varjas, K., Henrich, C.C., Meyers, J. (2009)
Enkät (self-report) 427 USA Fysisk, verbal, relationell
Å/K 11-14 år ***
Wang, J, et al. (2009) Enkät (self-report) 7182 USA Fysisk, verbal, relationell
Å/K 11-16 år ***
Woods, S, White, E.
(2005)
Enkät (self-report) 242 UK Direkt, relationell Å/K 11-16 år ***
* = Ålder/Kön
** = Åk. 3-5 undersöktes under två år (åk 3-4 är desamma andra året).
*** = Konverterad ålder från angiven årskurs.
10 De flesta av artiklarna utgår från enkätstudier med så kallad “självrapport”, alltså att eleverna får uppge vad de själva har upplevt i skolan, medan en artikel har metoden
“kamratskattning”, vilket innebär att eleverna har fått berätta vilka elever som har utsatt andra för mobbning, alternativt berätta om elever som blivit mobbade.
6.3 Avgränsningar
På senare tid har förekomsten av nätmobbning uppkommit, det vill säga användandet av modern teknologi för att håna, reta, trakassera och hota andra personer (Yang & Salmivalli, 2013). Denna relativt nya mobbningsform är enligt en undersökning från 2013 mindre än hälften så vanlig som de traditionella formerna (Modecki et. al, 2013), vilket är den primära anledningen till varför vi valt att bortse från just denna typ av mobbning i denna uppsats. Vi är medvetna om att källan i detta fall kan ses som gammal, men när denna uppsats påbörjades hittades ingen nyare källa på ämnet. Vi är också medvetna om att situationen antagligen ser annorlunda ut idag, då det hela tiden kommer nya sociala medieplattformar och ungdomars tillgång till internet har ökat. Det finns publicerad forskning som tar upp nätmobbning, men då detta är ett relativt nytt fenomen med en till synes snabb utveckling anser vi att
forskningen inte har haft tid och möjlighet att till fullo skapa sig förståelse för det, hur det uttrycker sig och hur det korrelerar eller kan jämföras med den mer traditionella mobbningen.
Utöver detta menar Hymel och Swearer (2015) att forskning visat att nätmobbning skiljer sig mer från traditionell mobbning än tidigare antagits (Hymel & Swearer, 2015).
Skolverket (2011) uppger att det i andra länder än Sverige ofta står att finna högre
rapporterad frekvens av mobbning (Skolverket, 2011). Trots denna diskrepans avser vi att ta del av forskning från andra delar av världen, men för att avgränsa arbetet har vi valt att fokusera på undersökningar genomförda i länder som har liknande skolsystem och kulturella normer som Sverige. Sökningen begränsades därför till forskning där fokus låg på elever från Sverige, Danmark, Finland, Norge, Storbritannien och USA. De två sistnämnda länderna har något annorlunda skolsystem och normer från de nordiska länderna, men de är de två största engelsktalande länderna som bedriver forskning inom pedagogik och beteendevetenskap och är därför inkluderade för att ge ett bredare underlag.
Vi har valt att fokusera på undersökningar med utgångspunkt ur offrets perspektiv för att inte göra arbetet för stort. Vem som utövar olika mobbningsformer är en helt annan fråga än vem
11 som blir utsatt för mobbningen. Det skulle visserligen gå att jämföra och ställa resultaten mot varandra, men då skulle vinklingen på denna litteraturstudie bli en annan än den vi tänkt från början. Något vi upplevt när vi läst om mobbning är att det ofta finns ett fokus på mobbaren och varför mobbning sker, utifrån mobbarens perspektiv. För att vidga våra egna perspektiv valde vi därför att fokusera på offrets perspektiv i denna litteraturstudie.
6.4 Etiska förhållningssätt
Då denna studie ej är direkt kopplad till någon respondent behöver individskyddskravet rimligen inte beaktas, vilket innebär att det etiska ställningstagande som måste göras är gentemot forskningsetik samt forskaretik. Studien måste följa de riktlinjer för god forskning som Vetenskapsrådet summerat (Vetenskapsrådet, 2017:12).
Enligt Vetenskapsrådet (2017:25) är öppenhet en ledstjärna för forskning. Med detta i åtanke är det viktigt att poängtera att vi gått in i denna studie med en förutfattad mening som ingång för vårt intresse. Denna förutfattade mening, att det finns en skillnad mellan mobbning hos pojkar och flickor samt mellan åldersgrupper, är dock inte något vi strikt är ute efter att bevisa eller motbevisa, då vi istället snarare är intresserade av att se hur verkligheten förhåller sig till denna tro. För att bibehålla öppenheten genom arbetet har vi sett till att dela med oss av det resultat som varje källa har hittat, och därmed kan vår diskussion av deras fynd bli synade av de som läser denna studie. De bortgallrade källorna ur sökresultatet har inte blivit detta på grund av att de har ett resultat som jobbar emot något resultat vi vill uppnå, utan för att de inte var användbara utifrån de avgränsningar vi gjort.
De risker för samhället som kan ses med denna studies resultat är om de tendenser som eventuellt upptäcks leder till att antimobbningsarbete utgår från att vissa grupper av
skolungdomar endast kan utsättas för den mobbningstyp som anses vara vanligast i den grupp de tillhör. Detta borde vara extremt osannolikt, då de som jobbar med dessa frågor i
skolvärlden bör ha god kunskap inom området och kunna utvärdera situationen efter vad som hänt, snarare än efter statistiska tendenser (Vetenskapsrådet 2017:16).
12
6.5 Genomförande och analys
Vi har i första hand tittat på artiklarnas resultatdel och slutsats för att se de tendenser de upptäckt, samt i den mån det gått tittat på deras empiri för att bekräfta att det finns en statistiskt säkerställd skillnad och att ett resultat inte lika gärna hade kunnat vara
slumpmässigt. Artiklarna har sedan lästs i sin helhet för att värdera deras kvalitet. Vi har tittat på artiklarnas frågeställningar och kontrollerat att de har besvarats i resultatet, samt att det överensstämmer med det vi vill ta reda på i vår studie.
En viktig del av att granska källorna har även varit att titta på val av metod. Det är dock en utmaning att göra en jämförelse mellan studiernas olika metoder, då de alla använt enkäter eller frågor anpassade till just deras studie, även om flera av dem till exempel utgått från Olweus enkäter. Ingen har heller bifogat sin enkät i sin helhet, så en jämförelse däremellan är inte möjlig. Utformning av använd enkät skulle kunna påverka det resultat som påvisas, vilket är en bidragande anledning till att detta var en faktor vi avsåg att ta hänsyn till.
Vissa har inkluderat ett urval av sina enkätfrågor i sin resultatdel och vi har ibland kunnat utläsa om de använt sig av begreppet mobbning eller enbart frågat om specifika handlingar.
Könsuppdelning har i alla artiklar gjorts enligt en binär uppdelning, utan möjlighet till alternativa val. Dock skiljer sig uppdelning i ålder stort mellan artiklar som tar upp detta.
Vissa har utgått från ålder, andra från vilket skolår de går, något som skiljer sig lite åt beroende på vilket land de går i skola i. För att underlätta en översikt har vi i vår tabell över källor konverterat varje lands skolsystems årskurs till ett åldersspann. De har även i källorna grupperats ihop olika, då vissa forskare tittar på varje åldersgrupp för sig, medan andra har gjort studier på grupper med ett större åldersspann, exempelvis sex-nio år. Dock, som går att utläsa i vårt resultat, finns mindre uppdelningar i de studier där flera åldersgrupper
undersökts. Vårt mål har varit att i största möjliga mån jämföra samma åldersgrupper med varandra.
Den jämförelse som vi genomför mellan våra källor utgår inte direkt från källornas statistiska empiri, utan från deras fynd och resultat. Detta innebär det som benämns som en
innehållsanalys snarare än en metanalys (Eriksson Barajas et al. 2017). I första hand har vi tittat på vilka tendenser de har kunnat fastslå och sedan använt det som utgångspunkt för att
13 ställa mot jämförbara resultat i andra källor. Det är för dessa fynd som källorna presenterar sitt statistiska underlag, och det är också de resultat som vi har kunnat syna.
Utifrån de upptäckter som presenterats i artiklarna har vi i vår analys utgått från resultat berörande kategorierna ålder och kön. Under arbetet har vi haft flera olika faktorer i
beaktning för att söka samband, skillnader och förklaringar till olika resultat. Vi har då tittat på artiklarnas utgivningsår, utgivningsland, antal respondenter, tidsspann i enkätfrågorna, frågeställningar samt huruvida begreppet mobbning (bullying) använts kontra att endast beskriva specifika handlingar. I resultatet har vi dock endast presenterat dessa jämförelser när vi har sett ett samband.
Vissa artiklar har använt sig av de samlingsbegrepp för olika uttryck av mobbning som används för att kategorisera handlingar, medan andra har fokuserat på handlingarna i sig. För att underlätta översikten av de olika kategoriseringarna av mobbning har vi skapat en tabell, Tabell 2, utifrån vår teoretiska bakgrund där vi klassificerat och exemplifierat de olika mobbningsformerna. Relationell mobbning kallas av vissa forskare för social mobbning, varför vi har inkluderat det begreppet i tabellen.
14 Tabell 2
Klassificering av mobbning
Direkt/Overt Indirekt/Covert
Fysisk Slag eller sparkar
Spotta
Kasta föremål
Materiell (Förstörande eller fråntagande av egendom) Bli jagad
Verbal Verbala förolämpningar
Användande eller givande av öknamn
Hot
Relationell/social Uppvigla andra till
kränkande behandling
Avsiktligt utesluta från grupp eller aktivitet
Sprida rykten med uppsåt att såra
15
6.6 Metoddiskussion
Vi har arbetat fram en söksträng som gav 140 träffar i Scopus, men endast elva av dem var användbara för vår undersökning. Det går att argumentera att denna litteraturstudie innehåller ett relativt litet underlag för att med säkerhet kunna dra säkerställda slutsatser. Vi har dock följt de kriterier som nämns under 6.1 Metodval, och anser att vi har tillräckligt många studier för att kunna finna tendenser. För att få fram en bredare utgångspunkt hade vi kunnat inkludera fler länder i vår sökning och vi hade också kunnat genomföra en sökning i fler databaser. Vi genomförde en sökning i databasen Eric, men fick inte fram några nya artiklar gentemot vår sökning i Scopus. Skulle denna undersökning göras igen, hade ett större underlag varit fördelaktigt. Något vi märkte när vi fick fram de relevanta träffarna var att samtliga kom från USA eller Storbritannien, trots att vi inkluderade de nordiska länderna i sökningen. Ett sätt att bredda undersökningsmaterialet, förutom att inkludera fler länder, skulle kunna vara att ta in utsättarperspektivet, men då kommer litteraturstudien att skifta fokus. Utöver detta skulle även cyber-bullying kunna ha inkluderats som en mobbningsform, men som nämns i Urval 6.2 så ansåg vi att detta ej var lämpligt. Sökningen i Scopus
genomfördes vid senaste tillfälle 2018 och vi är medvetna om att en mer aktuell sökning skulle kunna resultera i fler användbara artiklar, men då detta skulle innebära en genomgång av alla sökträffar på nytt har vi valt att ej göra detta.
7. Resultat
Alla källor utom två har uteslutande använt sig av självskattningsenkäter där deltagarna fått svara på frågor utifrån sig själva, och det bör därför, om inget annat anges, förutsättas att denna metod har använts.
7.1 Kön
Mynard och Joseph (2000) har i sin enkätstudie av 812 engelska ungdomar mellan 11 och 16 år kommit fram till att fysisk aggression och skada på andras egendom var vanligare bland pojkar än bland flickor, medan flickor oftare utsattes för social (relationell) mobbning. När det kom till verbal mobbning fann de ingen signifikant skillnad (Mynard & Joseph, 2000).
16 I en äldre studie från Storbritannien, där 7000 ungdomar mellan 8 och 16 år deltagit, skriver Rivers och Smith (1994) att direkt fysisk mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor, men att det precis som i Mynard och Josephs (2000) undersökning inte finns någon större skillnad mellan könen när det kommer till direkt verbal mobbning. Rivers och Smith påpekar dock att det var vanligare att flickor rapporterade incidenter av indirekt mobbning (Rivers & Smith 1994).
Två brittiska enkätundersökningar har inte hittat någon signifikant skillnad mellan
mobbningsformerna för de olika könen. Den ena är Boulton och Underwood (1992), som genomförde sin studie på 296 elever i åldrarna 8-9 och 11-12 år. I denna studie undersöktes endast fysisk och verbal mobbning, och underlag för relationell mobbning saknas (Boulton &
Underwood, 1992). Den andra är Woods och White (2005) som undersökte 242 elever i åldrarna 11-16 år där respondenterna tillfrågades om direkt och relationell mobbning (Woods
& White, 2005).
Harris och Petrie (2002) har i sin amerikanska enkätundersökning av 198 elever, 13 till 14 år, kommit fram till att flickor i högre grad än pojkar blir uteslutna, alltså oftare blir utsatta för en form av relationell mobbning. Däremot har det inte hittats någon signifikant skillnad mellan könen när det kommer till fysisk eller annan mobbning, förutom att det var något vanligare för pojkar att rapportera händelser av fysisk mobbning, än av relationell mobbning (Harris & Petrie, 2002).
I likhet med Mynard och Joseph (2000) och Rivers och Smith (1994) har Turner et al. (2006), i sin studie av 2999 amerikanska ungdomar i åldrarna 6 till 17 år, kommit fram till att fysisk mobbning är vanligare bland pojkar och att emotionell (relationell) mobbning är något vanligare hos flickor. Värt att notera här är att elever under 10 år inte själva blivit tillfrågade, utan deras föräldrar har blivit intervjuade i deras ställe (Turner et al., 2006). Detta resultat stöds också i Varjas et al. (2009) amerikanska studie från 2006, där 427 ungdomar i åldrarna 11 till 14 år svarade på en självskattningsenkät. Mönstret visade att fysisk och verbal
mobbning var vanligare bland pojkar och relationell mobbning var vanligare bland flickor (Varjas et al., 2009). Barboza (2015) har däremot kommit fram till att det endast finns små skillnader mellan könen när det kommer till direkt fysisk och verbal mobbning. Det finns dock en signifikant skillnad när det kommer till relationell mobbning, i detta fall att sprida falska rykten. Detta var mycket vanligare bland flickor, då detta rapporterades nästan dubbelt
17 så ofta av flickor än av pojkar. Självskattningsenkäten besvarades av 5589 amerikanska skolelever i åldrarna 12-18 år (Barboza, 2015).
Dempsey (2006) genomförde sin kamratskattningsenkät i USA vid två tillfällen.
Deltagarantalet var 1589 elever vid det första tillfället, respektive 1619 vid det andra, och eleverna var vid båda tillfällena i åldrarna 8 till 11 år. Det upptäcktes vid båda tillfällena att overt, alltså direkt mobbning, är mycket vanligare bland pojkar än bland flickor. Det fanns också skillnad mellan könen när det kommer till relationell mobbning, då den var vanligare bland flickor. Skillnaden var dock inte lika stor som när det kommer till den direkta
mobbningen (Dempsey, 2006).
Carbone-Lopez et. al (2010) har i en amerikansk studie av 1222 studenter i åldrarna 11 till 15 år kommit fram till att pojkar är mer troliga att utsättas för direkt mobbning medan flickor oftare är utsatta för indirekt, eller relationell mobbning. De fann också att flickor generellt sett var offer för mobbning under en längre period än de utsatta pojkarna (Carbone-Lopez et.
al, 2010).
Ledwell och King (2015) har använt en självskattningsenkät och undersökt 13267 skolelever i åldrarna 11-16 år . De kom fram till att pojkar är utsatta för fysisk mobbning dubbelt så ofta som flickor, medan flickorna var något mer representerade i offergrupperna för verbal och relationell mobbning (Ledwell & King, 2015).
Wang et. al (2009) har undersökt 7182 elever i åldersgruppen 11 till 16 år och har i likhet med flera andra kommit fram till att pojkar är mer involverade i direkt mobbning, både fysisk och verbal, medan flickor oftare utsätts för relationell mobbning (Wang et. al, 2009).
7.2 Ålder
Turner et al. (2011) har gjort sin undersökning på tre åldersgrupper, 6-9, 10-13 och 14-17 år, där det visat sig att direkt fysisk mobbning, i detta fall fysiska angrepp och materiell
mobbning, ökar med åldern. Det går dock att utläsa att fysisk skrämsel, såsom att bli jagad, minskar ju längre upp i åldersgrupperna man kommer. I de två yngre åldersgrupperna uppger ungefär en fjärdedel av respondenterna att de utsätts för relationell mobbning, men detta
18 minskar signifikant i den äldre åldersgruppen (Turner et al., 2011). Det Turner et al. kommer fram till är alltså att mobbningsformerna ändras med åldern, alternativt minskar, som är fallet med den relationella mobbningen, eller ökar, som den fysiska mobbningen.
Rivers och Smith (1994) undersökte två åldersgrupper, 8-11 och 11-16 år, där tydliga åldersskillnader har upptäckts. Alla mobbningsformer som undersökts; direkt fysisk mobbning, direkt verbal mobbning samt indirekt mobbning, är mer frekventa i den yngre åldersgruppen och minskar signifikant i den äldre. Förekomsten av den direkt fysiska
mobbningen och den indirekta mobbningen mer än halveras från den yngre åldersgruppen till den äldre, medan den direkt verbala mobbningen också avtar signifikant, men bibehåller sin position som den vanligaste mobbningsformen (Rivers & Smith, 1994). Mynard och Joseph (2000) har endast uppmärksammat en skillnad när det kommer till åldersgrupperna och det gäller materiell mobbning, där flickor i årskurs 10 (14-15 år) hade upplevt denna typ av mobbning mer sällan än de som gick i år 9 eller 11. I övrigt går det att se att den materiella mobbningen ökar linjärt från 11 år upp till 16 år. Det hitttades inga fler skillnader mellan åldersgrupperna (Mynard & Joseph, 2000).
Wang et al. (2009) har undersökt elever i åldern 11-16 år och har sett att de tre traditionella mobbningsformerna, relationell, fysisk och verbal mobbning, alla avtar i frekvens ju högre upp i årskurserna man kommer (Wang et al., 2009).
Boulton och Underwood (1992) har inte sett några betydande skillnader när det kommer till åldersgrupperna 8-9 och 11-12 år (Boulton & Underwood 1992). Woods och White (2005) har undersökt elever i åldersgruppen 11-16 år och har till skillnad från andra forskare kommit fram till att relationell mobbning ökar med åldern medan direkt aggression, både fysisk och verbal, i likhet med andra undersökningsresultat, minskar ju äldre eleverna blir.
8. Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie är att få ökad kunskap för de eventuella skillnader som finns i mobbningsformerna som barn av olika kön och i olika åldrar utsätts för. I detta kapitel ställs resultatet från denna studies källor mot tidigare forskning för att fastställa samsyner som vi funnit samt anmärkningsvärda avvikelser som upptäckts.
19 Resultaten i de studier som ingår i denna litteraturstudie har i många fall en samsyn på hur vanlig mobbning är och vilka som utsätts för denna, men i några fall finns det skillnader som är värda att jämföra både med varandra som med tidigare forskning. Här nedan följer vår analys samt resonemang av resultaten.
Vad gäller kön kan vi se att det finns en samsyn i vilka mobbningsformer som är vanligast, nämligen att direkt fysisk mobbning är vanligare bland pojkar och relationell mobbning är vanligare bland flickor. Dessa resultat går att koppla till Olweus (1998) undersökning från 1983-1984 som då märkte att just fysisk mobbning är vanligast bland pojkar och att
relationell mobbning är den vanligaste mobbningsformen bland flickor. Senare studier som styrker detta är Skolverkets (2011) rapport, Craig et.al. (2009) metaanalys samt den
forskningsöversikt som genomfördes av Hymel och Swearer (2015). Vi kan även se att detta resultat är än tydligare i de nyaste studierna vi tagit del av, Barboza (2015) och Ledwell och King (2015).
Olweus märkte också att mobbningsfrekvensen överlag går nedåt med åldern (Olweus, 1998), vilket även Skolverkets (2011) rapport och Craig et. al. (2009) stödjer. Detta är ett mönster som vi kan se överensstämmer i den forskning vi tittat på. Hymel och Swearer (2015) hittade däremot ett resultat som till viss del motsätter sig en rak nedåtgående trend i
mobbningsfrekvens med ökad ålder, nämligen att det finns en punkt omkring elva års ålder där mobbning är som vanligast, för att därefter avta. Denna tendens har vi inte funnit i våra källor.
När det kommer till direkt verbal mobbning har fyra av de studier vi tagit del av visat att det är mest förekommande hos pojkar, samtidigt som fyra andra studier har fått fram att det inte finns någon större skillnad mellan könen. Det vi kan se är att det är få som hittat att flickor är de mest utsatta för verbal mobbning, då endast en källa, Ledwell och King (2015) tar upp detta i sitt resultat. När vi tittar närmare på studierna ser vi att samtliga studier som har hittat en könsskillnad när det kommer till verbal mobbning, antingen att det är vanligast bland flickor eller pojkar, är utförda i USA och är alla efter år 2006. De fyra studier där det inte hittats någon könsskillnad är alla utförda i Storbritannien och innan år 2006. Det finns inget annat mönster när vi tittar på källornas metod eller frågeställningar, men något som går att påpeka är att de amerikanska studierna överlag är nyare och har fler deltagare.
20 För att försöka finna en förklaring till varför flickor i högre grad blir utsatta för indirekt mobbning och pojkar för direkt mobbning har vi fått bredda vår analys och tittat på vem som utövar de olika formerna av mobbning. I Do girls manipulate and boys fight? skriver
Björkqvist et. al (1992) att flickor i högre grad använder sig av indirekt aggression, ofta social manipulation, när de utsätter någon för mobbning. Det har också visat sig att pojkar överlag använder sig mer av direkt fysisk aggression, och att det i vissa fall inte finns någon större skillnad i vem som använder sig av direkt verbal aggression (Björkqvist et. al., 1992).
Craig et. al. (2009) såg mönstret att verbal mobbning, precis som de andra
mobbningsformerna, blir mindre vanlig ju äldre eleverna blir. Det som däremot upptäcktes var att hos flickor minskar inte den verbala mobbningen lika drastiskt som hos pojkarna och vid 15 års ålder har ett skifte skett där verbal mobbning är vanligare hos flickor än hos pojkar (Craig et. al., 2009). Björkqvist et. al diskuterar också att indirekt mobbning inte är lika vanlig bland 8-åringarna som det är hos de undersökta 15-åringarna. Detta menar de har att göra med att flickorna i den äldre elevgruppen har delat in sig i mer distinkta grupper eller par, och att social manipulation är mer möjlig när det finns tydliga vänskapsmönster. De menar också att flickor tidigare utvecklas verbalt än pojkar och att detta är en förutsättning för den indirekta mobbningen (Björkqvist et. al, 1992). Besag (2006) stödjer detta och poängterar också att flickor oftare mobbar andra flickor med indirekta mobbningsformer då de oftare är i närheten av vuxna än vad pojkar är. De mer diskreta metoderna är därför mer fördelaktiga för flickorna. I flickors relationer är diskussion och förmågan att uttrycka sig verbalt en viktig komponent, vilket kan vara en anledning till varför Craig et. al. (2009) funnit att verbal mobbning hos flickor hänger kvar i större utsträckning än hos pojkar. Besag menar också att pojkar har en tydlig hierarki i sina vänskapskretsar där fysisk styrka är en viktig del i hur hierarkin kommer till. Konfliktlösning pojkar emellan tenderar dessutom att vara mer fysisk än bland flickor och det är därför inte orimligt att dra slutsatsen att pojkars mest valda mobbningsform är en direkt sådan (Besag 2006).
Det vi kan se i vårt resultat, och extra tydligt i de nyaste studierna Barboza (2015) och Ledwell och King (2015), är att flickor är de som mest blir utsatta för relationell, eller
indirekt mobbning, medan pojkar mest blir utsatta för fysisk mobbning. Denna fördelning kan delvis förklaras genom att flickor oftast utsätter andra flickor för mobbning, och pojkar utsätter andra pojkar. Att mobbning är vanligare att hållas inom den egna könstillhörigheten stöds av Boulton och Underwood (1992) som i sin undersökning funnit att pojkar till stor del
21 uppger att de blivit mobbade av andra pojkar och att flickor blir mobbade av andra flickor.
Rivers och Smith (1994) instämmer i detta fynd och förtydligar även att det främst i äldre åldersgrupper är mycket mindre vanligt för en flicka att bli mobbad av en pojke. Istället är det vanligare att flickor blir utsatta för indirekt mobbning av flera andra flickor (Rivers & Smith, 1994).
De källor som inte hittat någon signifikant, eller endast en skillnad mellan könen, har gemensamt att de har under 400 deltagare. Dessa är Boulton och Underwood (1992), 296 deltagare; Woods och White (2005), 242 deltagare; samt Harris (2002), 198 deltagare. Harris (2002) uppger att relationell mobbning är vanligare bland flickor, men att verbal och fysisk mobbning ser ungefär lika ut bland könen. Undantaget för respondentantalet är Barboza (2015) som har 5589 deltagare, och har kommit fram till samma slutsats som Harris (2002).
Vår föreställning var att flickor oftare blir utsatta för relationell mobbning och att pojkar tenderar att använda sig av och bli utsatta för direkta angrepp. Vi finner endast en källa, Woods och White (2005), som inte stödjer att flickor blir mer utsatta för relationell mobbning, och i sin diskussion bekräftar de själva att detta går emot tidigare forskning.
Angående att pojkar oftare blir utsatta för fysisk mobbning har vi inte en lika klar skillnad. I åtta av källorna hittades en märkbar tendens till att pojkar oftare utsätts för fysisk, eller direkt, mobbning. Något som med andra ord går i linje med den allmänna uppfattningen och Olweus (1998) tidiga resultat. De ytterligare fyra källorna som undersökte detta presenterade dock ingen skillnad. Noterbart i våra ögon är att tre av dessa fyra källor hade förhållandevis få respondenter, under 300 stycken, vilket kan ses som en faktor som minskar dessa källors bevisvärde i och med att de inte kan ses som lika representativa för
undersökningspopulationen som undersökningar gjorda utifrån ett större datamaterial.
När det kommer till att jämföra olika åldersgrupper och de mobbningsformer som de utsätts för kan vi se i källornas resultat att samtliga typer av mobbning generellt minskar ju äldre eleverna blir, vilket som tidigare nämnts bekräftas av Skolverket (2011), Olweus (1998) och Craig et. al (2009). Det saknas däremot tydliga indikationer för att någon mobbningsform skulle vara vanligare i någon specifik åldersgrupp. Tre studier, Woods och White (2005), Turner et al. (2011) och Mynard och Joseph (2000), har däremot presenterat resultat som är värda att nämna då de skiljer sig åt från denna slutsats.
22 Ett undantag för detta är Woods och White (2005) som i sitt resultat presenterat att den
relationella mobbningen har ökat bland de äldre eleverna, samtidigt som den direkta
aggressionen har minskat. Här ser vi alltså ett resultat där den vanligaste mobbningsformen ändras med åldern. Detta resultat går att koppla till Björkqvists et. al (1992) teori om att relationell mobbning är det tredje utvecklingssteget i mobbningsfaserna: fysisk till verbal till relationell, då även de har hittat att den relationella mobbningen blir vanligare med åldern.
Det faktum att de direkta mobbningsformerna minskar, som presenterat av Woods och White (2005), går emot det resultat som påvisas av Turner et al. (2011). Turner et al. kommer istället fram till att fysisk mobbning ökar med åldern, vilket alltså går emot de andra källorna vi presenterat.
Noterbart i Turner et. als studie är att till skillnad från samtliga andra studier har den yngsta åldersgruppen (6-9 år) inte genomfört en självskattingsenkät, utan elevernas vårdnadshavare har intervjuats. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför rapporterna om fysisk mobbning ger utfallet att det drabbar så pass mycket färre i den yngre åldersgruppen, då vårdnadshavaren kanske inte alltid får reda på allt som händer i skolan. Denna teori stärks av Hymel och Swearer (2015) som menar att både okunskap kring vad som händer i skolan, samt en ovilja att acceptera eller som förälder helt enkelt ignorera problemet, kan påverka vilken insyn de kan ha. Turner et. al menar dock själva att proxy-rapportering, alltså att någon annan än den tilltänkta respondenten tillfrågas om dennes situation, är tillförlitligt och att detta inte borde påverka resultatet.
En annan studie som visar ett avvikande resultat gällande ålder är Mynard och Joseph (2000) som ser skillnad mellan årskurs nio och elva gentemot årskurs tio, där årskurs tio hade lägre frekvens materiell mobbning. Detta resultat anser vi är svårt att se som en tendens då åldersgruppen ligger mellan två andra och därmed inte skulle ge någon indikation om huruvida högre eller lägre ålder är en betydande faktor för skillnaden. Utöver detta är ålderskillnaden mellan årskurserna liten. Utan att ha återskapat undersökningen bör man följaktligen kunna bortse från detta resultat som någon signifikant tendens då övriga resultat visar att den materiella mobbningen ökar med åldern. I övrigt ser Mynard och Joseph (2000) inte något statistiskt underlag för att någon mobbningsform avtar eller ökar med ålder. Turner et al. (2011) har däremot hittat ett resultat där materiell mobbning ökar med åldern, vilket kan stärka att Mynard och Josephs (2000) resultat kan ifrågasättas.
23 Den uppfattning vi skapat, med Björkqvists et al. (1992) teori som grund, var att
mobbningsformerna skulle ändras med åldern, mer specifikt att fysisk mobbning gradvis skulle bytas ut mot relationell och/eller verbal mobbning ju äldre eleverna blir. Detta stöds av Woods och White (2005), men motsägs av resterande källor. Det vi istället har funnit är att mobbning för det mesta minskar i frekvens med åldern, alternativt inte ändras nämnvärt ju äldre eleverna blir.
8.1 Förslag till vidare forskning
Vi anser att kunskap kring hur mobbning tar sin form och vilka som är i störst riskzon för att bli utsatta för de olika uttrycken är viktigt för att kunna lära sig att identifiera när det sker och för att kunna sätta in tidiga och korrekta åtgärder. Det som är lite förvånande är hur pass olika resultat som påträffats i de studier vi undersökt.
Ett problem som vi anser finns är att alla studier använder sina egna konstruerade enkäter, vilket gör att resultaten är svåra att ställa mot varandra med absolut tillförlitlighet. Då vi hittade så pass få studier som motsvarade vårt syfte, vilket gör tillförlitligheten knapphändig, skulle det vara intressant att se framtida forskning som tar ett bredare grepp kring
mobbningsformer i koppling till olika faktorer hos skolungdomar. Det skulle vara önskvärt att se en studie som tittar på flera länder och som använder sig av en enhetlig enkät för att underlätta att säkerställa eventuella tendenser utifrån de vanligaste faktorerna, men även för att se eventuella nationella skillnader.
24
Referenslista
Barboza, G. E. (2015). The association between school exclusion, delinquency and subtypes of cyber- and F2F-victimizations: Identifying and predicting risk profiles and subtypes using latent class analysis. Child Abuse and Neglect, 39, 109-122.
doi:10.1016/j.chiabu.2014.08.007
Besag, V. E. (2006). Understanding girls' friendships, fights and feuds: A practical approach to girls' bullying. Open University Press.
Björkqvist, K., Lagerspetz, K. & Kaukiainen, A. (1992). Do girls manipulate and boys fight?
developmental trends in regard to direct and indirect aggression. Aggressive Behavior, 18(2), 117-127. doi:10.1002/1098-2337(1992)18:2<117::AID-AB2480180205>3.0.CO;2-3
Boulton, M. J. & Underwood, K. (1992). Bully/victim problems among middle school children. British Journal of Educational Psychology, 62(1), 73-87. doi:10.1111/j.2044- 8279.1992.tb01000.x
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carbone-Lopez, K., Esbensen, F-A. & Brick, B. (2010). Correlates and Consequences of Peer Victimization: Gender Differences in Direct and Indirect Forms of Bullying. Youth Violence and Juvenile Justice 8(4), 332-350. doi:10.1177/1541204010362954
Craig, W., Harel-Fisch, Y., Fogel-Grinvald, H., Dostaler, S., Hetland, J., Simons-Morton, B., Molcho, M., de Mato, M. G., Overpeck, M., Due, P., Pickett, W., HBSC Violence & Injuries Prevention Focus Group, & HBSC Bullying Writing Group (2009). A cross-national profile of bullying and victimization among adolescents in 40 countries. International journal of public health, 54 Suppl 2(Suppl 2), 216–224. doi:10.1007/s00038-009-5413-9
Dempsey, J. P., Fireman, G. D. & Wang, E. (2006). Transitioning out of peer victimization in school children: Gender and behavioral characteristics. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 28(4), 273-282. doi:10.1007/s10862-005-9014-5
25 Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur
Farrington, D P. (1993). Understanding and Preventing Bullying. Crime and Justice, 17, 381- 458. Chicago: The University of Chicago Press
Harris, S. & Petrie, G. (2002). A study of bullying in the middle school. NASSP Bulletin, 86(633), 42-53. doi:10.1177/019263650208663304
Hong, J. S. & Espelage, D. L. (2012). A review of research on bullying and peer
victimization in school: An ecological system analysis. Aggression And Violent Behavior, 17, 311-322. doi:10.1016/j.avb.2012.03.003
Hymel, S. & Swearer, S. (2015). Four Decades of Research on School Bullying: An Introduction. The American psychologist, 70. 293-299. doi:10.1037/a0038928.
Ledwell, M. & King, V. (2015). Bullying and Internalizing Problems: Gender Differences and the Buffering Role of Parental Communication. Journal of Family Issues, 36(5), 543- 566. doi: 10.1177/0192513X13491410
Modecki, K., Minchin, J., Harbaugh, A., Guerra, N., Runions, K. (2013). Bullying Prevalence Across Contexts: A Meta-analysis Measuring Cyber and Traditional Bullying. Journal of Adolescent Health, 55, 602-611. doi: 10.1016/j.jadohealth.2014.06.007
Morin, H. K., Bradshaw, C. P. & Berg, J. K. (2015). Examining the link between peer victimization and adjustment problems in adolescents: The role of connectedness and parent engagement. Psychology Of Violence, 5(4), 422-432. doi:10.1037/a0039798
Mynard, H. & Joseph, S. (2000). Development of the multidimensional peer-victimization scale. Aggressive Behavior, 26(2), 169-178. doi:10.1002/(SICI)1098-
2337(2000)26:2<169::AID-AB3>3.0.CO;2-A
26 Olweus, D. (1998). Mobbning i skolan : vad vi vet och vad vi kan göra (2. uppl.). Stockholm : Liber, 1998
Rivers, I. & Smith, P. K. (1994). Types of bullying behaviour and their correlates. Aggressive Behavior, 20(5), 359-368. doi:10.1002/1098-2337(1994)20:5<359::AID-
AB2480200503>3.0.CO;2-J
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket
Turner, H. A., Finkelhor, D., Hamby, S. L., Shattuck, A. & Ormrod, R. K. (2011). Specifying type and location of peer victimization in a national sample of children and youth. Journal of Youth and Adolescence, 40(8), 1052-1067. doi:10.1007/s10964-011-9639-5
Varjas, K., Henrich, C. C. & Meyers, J. (2009). Urban middle school students' perceptions of bullying, cyberbullying, and school safety. Journal of School Violence, 8(2), 159-176.
doi:10.1080/15388220802074165
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Volk, A. A., Dane, A. V. & Marini, Z. A. (2014). What is bullying? A theoretical redefinition. Developmental Review, 34, 327-343. doi:10.1016/j.dr.2014.09.001
Wang, J., Iannotti, R. J. & Nansel, T. R. (2009). School Bullying Among US Adolescents:
Physical, Verbal, Relational, and Cyber. Journal Of Adolescent Health, 45(4), 368-375. doi:
10.1016/j.jadohealth.2009.03.021
Woods, S. & White, E. (2005). The association between bullying behaviour, arousal levels and behaviour problems. doi: 10.1016/j.adolescence.2004.09.002
Yang, A. & Salmivalli, C. (2013). Different forms of bullying and victimization: Bully- victims versus bullies and victims. European Journal of Developmental Psychology, 10(6).
723-738. doi:10.1080/17405629.2013.793596
27
