uv MITT, rapport 2009:38 arkeologisk utredning Ösby Uppland; Lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

(1)

uv MIT T, rapporT 2009:38 arkeologIsk uTrednIng

Ösby

uppland; lunda socken; Ösby 2:6 Wivianne Bondesson

(2)

(3)

uv MIT T, rapporT 2009:38 arkeologIsk uTrednIng

Ösby

uppland; lunda socken; Ösby 2:6 dnr 421-3497-2009

Wivianne Bondesson

(4)

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

lantmäteriverket 2010-01-21. dnr 601-2010/214.

Bildredigering karlis graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift eo grafiska, 2009

riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten uv Mitt

Instrumentvägen 19 126 53 HÄgersTen Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 4 Inledning 4

Antikvarisk bakgrund 4 Arkeologisk potential 4 Målsättning 5 Metod 5 Resultat 5

Fornlämningar 6 Övriga lämningar 7 Referenser 7

Administrativa uppgifter 7 Bilagor 8

1. objekttabell 8

2. schakt- och provgropstabell 9 3. Fyndtabell 10

Figurer

1. utredningsområdet markerat på utdrag ur gröna kartan. skala 1:50 000. ...11 2. F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenåldersboplatsen objekt 9. Foto ...11 3. utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala

Fastighetskartan. skala 1:5 000. ...12 4. resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan.

skala 1:5 000. ...13 5. objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden

i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson. ...14 6. objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i

söder. Foto ...14 7. objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder. Foto ...14

(6)

4 Ösby

Sammanfattning

Vid utredningen av Ösby 2:6 i Lunda socken registrerades en fågelfångstan- läggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena under- söktes med sammanlagt 37 schakt. Inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9).

Inledning

NCC Roads AB avser att söka förlängt tillstånd för bergtäkt på fastighe- ten Ösby 2:6 i Lunda socken i Uppland. Efter beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län har därför en arkeologisk utredning genomförts av Riks- antikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt. Ytan på utredningsområdet omfattar totalt cirka 0,22 km².

Området omfattar ett kuperat skogklädd bergs- och moränområde strax öster om Stockholmsåsen. Det är beläget på nivåer mellan cirka 35 och 45 meter över havet.

Antikvarisk bakgrund

Området revideringsinventerades år 1979. Det fanns vid utredningstillfället inga fornlämningar registrerade inom utredningsområdet. I närområdet strax söder samt sydväst om utredningsområdet finns däremot flera senmesoli- tiska boplatser (RAÄ 244–246) samt en boplats, Björnkällan (RAÄ 238), som undersökts och tagits bort i samband med byggandet av tredje land- ningsbanan på Arlanda flygplats. Nordväst respektive nordöst om området finns/har funnits stensättningar av bronsålder-/äldre järnålderstyp (RAÄ 86, RAÄ 192:1–2).

I SHM:s fyndkatalog finns 31 poster registrerade från Lunda socken varav drygt en tredjedel härrör från undersökningar i Arlandaområdet.

Dessa har berört från boplatser till gravfynd och deras datering sträcker sig från järnålder in i nyare tid. Flera av posterna utgör ett mycket omfattande material som av tidsskäl inte presenteras närmare här (se http://mis.

historiska.se).

Arkeologisk potential

Topografin och fornlämningsbilden antyder att området skulle kunna rymma okända boplatser, framförallt från senmesolitisk tid. De ovan nämnda gra- varna, glest belägna i landskapet, indikerar att enstaka gravar skulle kunna finnas på bra lägen uppe på höjdområdet på avsatser och i krönlägen. Även lämningar från senare tid, framför allt från utmarksutnyttjande, kan före- komma.

(7)

Ösby 5

Boplatser är en kategori som sällan fått en bra representativitet i Fornmin- nesregistret vilket beror på att många av dem saknar synliga lämningar ovan mark. Om inte marken är öppen, t.ex. upplöjd, vid inventeringstillfället så upptäcks inte boplatsen. Till detta krävs oftast utredningsgrävning på lämpliga lägen.

Målsättning

Den övergripande målsättningen vid en arkeologisk särskild utredning är att lokalisera och fastställa fornlämningar. Vid inventeringen, etapp 1, noteras ovan mark synliga lämningar samt gynnsamma lägen för boplatser. Status för dessa boplatslägen fastställs i en senare etapp genom utredningsgräv- ningar.

Följande mer specifika målsättningar för det aktuella området kunde urskiljas förutom en redovisning av övriga kulturhistoriska lämningar som påträffats i området:

Lokalisera strandbundna boplatser från senmesolitisk tid.

• Lokalisera ensamliggande gravar av bronsålder-/äldre järnålderstyp.

• Lokalisera lämningar från senare tiders utmarksutnyttjande.

•

Metod

Arbetet inleddes med en begränsad excerpering av bakgrundsmaterial inför fältarbetet med kartstudier och genomgång av det digitala Fornminnesre- gistret (FMIS), vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Även Lantmäteristyrel- sens arkiv, lösfyndsregistret vid Statens historiska museum (SHM), och de i kravspecifikationen nämnda rapporterna har studerats.

Vid fältinventeringen har jordmån vid behov kontrollerats med hjälp av jordsond. Ett urval tidigare kända fornlämningar och vid FMR registrerade kulturhistoriska lämningar i närområdet har besiktigats. Nya och möjliga fornlämningar, d.v.s. boplatser utan synlig markering ovan mark har beskri- vits och mätts in med GPS.

Utredningsgrävning av möjliga fornlämningar, i detta fall boplatslägen, har utförts med hjälp av traktorgrävare varvid mindre schakt tagits upp ner till anläggningsförande alternativt orörd nivå. Vid behov har ytan finrensats för hand. Efter dokumentation och inmätning lades schakten igen.

Resultat

Vid fältinventeringen registrerades en fågelfångstanläggning (objekt 1) samt 11 lämpliga boplatslägen. Boplatslägena undersöktes med sammanlagt 37 schakt där inget förhistoriskt material påträffades på nio av lägena varefter dessa kunde avfärdas. De övriga två visade sig vara stenåldersboplatser (objekten 7 och 9).

(8)

6 Ösby

Fornlämningar

Fågelfångstanläggningen (objekt 1) består av 3 stenrader, byggda av 0,1–

0,45 meter stora stenar lagda i ett skift och belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön med ett drygt tiotal meters mellanrum. Den sydligaste är hästskoformad, cirka två meter lång. Den mellersta är 1,5 meter lång och i norr är en stensamling (f.d. rad ?) av cirka sju stenar. Anläggningen är, även om den är liten, mycket typisk. Den ligger i ett klassiskt läge, på hällmark längs ett flackt krön och utgörs av enkla stenrader med öppningar mellan vissa stenar där snaror har placerats för att fånga skogsfågel. I närheten finns oftast små ihoplagda ”rösen” av två till fyra stenar och en del ”rader” är just hästskoformade. Vi vet ganska lite om dateringen av denna fornlämningska- tegori, men det är känt att metoden brukats in i historisk tid. Lämningstypen har sitt kärnområde i Mellannorrlands kustzon, cirka 1–2 mil in i landet (Bondesson 1994). Fågelfångstanläggningar har emellertid oftast inget stort pedagogiskt- eller bevarandevärde. De är ofta så fragmentariska och raserade att deras art och status kan vara vansklig att fastställa. Den har emellertid ett värde som ett exempel på hur omfattande jakten på skogens mindre djur varit och därmed vilken betydelse de haft för befolkningens arbetsliv och försörjning. Här har den betraktats som fornlämning, trots sitt något skadade tillstånd och trots att det inte gått att inom givna tidsramar få fram skriftliga belägg på orrjakt med fällor av denna typ i detta område.

Stenåldersboplatserna är belägna på var sin sida om den bergiga ö/halvö som sträcker sig norrut från den annars öst–västliga höjdryggen i söder, där ytterligare tre boplatser sedan tidigare fanns registrerade på samma höjder över dagens havsyta, 37–43 meter. Objekt 7 på den östra forntida stranden ligger i en flack sandig inbuktning som inramas och begränsas topografiskt av högre och oländigare mark i söder, väster och norr. Den öppnar upp mot en grund vik i öster med flacka kobbar som bör ha erbjudit bra marina fångstområden. På boplatsen påträffades tydligt slagen kvarts och skärvsten mycket ytligt varför grävningen avbröts i ett tidigt skede. Den lilla yta som blottats var i stort sett stenfri men om så är fallet över hela ytan är för tidigt att säga.

På objekt 9 var förhållandena helt annorlunda. Denna boplats vetter mot väster och stupar betydligt brantare ner mot en större och djupare vik.

Själva boplatsytan är emellertid mycket flack och även här begränsas den topografiskt av berg eller oländigare mark på tre sidor, i söder, öster och norr. Underlaget var här mycket stenigt med rikligt med stora bumlingar i marken. Fynden utgörs av mycket tydligt slagen kvarts som påträffades ganska långt ner, under cirka 0,2 meter stenig sandig morän. Detta tolkas som att fynden hamnat mellan stenarna på den dåtida boplatsytan/stranden som sannolikt sedan översandats då t.ex. stormvågor slagit långt in på den mycket flacka ytan och fört upp sand över och mellan stenarna. Ett av fynden tolkas som en kniv p.g.a. sin långa skärande egg, även om den inte formellt uppfyller definitionen (F2).

(9)

Ösby 7

Övriga lämningar

Inga övriga lämningar påträffades.

Referenser

Beckman-Thoor, K. 2001. Bergtäkt vid Långåsen. Arkeologisk utredning.

Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2001:3. Stockholm.

Bondesson, W. 1994. Fågelfångstanläggningar i Sättna och Selånger i Medelpad. I: Odlingslandskap och fångstmark – en vänbok till Klas- Göran Selinge. Red. Ronnie Jensen. Borås 1994.

Kihlstedt, B. 1999. Björnkällan – en senmesolitisk skärgårdslokal i södra Uppland. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Riksantik- varieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:75. Stockholm.

Web

http://mis.historiska.se/mis/sok/resultat_fyndplats.asp?landskap=up&soc ken=lunda&searchmode=&qtype=fyndplats&qmode=&sort=asc&orde rby=landskap&sm=0_2&pagesize=25&page

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3497-2009.

Länsstyrelsens dnr: 431-09-48914.

Projektnummer: 11443.

Undersökningstid: 5 och 10–13 november 2009.

Projektgrupp: Projektledare Wivianne Bondesson, projektmedarbetare Ann Vinberg, Henrik Runeson, Karin Neander och Pehr Lindholm.

Underkonsulter: Mälardalens Schakt & Frakt AB.

Exploateringsyta: 0,23 km².

Läge: Ekonomiska kartan, blad 11I 2e och 11I 3e.

Koordinatsystem: Rikets system 2,5 gon V.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6614 525, y 1621 778.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –.

Fynd: F1–F4 förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i väntan på beslut om fyndfördelning.

(10)

8 Ösby

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objekt nr Beskrivning Statusförslag Kommentar

1 Fångstanläggning, övrig, Fågelfångstanläggning. Inom en 35×17 m stor yta (nnv–ssÖ) är 3 stenrader belägna parallellt tvärs ett flackt bergskrön. den sydligaste är hästsko- formad (Ö–v), ca 2 m lång av 0,1–0,45 m stora stenar lagda i ett skift samt ett par i mitten.

11 m nnv därom är en 1,5 m lång stenrad (Ö–v), något kringspridd av 7 stenar, 0,2 m stora med ett par öppningar eller störningar.

15 m nnv därom är en stensamling (f.d. rad ?) av ca 7 stenar, 0,2–0,4 m stora.

Öppningar eller störningar ca 0,1–0,15 m breda.

skogsmark, blandskog.

Fornlämning

2 Boplatsläge, 85×35 m stort (nv–sÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergsknallar.

skogsmark, blandskog. ej fornlämning utredningsgrävd med

negativt resultat 3 Boplatsläge, 70×20 m stort (nv–sÖ). Beläget i ett flackt nv–sluttande pass mellan en flack

bergsknalle och ett brantare berg i n. passet smalnar av och blir trängre i n.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat 4 Boplatsläge, 80×30 m stort (nÖ–sv). Beläget i ett flackare parti av sÖ-sluttning av berg.

skogsmark, blandskog. ej fornlämning utredningsgrävd med

negativt resultat 5 Boplatsläge, 40×30 m stort (vnv–ÖsÖ). Beläget i ett flackt pass mellan flacka bergs-

knallar. Tydligt topografiskt avgränsat mot vnv av liten brant och mot ÖsÖ av sankt område.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat

6 Boplatsläge, 90×50 m stort (n–s). Beläget i ett mycket flackt pass mellan flacka häll- områden och öppnar upp mot brantare sÖ-sluttning.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat 7 Boplats, 60×45 m stort (sv–nÖ). Beläget i flack sÖ sluttning avgränsad av högre belägna

hällmarker i övriga riktningar.

Fornlämning

8 Boplatsläge, 70×40 m stort (ssvv–nnÖ). Beläget i en n-sluttande gip, tydligt topografiskt avgränsad av brantare berg i Ö och v.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat 9 Boplats, ca 70× 35 m stor (ÖnÖ–vsv). Belägen i en mycket flackt v-sluttande gip mellan

bergknallar och berg. Begränsas topografiskt i v av brantare sluttning.

Fornlämning

10 Boplatsläge, 40×30 m stort (nv–sÖ). Beläget i en flack gip mellan bergknallar och begränsas topografiskt av brantare sluttning i v.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat 11 Boplatsläge, 40×20 m stort (nnv–ssÖ). Beläget i en trång, flack gip mellan bergknallar i

n och s. Begränsas topografiskt av brant v-sluttning.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat 12 Boplatsläge, 140×10–100 m stort (sv–nÖ). Beläget i i v sammanhängande gipar och

sluttningar i en flack v-sluttning av berg.

ej fornlämning utredningsgrävd med negativt resultat

(11)

Ösby 9

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell

Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

1 2 3,5×2,5 m stort (Ö–v) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän.

2 2 3,5×2–2,5 m stort (sÖ–nv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, något grusig morän.

3 2 3,5×2,5 m stort (ÖsÖ–vnv) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt med lite grus samt 0,3 m stora stenar.

4 3 3,5×2,5 m stort (ÖsÖ–vnv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig och siltig morän.

5 3 2,5×2,5 m stort (nnÖ–ssv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän.

6 3 3×2,5 m stort (Ö–v) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder silt, mot botten grus och sten.

7 4 2,5×2,5 m stort (sÖ–nv) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, grusig morän med mycket sten, 0,05 m stora.

8 4 2,5×2,5 m stort (Ö–v) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder sandig, morän med 0,15 m stora stenar i Ö.

9 4 3,5×2,5 m stort (ÖsÖ–vnv) och 0,25 m djupt. Mossa/torv 0,1–0,15 m tjock, därunder sandig morän. sten i n, 0,1 m stora.

10 2 2,5×2,5 m stort (n–s) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän med enstaka kantiga stenar.

11 2 3×2,5 m stort (nnÖ–ssv) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,1 m tjock, därunder siltig morän.

12 5 3,5×3 m stort (n–s) och 0,1 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, därunder berghäll med små stenar och ljusbrun något grusig silt.

13 5 5×2,5 m stort (ÖnÖ–vsv) och 0,1–0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder berghäll i s delen av schaktet, i centrala delen ljusgrå grusig silt och i n delen siltig gul morän med stenar, 0,1–0,3 m stora.

14 6 4×2 m stort (Ö–v) och 0,1–0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig, gul morän med 0,1–0,25 m stora stenar.

15 6 8×2 m stort (n–s) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,15 m tjock, därunder sandig, gulbrun morän med 0,1–0,3 m stora stenar. I schaktets n del var berg i dagen.

16 6 8×2,5 m stort (n–s) och 0,15–0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder morän med sandig silt och mindre stenar 0,05–0,15 m stora, vissa skarpkantade.

17 7 3,5×3 m stort (Ö–v) och 0,1–0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05 m tjock, delvis ombökat av vildsvin, därunder gulbrun sandig silt med ett fåtal stenar 0,1 m stora.

I schaktets Ö del var ett 10-tal skärvstenar. grävandet av- brutet p.g.a. fynd, ytligt belägna.

F1. 2 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts.

18 8 4×2,5 m stort (nÖ–sv) och 0,15–0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder gulbrun morän något siltig.

stenigt, 0,05–0,15 m stora stenar.

19 8 3×2,5 m stort (ÖsÖ–vnv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder brunröd, stenig morän, något siltig ställvis.

20 8 3×2,25 m stort (nnÖ–ssv) och 0,15–0,2 m djupt. Mossa/

torv 0,05–0,1 m tjock, därunder stenig, småstensbemängd brun morän.

21 8 3,5×2,25 m stort (nv–sÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig mo, med rikligt med grus, småsten, 0,05–0,1 m stora, enstaka 0,2 m stora.

22 9 7×2,25 m stort (n–s) och 0,2–0,35 m djupt. Mossa/torv

0,05–0,1 m tjock, därunder stenig, sandig, rödbrun morän. F2. 1 kniv i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts.

(12)

10 Ösby

Snr Obj. nr Beskrivning Anläggningar och fynd

23 9 3,25×2 m stort (v–Ö) och 0,25–0,3 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder gråbrun stenig, sandig mo/

morän.

F3. 1 kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts.

24 9 4×2,25 m stort (nv–sÖ) och 0,15–0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder stenig morän. Fynden påträffa- des på 0,2 m djup varefter grävandet avbröts på platsen.

F4. 1 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts.

25 10 3,5×2 m stort (nÖ–sv) och 0,15–0,25 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder fuktig brun sand med inslag av mo och sten, 0,05–0,2 m stora. uppstickande berg i kanten.

26 10 3×2 m stort (nv–sÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder humus- och träkolsbemängd våt brungråsvart silt. ganska rikligt med småsten

<0,15 m stora.

27 11 2,25×2,25 m stort (v–Ö) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder rödbrun, stenig morän.

28 11 3×2,5 m stort (n–s) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med 0,05–0,3 m stora stenar.

29 11 4,5×2,5 m stort (nnÖ–ssv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder grå siltig sand med rikligt med 0,5 m stora stenar.

30 12 5,5×2 m stort (nv–sÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder rödbrun sandig silt med enstaka 0,1–0,7 m stora stenar.

31 12 5,5×2,5 m stort (nÖ–sv) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder gulröd sandig silt med enstaka 0,05–0,2 m stora stenar.

32 12 3,5×2 m stort (nv–sÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig morän med rikligt med 0,05–0,2 m stora stenar.

33 12 3×2 m stort (nv–sÖ) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,1 m tjock, därunder sandig silt med måttligt med 0,15–0,3 m stora stenar.

34 12 3×2,5 m stort (n–s) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,15 m tjock, därunder sandig silt med enstaka 0,15–0,2 m stora stenar.

35 12 3×2 m stort (Ö–v) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,15 m tjock, därunder grusig sand.

36 12 3,5×2,5 m stort (n–s) och 0,2 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,15 m tjock, därunder grusig sand.

37 12 3×2,5 m stort (nv–sÖ) och 0,15 m djupt. Mossa/torv 0,05–0,15 m tjock, därunder sand med rikligt med 0,1 m stora stenar.

Bilaga 3. Fyndtabell

Fnr Obj. nr Snr Typ Vikt i g

1 7 17 2 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig slagen kvarts. 34,7 2 9 22 1 kniv* i kvarts, 1 kvartsavslag, 1 övrig kvartskärna och 5 övrig

slagen kvarts.

* kniven uppfyller inte formella krav för kniv då dess retusch inte möter något skarpt hörn, den har dock långsträckt form med skarp bearbetad egg varför den här benämns kniv.

7,5×4,3×1,2 cm stor.

61,0

3 9 23 1 kvartsavslag och 2 övrig slagen kvarts. 49,6

4 9 24 1 kvartsavslag och 3 övrig slagen kvarts. 49, 2

(13)

Ösby 11

Fig. 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Gröna kartans blad Uppsala 11I SV. Skala 1:50 000.

Fig. 2. F2, ett knivliknande redskap i kvarts från stenål- dersboplatsen, objekt 9. Foto:

John Hamilton.

(14)

12 Ösby

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

S22

S16 S15 S31

S30

S3

S1

S9 S13

S18

S17

S6

S20

S12 S36

S29

S4 S5

S23

S32

S24

S7

S2

S14

S21

S37

S34

S8

S33 S25

S35

S10

S27

S11

S28

S19

S26

Obj 12

Obj 2

Obj 4

Obj 8

Obj 3

Obj 5 Obj 10

Obj 11

Obj 6

Obj 7

Obj 9

Obj 1

RAÄ 244:1 RAÄ 245:1

RAÄ 246:1

ÖSBY

Klotskogen

Utredningsområde Fornlämning

Ej avgränsad fornlämning Objekt

Schakt

Registrerat i FMIS

Fig. 3. Utredningsområdet med objekt och schakt markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e.

Skala 1:5 000.

(15)

Ösby 13

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Obj 7

Obj 9

Obj 1

RAÄ 244:1 RAÄ 245:1

RAÄ 246:1

2:6

ÖSBY

Klotskogen

Utredningsområde Fornlämning

Ej avgränsad fornlämning Registrerat i FMIS

Fig. 4. Resultat och fornlämningar markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 11I 2e och 11I 3e. Skala 1:5 000.

(16)

14 Ösby

Fig. 5. Objekt 1 med den hästskoformade raden i förgrunden och den mellersta raden i bakgrunden. Foto: Wivianne Bondesson.

Fig. 6. Objekt 7, en stenåldersboplats med det topografiskt begränsande bergsknallen i söder. Foto: Wivianne Bondesson.

Fig. 7. Objekt 9, en stenåldersboplats under utredningsgrävning, sett från söder.

Foto: Wivianne Bondesson.