G ÅNG - OCH CYKELVÄGAR

G ^ÅNG - ^{OCH CYKELVÄGAR}

LÄNGS MED VÄG 168 ^OCH 574

Kulturhistorisk förstudie

Hålta, Karbey, Ytterby, Solberga och Lycke socknar Kungälvs kommun

Oscar Ortman

Rapport 2007:23

G Å N G - O C H C Y K EL V Ä G A R LÄ N G S M ED V Ä G 1 68 O C H 5 74 O sc ar O rt m an Ra p p o rt 2 00 7: 23

G ^ånG - ^och c ykelväGar länGs med väG 168 ^och 574

Kulturhistorisk förstudie

Hålta, Kareby, Lycke, Solberga och Ytterby socknar Kungälvs kommun

B

^{ohusläns museum}

R

^{appoR t}

2007:23

ISSN 1650-3368 Författare Oscar Ortman

Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar

Omslagsbild Foto taget av Rolf Danielsson. Fotot visar Ingetorpsgravfältet, Solberga 66. UMA nr 53364:36 Tryck TH tryck, Uddevalla

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-05-11. Dnr 601-2007/919

BOHUSLÄNS MUSEUM

Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla tel 0522-656500, fax 0522-656505 www.bohusmus.se

I ^nnehåll

s

ammanfattnInG

... 5

Delområde 1, Väg 168 ... 5

Delområde 2, Väg 574 ... 5

I

nlednInG

... 5

o

^mfattnInG

... 7

s

yf te och metod

... 7

r

^{edovIsnInG av} kulturhIstorIsk a värden

... 7

d

elområde

1, v

äG

168 y

tterBy

–t

juvk Il

... 9

Landskapsbild ... 9

Naturlandskap

... 9

Kulturlandskap

... 9

Fornlämningsmiljö

... 10

d

elområde

2, v

äG

574 u

llstorp

–k

ode

... 11

Landskapsbild ... 11

Naturlandskap

... 11

Kulturlandskap

... 11

Fornlämningsmiljö

... 11

k

onsek vensBesk rIvnInG

... 11

Delområde 1, Väg 168 Ytterby–Tjuvkil ... 11

Delområde 2, Väg 574 Ullstorp–Kode ... 14

r

eferenser

... 15

Litteratur ... 15

Otryckta källor ... 15

t

ek nIsk a och admInIstratIva uppGIf ter

... 16

f

IGur för teck nInG

... 17

B

IlaGor

... 17

4 Bohusläns museum 2007:23

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteri- verket 2007-05-11. Dnr 601-2007/919.

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 5

s ammanfattnInG

Som ett led i projekteringen av nya gång- och cykelvägar i Kungälvs kom- mun har FB Engineering gett Bohusläns museum i uppdrag att utföra en kulturhistorisk förstudie. Förstudien omfattar en värdering av kultur- och naturmiljöerna längs med väg 168 på sträckan Ytterby–Tjuvkil och längs med väg 574 mellan Ullstorp och Kode.

Delområde 1, Väg 168

Sträckan mellan Ytterby och Tjuvkil är relativt fornlämningstät men Bo- husläns museum bedömer ändå inte att det skall föreligga några direk- ta hinder för anläggandet av en gång- och cykelväg längs den planerade sträckan. Bohusläns museum föreslår att gång- och cykelvägen får sin hu- vudsakliga dragning väster och söder om väg 168. Längs med sträckan finns en kritisk passage vid Hålta kyrka. Här föreslår Bohusläns museum att gång- och cykelvägen dras längs med mindre, delvis befintliga, vägar norr om Hålta kyrka. Om det är möjligt föreslår Bohusläns museum att man utnyttjar de delar av den äldre vägsträckan där denna är bevarad, dels mellan Bredsten och Lilla Risby, dels förbi Rosenlund och Torehagen.

Delområde 2, Väg 574

Sträckan mellan Ullstorp och Kode är frånsett passagen vid Ingetorpssjön inte fullt så fornlämningstät som den berörda sträckan längs med väg 168.

Bohusläns museum bedömer att det inte skall föreligga några direkta hin- der för anläggande av en gång- och cykelväg. Bohusläns museum föreslår att gång och cykelvägen får sin huvudsakliga dragning väster om väg 574.

Längs med sträckan Ullstorp–Kode är det framförallt vid passagen förbi Ingetorpsgravfältet som extra antikvarisk hänsyn bör tas.

Bohusläns museum föreslår att arkeologiska utredningar utförs i sam- band med det fortsatta arbetet med projektering av gång- och cykelvägar- na längs väg 168 och väg 574.

I ^nlednInG

Som ett led i projekteringen av nya gång- och cykelvägar i Kungälvs kom- mun har FB Engineering gett Bohusläns museum i uppdrag att utföra en kulturhistorisk förstudie. Förstudien omfattar en värdering av kultur- och naturmiljöerna längs med väg 168 på sträckan Ytterby–Tjuvkil och längs med väg 574 mellan Ullstorp och Kode. Förstudien utfördes under april månad 2007 av Oscar Ortman, antikvarie på Bohusläns museum.

6 Bohusläns museum 2007:23

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143, 7151–7154 och 7163, med förstudieområden och berörda kmv-områden markerade. Skala 1:50 000. God- känd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-05-11. Dnr 601-2007/919.

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 7

o ^mfattnInG

Av väg 168 berörs en 13 kilometer lång sträcka av den planerade gång och cykelvägen och längs med väg 574 berörs en 10 kilometer lång sträcka.

Förstudien är upplagd på följande sätt: först presenteras en översiktlig historik om de aktuella vägsträckningarna. Därefter redovisas de enskilda fornlämningar som dels kan knytas till vägen, dels berörs av de planerade gång- och cykelvägarna. I en tredje del beskrivs de miljöer som är uttagna som värdefulla med hänsyn till odlingslandskap, fornlämningsmiljöer och områden i Kungälvs kulturmiljövårdsprogram.

s ^{yf te och metod}

Avsikten med förstudien är att redovisa de kultur- och naturvärden som berörs av det tänkta projektet, samt att påpeka när hänsyn bör tas till dessa värden för att minska de planerade vägsträckningarnas inverkan på kul- turmiljön.

Förstudien har utförts som en byråmässig utredning med excerpering- ar (tolkningar) av kartor och arkiv för att sammanställa ett kulturhistoriskt underlag.

r ^{edovIsnInG av} kulturhIstorIsk a värden

Allmänt kan man säga att de båda vägsträckningarna finns omnämnda i de kartmaterial och de beskrivningar av vägnätet som upprättades i och med att Bohuslän blev svenskt 1658. Vägarna har säkert fungerat som trans- portleder redan tidigare, men det var först i och med att vägöversynen cen- traliserades och systemet med gästgivargårdar byggdes ut under 1700-ta- let som vägsträckorna fick status som allmänt vägnät. På Kiettel Claesson Feterus karta från 1670-talet finns både vägen mellan Ytterby och Tjuvkil och vägen mellan Bohus och Kyrkebyn med (Vägar i Bohuslän 1981:27ff).

På 1740-talet var Tjuvkil och Kyrkeby omtalade som gästgiverier, hundra år senare hade Bredsten tillkommit som gästgiveri. Gästgiveriet i Tjuvkil finns belagt sedan 1662. Fram till 1700 låg det i gården Kroken och mellan 1700 och 1748 förestod Västergården gästgiveriet för att därefter åter flyt- tas till Kroken. År 1803 flyttades gästgiveriet till Tjuvkils huvud (Tjuvkils bygderåd 1997:15f). Gästgiveriet i Kyrkebyn var mellan åren 1696 och 1919 förlagt till Kyrkeby Östergård. Innan dess hade gården Ingetorp i Solberga fungerat som gästgivaregård (Axelsson 1959:331) .

8 Bohusläns museum 2007:23

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143 och 7151–7153, med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1:40 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-05-11. Dnr 601-2007/919.

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 9

d ^elområde 1, v ^äG 168 y ^tterBy –t ^{juvk Il}

Landskapsbild

Naturlandskap

Vägen går genom uppodlade lerdalgångar och flackare, ibland skogbevux- na bergspartier. Området, som präglats av jordbruket, är till stor del be- byggt. Det är rikt på fornlämningar från förhistorisk och historisk tid. Om- rådet vid Lökeberg, Vävra och Hålta (nr 82-04) samt vid Guddehjälm (nr 82-12) i Ytterby socken finns uttagna som värdefulla odlingsmiljöer i Gö- teborgs och Bohuslän (Värdefulla odlingslandskap 1995:90, 97). Området vid Lökeberg–Vävra är av stort värde för både natur- och kultumiljövården.

Vid Vävra och Båröd ligger en mindre dalgång omgiven av mindre berg- och moränbackar, åkrar och betesmarker. Här ligger två stycken öppet och vackert belägna gravfält från järnåldern varav det ena är ett av länets stör- re. Ett av gravfälten har en tydlig anknytning till Vävra by.

Guddehjälmsområdet är ett omväxlande, mestadels uppodlat landskap med ett stort inslag av naturliga betesmarker och ett flertal betade kullar som ger stark karaktär åt området. Här finns det stora värden ur både na- tur och kulturmiljöhänsyn (Värdefulla odlingslandskap 1995:97).

Dessa båda miljöer utgör två de större uppodlade områdena längs den aktuella vägsträckan.

I Tjuvkil, i slutet av den planerade gång- och cykelvägen, finns ett tred- je område med värdefull kultur- och naturmiljö. Här ligger ett äldre och mycket varierat odlingslandskap med ett flertal naturliga betesmarker upp mot de talrika hällmarkerna. Vid Tjuvkils by fanns 1995 en av de få ogödslade slåtterängarna i Bohuslän. Området är av stort värde ur natur- synpunkt och av största värde ur kulturmiljöhänsyn (Värdefulla odlings- landskap 1995:94)

Kulturlandskap

Förutom miljöerna vid Guddehjälm och Vävra–Lökeberg utgör även mil- jön vid Hålta kyrka en välbevarad kulturmiljö (Kungälv nr 28; Kulturmin- nesvårdsprogram 1990). Denna karakteriseras i programmet för värdefulla odlingslandskap på följande sätt: Hålta är ett gammalt sockencentrum där äldre bebyggelse omges av ett öppet kulturlandskap. Här finns en äld- re, samlad och välbevarad centrumbebyggelse med en medeltida kyrka, skolbyggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och ett före detta prästboställe från 1700-talet (Värdefulla odlingslandskap 1995:91).

10 Bohusläns museum 2007:23

Säterimiljön vid Gullbringa utgör en miljö som är uttagen i Kulturmiljö- vårdsprogrammet för Kungälvs kommun (Kungälv nr 27; Kulturminnes- vårdsprogram 1990:118). Säteriet är belagt sedan 1366 och miljön består av ett tjugotal byggnader uppförda mellan sent 1600-tal och slutet på 1800- talet.

Vad beträffar vägens kulturlandskap kan följande sägas: vägen mel- lan Ytterby och Tjuvkil finns på kartor från slutet av 1600-talet och följer i stora drag dagens sträckning. På sträckan mellan Bredsten och Lilla Risby finns en cirka 2 kilometer lång sträcka av 1600-talsvägen bevarad. Här pas- serar vägen även en historisk ristning daterad till 1850 (Hålta 16). Enligt uppgift skall Kung Karl XV:s följe ha kört fast här, en händelse som för- anledde att vägen breddades och sänktes. Mellan Bredsten och Lilla Risby fick vägen sin nuvarande sträckning år 1900 (Kulturhistorisk undersökning 1982:29). Strax väster om Lilla Risby finns en kortare del av den ursprung- liga vägsträckningen bevarad norr om nuvarande väg. Söder om Vävra vid Torehagen finns ytterligare en bevarad sträcka av 1600-talsvägen. Här passerar vägen också en äldre stenplattbro med två spann (VM.82.10.069 i länsstyrelsens vägminnesinventering). Även vid Gullbringa säteri finns en kortare del av den äldre vägsträckningen bevarad.

Om man jämför de två generationerna av vägar på sträckan mellan Bredsten och Lilla Risby, ser man tydligt hur 1600-talsvägen slingrar sig fram utlämnad åt de topografiska förutsättningarna medan vägen från år 1900 är en ingenjörsritad väg som tar åkermarken i anspråk på ett helt an-

nat sätt än 1600-talsvägen.

Fornlämningsmiljö

Förutom de fornlämningar som kan knytas till vägen som milstenar, väg- hållningsstenar och gränsstenar, passerar vägen genom ett rikt fornläm- ningslandskap. I anslutning till vägsträckningen finns stensättningar, hällristningar och enstaka boplatser. I Länsstyrelsens sammanställning av fornlämningsmiljöer i Bohuslän finns miljön vid Vävra–Båröd i Hålta socken (Fornlämningsmiljöer 1984:122). Miljön karakteriseras av två större gravfält från järnåldern (Hålta 32 och 33). Miljön är också uttagen som kul- turhistoriskt värdefull miljö i det kommunala kmv-programmet (Kungälv nr 6; Kulturminnesvårdsprogram 1990).

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 11

d ^elområde 2, v ^äG 574 u ^llstorp –k ^ode

Landskapsbild

Naturlandskap

Vägen löper över Karebyslätten för att sedan passera över mer kuperad ut- mark upp mot Ingestorp och Kode.

Kulturlandskap

Längs med väg 574 finns en bevarandevärd kulturmiljö i gravfältet norr om Ingetorpssjön (Solberga 66). Miljön är uttagen både i kulturmiljövårds- programmet för Kungälvs kommun (Kungälv nr 12; Kulturminnesvårdspro- gram 1990:95) och i Fornminnesmiljöer i Göteborgs och Bohuslän (Fornläm- ningsmiljöer 1984).

Denna del av väg 574 utgjorde länge en del av riksvägen mellan Gö- teborg och Svinesund. Mellan Ullstorp och Höjer, öster om Kareby kyrka, har dagens väg samma sträckning som 1700-talets kungsväg. Kareby kyrk- by är en väl sammanhållen kulturmiljö i form av en traditionell kyrkby med kyrka, löneboställe och skola (Kungälv nr 32; Kulturminnesvårdspro- gram 1990). På sträckan mellan Höjer letade sig kungsvägen förbi Källstorp, Ingestorp och Kolleröd för att åter ansluta till Väg 574 där denna passerat under väg E6. Här löper alltså den gamla vägen väster om Ingetorpssjön.

Den nuvarande sträckningen öster om Ingetorpssjön byggdes 1870. Även här kan man se hur den äldre vägsträckningen följer topografin på ett an- nat sätt än den yngre vägen.

Fornlämningsmiljö

Förutom de fornlämningar som kan knytas till vägen som milstenar, väg- hållningsstenar och gränsstenar, passerar vägen ett större gravfält, Sol- berga 66, vid Ingetorpssjön. I gravfältet ingår ett tiotal högar, ett tjugotal stensättningar och elva resta stenar.

k onsek vensBesk rIvnInG

Delområde 1, Väg 168 Ytterby–Tjuvkil

Även om sträckan mellan Ytterby och Tjuvkil är relativt fornlämnigstät be- dömer Bohusläns museum att det inte skall föreligga några direkta hinder för anläggandet av en gång- och cykelväg.

12 Bohusläns museum 2007:23

Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7153–7154 och 7163, med förstudieområde och berörda fornlämningar markerade. Skala 1:40 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-05-11. Dnr 601-2007/919.

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 13

Först kan man konstatera att alla milstenar är placerade på höger sida om vägen räknat från Kungälv. Följden av detta blir att projekteringen kom- mer att underlättas om man strävar efter att lägga cykelvägen på vägens vänstra sida räknat från Kungälv. Alla fem milstenar längs med vägen står närmare än 10 meter från nuvarande vägren. Berörs dessa måste de flyttas i sidled, ett ingrepp som kräver beslut från Kulturmiljöenheten vid Läns- styrelsen.

Förutsatt att den planerade gång- och cykelvägen förläggs på vägens vänstra sida räknat från Kungälv kvarstår ändå sex känsliga passager:

1. Vid gränsen mellan Hålta och Ytterby socknar på fastigheten Ekelöv 1:13 finns en gränssten 3 meter sydväst om landsvägen (Hålta 105).

2. Vid Lilla Risby finns en skålgropsförekomst 11 meter söder om lands- vägen (Hålta 57).

3. Vid Stora Risby, på gränsen mot Hålta annex–Hålta kyrka, passerar väg 168 strax norr om en gravgrupp (Hålta 19) bestående av tre resta ste- nar. Enligt äldre inventeringsuppgifter stod här fler och större stenar på platsen innan vägen på 1930-talet fick den sträckning den nu har. De resta stenarna stod 2 meter norr om landsvägen på 1930-talet. I dag står de 5 me- ter sydsydost om den nuvarande landsvägen. Eventuellt är det möjligt att lägga en cykelväg i det före detta grustag som finns mellan gravgruppen och landsvägen. Mindre än 50 meter väster om Hålta 19 ligger också Hålta 70, en förhistorisk boplats. Boplatsen ligger norr om vägen men är avsku- ren av landsvägen. Passagen vid Hålta kyrka bör också den anpassas efter kulturmiljöns förutsättningar. Här krävs fortsatta arkivstudier och anti- kvariska insatser samt en fördjupad diskussion. Alternativt kan gång- och cykelvägen läggas norr om väg 168.

4. Vid Rosenlund–Torehagen passerar vägen en gravgrupp bestående av tre stensättningar och en hög samt en skålgrop (Hålta 30). Om gång- och cykelvägen följer den äldre vägsträckningen berörs gravgruppen även vid en dragning söder om befintlig väg. Därför bör förekomsten av ytterli- gare fornlämningar i gravgruppens närhet utredas.

5. Stenplattbron vid Torehagen bör renoveras i samråd med antikva- risk expertis.

6. Dras gång- och cykelvägen söder om Gullbringa säteri gör den inget allvarligt ingrepp i kulturmiljön. Även denna passage bör dock omfattas av fortsatta antikvariska insatser.

Förutsatt att den planerade gång- och cykelvägen förläggs på vägens östra sida räknat från Kungälv kvarstår området vid Hålta annex/Hålta kyr- ka, område 3. Ingreppet på gravgruppen (Hålta 19) minskar samtidigt som ingreppet i KMV-miljön kring Hålta Kyrka och boplatsen (Hålta 70) ökar.

En dragning på norra sidan om vägen förbi Gullbringa säteri, område 7,

14 Bohusläns museum 2007:23

skulle förorsaka ett betydande ingrepp i kulturmiljön där. Förutom områ- de 3 och de fem mil- och väghållningsstenarna framträder inga ytterligare känsliga passager.

Delområde 2, Väg 574 Ullstorp–Kode

Sträckan mellan Ullstorp och Kode är, frånsett passagen vid Ingetorpssjön, inte lika fornlämnigstät som den berörda sträckan längs med väg 168. Bo- husläns museum bedömer att det inte skall föreligga några direkta hinder för anläggande av gång- och cykelvägen.

Liksom längs med väg 168 står här mil- och väghållningsstenar på hö- ger sida sett från Kungälv. För att undvika konflikt med dessa fornläm- ningar, som med få undantag står närmare än 10 meter från befintlig väg, bör gång- och cykelvägen i möjligaste mån förläggas väster om väg 574. I de fall detta inte är möjligt måste de flyttas i sidled, ett ingrepp som kräver beslut från Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen.

Förutsatt att den planerade gång och cykelvägen förläggs på vägens vänstra sida räknat från Kungälv kvarstår ändå tre känsliga passager:

7. Arntorp 1:2. Skålgropar, så kallade älvkvarnar, finns ca 33 meter syd- väst om vägen (Kareby 151), på toppen av en stor häll. Här bör arbetsom- rådet anpassas så att de kända fornlämningarna inte påverkas.

8. Hagstorp1:7, 2:7. En gränssten mellan Inlands Södre och Nordre hä- rader (Kareby 74) står i vägslänten på vägens västra sida. Passerar vägen på västra sidan får gränsstenen flyttas. Tillstånd krävs från Kulturmiljöen- heten på Länsstyrelsen.

9. Ingetorp 1:1 och 1:7. Gravfältet Solberga 66. Ett flertal av gravarna är skadade av den nuvarande vägens dragning. Här krävs ytterligare anti- kvariska insatser för att utröna om gång-/cykelvägen skall dras väster el- ler öster om väg 574.

Förläggs gång- och cykelvägen på den östra sidan om väg 574 tillkom- mer, förutom mil- och väghållningsstenarna, följande konflikter:

9. Ingetorp 1:1 och 1:7. Gravfältet Solberga 66. Till skillnad mot det väs- tra alternativet finns inga synliga gravar öster om vägen. Bohusläns mu- seum bedömer dock att gravar utan synlig markering ovan mark kan före- komma även öster om vägen.

10. Passagen nedanför Fornborgen, Ingetorpsborgen (Solberga 69) och väster om den äldre stenvalvsbron (Solberga 247) över Ingetropsån kräver en fortsatt antikvarisk diskussion vad beträffar utformning av gång- och cykelvägen.

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 15

r ^eferenser

Litteratur

Axelsson, Josef. 1959. Boken om Jörlanda. En socken skildring i ord och bild. Jörlanda Hembygdsförening.

Broar och vägminnen i Bohuslän. 1983. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 9. Göteborg.

Elling, Bengt & Kullbratt, Lars. 1991. Kungsvägen genom Bohus- län. Vägverket 150 år 1841 – 1991. En historisk tillbakablick. Vägver- ket Göteborgs och Bohus län. Surte.

Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 10 Läns- styrelsen i Göteborgs och Bohuslän. 1984. Göteborg.

Kulturminnesvårdsprogram. 1990. Kungälvs kommun, Kungälv.

Vägar i Bohuslän. 1981. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän.

Rapport nr 6. Göteborg.

Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohuslän. Bevarande- program för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. 1995.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Miljöavdelningen, Pu- blikation 1995:21. Göteborg.

Otr yckta källor

Broar och vägminnen i Kungälvs kommun. Inventering utförd av Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1981-1983.

Kulturhistorisk undersökning 10. 1982. Kungälvs kommun. Bo- husläns museum.

Tjuvkil. Byn som stiger ur havet. 1997. Tjuvkils byaråd.

16 Bohusläns museum 2007:23

t ^{ek nIsk a och} admInIstratIva uppGIf ter

BM dnr: NOK 411-2007

BM pnr: B158

Län: Västra Götalands län

Kommun: Kungälv

Socken: Hålta, Kareby, Lycke, Solberga och Ytterby

Väg 168:

Ek. karta: 7143, 7153, 7152, 7151

Läge: X 6423146

Y 1268783

Väg 574:

Ek. karta: 7153, 7154, 7163

Läge: X 6424840

Y 1271340

Koordinatsystem: -

Höjdsystem: -

Uppdragsgivare: Johan Pihlgren Samhällsbyggnad Nämndhuset 442 81 KUNGÄLV Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Oscar Ortman

Arkiv: Bohusläns museums arkiv Fynd: Inga fynd omhändertogs

Gång- och cykelväg längs med väg 168 och 574 17

f IGur för teck nInG

Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad.

Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143, 7151–7154 och 7163, med förstudieområden och berörda kmv-områden markerade. Skala 1:50 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7143 och 7151–7153, med förstudieområde och be- rörda fornlämningar markerade. Skala 1:40 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmä- teriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 7153–7154 och 7163, med förstudieområde och be- rörda fornlämningar markerade. Skala 1:40 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmä- teriverket 200x-xx-xx. Dnr 601-200x/xxx.

B ^IlaGor

B

IlaGa

1.

Tabell 1. Berörda fornlämningar, Väg 168.

B

IlaGa

2.

Tabell 2. Berörda fornlämningar, Väg 574.

Raä nummer Kommun Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning Egenskap1 Egenskap2

Hålta 16:1 Kungälv Hålta Historisk ristning Fast fornlämning Typ:Inskription på bergvägg

Hålta 17:1 Kungälv Hålta Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning

Hålta 19:1 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 19:2 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 19:3 Kungälv Hålta Grav markerad av sten/block Fast fornlämning Typ: Rest sten Hålta 25:1 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning

Hålta 29:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning

Hålta 30:1 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Hålta 30:2 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Hålta 30:3 Kungälv Hålta Stensättning Fast fornlämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Hålta 30:4 Kungälv Hålta Hög Fast fornlämning Form: Rund

Hålta 30:5 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning

Hålta 32:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning

Hålta 33:1 Kungälv Hålta Gravfält Fast fornlämning

Hålta 39:1 Kungälv Hålta Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning

Hålta 57:1 Kungälv Hålta Hällristning Fast fornlämning

Hålta 64:1 Kungälv Hålta Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Material: Ev. i beskrivning

Hålta 70:1 Kungälv Hålta Boplats Bevakningsobjekt Fyndmaterial: Ev. i beskrivning

Hålta 95:1 Kungälv Hålta Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Fyndmaterial: Ev. i beskrivning Hålta 105:1 Kungälv Hålta Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning

Hålta 109:1 Kungälv Hålta Depåfynd Övrig kulturhistorisk lämning Hålta 117:1 Kungälv Hålta Byggnad annan Övrig kulturhistorisk lämning

Hålta 128:1 Kungälv Hålta Depåfynd Uppgift om

Lycke 116:1 Kungälv Lycke Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Typ: Övrig Material: Ev. i beskrivning

Lycke 83:1 Kungälv Lycke Gränsmärke Fast fornlämning

Ytterby 158:1 Kungälv Ytterby Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Typ: Väghållningssten Material: Ev. i beskrivning

Ytterby 81:1 Kungälv Ytterby Vägmärke Fast fornlämning Typ: Milstolpe Material: Ev. i beskrivning

B

IlaGa

1.

Tabell 1. Berörda fornlämningar, Väg 168.

Raä nummer Kommun Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning Undersökningsstatus

Kareby 16:1 Kungälv Kareby Övrigt Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 55:1 Kungälv Kareby Stensättning Fast fornlämning

Kareby 63:1 Kungälv Kareby Vägmärke Fast fornlämning

Kareby 74:1 Kungälv Kareby Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 94:1 Kungälv Kareby Vägmärke Fast fornlämning

Kareby 125:1 Kungälv Kareby Stensättning Fast fornlämning

Kareby 133:1 Kungälv Kareby Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Kareby 143:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning

Kareby 144:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 151:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 153:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 153:2 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 154:1 Kungälv Kareby Hällristning Fast fornlämning Kareby 158:1 Kungälv Kareby Boplats Fast fornlämning Kareby 159:1 Kungälv Kareby Terrassering Fast fornlämning Solberga 247:1 Kungälv Solberga Bro Bevakningsobjekt

Solberga 56:1 Kungälv Solberga Hög Övrig kulturhistorisk lämning Undersökt och borttagen Solberga 64:1 Kungälv Solberga Röse Fast fornlämning

Solberga 66:1 Kungälv Solberga Gravfält Fast fornlämning Solberga 68:1 Kungälv Solberga Stensättning Fast fornlämning Solberga 69:1 Kungälv Solberga Fornborg Fast fornlämning Solberga 71:1 Kungälv Solberga Vägmärke Fast fornlämning

Solberga 81:1 Kungälv Solberga Minnesmärke Övrig kulturhistorisk lämning

B

IlaGa

2.

Tabell 2. Berörda fornlämningar, Väg 574.

G Å N G - O C H C Y K EL V Ä G A R LÄ N G S M ED V Ä G 1 68 O C H 5 74 O sc ar O rt m an Ra p p o rt 2 00 7: 23