Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007

(1)

Luftföroreningsmätningar i

Kungälv vintern 2006-2007

Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007

(2)

Förord

Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått i uppdrag att mäta luftföroreningar i centrala Kungälv. Under perioden 6 november 2006 till 27 mars 2007 mättes kvävedioxid och partiklar (PM10) vid Uddevallavägen i

Kungälv.

Denna rapport har sammanställts av Erik Bäck på Miljöförvaltningen i Göteborg 20 augusti 2007.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4 Inledning ... 5 Miljökvalitetsnormer... 7 Kvävedioxid... 7 Partiklar (PM10)... 7 Utvärderingskrav... 8

Miljökvalitetsmålet Frisk luft ... 8

Resultat ... 9

Kvävedioxid... 9

Partiklar (PM10)... 12

Slutsatser ... 14

(4)

Sammanfattning

Under drygt fyra vintermånader har mätningar av luftkvaliteten i Kungälv gjorts. Både kvävedioxid och partiklar (PM10) har studerats.

Mätresultaten visar att luftkvaliteten i centrala Kungälv är ganska god.

Miljökvalitetsnormen klaras för både kvävedioxid och PM10 och mätvärdena talar för

att vissa av delmålen i miljökvalitetsmålet för Frisk luft som ska uppnås 2010 klaras redan idag. Värt att poängtera är dock att övre utvärderingströskeln överskrids för både kvävedioxid och PM10 vilket innebär att mätningar av luftkvaliteten ska göras.

(5)

Inledning

Under perioden 6 november 2006 till 27 mars 2007 mättes kvävedioxid (NO2) och

partiklar (PM10) i Kungälv. Mätningarna gjordes med miljöförvaltningens mätstation

mobil 2 som är utrustad med ett kemiluminiscensinstrument för kväveoxidmätningen och ett TEOM-instrument (Tapered Element Oscillating Microbalance) för

mätningen av PM10. Partikelhalten räknas upp med en faktor 1,2 enligt

Naturvårdsverkets rekommendationer.

Kungälv är centralorten i Kungälvs kommun som har cirka 39 000 invånare. Genom staden löper europaväg 6, E 6, där i storleksordningen 38 500 fordon kör norr om Kungälvsmotet och 50 000 fordon kör söder om Kungälvsmotet dagligen. Från E 6 går mindre vägar, till exempel västerut mot Marstrand och norrut längs Göta älv. De centrala delarna av Kungälv genomkorsas av ett antal gator, där stråket

Strandvägen/Uddevallavägen, som löper parallellt med motorvägen är ett av de större, med uppemot 11 000 fordon per dygn. Motorvägen är den största enskilda föroreningskällan i kommunen även om viss industri förekommer.

Mätplatsen låg på Uddevallavägen 5, i höjd med Komministergatan och Nytorget och platsen valdes eftersom Uddevallavägen är en vältrafikerad gata i vars närhet många människor vistas. Här finns butiker och ett apotek och dessutom ett torg med

torghandel och en busstation. I Figur 1 finns en översiktlig karta över centrala Kungälv och i Figur 2 finns en mer detaljerad kartbild liksom ett foto på mätstationen.

Figur 1 Mätplatsen låg i centrala Kungälv och är markerad på kartan med en stjärna. © Karta: Kungälvs kommun.

(6)

Figur 2. I korsningen Komministergatan/Uddevallavägen stod mätstationen mobil 2. På fotot syns förutom mätstationen höghuset på Nytorget. © Karta: Kungälvs kommun.

(7)

Miljökvalitetsnormer

Kvävedioxid

1999 infördes miljökvalitetsnormer (MKN) i Sverige för kvävedioxid (NO2). Dessa

normer gäller i gatunivå. MKN för NO2 är 40 µg/m3 som årsmedelvärde, vilket inte

får överskridas. Normen för dygnsmedelvärde är 60 µg/m3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (värdet är alltså en så kallad 98-percentil). Normen för timmedelvärde är 90 µg/m3. Ett timmedelvärde får inte överskridas mer än 175 gånger per år (98-percentil). I Tabell 1 finns normerna sammanställda.

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

40 år Får ej överskridas

60 1 dygn 7 dygn/år

90 1 timme 175 timmar/år

Det finns en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT) för NO2 för tim-, dygns- och årsmedelvärden, se Tabell 2. Föreskrifter finns om och

hur, med mätningar och/eller beräkningar, NO2-halterna i luften bör kontrolleras,

beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskelvärdena. Läs mer om utvärderingskraven i ett avsnitt nedan.

Tabell 2. Tröskelvärden för kvävedioxid

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 Norm för årsmedelvärde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m3 Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 48 µg/m3luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för

dygnsmedelvärde

Nedre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m3 luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Övre tröskel

Norm för timmedelvärde

Nedre tröskel

Partiklar (PM10)

2001 infördes även en miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, som började gälla

2005. Normerna gäller i gatunivå och MKN för PM10 är 40 µg/m3 som

årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för dygnsmedelvärde är 50 µg/m3 och får inte överskridas mer än 35 gånger per år (90-percentil). Det finns ingen MKN för timma gällande partiklar. Se Tabell 3.

Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för PM10

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

40 år Får ej överskridas

50 1 dygn 35 dygn/år

Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för PM10 för dygns- och

årsmedelvärdena vilka sammanfattas i Tabell 4. Föreskrifter finns om och hur, med mätningar och/eller beräkningar, PM10-halterna i luften bör kontrolleras, beroende på

(8)

Tabell 4. Tröskelvärden för PM10 Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 µg/m3 Norm för årsmedelvärde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 µg/m3 Övre tröskel

Föroreningsnivån överskrider 30 µg/m3luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för

dygnsmedelvärde

Nedre tröskel

Utvärderingskrav

De olika utvärderingskraven och lämpliga utvärderingsmetoder i förhållande till utvärderingströsklarna och miljökvalitetsnormen sammanfattas i Tabell 5.

Tabell 5. Utvärderingskrav och lämpliga utvärderingsmetoder vid olika luftföroreningshalter. Tabell efter Referenslaboratoriet för tätortsluft, 2007.

Intervall Utvärderingskrav Lämplig metod för utvärdering

Under nedre

utvärderingströskeln

Enkel beräkning eller objektiv skattning av totalhalter

(bakgrundshalt + lokalt haltbidrag).

Inledande bedömning av luftkvaliteten i ett område. Jämförelse med andra

närliggande orter, nomogram, enklare beräkningar eller enkla mätningar (andra metoder än de rekommenderade kan användas). Mellan nedre utvärderingströskeln och övre utvärderingströskeln Indikativa mätningar, för samverkansområden i kombination med beräkningar.

Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas (gaturum). Mätningarna ska utföras med rekommenderade metoder och ska täcka minst 14 % av ett kalenderår (jämt fördelat över året).

Över övre utvärderingströskeln Kontinuerliga mätningar är obligatorisk. Samverkansområden: mätningarna kompletteras med beräkningar.

Mätningar och beräkningar huvudsakligen där halterna är höga och där människor vistas (gaturum). Mätningarna ska utföras med rekommenderade metoder under ett helt kalenderår.

Över

miljökvalitetsnormen

Kontinuerliga mätningar.

Kontinuerliga mätningar oavsett medverkan i samverkansområde.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft

Det nationella miljökvalitetsmålet för Frisk luft innehåller delmål både för

kvävedioxid och för partiklar. Målet för kvävedioxid är att halterna 60 µg/m³ som timmedelvärde och 20 µg/m³ som årsmedelvärde i huvudsak ska underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. De mål som är uppsatta för PM10 är följande: Halterna 35 µg/m³ som dygnsmedelvärde och 20

µg/m³ som årsmedelvärde ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

(9)

Resultat

Kvävedioxid

Mätningarna i Kungälv pågick under nästan fem månader under vinterhalvåret 2006-2007.

Medelvärdet av NO2-halten för hela mätperioden var 23,8 µg/m3. Med tanke på att de

högsta halterna av kvävedioxid vanligtvis mäts upp under vinterhalvåret är det troligt att det uppmätta periodmedelvärdet ligger högre än årsmedelvärdet på mätplatsen. Erfarenheter från mätningar i Göteborg talar för att halten av kvävedioxid under vinterhalvåret är i storleksordningen 10 till 20 procent högre än under ett helt år. Ett grovt uppskattat årsmedelvärde skulle då bli dryga 20 µg/m3. Det innebär att

miljökvalitetsnormen för år, 40 µg/m3, klaras med god marginal och att även de båda utvärderingströsklarna för årsmedelvärdet klaras. Miljökvalitetsmålets Frisk luft delmål för 2010 på 20 µg/m3 klaras inte idag.

(10)

I Tabell 6 och Figur 3 redovisas dygnsmedelvärdena från kvävedioxidmätningen. För dygnsmedelvärdena ligger periodens 98-percentil på 50,0 µg/m3 och endast ett dygnsmedelvärde över 60 µg/m3 har registrerats; maxvärdet 65,0 µg/m3. Det innebär att dygnsnormen inte överskridits under mätperioden. Med antagandet att halterna av kvävedioxid är högst under vinterhalvåret är det troligt att dygnsnormen för

kvävedioxid klaras under hela året. Däremot är de uppmätta halterna så höga att den övre utvärderingströskeln sannolikt passeras.

Tabell 6. Uppmätta dygnsmedelvärden av kvävedioxid i Kungälv och en jämförelse av halterna med miljökvalitetsnormen.

NO2 Maximalt antal tillåtna dygn per år

Periodmedelvärde (µg/m3) 23,8 -

Maximalt dygnsmedelvärde (µg/m3) 65,0 -

98-percentil (µg/m3) 50,0 -

Antal dygn över MKN, 60 µg/m3 1 7

Antal dygn över ÖUT, 48 µg/m3 5 7

Antal dygn över NUT, 36 µg/m3 26 7

Figur 3. Dygnsmedelvärden för kvävedioxid i Kungälv under perioden 6 november 2006 till 27 mars 2007. Miljökvalitetsnormens 60 µg/m3 (98-percentil) är markerat i figuren.

(11)

Timmedelvärdena visas i Tabell 7 och Figur 4 ovan. Resonemanget är det samma som ovan; Den uppmätta 98-percentilen ligger på 79,8 µg/m3 och under 29 timmar har halter högre än 90 µg/m3 mätts upp. 29 timmar med halter över normen under de 40 procent av ett år som mätningarna pågått är risken liten att normen överskrids. Den övre utvärderingströskeln har dock passerats. Miljökvalitetsmålets gräns på 60 µg/m3 som 98-percentil klaras inte.

Tabell 7. Uppmätta timmedelvärden av kvävedioxid i Kungälv och en jämförelse av halterna med miljökvalitetsnormen.

NO2 Maximalt antal tillåtna timmar per år

Maximalt timmedelvärde (µg/m3) 117,1 -

Antal timmar över MKN, 90 µg/m3 29 175

Antal timmar över ÖUT, 72 µg/m3 100 175

Antal timmar över NUT, 54 µg/m3 246 175

Figur 4. Timmedelvärden för kvävedioxid i Kungälv under perioden 6 november 2006 till 27 mars 2007. Miljökvalitetsnormens 90 µg/m3 (98-percentil) är markerat i figuren.

(12)

Partiklar (PM10)

Perioden då partikelmätningar gjorts är den samma, november 2006 till mars 2007. Medelvärdet för PM10-halten under perioden var 19,9 µg/m3. Då det finns ett starkt

samband mellan halkbekämpning, dubbdäcksanvändning och höga partikelhalter, är det sannolikt att de högsta partikelhalterna mäts upp under vårvintern och som i princip motsvaras av mätperioden. Eftersom partikelhalterna är som högst under mätperioden är det osannolikt att miljökvalitetsnormen för år, som är 40 µg/m3

överskrids. Värt att beakta är dock att vintern 2006-2007 var ovanligt snöfattig, vilket innebar att halkbekämpning inte behövde ske lika ofta som under en mer normal vinter. Det kan innebära att de i Kungälv uppmätta periodmedelhalterna av PM10 är

lägre än om vintern varit rik på snö. Det är dock inte sannolikt att miljökvalitetsnormen för år överskrids ens med en mer normal vinter.

Den övre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet av PM10 ligger på 14 µg/m3.

Denna relativt låga tröskel överskrids sannolikt i Kungälv. Eftersom halten i Kungälv vintertid ligger under miljökvalitetsmålets gräns på 20 µg/m3 är det troligt att

partikelhalterna i luften under året blir så låga att miljökvalitetsmålet kan klaras. I Tabell 8 och Figur 5 nedan redovisas de uppmätta dygnsmedelvärdena. Halterna av PM10 har nått normens maximala dygnsvärde, 50 µg/m3, vid två tillfällen under

mätningen. Dessa två dygn avslutade mätperioden; den 26 mars uppmättes 50,9 µg/m3 och det följdes av 56,8 µg/m3 under mätningens sista dygn. Normen är en 90-percentil, vilket medger 35 överskridanden per kalenderår. Mot bakgrund av vad vi vet om partikelhalternas variation under året är det sannolikt att även

miljökvalitetsnormens dygnsvärde klaras på Uddevallavägen. Den övre

utvärderingströskeln för dygnsvärdena passeras under mätperioden, då det under 17 dygn uppmätts halter över 30 µg/m3. Mätvärdena talar för att även

(13)

Tabell 8. Uppmätta dygnsmedelvärden för partiklar (PM10) i Kungälv och en jämförelse av

halterna med miljökvalitetsnormen.

PM10 Maximalt antal tillåtna dygn per år

Maximalt dygnsmedelvärde (µg/m3) 56,8 -

Antal dygn över MKN, 50 µg/m3 2 35

Antal dygn över ÖUT, 30 µg/m3 17 7

Antal dygn över NUT, 20 µg/m3 57 7

Figur 5. Dygnsmedelvärden för partiklar (PM10) i Kungälv under perioden 6 november 2006 till

(14)

Slutsatser

Utifrån mätresultaten kan det konstateras att luftkvaliteten i Kungälv är ganska god. Sammanfattningsvis är luftkvaliteten i centrala Kungälv tillräckligt bra för att miljökvalitetsnormen ska klaras, medan mätningar kommer att behövas eftersom flera av de övre utvärderingströsklarna överskridits

Kvävedioxidhalterna ligger under miljökvalitetsnormen och årsmedelvärdet antas vara så lågt att det ligger under den nedre utvärderingströskeln. Det är aningen högre än gränsen för delmålet för 2010 i miljökvalitetsmålet Frisk luft.

Miljökvalitetsnormen för dygn och timma klaras sannolikt, men både dygns- och timmedelvärdena talar för att den övre utvärderingströskeln överskrids.

Miljökvalitetsmålet för timmedelvärdet av kvävedioxid klaras inte.

Partikelhalterna (PM10) ligger under miljökvalitetsnormen men över den övre

utvärderingströskeln, som i sin tur ligger nära den faktiska bakgrundshalten av partiklar. Luften i Kungälv innehåller tillräckligt lite partiklar för att i princip klara miljökvalitetsmålen uppsatta för 2010 redan idag.

Luftkvaliteten utmed Uddevallavägen är troligen likvärdig med andra större gator i centrala Kungälv. Halterna här kan dock inte jämföras med de nivåer som

uppkommer utmed motorvägen eller längs med hårt trafikerade landsvägar. Vintern 2006-2007 var ovanligt snöfattig, vilket innebar att halkbekämpning inte behövde ske lika ofta som under en mer normal vinter. Variationer i väderlek är alltid en osäkerhetsfaktor vid bedömningar av luftföroreningshalter. I det här fallet kan det innebära att halterna av PM10 i Kungälv var lägre än under en vinter rik på snö.

(15)

Referenser

Kungälvs kommun. Kungälvskarta,

http://www.kungalv.se/upload/Gemensam/Kungälvskarta.pdf, 2007-08-07 Referenslaboratoriet för tätortsluft. Kontroll av miljökvalitetsnormen, http://www.itm.su.se/reflab/kontroll_MKN.html, 2007-08-09