• No results found

Finansutskottets betänkande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Finansutskottets betänkande"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finansutskottets betänkande 1985/86: 38

om anslag till räntor på statsskulden, m. m.

(prop. 1985/86: 150 bil.

J

mom. 7-8).

FEMTONDE HUVUDTITELN

I proposition 1985/86: IOO, bilaga 17 (finansdepartementet) föreslog rege- ringen riksdagen att - i avvaktan på slutligt förslag i ämnet - till Räntor på statsskulden, m. m. beräkna ett förslagsanslag av 71 miljarder kronor för budgetåret 1986/87.

Därefter har regeringen i proposition 1985/86: 150. bilaga I. momenten 7 och 8 föreslagit riksdagen att

dels anta ett till propositionen fogat förslag till beräkning (bilaga 1.5) för Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1986/87, utvisande en net- toutgift att föras upp på statsbudgeten på 68 miljarder kronor,

dels till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag för ändamålet.

Det i komplettcringspropositionen angivna medelsbehovet grundar sig på beräkningar gjorda inom riksgäldskontoret vid månadsskiftet mars- april 1986. Riksgäldskontoret har därefter den 21 maj 1986 tillställt utskot- tet en promemoria med en förnyad beräkning, som visar att medelsbehovet för räntor på statsskulden m. m. nu kan uppskattas till 65 miljarder kronor för budgetåret 1986/87. I jämförelse med vad som anges i kompletterings- propositionen innebär detta att anslaget kan räknas ned med 3.0 miljarder kronor. Jämfört med budgetpropositionen uppgår det minskade medelsbe- hovet till 6.0 miljarder kronor.

De olika beräkningarna kan sammanfattas på följande sätt:

Räntor på statsskulden budgetåret 1986/87 Miljarder kronor

Budget- prop.

Räntor på inhemska lån m. m. 56.9 Räntor på utländska lån 12.7

Valutaförluster 1.4

Summa 71,0

Utskottet

-1.8 -0.8 -0.4 -3,0

Kom pi.

prop.

55.1 -1.8 11,9 -1.4 1,0 +0,2 68,0 -3,0

Nuv.

beräkn.

53.3 10.5 1.2 65,0

Än en gång framkommer i de förnyade beräkningarna av statsskuldrän- torna ett väsentligt annorlunda resultat än vad som tidigare antagits. När utskottet vid samma tidpunkt förra året behandlade frågan om statsskuld- I Riksdagen 1985186. 5 sam/. Nr 38

FiU

1985/86: 38

(2)

räntorna för budgetåret 1985/86 hade medelsbehovet justerats upp med 6,2 FiU 1985/86: 38 miljarder kronor jämfört med vad som angavs i budgetpropositionen. Änd-

ringen var då framför allt föranledd av att den inhemska räntenivån stigit kraftigt under våren 1985.

Nu är förhållandet det omvända. Jämfört med årets budgetproposition har riksgäldskontoret i sin senaste beräkning av statsskuldräntor under budgetåret 1986/87 justerat ned medelsbehovet med 6.0 miljarder kronor.

Detta har kunnat ske därför att främst den inhemska men också den utländska räntenivån successivt sjunkit under våren. Även dollarkursen har fallit sedan det första beräkningstillfället. En bidragande orsak till den gynnsammare bilden är också att utlandsskulden hittills under budgetåret 1985/86 har nettoamorterats, vilket minskar de framtida räntekostnaderna.

Likaså räknar man nu med ett något mindre upplåningsbehov till följd av att budgetunderskottet nästa budgetår har justerats ned.

Enligt riksgäldskontorets senaste beräkning förväntas kostnaderna för räntor på statsskulden därmed uppgå till 65 miljarder kronor under budget- året 1986/87. Det är ell något lägre belopp än de statsskuldräntor som riksgäldskontoret förutser i sina reviderade beräkningar för innevarande budgetår. För budgetåret 1985/86 räknar man med att räntekostnaderna skall uppgå till 65.6 miljarder kronor.

De mycket tvära kasten i beräkningsresultaten visar återigen vilken stor osäkerhet som utmärker denna typ av kalkyler. Även om man utgår från oförändrat upplånings behov kan förhållandevis små ändringar i antagande- na få långtgående återverkningar på beräkningsresultatet.

För all belysa känsligheten i beräkningarna kan det vara av intresse att något närmare redovisa vilka effekter vissa ändrade antaganden ger upp- hov till. En föriindring i räntenivån slår givetvis inte omedelbart igenom på hela statsskulden, utan endast på låneformer med rörlig ränta och på nyupplåningen. Efter hand får den ändrade räntenivån effekt på upplåning som sker för att omsätta förfallande lån med bunden ränta och på obliga- tionslån med s. k. räntejusteringsklausul allteftersom dessa konverteras att löpa med ny räntesats.

En varaktig förändring av räntenivån med I procentenhet från den I juli 1986 skulle för inhemska lån betyda en förändring av ränteutgifterna för budgetåret 1986/87 med i runt tal 1,3 miljarder kronor. Inträffar motsvaran- de förändring i räntenivån först den I januari 1987 förändras ränteutgif- terna samma budgetår med ca 0,6 miljarder kronor.

För den utländska upplåningen skulle en ränteförändring med 1 procent- enhet från den 1 juli 1986 leda till att ränteutgifterna. under i övrigt oförändrade förhållanden. förändras med 0,5 miljarder kronor för budget- året 1986/87. Valutakursernas utveckling har betydelse både för ränteut- gifter samt för realiserade valutaförluster och valutavinster. En förändring av dollarkursen med I 0 öre från beräkningsantagandet 7 .24 kr. per dollar påverkar ränteutgifterna med ca 50 milj. kr. och valutaförlusterna med ca 10 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Med understrykande av osäkerheten i beräkningarna tillstyrker utskot- tet att anslaget för räntor på statsskulden beräknas i enlighet med förslaget

i riksgäldskontorets skrivelse den 21 maj 1986. 2

(3)

Utskottet hemställer

I. att riksdagen godkänner bilagda förslag till räntor på statsskul- den. m. m. för budgetåret 1986/87 (hilaRa).

2. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 150 bilaga I moment 8 till Räntor på statsskulden. m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 65 ()()()

ooo_ooo

kr.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 29 maj 1986 På finansutskottets vägnar Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s). Lars Tobisson (m). Christer Nilsson (sl. Nils G. Åsling (c). Rune Ryden (ml. Iris Mårtensson (sJ. Lars De Geer (fp).

Filip Fridolfsson (m). Arne Andersson i Gamleby (s). Britta Hammar- backen (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpkl. Arne Kjörnsberg (s).

Marianne Carlström (s) och Krister Andersson (sJ.

FiU 1985/86: 38

3

(4)

FiU 1985/86: 38 Bilaga

Förslag till räntor på statsskulden, m. m., budgetåret 1986/87

Utgifter

A Räntor på statsskulden

a Räntor på upplåning inom landet l. Ränta på räntelöpande obligationslån,

förslagsvis ... . 2. Ränta på riksobligationer.förs/agn·is ... . 3. Vinster på premieobligationslån,förs/ag.n·is ... . 4. Ränta på statsskuldförbindelser, fi'jrslagsl'is ... . 5. Ränta på sparobligationer.förs/agsvis ... . 6. Ränta på av staten övertagna 1ån.förslagsl'is ... . 7. Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m ..

förslags1·is ... . 8. Ränta på allemanssparandet.förs/ag.1Tis ... . 9. Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i

Stockholm ... . 10. Ränta på Konung Carl XIII:s hemgiftskapital ... . 11. Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl . .förslagsl'is 12. Ränta på skattkammarväxlar ,förslagsvis ... . 13. Ränta på statsskuldväxlar,fc:irs/agsvis ... .

h Ränta på upphlning i utlandet, fiirslagsvis ... . c Riillfa på hcriiknad ny upplåning inom landet, fi'irslag.l'l'i.f d Riinta pil heriiknad ny 11pp/å11i11g 11tom landet, förs/ags1·is

B kapitalrahatter. kursförluster m. m. . ... . I. Kapitalrabatter. fiirsla,l?Sl'is ... . 2. Kursförluster.fiirslagsl'is ... . 3. Valutaförluster .fiirslagsl'is ... . C Dfrerse utRifier

I. Försäljningsprovisioner m. m .. fiirslag.n-i.1· ... . 2. lnlösningsprovisioner m. m .. J('irslagsl'i.1· ... . 3. Kostnad för börsnotering av obligationslån,ji'irslag.1Tis 4. Officiella dragningslistor för premielånen. fiirs/agsl'is ....

5. Särskilda dragningslistor för premielånens 100-brcv.

fiirslag.l'l'is ... . 6. Övriga diverse utgiftcr . .fi'irslagsl'is ... .

Kr.

21843000000 7883000000 4408000000 29000000 5 000 000 000 40000 750000000 2315000000 90000 8000 1000 1700000000

8200000000 52 128 139000

I 0 000 000 000 547713000 500000000

1000 I 000

1200000000 1200002000

I 000 000 000 I 88 000 000 13 200000 7 400000 350 000

100 000 I 209 050 000 Summa 65 584 904 000

Anm. Valutaomvandling har skett till medelvärdet av valutakursern;1 under tiden 1-J0.4 1986.

4

(5)

Inkomster A Räntor

I. Ränta på uppköpta obligationer ... . 2. Ränta på rörliga krediter ... . 3. Ränta på krediter till vissa affärsverk ... . 4. Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken ... . 5. Ränta på övriga utlånade medel ... .

B Uppf.!ä/d, kur.n·instcr m. m.

I. Uppgäld ... . ., Kursvinster ... . 3. Valutavinster ... .

C Dil•erse inkomster

I. Preskriberade obligationer och kuponger m. m. . ... . 2. Officiella dragningslistor för premielånen ... . 3. Övriga diverse inkomster ... .

Nettoutgift att föras upp på statsbudgeten

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

FiU 1985/86: 38 Bilaga

Kr 80000000 300000000 150000000 1000 I 000000

1000 1000 1000

44000000 9800000 100000 Summa

Summa

531001000

3000

53900000 584904000 65 000 000 000 65 584 904 000

5

(6)

References

Related documents

Enligt resultaträkningen för 2020 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 4,8 miljarder kronor, vilket är

En viss höjning synes därefter också ha skett (se bl. I detta sammanhang kan påpekas att en bidragande orsak till att den svenska ersättningen framstår som låg är

Yttrande- och informationsfriheten regleras· i regeringsformen (RF) och tryckfrihetsförordningen (TF). I § RF är varje medborgare gentemot det allmänna

dels den del av utskottets yttrande som på s.. att i ett sammanhang betrakta tekniken. dess användning och konsekvenserna av denna användning pä människor. organisationer

4) Tout Etat partie åla Convention de La Haye de 1964 sur la vente qui ratifiera. accep- tera ou approuvera la presente Convention ou y adherera et qui declarcra ou

Medan innehav av narkotika är straffbart enligt narkotikastrafflagen faller konsumtion av narkotika utanför det straffbara området. Förarbetena till

Tal- och punktskriftsbihlioteket (TPl3) i Stockholm har till uppgift att framstiilla samt låna ut talböcker och punktskriftsböcker. forskningsr{1dsniimndi.::n, statens

I propositionen föreslås vidare en ändring i offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) för att sekretesskydda uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden