Väg 45

(1)

Förstudie Förslagshandling

Objektnr 54 47 10

Vänersborg - Värmlands läns gräns

Väg 45

Oktober 2002

Mellerud

Brålanda

(2)

Projektledare: Lennart Rosén

Vägverket Region Väst 405 33 Göteborg Telefon 031 - 63 50 00

Projektgrupp: Margareta Wallin Länsstyrelsen Västra Götalands län Gunnar Wockatz Länsstyrelsen Västra Götalands län Christer Larsson Vänersborgs kommun

Bo Thorsenius Melleruds kommun Charles Hörnstein Melleruds kommun Karl-Erik Lundquist Melleruds kommun Peter Säärg Åmåls kommun

Lars Hellström Vägverket Region Väst Bertil Lithner Vägverket Region Väst Björn Winstrand Vägverket Region Väst Carl-Axel Hallén Rådhuset Arkitekter Kajsa Björquist Rådhuset Arkitekter Linda Hansson Rådhuset Arkitekter

Kartor och flygfoton är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Copyright Lantmäteriverket 1999. Dnr L1999/139 Flygfoto: Thomas Samuelsson

Övriga foton: Linda Hansson, Kajsa Björquist

Omslagsbilder: Brålanda vid infarten till samhället, Mellerud vid centrum och Åmål vid södra infarten.

Produktion: Rådhuset Arkitekter AB Digitalttryck: Arkitektkopia Papper: High grade 100 g

(3)

Innehåll

Sid

Sammanfattning....4

1 Bakgrund...6

1.1 Övergripande funktion för väg 45

6

1.2 Förstudiens syfte

6

1.3 Gällande lagstiftning

6

Miljöbalken Väglagen - Förstudie - Vägutredning - Arbetsplan

Plan- och bygglagen

1.4 Övergripande mål

7

Stamvägnät

Transportpolitik för en hållbar utveckling Nollvisionen

Nationell plan för vägtransportsystemet Nationella miljömål

Regionala mål Lokala mål

1.5 Aktualitet och finansiering

8

2 Tidigare utredningar och beslut....9

2.1 Förstudie och lokaliseringsplan

9 Allmänt

Tidigare bortvalda korridorer

2.2 Kommunvisa vägutredningar

9

2.3 Övriga utredningar

10

2.4 Nuläge

10

Samtliga studerade korridorer Vänersborgs kommun - Vänersborg - Erikstad - Båberg - S Frändefors - S Frändefors - Frändefors - Frändefors

Melleruds kommun - Kuserud - Svecklingebyn

- Delen genom Melleruds kommun - Genomfart Mellerud, sträckan

Svecklingebyn - Solberg Åmåls kommun

3 Geografisk omfattning...12

4 Förutsättningar...14

4.1 Trafiksystem

14

Vägnät - Vägstandard - Anslutande vägar Trafik och trafikflöden Övriga kommunikationsslag - Godstrafik

- Busstrafik - Järnvägstrafik - Flygtrafik - Sjöfart

4.2 Trafiksäkerhet

16

4.3 Miljö

18

Landskapsbild/Stadsbild Kulturmiljö

Naturmiljö Friluftsliv Naturresurser Hälsa och säkerhet, miljömedicinska aspekter - Bullerstörningar

- Luftkvalitet - Vibrationer - Olycksrisker - Farligt gods - Barriäreffekter

4.4 Markanvändning

22

Allmänt

Vänersborgs kommun Melleruds kommun Åmåls kommun

4.5 Byggnadstekniska förutsättningar

23

(4)

5 Problemanalys...24

5.1 Allmänt

24

5.2 Alternativa transportmöjligheter

24

5.3 Trafikutveckling

24

5.4 Tillgängligt transportsystem

24

5.5 Hög transportkvalitet

25

5.6 Säker trafik

25

5.7 God miljö

26

Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö och friluftsliv Naturresurser

Buller, luft m m Farligt gods

5.8 Positiv regional utveckling

28

5.9 Ett jämställt transportsystem

28

6 Förslag till åtgärder ...29

6.1 Trafikteknisk standard

29

6.2 Vägkorridorer

30

6.3 Delen inom Vänersborgs k:n

30

6.4 Delen inom Melleruds kommun

30 Delen Kuserud - Svecklingebyn

- Allmänt - Vägteknik - Markanvändning - Miljökonsekvenser - Sammanfattning

Svecklingebyn - kommungränsen

6.5 Delen inom Åmåls kommun

33

6.6 Hela sträckan - åtgärder

34

7 Gestaltning... 35

7.1 Gestaltningsprogram

35

7.2 Vägen ur olika synvinklar

35 Trafikantperspektiv

Åskådarperspektiv

7.3 Några utgångspunkter

36

8 Effekter av föreslagna åtgärder. .37

8.1 Allmänt

37

8.2 Tillgänglighet

37

8.3 Transportkvalitet

37

8.4 Säkerhet

38

8.5 Miljö

38

Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö och friluftsliv Naturresurser

Buller, luft m m Farligt gods

Miljöeffekter vid ett nollalternativ

8.6 Lokal och regional utveckling

40

8.7 Jämställdhet

40

8.8 Kostnader

40

9 Samråd... 41

9.1 Tidigt samråd

41

9.2 Samrådsmöten med föreningar

och allmänheten

41

9.3 Övriga samråd

41

Banverket Västtrafik

Västra Götalandsregionen Räddningstjänsten

10 Fortsatt arbete ... 43

10.1 Remissbehandling

43

10.2 Betydande miljöpåverkan

43

10.3 Vägutredning/Arbetsplan

43

10.4 Miljöuppföljning

43

11 Förslag till beslut ... 44-45

(5)

Källor ...46

Bilagor:

Karta 1 Samtliga studerade korridorer Karta 2 Beslutad korridor 1996/1997 Karta 3 Landskapsbild - Vänersborg Karta 4 Landskapsbild - Mellerud Karta 5 Landskapsbild - Åmål Karta 6 Naturmiljö - Vänersborg Karta 7 Naturmiljö - Mellerud Karta 8 Naturmiljö - Åmål

Karta 9 Kulturmiljö/friluftsliv - Vänersborg Karta 10 Kulturmiljö/friluftsliv - Mellerud Karta 11 Kulturmiljö/friluftsliv - Åmål Karta 12 Naturresurser - Vänersborg Karta 13 Naturresurser - Mellerud Karta 14 Naturresurser - Åmål

(6)

Sammanfattning

Bakgrund

Denna förstudie är ett omtag av tidigare utrednings- insatser i form av förstudie, lokaliseringsplan och vägutredningar. Syftet med omtaget har varit att bearbeta och uppdatera tidigare studier avseende bland annat förändringar i lagstiftning, vägstandard samt nya mål för transporter och miljö. Förstudien ska bl a utgöra underlag för den fortsatta planeringen och projekteringen samt för länsstyrelsens beslut om vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Det har under tidigare utredningsarbete varit bred uppslutning, inte minst från kommunernas och läns- styrelsens sida, kring de förslag som ligger till grund för denna förstudie.

Förutsättningar

Väg 45 har stor betydelse för både den nationella, regionala och lokala infrastrukturen.

Vägens standard varierar en hel del utmed den ca nio mil långa sträcka som studerats. Utmed sträckan ansluter en stor mängd allmänna och enskilda vä- gar och tillfarter. En hel del spridd bostadsbebyggelse ligger intill vägen.

Omfattande transporter av gods, pendlingstrafik m m gör att trafiken på vägen periodvis är mycket inten- siv. I kombination med låg vägstandard betyder det att många trafikfarliga situationer uppstår.

Vägsträckningen går till stora delar genom jord- brukslandskap, i söder dominerat av Dalboslätten.

Mosaikartade landskapsavsnitt passeras också liksom sjölandskapet kring Köpmannebro. Mer slutna skogslandskap finns också utmed sträckan. Vägen går genom flera samhällen, såsom Frändefors, Brålanda, Mellerud och Ånimskog. Vägen passerar också i utkanten av Åmål.

Problemanalys

Personbilstrafiken väntas ökas med ca 40 % och den tunga trafiken med ca 33 % mellan år 1998 och 2010, enligt Vägverkets bedömning.

En förbättring av väg 45 behövs för en positiv lokal utveckling och för utvecklingen av näringsliv och turism i Västra Götalandsregionen och Värmland.

Att väg 45 passerar genom samhällen innebär dels bullerstörningar och barriäreffekter för boende och

dels att framkomligheten begränsas för trafikanterna.

Många mindre vägar ansluter till väg 45 , vilket inne- bär olycksrisker och begränsar framkomligheten.

I de utpräglade jordbruksområdena begränsas framkomligheten av att långsamtgående fordon ofta måste samsas med den övriga trafiken på väg 45.

Förslag till åtgärder

Ombyggnad till mötesfri landsväg (2+1-väg med mitträcke) föreslås på hela sträckan, med undantag av passagen vid Köpmannebro där nuvarande vägbro, med ett körfält i vardera riktningen, före- slås vara kvar.

På delen genom Vänersborgs kommun föreslås ombyggnad i befintlig sträckning fram till Ekenäs mosse samt norr om Frändefors. Förbi Frändefors föreslås en ny förbifart öster om samhället.

På delen Kuserud - Svecklingebyn i Melleruds kommun har tre smala korridorer studerats och redovisas i denna förstudie. Den västligaste, närmast befintlig väg, har bedömts vara bäst. Väster om Mellerud föreslås en ny förbifart, enligt tidigare beslut i Röd Korridor.

Norr om Mellerud kan ombyggnad ske i befintlig vägsträckning.

På delen genom Åmåls kommun kan ombyggnad i befintlig sträckning ske från kommungränsen i sö- der till Tösse, med undantag av en ny sträckning som föreslås öster om Ånimskog. Mellan Tösse och Nygård föreslås ny sträckning väster om befintlig väg 45 och norr därom är ombyggnad tänkt att i huvudsak ske i befintlig sträckning. Denna sträcka kan norr om Åmål ansluta till nybyggd mötesfri landsväg.

Effekter av föreslagna åtgärder

Risken för olyckor minskar kraftigt när vägen byggs om till mötesfri landsväg och mötesolyckorna, som oftast får de allvarligaste följderna, förhindras.

En ombyggnad av väg 45 underlättar boende och arbetspendling samt förbättrar förutsättningarna för godstransporter.

Ombyggnaden kommer att ge effekter på en del miljöintressen i anslutning till vägen, men intrången blir begränsade på de sträckor där befintlig väg kan nyttjas.

(7)

I samband med ombyggnaden kommer buller- dämpande åtgärder att vidtas i syfte att minska bullernivåerna vid passage av bostäder.

Samråd

Omfattande samråd har hållits både under arbetet med denna förstudie och i samband med tidigare utredningsarbete. Samrådsprocesserna är redovisade i kapitel 9.

Fortsatt arbete

Vägverket föreslår att fortsatt arbete inriktas på arbetsplaneprojektering.

Föreslagen vägkorridor Utredningsområde FÖRSLAG TILL KORRIDOR

(8)

1 Bakgrund

1.1 Övergripande funktion för väg 45

Väg 45 är i sin helhet Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Den är en viktig länk i det nationella stamvägnätet, vilket är särskilt betydelsefullt för riket som helhet. Det nationella stamvägnätet ska vara ett sammanhängande vägnät med hög och jämn standard.

Väg 45 är också av stor betydelse för den lokala och regionala trafiken. Den aktuella sträckan ingår i en viktig regional led eftersom den förbinder Gö- teborgsregionen med Vänersborg/Trollhättan och Värmland/Bergslagen. Lokalt har vägen stor betydelse för de dalsländska kommunerna. Pendlings- trafiken är omfattande.

Väg 45 är av rikstintresse. Grunden för att en väg ska vara av riksintresse är dess funktion för i första hand interregionala transporter av personer och varor.

1.2 Förstudiens syfte

Syftet med denna förstudie är att svara på de grund- läggande frågorna om behovet av att förbättra väg 45 är oförändrat i förhållande till tidigare gjorda utredningar samt att klarlägga vilka standardkrav som bör ställas idag. Förstudien fastslår också ett utred- ningsområde.

Förstudien ska ligga till grund för länsstyrelsens prövning av om projektet innebär betydande miljö- påverkan. Den ska även ge svar på för vilka del- sträckor vägutredning ska utföras eller arbetsplan kan tas fram utan att föregås av vägutredning.

1.3 Gällande lagstiftning Miljöbalken

Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999-01-01. Den innehåller flera bestämmelser som är av intresse vid större vägprojekt. I de övergripande bestäm- melserna sägs att målet med miljöbalken är att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Miljömålen har lyfts fram och fått en mer överordnad ställning i denna lag

I miljöbalken har s k miljökvalitetsnormer införts.

Dessa är föreskrifter om lägsta godtagbara kvalitet i geografiskt avgränsade områden i hela landet.

Miljökvalitetsnormer fastställs av regeringen. Till-

stånd får inte beviljas till verksamheter som inne- bär att en miljökvalitetsnorm överskrids. I det fortsatta utredningsarbetet måste därför eventuella nya beslut om miljökvalitetsnormer, som kan komma att påverka den planerade utbyggnaden, bevakas.

Hushållningen med och användningen av mark och vatten ska ske med ett långsiktigt perspektiv och baseras på en ekologisk grundsyn. Opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden samt jord- och skogsbruksmark av nationell betydelse ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdena. Detsamma gäller bland annat mark- och vattenområden samt fysisk miljö som på grund av sina värden för friluftsliv, natur- eller kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt.

Väglagen

Förstudie

Begreppet förstudie har lagts fast i väglagen. Den som avser att bygga en väg ska genomföra en förstu- die som klargör förutsättningarna. Den ska också ange om vägutredning behövs. Samråd ska hållas med länsstyrelsen och enskilda, berörda personer före tillståndsansökan och upprättande av miljö- konsekvensbeskrivning (MKB). Utifrån förstudien bedömer länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan.

Vägutredning

Vägutredning har ersatt det tidigare begreppet lokaliseringsplan. En vägutredning behandlar möj- liga alternativ, är underlag för val av sträcka och vägstandard och jämför alternativen med befintlig väg samt med en förbättring av befintlig väg. En vägutredning innehåller också en miljökonsekvens- beskrivning, vilken ska godkännas av länsstyrelsen.

Om en tillåtlighetsprövning ska göras av regeringen, görs denna på basis av vägutredningen.

Arbetsplan

I en arbetsplan projekteras det valda vägalternativet i detalj och vägområdet läggs fast. En fastställd arbetsplan ger Vägverket rätt att ta ianspråk marken inom vägområdet för en vägutbyggnad. MKB:n fördjupas i arbetsplaneskedet. Omfattningen av sam- rådet kring MKB:n beror på om betydande miljö- påverkan föreligger. Om så är fallet ska en MKB inom detaljplanelagt område eller som avser ombyggnad ställas ut. MKB:n ska enligt miljöbalken godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen. Vägverket fastställer arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. Beslutet kan över-

(9)

klagas och regeringen avgör besvär som inte kan lösas på annat sätt.

Plan- och bygglagen

Ett vägprojekt kräver oftast samordning med kom- munal planering, vilket kan innebära att även plan- och bygglagen (PBL) kommer att tillämpas. Gäl- lande detaljplaner eller områdesbestämmelser kan behöva ändras eller nya upprättas.

1.4 Övergripande mål Stamvägnät

Väg 45 ingår i det nationella stamvägnätet. Det omfattar sådana vägar som fyller en mångsidig funktion för landets ekonomi och välfärd. Syftet med att definiera ett stamvägnät var bland annat att ge stabilitet och långsiktighet i väginvesteringarna. Det nationella stamvägnätet har också betydelse för kommunikationerna med andra länder.

Transportpolitik för en hållbar utveckling

Transportpolitiken syftar till att tillgodose männis- kors och företags behov av transportförsörjning.

Riksdagen tog i juni 1998 beslut om ett övergripande mål för transportpolitiken.

Det övergripande målet är att säkerställa en sam- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och närings- livet i hela landet. Målet förtydligas i följande sex delmål:

• Ett tillgängligt transportsystem

• En hög transportkvalitet

• En säker trafik

• En god miljö

• En positiv regional utveckling

• Ett jämställt vägtransportsystem

Det sjätte delmålet tillkom vid ett senare beslut.

Ovannämnda mål behandlas närmare i kap 5 och 9.

Nollvisionen

I oktober 1997 beslutade riksdagen att Nollvisionen ska gälla för vägtrafiken i Sverige. Nollvisionen är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Den är bilden av en önskad framtid där ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken.

Nollvisionen utgår från att olyckor inte alltid går att förhindra eftersom människor kan göra misstag.

Vägar och fordon måste därför utformas så att de blir säkrare och hindrar att de misstag som ändå begås leder till att människor dör eller blir skadade.

Nationell plan för vägtransportsystemet

Vägverket har med utgångspunkt från de trafik- politiska målen upprättat Nationell plan för väg- transportsystemet 1998-2007, vilken fastställdes av regeringen i juni 1998.

Nationellt stamvägnät Regionalt vägnät

(10)

Nationella miljömål

Riksdagen beslutade under 1999 om 15 nationella miljömål i form av framtida tillstånd för specifika miljöer och landskapstyper. Målen skall nås inom en generation, dvs senast 2025. Målen är styrande för den offentliga förvaltningen och en inriktning för hela samhället. De miljömål som har störst betydelse för Vägverket är:

- Begränsad miljöpåverkan - Frisk luft

- Bara naturlig försurning - Ingen övergödning

- Levande sjöar och vattendrag - Grundvatten av god kvalitet - Myllrande våtmarker - Ett rikt odlingslandskap - God bebyggd miljö

I den av riksdagen beslutade trafikpolitiken finns miljömål och delmål anpassade till transportsektorn.

Regionalt pågår en precisering av lokala miljömål och åtgärder.

I denna förstudie analyseras vägombyggnadens effekter med avseende på miljömålen under tillämp- lig rubrik för de transportpolitiska målen.

Regionala mål

Ett huvudmål för utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen är att samtliga delar av regionen ska ha en långsiktigt ökande befolkning. Sär- skilda insatser genomförs framförallt då det gäller kommunikationer och i satsningar på en infrastruktur som ska ge möjlighet att bo och verka i olika delar av regionen med en stark tillgång till övriga delar.

Även i ett hållbarhetsperspektiv framhålls betydelsen av ansträngningar för att utveckla en gemen- sam marknad för arbete och utbildning som ett bas- krav för regionens utveckling.

Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans utarbetat regionala miljömål på uppdrag av regeringen. Rapporten Miljömålen i Västra Götaland (remissupplaga maj 2002) har remitterats till kommunerna och en bear- betad upplaga beräknas vara klar till våren 2003.

Uppdraget har bl a varit att anpassa, precisera och konkretisera de nationella miljömålen till länet samt ansvara för uppföljningen av målen på regional nivå.

Länsstyrelsen i Värmland utarbetade 2001 ett hand- lingsprogram för åtgärder i transportsystemet under den närmaste tioårsperioden, Kommunikatio- ner och infrastruktur för värmländsk utveckling. I detta poängteras betydelsen av väg 45 som en av de viktigaste förbindelselänkarna mellan Värmland och omvärlden.

Region Värmland har antagit en infrastrukturstrategi för Värmland, där man bl a pekar på att vägnätet är ryggraden i det värmländska transportsystemet.

I regionens mål ingår utbyggnad av väg 45, som blir allt viktigare som förbindelseled Västsverige-Värm- land-Norrland-Nordnorge samt till de stora skid- turistområdena och har stor betydelse för näringsli- vets utveckling i regionen.

Lokala mål

Det har inte uttalats några särskilda mål från kommunerna, utöver vad de kommunala översiktsplane- rna anger, se avsnitt 4.4 Markanvändning, i anslutning till arbetet med förstudien.

1.5 Aktualitet och finansiering

I den nationella planen ingår bl a en nationell väg- hållningsplan som omfattar investeringsåtgärder på det nationella stamvägnätet samt drifts-, bärighets- och underhållsåtgärder på hela det statliga vägnä- tet. I nu gällande plan för perioden 1998-2007 ingår för väg 45 delen Åmål - Säffle för ombyggnad till mötesfri landsväg. Ombyggnaden är klar och öpp- nades för trafik oktober 2001.

För närvarande pågår arbetet med vägtransport- plan för perioden 2004-2015.

(11)

2 Tidigare utredningar och beslut

2.1 Förstudie och lokaliseringsplan Allmänt

Den övergripande planeringen för sträckan Vän- ersborg - Valnäs började med framtagandet av en förstudie, daterad januari 1994.

Samma år upprättades en lokaliseringsplan (väg- utredning) för hela sträckan från Vänersborg till Valnäs, vilken visades för allmänheten vid infor- mationsutställningar. Efter sammanställning av in- komna synpunkter färdigställdes lokaliseringsplanen (teknisk rapport och miljökonsekvensbeskrivning) i oktober 1994 och gick på remiss till berörda kommuner, länsstyrelser och övriga myndigheter. I lokaliseringsplanen redovisas ett antal alternativa korridorer med varierande bredd inom vilka en framtida vägdragning är möjlig. Förutsättningarna i arbetet med lokaliseringsplanen var att vägen skulle bli 13 meter bred och ha 110 km/h som referens- hastighet. Inga öppningsbara broar fick förekomma (Köpmannebro och Säffle).

Tidigare bortvalda korridorer

Under arbetet med lokaliseringsplanen avfördes några studerade korridorer, se Karta 1 Samtliga studerade korridorer. Öster om Ekenäs mosse utgår en korridor som börjar vid Bjurhem och går öster om nuvarande väg 45 mellan mossarna Eke- näs och Mysten för att ansluta till Röd korridor norr om Tveten. Då den befintliga vägen har förhållande- vis god standard bör nya intrång i landskapet undvi- kas. Korridoren passerar desssutom genom ett natur- område avsett för rekreation och rörligt friluftsliv.

Väster om Brålanda och Erikstad har studerats en korridor som börjar strax norr om Frändefors och fortsätter väster om Brålanda upp till Arud och där- efter norrut för att ansluta till befintlig väg ungefär vid Hjärtungen. I väster gränsar korridoren till Barud och i öster till järnvägen och Svecklingebyn vid väg 2141. Korridoren har utgått bl a för att avståndet till befintlig väg skapar en lång sträcka , omöjlig att bygga ut i etapper. Denna korridor innebär också att järnvägen måste korsas två gånger istället förr en. Dessutom tvingas lastbilstransporterna till Topp- frys ta vägen genom Brålanda samhälle. Korrido- ren går i huvudsak inom jordbruksmark med inslag av skogspartier.

Väster om Solberg - Hökeliden studerades en korridor som börjar norr Mellerud och är belägen väs- ter om befintlig väg 45. Den passerar Solberg och ansluter i norr till befintlig väg 45 vid väg 2221.

Korridoren utgår av flera skäl. Den medför stora ingrepp i miljön. Passagen mellan sjön Nären och Gösjön är mycket känslig och ny väg 45 bör ligga kvar i befintligt läge.

Vid Ånimskog studerades en korridor som börjar vid Årebol och går väster om befintlig väg 45 för att vid Bollsbyn korsa befintlig väg 45 och järnväg.

Korridoren fortsätter öster om Ånimskog, korsar åter väg 45 och går sedan väster om befintlig väg 45 för att vid Västanå vika av mot Strömsberg och ansluta till röd korridor söder om Björkil. Denna korridor utgår på grund av bl a stora ingrepp i befintlig miljö.

Mellan Ånimskog och Furusjön har ytterligare en korridor studerats som börjar vid Bollsbyn och ansluter till befintlig väg 45 norr om Krusebol. Denna korridor utgår av flera skäl. Områden för forn- lämnings- och bevarandemiljö påverkas. Ny väg utgör en barriär mellan samhället och friluftsom- råden i väster. Vidare spolieras områden med löv- skog väster om befintlig väg 45. Vägens läge i slutt- ningen mot Furusjön försvårar möjligheten att ut- föra ett effektivt bullerskydd för befintlig bebyggelse i Ånimskog. Risken för bullerstörningar ökar.

2.2 Kommunvisa vägutredningar

Inför valet mellan de redovisade korridorerna bröts sträckan ner i mindre delar för vilka kommunvisa vägutredningar med fördjupade studier utfördes.

Dessa genomfördes med utgångspunkt från de in- komna synpunkterna på lokaliseringsplanen. Väg- utredningar publicerades för delen genom Melleruds kommun samt för delen genom Åmåls kommun, båda daterade juni 1996. Dessutom finns en väg- utredning i konceptform från sommaren 1997 - en komplettering för sträckningen mellan Kuserud och Svecklingebyn på delen genom Melleruds kommun.

Den tekniska målstandarden var i samtliga dessa utredningar densamma som gällt för lokaliseringsplanen.

Banverket och Vägverket genomförde tillsammans i mitten av 90-talet en samordnad ban- och väg- utredning för Norge/Vänernbanan och väg 45 på sträckan Vänersborg (Öxnered respektive Liden) till Erikstad (juni 1996).

(12)

Tre alternativ studerades varav två (alt 1 och 2) bedömdes relativt likvärdiga avseende bl a utnyttjande, och fördelaktigare från miljösynpunkt, än det tredje alternativet. De förstnämnda alternativen medgav en ny sträckning av väg 45 öster om Frändefors. I alternativ 1 redovisades två möjliga korridorer - dels en samlokalisering med järnvägen i befintlig sträckning med möjlighet att passera i ny sträckning öster om Brålanda, dels en östlig korridor hela vägen mellan Frändefors och förbi Brålanda.

2.3 Övriga utredningar

En förstudie, mars 1998 ”Väg 45 genom Frände- fors, trafiksäkerhetshöjande åtgärder” togs fram i syfte att höja trafiksäkerheten på sträckan genom Frändefors i avvaktan på en mer långsiktigt hållbar lösning med en förbifart öster om samhället. Förstu- dien omfattade sträckan mellan den planskilda korsningen med järnvägen söder om samhället till plan- korsningen med järnvägen norr om samhället. Ge- nerella åtgärder i form av ändrad belysning och gränsmarkeringar, liksom speciella åtgärder i korsningar och i anslutning till skolan, föreslogs i för- studien.

Ett par studier har gjorts angående miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder.

2.4 Nuläge

Samtliga studerade korridorer

Tidigare studerade korridorer redovisas på karta 1 Samtliga studerade korridorer. På kartan redo- visas både de korridorer som är rekommenderade och de korridorer som valts bort under arbetet med lokaliseringsplan och vägutredningar. God enighet rådde mellan kommunerna, länsstyrelsen, övriga myndigheter och Vägverket om de slutsatser som drogs under tidigare utredningsarbete.

Nedan redovisas de studier och åtgärder som ge- nomförts för olika delar inom respektive berörd kommun.

Vänersborgs kommun

Vänersborg - Erikstad

Utredningen av sträckan Vänersborg - Erikstad hade formen av en samordnad ban- och väg- utredning, där även Norge/Vänernbanans sträck- ning behandlades. Efter en informationsutställning till allmänheten och en remissrunda hos berörda

myndigheter föreslogs utbyggnad enligt det så kal- lade alternativ 2 i en slutrapport från november 1997.

Båberg - S Frändefors

På sträckan norr om Vänersborg till strax söder om Frändefors har upprättats en förstudie, där utbyggnad till mötesfri landsväg längs befintlig sträck- ning studerats. Efter remiss har arbetsritningar upp- rättats på delen Båberg - Liden och utbyggnaden har påbörjats augusti 2002. Delen Liden - S Frände- fors planeras vara genomförd år 2004.

S Frändefors - Frändefors

Två förstudier, vid Dykällan och söder om Dykällan, har varit ute på samråd. Dessa behandlar trafiksä- kerhetshöjande åtgärder i anslutningarna av väg 2059 respektive väg 173. Arbetsplan kommer att påbörjas hösten 2002, utan mellanliggande väg- utredning. Utbyggnaden uppskattas kunna ske under år 2003.

Frändefors

Efter förstudie, mars 1998, beslöts i juli samma år att åtgärder skulle vidtas för att sänka hastigheten och öka säkerheten på befintlig väg 45 genom Frändefors. Ombyggnad, med bl a nya refuger skedde under 1998.

Melleruds kommun

Kuserud - Svecklingebyn

I södra delen av Melleruds kommun gjordes sommaren 1997 en vägutredning benämnd ”Delen genom Melleruds kommun, Komplettering avseeende sträckan Kuserud - Svecklingebyn”. Syftet var att här minska den, här förhållandevis breda, röda korridoren. Tre alternativa sträckningar arbetades fram inom ramen för Röd korridor. Arbetet mynnade ut i ett koncept som inte är offentliggjort i någon tryckt rapport. Något beslut om fortsatt inriktning är inte taget. Materialet har inte heller remitterats till be- rörda myndigheter.

Delen genom Melleruds kommun

En vägutredning med rubriken ”Delen genom Melleruds kommun”, juni 1996, behandlade i huvudsak Melleruds förbifart mellan Svecklingebyn och Solberg. Utredningen är en fördjupad studie av Blå respektive Röd korridor som föreslagits i lokaliseringsplanen. Efter samråd med länsstyrel- sen och berörda kommuner fattades beslut om att fortsatt projektering ska inriktas på Röd korridor genom hela Melleruds kommun. Korridoren löper

(13)

långa sträckor utmed befintlig väg. Förbifart Mellerud är tänkt att korsa väg 166 i höjd med Bröt- torp, där en trafikplats planeras.

Genomfart Mellerud, sträckan Svecklingebyn - Solberg

Från december 1999 finns en förstudie som behandlar möjligheterna att skapa bättre trafik- och miljö- förhållanden längs befintlig väg 45 genom Melleruds tätort. Efter samråd med kommunen, länsstyrelsen och naturskyddsföreningen reviderades förstudien 2001-03-01 och sändes ut på förnyat samråd. De miljöprioriterade åtgärder som föreslås ska ses i perspektivet att en ny förbifart anläggs enligt rikt- linjerna i vägutredningen från 1996. Förstudien tog upp förhållandesvis konkreta fysiska åtgärder och var tänkt att direkt ligga till grund för upprättande av arbetsplaner för olika delsträckor.

Våren 2002 påbörjade Vägverket en arbetsplan för genomfart Mellerud, delen från korsningen väg 45/

väg 2149 (Dalslandsgatan) och väg 45/väg 166.

Arbetsplanen, med påföljande bygghandling behandlar framförallt anläggande av cirkulationsplatser i de två korsningarna.

Åmåls kommun

Studierna inom Åmåls kommun från juni 1996 fo- kuserades i stort på den norra delen och förbifarts- problematiken vid Åmål. Efter samråd med läns- styrelsen och kommunen fattades beslut om att fortsatt projektering ska inriktas på Röd korridor från den södra kommungränsen till Nygård. Vid Nygård är det tänkt att väg 164 ska anslutas i en ny trafikplats, varefter väg 45 ska fortsätta i Grå korridor upp till Östby norr om tätorten och därefter följa Röd korridor till kommungränsen/länsgränsen i norr.

Mellan Åmål och Säffle har väg 45 sedan tidigare haft hög standard. Vägverket har, som en del av sitt utvecklingsprogram för ökad trafiksäkerhet på 13-metersvägar nyligen avslutat en ombyggnad av sträckan mellan Åmål och Säffle till mötesfri lands- väg (2+1-väg med mitträcke). Ombyggnaden är gjord på sträckan från anslutningen av väg 2257, förbi kommun-/länsgränsen till Säffle tätort, och uppfyller vägens målstandard.

Väg 45 genom Ånimskog Väg 45 genom Erikstad Väg 45 genom Frändefors

Väg 45 genom Åmål

(14)

3 Geografisk omfattning

Förstudien omfattar sträckningen av väg 45 mellan trafikplats Vänersborg, genom Dalsland, till grän- sen mot Värmlands län, tillika gräns mellan Åmåls och Säffle kommuner. Sträckan har en längd om drygt nio mil.

Förstudiens utredningsområde har getts en snäv avgränsning, inom vilken alla tidigare utredda korridorer ryms. Ett större utredningsområde har inte bedömts nödvändigt i detta skede, eftersom ett vidare område utreddes i lokaliseringsplanen.

Även korridorer som valts bort i tidigare studier in- går i utredningsområdet. Dessa avförda korridorer bedöms inte ha fått förnyad aktualitet och det är inte tänkt att de ska bli föremål för vidare studier om det inte framkommer något nytt i samband med remisshanteringen.

Nuvarande väg 45 norr om Vänersborg På motstående sida redovisas utredningsområdet med beslutad korridor och alla bortvalda korridorer.

På Karta 1 Samtliga studerade korridorer, redo- visas i större skala samtliga korridorer som ingått i tidigare studier.

Av redovisningstekniska skäl har sträckan delats upp kommunvis på sektorskartorna i bilagan.

Anslutningen av väg 2258 norr om Åmål

(15)

BESLUTAD KORRIDOR 1996/1997 Beslutad vägkorridor 1996/1997 Bortvalda korridorer

Förstudiens utredningsområde

Avser flyttning av järnväg

(16)

4 Förutsättningar

4.1 Trafiksystem Vägnät

Vägstandard

Väg 45 har idag varierande vägstandard. Vid Kuserud är befintlig väg 13 meter bred. På delen Solberg - Ånimskog är vägen 12,5-13 meter bred.

Norr om Åmål är vägen utbyggd till mötesfri lands- väg. På övriga avsnitt varierar vägbredden mellan 7-12 meter. I avsnitt 6.6 redovisas en karta med befintliga vägbredder på hela sträckan.

Planskilda korsningar saknas helt. Särskilda vänster- svängfält finns i några av de större vägkorsningarna och i Åmål ansluter väg 164 i en cirkulationsplats.

Anslutande vägar

De större allmänna vägar vilka ansluter till väg 45 är:

väg 173 inom Vänersborgs kommun väg 166 inom Melleruds kommun väg 164 inom Åmåls kommun

Ett stort antal mindre, allmänna vägar ansluter också till väg 45, vilka redovisas på kartan härintill.

Antalet korsningar med allmänna vägar blir därför totalt 44 stycken.

Utöver de allmänna vägarna finns många utfarter till väg 45 från enskilda vägar, direktutfarter från bostadsfastigheter samt åtskilliga anslutningar till skogsbilvägar och åkrar.

Mellerud

Åmål

Brålanda

Frändefors

Trafikplats Vänersborg

Värmlands läns gräns

Kartbild -

anslutande större, allmänna vägar

(17)

Trafik och trafikflöden

Under 1990-talet har totaltrafiken på väg 45 mellan Vänersborg och Värmlands läns gräns i stort sett varit konstant. Andelen tung trafik på sträckan är hög och ligger kring 14 %.

Uppmätt trafik år 2001 var ca 5500 fordon per års- medeldygn vid en mätpunkt söder om Mellerud.

Nedan visas en tabell över trafikutvecklingen från 1994 till 2001.

Trafikutveckling 1994-2001

5460 5400 5500

730 740 775

0 2000 4000 6000

1994 1998 2001

År Antal per årsmedeldygn

Fordon Lastbilar

5730 (13%) TOTALTRAFIK

Totaltrafik ÅDT för väg 45 år 1998 (Procentsatsen anger andelen tung trafik av den totala trafiken) Mellerud

Åmål

Frändefors

5040 (11%) 5430 (11%)

3330 (14%)

7670 (10%)

3970 (13%) 5410 (12%)

5570 (14%)

6960 (12%)

7410 (12%) 8310 (11%)

9450 (10%)

Brålanda

10 380 (9%)

5730 (13%) 7320 (11%)

(18)

Övriga kommunikationsslag

Godstrafik

Vägverket har tagit fram en godstrafikutredning, Godstransporter i Värmlands, Västra Götalands och Hallands län, 2002. Utredningen är en kart- läggning av transporterna på de statliga vägarna i de tre länen och visar hur varuflöden för olika va- ruslag fördelar sig, både i ton och kronor. Utred- ningen ska vara underlag vid beslut som gäller drift och underhåll av det statliga vägnätet samt satsningar på att förbättra bärigheten på utsatta vägar.

Den är mer detaljerad än de nationella varuflödes- undersökningar som kartlägger godsflödena mellan län och kommuner.

Busstrafik

Väg 45 trafikeras av både lokal och regional busstrafik. Hållplatserna är i regel fickhållplatser.

Expressbussar trafikerar väg 45 fyra gånger dagligen i båda riktningarna.

Järnvägstrafik

Väg 45 och Norge/Vänernlänken (linjen Göteborg - Kil - Karlstad) går i huvudsak parallellt på den sträcka som omfattas av förstudien. Sträckan trafikeras för närvarande med 7 persontåg i vardera riktningen måndag - fredag och 4 turer på lördagar, sön- och helgdagar. Hållplatser i anslutning till utredningsområdet finns i Öxnered, Mellerud och Åmål. Norge/Vänernlänken är också en del i ett viktigt godsstråk för varor till och från Norrland/

Bergslagen till Göteborgs hamn. För att förbättra förbindelsen, som idag går via Kil, finns planer på en ny, genare järnvägssträckning söder om Karl- stad - den s k Vålbergssvängen.

Åtgärder har gjorts för att öka kapaciteten på Norge/

Vänernlänken, vilket har varit en viktig förutsätt- ning för att förbättra dess kvalitéer som godstrafik- led med Göteborgs hamn som målpunkt. Möjlighe- terna att öka antalet tågturer är dock begränsade.

Öxnered, strax utanför Vänersborg, är en järnvägs- knut och här passerar även tåglinjen Köpenhamn - Oslo ett par gånger per dag samt linjen Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga - Borås med flera turer dagligen. (uppgifter 2002-03-01).

Flygtrafik

Motsvarigheten till väg 45 i form av flygförbindelser finns inte på den aktuella sträckan. De huvudsakliga inrikes rutterna från Göteborg (Landvetter)går

till Stockholm (Arlanda/Bromma). Lokalt, i anslutning till 45:an, finns Trollhättan - Vänersborgs flygplats (Malöga) med inrikesturer till och från Bromma och Arlanda samt Karlstads flygplats som trafikeras av flyg till och från Arlanda.

Sjöfart

Vänersjöfarten har stor betydelse för delar av nä- ringslivet i Värmland och Västra Götaland. Tre mil- joner ton gods transporterades på Vänern år 2000.

Regeringen, Länsstyrelsen i Värmlands län och Västra Götalandsregionen finansierar det s k Vänerrådet som arbetar med frågor kring Väner- sjöfartens framtid.

4.2 Trafiksäkerhet

Under femårsperioden 1997-2001 inträffade sam- manlagt 114 olyckor (exklusive olyckor med vilt) med döda, svårt eller lindrigt skadade på den aktuella sträckan av väg 45. Totalt dödades 9 personer, 27 blev svårt skadade och 175 skadades lindrigt.

Under denna period inträffade 15 polisrapporterade viltolyckor med svårt eller lindrigt skadade.

Singelolyckorna utgör cirka 50% av alla olyckor (exklusive viltolyckor) och tillsammans svarar singel-, mötes- och omkörningsolyckor för cirka 70% av antalet dödade och svårt skadade personer utmed sträckan. Om dessa olyckor kan förhindras är det således möjligt att kraftigt minska antalet dö- dade och svårt skadade.

Olycksstatistiken visar att de allvarliga olyckorna är relativt jämt spridda utmed sträckan. Statistiken baseras idag på dödsolyckor, olyckor med svåra och lindriga personskador. Eftersom egendomskadorna inte är medräknade blir inte bilden av olycksriskerna fullständig.

Ett annat sätt att illustrera olycksbilden kan göras med hjälp av den s k skadekvoten. Den innebär att antalet personer som skadats eller dödats på en sträcka ställs i förhållande till antalet fordon som färdats där. Värdet på kvoten kan jämförs med andra vägar med liknande förhållanden för att se om sträckan har en förhöjd olycksrisk. Skadekvoten är på flera ställen utmed sträckan förhöjd, se illus- tration på motstående sida.

Väg 45 upp till och med Melleruds kommun är ut- pekad av Vägverket som en av de hundra farli- gaste vägarna i Sverige.

Olyckor med farligt gods beskrivs under rubriken Hälsa och säkerhet i kap 4.3.

(19)

Polisrapporterade olyckor 1997-2001

Antal olyckor exkl. vilt

Antal viltolyckor

Antal döda

Antal svårt s kadade

Antal lindrigt skadade

Döds olycka 8 0 9 3 11

Svår personskada 17 3 - 24 19

Lindrig pers onskada 89 12 - - 145

Summa 114 15 9 27 175

Karta som visar var olyckorna skett

Mellerud

Åmål

Brålanda

Frändefors

OLYCKOR perioden 1997-2001

Dödsolycka Svår personskada Lindrig personskada

Älgolycka Rådjursolycka Olyckor exklusive vilt

(exklusive olyckor med egendomsskada)

Viltolyckor Sammanhängande sträckor

där skadekvoten är högre än normalvärdet på vägar med jämförbar standard

(20)

4.3 Miljö

Landskapsbild/Stadsbild

I det berörda området kan flera karaktäristiska land- skapstyper urskiljas, se kartorna 3-5 Landskaps- bild. Indelningen är grov och grundar sig på en sam- lad bedömning av topografi, rumslighet och mark- användning.

De södra delarna av utredningsområdet domineras av Dalboslättens öppna och flacka jordbruks- landskap. Mellan Mellerud och Ånimskog blir landskapet mer mosaikartat och starkt präglat av ett system av vattendrag och sjöar som står i förbin- delse med Vänern. Området uppvisar en vacker landskapsbild med inslag av äldre kulturlandskap och goda möjligheter till utblickar, bl a vid Köpmanne- bro. I detta landskapsavsnitt finns ett flertal områ- den utpekade som värdefulla odlingslandskap.

Norr om Ånimskog övergår karaktären till ett mer kuperat skogslandskap med avbrott för mindre, upp- odlade slättområden.

Kulturmiljö

Hästefjorden i Vänersborgs kommun, Holm - Östanå och Dalslands kanal i Melleruds kommun och Yttre Bodane samt delar av centrala Åmål i Åmåls kommun är riksintresseområden för kulturmiljövård i väg 45:s närhet, se kartorna 9-11 Kulturmiljö/Frilufts- liv. Hästefjorden angränsar till befintlig väg 45 sö- der om Fränderfors och Dalslands kanal korsas av vägen. Landskapsavsnitt med höga natur- och kulturvärden (värdefulla odlingslandskap) redovisas på kartorna 6-8 Naturmiljö.

Fornlämningar förekommer rikligt inom hela utred- ningsområdet men det är i detta skede varken möj- ligt eller meningsfullt att redovisa enskilda forn- lämningar. Mer detaljerade redovisningar har gjorts inom ramen för de vägutredningar, se kap 2, som har utförts. Vid fördjupade arkeologiska studier är det sannolikt att ytterligare fornlämningar upptäcks inom vissa delar av området.

Kulturhistoriska byggnadsinventeringar utfördes 1995 av Älvsborgs länsmuseum i samband med studier av förbifarter förbi Mellerud respektive Åmål.

Länsmuséet genomförde också motsvarande inven- tering 1998 på sträckan Kuserud - Svecklingebyn.

Skogslandskap norr om Ånimskog

Svecklingebyn - byggnadsminne som nuvarande väg 45 passerar söder om Mellerud

Befintlig väg 45 passerar genom de större samhäl- lena Frändefors, Brålanda och Mellerud. Dessa är alla präglade av det kringliggande jordbruks- landskapet och har växt upp som knutpunkter och serviceorter i anslutning till kyrka, landsväg och järn- väg. Åmål ligger vid Vänern, öster om den nuvarande sträckningen av väg 45. Ända fram till 70- talet gick riksvägen genom centrum men idag ser man mycket litet av staden från väg 45.

Slättlandskap norr om Brålanda

(21)

Inventeringarna redovisar både enskilda fastigheter och områden där det finns sammanhängande, kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. Kring Brålanda och Frändefors finns det mer ingående inventeringar.

Naturmiljö

I utredningsområdet finns ett stort antal naturmiljöer med skiftande grad av biologisk mångfald. Flera områden har stora bevarandevärden och är utpekade som riksintressen enl 3 kap MB, bl a längs Vänerkusten, se kartorna 6-8 Naturmiljö. Även Natura 2000-områden och naturreservat finns i det aktuella området.

Vissa naturtyper har höga naturvärden som är av allmänt intresse, bl a sjöar och vattendrag, lövskogar, ängs- och hagmarker och våtmarker. Dessa områ- den återfinns både i odlingslandskapet och i skogs- mark och är ofta sammansatta av olika biotoper med ett rikt växt- och djurliv. I många fall är områ- dena också ekologiskt särskilt känsliga enligt 3 kap 3§ MB.

I slättlandskapet i södra delen av utredningsområdet är det främst vattendragen och våtmarkerna som har de största värdena. Ekenäs mosse och Ske mosse hör till de större våtmarkerna, varav Ske mosse utgör riksintresse. Vattendragen, bl a Frände- forsån och Krokån-Dalbergsån, är artrika slättåar med stor betydelse som skydds- och spridningszoner för flora och fauna.

Kust- och sjölandskapet mellan Mellerud och Ånimskog är mycket komplext och hyser stora na- turvärden. I området finns flera riksintressen för naturvården samt naturreservat. Svanefjorden och dess omgivning har en kalkrik berggrund vilket gett upphov till en rik och säregen flora. Yttre Bodane - Kräklingarna och Tösse med Tösse skärgård utgör nästan oexploaterade skärgårdslandskap med stora värden för fågellivet. Här ligger också Gösjön, en slättsjö som är mycket viktig som häcknings- och rastlokal för vadare och sjöfågel.

Kring Ånimskog finns större sammanhängande lövskogsområden med betydelse för den biologiska mångfalden. Flera ekologiskt känsliga vattendrag rinner genom utredningsområdets norra del, bl a Vitlandaån, Åmålsån och Kasenbergsån. Våtmarker med höga värden är Tydjesjön som har betydelse som grod- och kräldjurslokal samt Nygårdsmossen.

Området influeras också av närheten till Väner- kusten som delvis är av riksintresse.

Friluftsliv

Större områden av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap MB är i huvudsak knutna till Dalslands sjö- och kanalsystem samt Vänerns strand- och skärgårdsområden, se kartorna 9-11 Kulturmiljö/

Friluftsliv. Områdena har bl a värde för bad, båt- liv, paddling och fritidsfiske och har ett relativt stort utnyttjande. De omfattas även av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB, vilket innebär att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas.

Norr om Vänersborg, öster om nuvarande väg 45, ligger Ursand som är ett tätortsnära strövområde. I anslutning till Åmål väster om väg 45 finns ett ströv- område kring Hanebol. Andra bostadsnära frilufts- områden, i närheten av övriga samhällen och mer spridd bostadsbebyggelse, är inte utpekade i denna översiktliga studie. Sådana områden kan vara viktiga att beakta i senare planeringsskeden eftersom en stor del av vårt friluftsliv, nämligen det vardag- liga, utövas i bostadsnära och tätortsnära områden.

Det kan till exempel handla om skogspartier eller ängs- och hagmarker i direkt anslutning till eller på promenad- eller cykelavstånd från bostäder, skolor, daghem, äldreboende eller arbetsplatser. För bebyggelse som till stor del är omgiven av åkermark, som t ex på Dalboslätten, kan mindre områden som åkerholmar och bäckraviner vara en stor resurs.

Slussning vid Köpmannebro - i bakgrunden syns bron med väg 45

(22)

Naturresurser

Jordbruksmarken dominerar i söder medan skogs- marken tar över i norr. På kartorna 12-14, Natur- resurser redovisas jordbruksmark klass A, enligt den klassificering som gjordes i mitten av 1970-talet (klass A-C, där A är värdefullast). C-marken har tidigare setts som relativt improduktiv, men har idag p g a sina naturvärden, värderats högre och ingår ibland i värdefulla odlingslandskap och skydds- värda ängs- och hagmarker. Skogsmarken redovisas också på kartan, men motvarande klassificering anges inte, eftersom ingen sammanvägd be- dömning av skogsmarkens värde finns.

På kartorna redovisas också större yt- och grund- vattentäkter inom och i anslutning till studerade väg- korridorer.

En markant grusås korsar området vid Brålanda och vid Mellerud löper en moränås i öst-västlig rikt- ning. Även norr om Ånimskog finns en större grus- förekomst. Morän- grus- och bergförekomster är redovisade enligt SGU:s undersökningar.

Antal bostäder som har bullernivåer över riktvärdet 55 dBA ekvivalentnivå utomhus, orsakade av biltrafiken på nuvarande väg 45, har beräknats till ca 400 stycken.

Luftkvalitet

Trafikökning förorsakar ökade utsläpp i luften. Sam- tidigt förbättras bilarnas avgasrening och fordons- parken förnyas successivt, vilket minskar utsläp- pen i jämförelse med dagens fordonspark.

Miljökvalitetsnormer, enligt 5 kap miljöbalken för utomhusluft, är fastlagda vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar.

Höga halter av kväveoxider ger irritation och in- fektion på luftvägarna. Kväveoxider bidrar även till försurning, övergödning och indirekt till växtskador och korrosion på material.

Kolväten, som bl a bidrar till framkallande av cancersjukdomar, beräknas minska genom bättre avgasrening. Minskningen av kväveoxid och kolväteutsläppp innebär även mindre risk för bil- dandet av marknära ozon och därmed mindre risk för skador på grödor och annan växtlighet.

Partikelutsläppen, vilka bl a kan ge upphov till irritation i andningsvägarna, beräknas minska. Pågå- ende forskning tyder på att partikelutsläppen minskar genom förbättrad förbränning, framför allt i die- selmotorn.

Bly i tätortsluft härrör huvudsakligen från biltrafiken. Bly absorberas i kroppen genom såväl and- ningsorganen som mag-tarmkanalen. Enligt Natur- vårdsverket överskrids inte normen för bly i någon av de större och mest trafikerade tätorterna i Sverige.

Hälsa och säkerhet, miljömedicinska aspekter

Bullerstörningar

Buller påverkar människor på olika sätt och kan framförallt resultera i hörselskador, talmaskering (att samtal inte kan uppfattas i sin helhet), koncentra- tionssvårigheter, sömnstörningar och irritation. Stör- ningen sker oftast omedvetet. Även efter buller- skyddsåtgärder, där man normalt eftersträvar att sänka ljudnivån till 55 dBA utomhus, visar under- sökningar att ca 10% av boende i vägens närom- råde fortfarande känner irritation och störning.

Bostadshus intill väg 45 i Mellerud

Åkermark vid väg 45 söder om Brålanda

(23)

Vibrationer

Vibrationer från vägtrafik uppkommer framför allt om vägen ligger på lerlager, då vibrationsstörningar kan uppkomma för närliggande bebyggelse.

Utredningsområdet berör framförallt områden med djupa lerlager på Dalboslätten och kring Tösse.

Påverkan från vibrationer kan på människor yttra sig i sömnsvårigheter, med problem att somna in och tendens att bli väckt, problem med koncentra- tion och i trötthet i allmänhet. Vibrationer kan bl a ge ökad hjärtverksamhet, snabbare puls och and- ning samt större lungventilation. Buller i kombination med vibrationer förstärker de obehag man kan få.

Olycksrisker

En generell konsekvens av ombyggnad till en högre vägstandard, mötesfri landsväg, är att sannolikhe- ten för en trafikolycka ska ske sjunker. Exempelvis bedöms breddning av en 90 km/h-väg från 8 till 13 meter ge en reduktion av olyckskvoten med 20-25%.

Anläggande av mitträcke på befintlig 13-meters- väg (mötesfri landsväg) förväntas sänka antalet DSS-olyckor (döda och svårt skadade) med 30- 50%.

Olyckskvoten och skadekvoten på väg 45 är i huvudsak lika med den på jämförbara vägar i Sverige men på vissa avsnitt är de högre än genomsnittet.

Störst negativa effekter på människors välbefin- nande får trafikolyckor där människor kommer till skada. Från miljömedicinsk synpunkt är därför en minskning av trafikolyckorna det väsentligaste.

Olyckor med människor har behandlats under rub- riken Trafiksäkerhet i kap 4.2.

Farligt gods

Väg 45 är rekommenderad som primär transportled för farligt gods. Söder om Åmål finns en rekommenderad parkeringsplats för fordon som trans- porterar farligt gods.

Med farligtgodsolycka avses trafikolycka där det farliga godset medverkar till skador på personer, egendom eller miljö.

Detaljerade uppgifter föreligger ej om omfattning av transporter med farligt gods på den aktuella sträckan. Schablonmässigt kan dock antalet fordon med farligt gods bedömas uppgå till mellan 20 och 40 fordon per dygn med Mellerud i den övre intervallsdelen och Åmål i den lägre.

Konsekvenserna av en farligtgodsolycka är beroende av i vilken omgivningstyp den sker och av vilket ämne som frisläpps. Inträffar olyckan i anslutning till bebyggelse är det framförallt utsläpp av explosiva varor samt giftiga och brännbara gaser som är intressanta från risksynpunkt eftersom de kan medföra svåra konsekvenser i form av person- och egendomsskador. Riskzonen varierar vanligt- vis för dessa ämnen mellan ca 50 meter och upp till ca 400 meter.

I anslutning till naturresurser som vattentäkter, sjöar, biotopskyddade områden och andra särskilt skydds- värda mark- och vattenområden är det främst ut- släpp av giftiga vätskor (petroleum) som är viktiga vid riskbedömning. Den utsläppta vätskan kan trans- porteras på eller genom marken till olika skydds- objekt. Avgörande för hur allvarliga konsekvenserna blir är beroende av hur markens beskaffenhet på- verkar möjligheten till sanering innan det skadliga ämnet når skyddobjektet.

Korsningen med väg 2258 vid Östby har byggts om, vilket förbättrat säkerheten väsentligt.

Bullerskyddet minskar störningarna från trafiken, men vägen och bullerplanket är en visuell och fysisk barriär för bebyggelsen.

Barriäreffekter

Barriäreffekter kan skapas av mitträcke, vägbankar, bergskärningar, viltstängsel m m som begränsar passage av vägen och av att antalet korsningar minskar. Trafiken i sig kan också vara en barriär. Väg- trafiken på nuvarande väg 45 ger upphov till barriär- effekter vid passagen genom samhällena.

Barriäreffekter kan leda till irritation och stress över att behöva ta omvägar. Barriäreffekter kan även vara visuella. Det kan bl a innebära att utblickar begränsas och leda till en känsla av instängdhet.

Barriäreffekter uppstår även för djur, då deras möj- lighet att röra sig fritt mellan olika områden kan minska.

(24)

4.4 Markanvändning Allmänt

Sträckningen av väg 45 styr i hög grad mark- användningen i de tätorter som passeras i respektive kommun utmed sträckan. Detta gäller framför allt verksamheters lokalisering och motiveras bl a av strävan att minimera transportarbete och trafik- störningar samt behov av exponering mot trafiken på vägen. Ändrade vägsträckningar förbi tätorter innebär därför förändrade lokaliseringsmönster.

Trafikstör-ningar från vägen medför ofta restrik- tioner i vägens närhet framförallt vad gäller bostads- byggande.

Utmed väg 45 gäller ett byggnadsfritt avstånd (47 § Väglagen) om 50 meter från Vänersborg och upp till korsningen med väg 2221 strax norr om Mellerud och 30 meter på resten av sträckan.

Vänersborgs kommun

Vänersborgs kommun har ca 37 000 kommun- invånare, varav drygt 22 000 bor i Vänersborg, ca 3 400 i Frändefors och ca 2 300 i Brålanda. Till- verkningsindustri, handel, offentliga och privata tjänster svarar för huvuddelen av arbetstillfällena i kommunen.

Kommunen har startat upp arbetet med en revide- ring av sin översiktsplan från 1991. I denna förstu- die beslutad korridor kommer att inarbetas i ÖP:n.

Väg 45 är en betydande transportled för verksamheter i Frändefors och Brålanda men också för jordbruk och andra verksamheter i den angränsande landsbygden.

Melleruds kommun

Melleruds kommun har ca 10 000 invånare varav 3800 bor i tätorten Mellerud. I Erikstad bor ungefär 350 personer. Jord- och skogsbruk är, liksom till- verkningsindustri och småindustri, viktiga näringar i Melleruds kommun. Mellerud är kommunens cen- tralort och här dominerar handels- och servicesek- torn.

Översiktsplanen för Melleruds kommun är antagen 1990. Den beslutade röda korridoren är redovisad i översiktsplanen. För tätorten Mellerud finns en för- djupad översiktsplan från 1999.

För verksamheter i Mellerud och för ortens funktion som kommuncentrum har väg 45 en betydelse-

full roll. Även för jordbruk och andra verksamheter i den angränsande landsbygden är väg 45 viktig som transportled.

Åmåls kommun

Åmåls kommun har ca 13 000 invånare. I tätorten Åmål bor ca 9 500 människor. Kommunen har ett mångsidigt näringsliv där de huvudsakliga närings- grenarna är industri, handel och service. Ungefär 30% av den sysselsatta befolkningen arbetar inom tillverkningsindustrin.

Översiktsplanen för Åmål är antagen 1991. En omarbetning av planen är påbörjad. Fördjupad över- siktsplan för Åmåls centrum och Åmåls tätort var utställd under juli - augusti 2002 (utställningshandling 2002-06-17). Fördjupningsplanen redovisar en väg- korridor för ny väg 45 i västra delen av Åmål. Från rondellen vid väg 164 och ca 2 km norrut följer den nya dragningen nuvarande vägsträckning. Norr och söder därom avviker korridoren från nuvarande sträckning och följer den beslutade vägkorridoren från juni 1996.

Efter att dåvarande väg 45 för många år sedan flyt- tade väster om Åmåls centrum har en del etable- ringar av handels- och trafikserviceföretag gjorts öster om vägen. Väg 45 är en betydande transportled för verksamheter i Åmål samt viktig för orten som kommuncentrum.

Korsning vid väg 45 utanför Åmål

(25)

4.5 Byggnadstekniska förutsättningar

Från Vänersborg och upp mot Frändefors är ter- rängen varierande och fastmarkspartier och berg omger mindre, lerfyllda dalsänkor.

Lokalt förekommer mindre torvmarksområden som kräver urgrävning och återfyllning med sprängsten.

Sträckningar får speciellt studeras inom avsnittet längs med Ekenäs mosse för att minimera urgräv- ningarna.

I de avsnitt där sträckningarna går i anslutning till Frändeforsån har stabiliteten översiktligt kontrolle- rats och befunnits vara acceptabel. Vid korsningar av åar och i anslutning till planskilda korsningar erfordras dock vissa grundförstärkningsåtgärder.

Mellan Frändefors och några kilometer norr om Mellerud går utredningsområdet över stora slätt- områden där lermäktigheten är stor och i vissa partier överstiger den 20 meter.

Vägportar under järnvägen i Brålandatrakten som medför djupa schakter kan bli komplicerade att ut- föra på grund av risken för förekomst av ändmorän- ryggar i leran. Speciellt måste grundvattenproble- matiken beaktas.

De sämsta grundförhållandena finns mellan järn- vägen och Solberg, där jorden består av lös, sättningsbenägen lera med 10-15 meters mäktig- het. Här bedöms marken tåla ca 1 meter bank utan förstärkningsåtgärder. En eventuell framtida plan- skild trafikplats vid anslutningen med väg 2221 och befintlig väg 45 erfordrar här omfattande förstärk- ningsåtgärder. För att något reducera förstärkningar- na är det en fördel om profilen för planerad väg 45 läggs så lågt som möjligt.

Den grundvattensänkning som kommer att föror- sakas av skärningen genom moränryggen vid väg 166, när förbifart anläggs väster om Mellerud, be- döms endast påverka den närmaste omgivningen.

Med de relativt täta jordar som randbildningen är uppbyggd av torde påverkan begränsas till några tiotal meter från skärningen.

Längre norrut är terrängen åter mycket varierande.

Berg och moräntäckt berg omger här mindre, lerfyllda dalgångar. Organisk jord förekommer också här. En större lerslätt kring Tösse bryter den kuperade terrängen. Förstärkningsåtgärder bedöms erfordras för delar av vägsträckan. Väster om korsningen med ny väg 164 behöver förstärknings- åtgärder utföras för vägbank och för den västra tillfartsrampen. Vid korsningen med Åmålsån och nuvarande väg 164 kan förstärkningar erfordras för mindre sträckor i anslutning till nya broar.

Erforderligt material till vägutbyggnaden kommer i första hand att tas inom befintligt/fastställt väg- område. Då vägen kommer att byggas ut i många etapper och under lång tid, finns det risk för att massor från sidotag kommer att krävas inom vissa etapper. Eventuellt kan även ytor för upplag krä- vas.

Förekomsten av ”surt berg”, d v s berg med sulfid- mineral, är inte studerad inom utredningsområdet.

Kemiska reaktioner mellan metallsulfid, luft och vatten har visat sig kunna leda till försurning av närlig- gande mark- och vattenområden när sådant berg sprängs och krossas och när upplag eller använd- ning av sådant material sker. Särskilda åtgärder kan i sådana fall vidtas för att förhindra negativa konsekvenser för miljön. Eventuell problematik kring berg med förhöjd sulfidkoncentration kommer att belysas närmare i kommande utredningsskeden.

Slätten norr om Frändefors där järnvägen, väg 45 och Frändeforsån går parallellt

(26)

5 Problemanalys

5.1 Allmänt

Den följande problemanalysen utgår från de transportpolitiska mål som har antagits av riksdagen 1998 och kompletterats genom riksdagsbeslut 2001. Till grund för analysen ligger det transportbehov som vägen skall tillgodose i sin funktion som en nationell transportled med betydelse även i ett internationellt perpektiv samt för regionala och mellankommunala transporter.

Nuvarande väg uppfyller som helhet inte de krav som bör ställas på en väg med sådan betydelse och stor trafikmängd. På sträckan finns flera partier med dålig framkomlighet och låg trafiksäkerhet. En mängd anslutningar av allmänna och enskilda vä- gar finns på sträckan, liksom direktutfarter från närbelägna fastigheter. Flera plankorsningar med järnvägen finns.

5.2 Alternativa transportmöjligheter

De alternativa kommunikationsslag som kan jäm- föras med biltrafiken på den sträcka förstudien omfattar är järnväg och sjöfart. Flygtrafiken är idag inget alternativ här, varken vad gäller transporter av gods eller människor. Godstransporter på Vä- nern, liksom transporter på järnvägen, är alternativ till en stadigt ökande godstrafik på väg 45. Järnvä- gen är även ett alternativ till vägtrafiken vad gäller persontrafiken. Det anslutande vägnätet, inte minst väg 45, är då i många fall viktigt för att hela resan ska fungera smidigt för tågresenären.

Flera faktorer inverkar på de olika trafikslagens möjligheter att konkurrera eller komplettera varan- dra. Om inga åtgärder görs på väg 45 innebär det därför inte med nödvändighet att järnvägs- och sjöfartstrafiken ökar. Det krävs till exempel mycket stora investeringar på järnvägen för att man ska kunna öka turtätheten. En sådan satsning på järn- vägen skulle dessutom kunna ge större konsekvenser för sjöfarten än för biltrafiken.

5.3 Trafikutveckling

I samband med flerårsplaneringen 2004-2015 har Vägverket och SIKA (Statens institut för kommu- niaktionsAnalys) redovisat en prognos för den lång- siktiga trafikutvecklingen för bl a nationella vägar i länet. Prognosens innebörd för nationella vägar i f d Älvsborgs län framgår av nedanstående tablå:

Trafiktillväxt Personbilar Lastbilar

1998-2010 40% 33%

1998-2025 71% 66%

Trafikflödet i några punkter på den aktuella väg- sträckan kan med trafikprognosen ovan som ut- gångspunkt beskrivas enligt följande:

År 1998 2010 2025

Frändefors 7400 10300 12600

Brålanda 6960 9700 11800

Mellerud 7320 10200 12400

Åmål 5040 7000 8500

Prognosen pekar på en kraftigt ökad trafikbelastning på väg 45. De problem som finns idag kommer där- för att förstärkas om inte en förbättring av vägen kommer till stånd. Detta gäller framförallt trafik- säkerheten på vissa olycksdrabbade sträckor, framkomligheten på sträckor med dålig linjeföring samt trafikstörningar i bebyggelse utmed vägen.

5.4 Tillgängligt transportsystem

• Transportpolitiskt delmål: Transportsyste- met skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

Väg 45 är något av en nord - sydlig pulsåder i väs- tra Götalandsregionen. Den är som helhet bra loka- liserad i sin sträckning mellan Vänersborg och grän- sen till Värmlands län. Den passerar genom eller intill flera av de större orterna och nås från de väst- ligare belägna samhällena i Dalsland via större all- männa vägar.

Ombyggnad till högre standard kommer att bidra till att tillgängligheten förbättras mellan de större orterna, framförallt i stråket Göteborg - Karlstad.

Godståg på Norge/Vänernbanan vid Frändefors

(27)

Transportkvalitén är idag låg sett till vägen som helhet. En ojämn vägstandard med flera stopp innebär tidsförluster och hög bränsleförbrukning. Transport- kvalitén är också låg på sträckor där lastbilar måste köra åt sidan för att släppa fram den snabbare personbilstrafiken. Lastbilstrafiken på väg 45 har under den senaste femårsperioden ökat med ca 5 %, vilket innebär att den har ökat mer än trafiken som helhet. Andelen tung trafik uppgår idag till 10-14 % av ÅDT (årsmedeldygnstrafiken), beroende av sträcka.

På Dalboslätten, som är en utpräglad jordbruksbygd uppstår, särskilt i samband med vår- och höstbruket, problem med de traktorer och andra jordbruksfordon som behöver samsas med övrig trafik på vägen.

På delen genom Vänersborgs kommun är transport- kvalitén låg framförallt p g a passagen genom Frän- derfors, plankorsning med järnvägen norr om Frän- derfors och passagen i anslutning till Brålanda.

På delen genom Melleruds kommun bidrar bl a låg vägteknisk standard på sträckan genom och kring Mellerud, två plankorsningar med järnvägen samt bropasssagen i Köpmannebro, till låg transport- kvalité.

Genom Åmåls kommun är tranportkvalitén nega- tivt påverkad av främst passagen genom Ånimskog, där hastigheten är begränsad och sträckan närmast norr därom där vägen har låg standard. Passagen i utkanten av Åmåls tätort med flera plankorsningar och hastighetsbegränsning innebär låg transport- kvalité.

Kontinuerlig förbättring av vägytor och bärighet är viktig för att ge en hög framtida transportkvalité.

5.6 Säker trafik

• Transportpolitiskt delmål: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor.

Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta.

Den omfattande och intensiva trafiken innebär att vägen upplevs som otrygg för många trafikant- grupper, inte minst för de oskyddade trafikanterna - cyklister och gående.

På den aktuella sträckan av väg 45 inträffade 25 polisrapporterade olyckor med döda och/eller allvarligt skadade personer under perioden 1997-2001, se kap 4.2 Olyckor.

Därmed förbättras även tillgängligheten mellan Västra Götalandsregionen, andra delar av Sverige och utlandet. Indirekt innebär också en standard- höjning av väg 45 ökad tillgänglighet för människor och näringsliv i Dalslands och Värmlands glesbyg- der. Därmed ökar trafikbelastningen i anslutningarna till väg 45 och satsningar på det anslutande väg- nätet kommer att behövas.

För de allra flesta har väg 45 god tillgänglighet.

Vägen kan nås direkt via ett stort antal mindre vä- gar och anslutningar direkt från många fastigheter (se kap 4.4).

Den varierande vägstandarden och plankorsningar med järnvägen, med påföljande stopp när tåg passerar, gör emellertid att framkomligheten bitvis är relativt låg. Upprepade stopp kan bl a påverka tids- åtgång och körkomfort för arbetspendlare och ge motsvarande problem för kollektivtrafikresenären och för varutransporter.

Vid högtrafikhelger uppstår ibland köbildning på vissa sträckor, vilket kan medföra att det är svårt att ta sig ut på vägen eller korsa den.

Barns förutsättningar och behov i förhållande till transportssystemens utbyggnad har särskilt upp- märksammats under senare år. För barn är det viktigt att närsamhället är tillgängligt. De barn som bor i de samhällen där väg 45 idag passerar har svårt att ta sig fram enkelt och riskfritt mellan områden på ömse sidor av vägen. Det gäller främst Frände- fors och Mellerud.

5.5 Hög transportkvalitet

• Transportpolitiskt delmål: Transportsyste- mets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

På Dalboslätten använder jordbruksfordon ofta väg 45