FÖRSTUDIE
Väg 45/70 genom Mora
Mora kommun
Objektnr: 83859300
2008-08
Titel: Förstudie. Samrådshandling, Väg 45/70 genom Mora, Mora kommun, 83859300.
Utgivningsdatum: 2008-08 Utgivare: Vägverket Region Mitt Kontaktperson: Torbjörn Karlsson
Distributör: Vägverket Region Mitt, Box 186, 871 24 Härnösand, vagverket.har@vv.se, telefon: 0771-119 119, fax: 0611-441 11
Medverkande
Projektorganisation
Projektledare: Torbjörn Karlsson, Vägverket Region Mitt
Konsult: WSP Samhällsbyggnad
Roberth Carling, uppdragsansvarig Lotta Fritz, biträdande uppdragsansvarig Mari Kågström, miljö och samhälle
Bo Asplind, trafik
Kajovision
Erik Kajo, landskap/gestaltning
Förstudie väg 45/70 genom Mora 1 Innehåll
4. mål 57
4.1 Metod för framtagande av projektmål 57 4.2 Riksdagens mål för transportpolitiken 58
4.3 Strategisk plan 58
4.4 Miljökvalitetsmål 58
4.5 Folkhälsomål 59
4.6 Kommunala mål 59
4.7 Fokusområden 59
4.8 Projektmål 59
5. T änkbara åTgärder 60
5.1 Fyrstegsprincipen 60
5.2 Beskrivning av tänkbara åtgärdskombinationer 62
5.3 Effekter och konsekvenser 65
6. m åluppfyllelse kopplaT Till TransporT -
poliTiska delmål och projekTmål 71
7. s amrådsredogörelse 73
7.1 Remissinstanser och svar 73
8. f orTsaTT arbeTe 76
8.1 Ställningstagande 76
9. k ällor 77
b ilaga 1 r emissvar
Översikt- och adresskarta 2
sammanfaTTning 3
1. b akgrund 6
1.1 Allmän beskrivning 6
1.2 Aktualitet 6
1.3 Tidigare utredningar och beslut 6
1.4 Förstudiens syfte 6
1.5 Avgränsning av förstudien 6
1.6 Vägplanerings- och väg-projekteringsprocessen 6
2. b efinTliga förhållanden 8
2.1 Stadens struktur 8
2.2 Befolkning och bebyggelse 11
2.3 Näringsliv och sysselsättning 12
2.4 Riksintressen 14
2.5 Kommunala planer och framtida markanvändning 15 2.6 Trafik och trafikanter - resor och transporter 18 2.7 Områdets allmänna karaktär – översiktlig
landskapsanalys 32
2.8 Naturmiljö 38
2.9 Kulturmiljö 40
2.10 Rekreation och friluftsliv 42
2.11 Buller 44
2.12 Luftföroreningar 45
2.13 Naturresurser 46
2.14 Byggnadstekniska förutsättningar 48 2.15 Översiktlig identifiering av risker 50
3. f unkTionsanalys av TransporTsysTemeT 54
3.1 Transportsystemets funktion 54
3.2 Tillgängligt transportsystem 54
3.3 Hög transportkvalitet 55
3.4 Säker trafik 55
3.5 God miljö 55
3.6 Positiv regional utveckling 56
3.7 Ett jämställt transportsystem 56
Översikt- och adresskarta. Utdrag från Hitta.se
70 70
45
45
Förstudie väg 45/70 genom Mora 3
Sammanfattning
Bakgrund
Mora kommun har ca 20 000 invånare, varav hälften bor i centralorten Mora. Väg 70 och E45 passerar båda ge- nom de centrala delarna av Mora.
Vägsystemet i Mora har kapacitetsproblem. Enligt Väg- verkets uppmätta trafikflöden från 2003-2006 varierade trafikmängderna mellan ca 13 000 och 16 500 fordon per årsmedeldygn på väg E45/väg70 genom de centrala de- larna av Mora. Enligt tidigare studier utgör genomfarts- trafiken en begränsad del av den totala trafikmängden.
Vilket innebär att de flesta trafikanterna har målpunkter inom Mora tätort. Turisttrafiken både sommar- och vin- tertid bidrar till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semes- terveckorna då det kommer fler besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafikmängderna in- träffar under perioden april - september.
Tidigt identifierade problemområden med dagens ut- formning av vägsystemet:
• Noretbrons utformning med två körfält samt gångba- na och gång- och cykelbana med räcke skapar en trång sektion vilket medför svårigheter för räddningstjäns- ten och ambulanstransporter.
• Ett flertal korsningspunkter längs Vasagatan och Strandgatan har dålig framkomlighet
• E45/väg 70 och järnvägens placering mellan centrum och strandområdet innebär att tillgängligt utrymme för åtgärder är delvis begränsat samt att vägarna och järnvägen utgör en stor barriär mellan centrum och området vid Saxviken
• Säkerheten för oskyddade trafikanter
• Tillgängligheten till målpunkter för främst de oskyd- dade trafikanterna
Objektet finns inte upptaget i någon investeringsplan.
Tanken med projektet från början var att upprätta en förstudie för att sedan eventuellt kunna gå vidare med en vägutredning som skulle vara klar senast hösten 2008. Anledningen till detta var att möjliggöra en kvalifi- cering av projektet till nästa investeringsplan som gäller för 2009-2019. Efter förstudiens samrådstid har Väg- verket beslutat att tillsammans med Mora kommun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsmodellen. En förbifartslös-
ning, steg 4, ingår i pågående åtgärdsplanering för åren 2010-2020. Se även Fortsatt arbete.
Befintliga förhållanden
Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4000 f.Kr. Tätorten består av ett antal byar som ge- nom historien byggts samman.
Mora ligger samlat runt centrum och bebyggelsen spri- der sig mot alla väderstreck med vattnet som naturlig gräns. Industriområdena ligger till största delen i utkan- ten av tätorten men är i vissa fall insprängda i bostads- områdena. Utanför bebyggelsen finns områden för när- rekreation där vattnet och de strandnära områdena är särskilt intressanta. Stränderna utgör tillsammans med övriga grönområden stadens grönstruktur som tillsam- mans med vägar och hus bygger upp staden.
Mora är en glesbygdskommun. Över hälften av de 20 000 invånarna bor i centralorten Mora, resten i min- dre tätorter och byar.
Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner och servicegraden kan betraktas som hög med lasarett, sko- lor, kommunal förvaltning och viss statlig administra- tion m.m. Handel och service finns framförallt i centrum och i handelsområdet Noret.
Det finns flera riksintressen inom förstudieområdet omfattande naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och kom- munikation.
I kommunens planer och visioner finns en inriktning mot att bygga fler bostäder i attraktiva områden, satsning på utveckling av handeln i både centrum och Noret samt viss förtätning av industrimark. Friluftsområden som ska utvecklas är främst Saxviken med närliggande områ- den. Vid Stranden Östra utreds nytt resecentrum och vä- gåtgärder för att få en smidig trafikmatning till området.
Trafiksystemet är en viktig förutsättning för en stads olika funktioner. I Mora, liksom i de flesta svenska stä- der, dominerar biltrafiken medan gång- och cykeltrafiken och framförallt kollektivtrafiken har en underordnad roll.
Biltrafikens huvudnät domineras av de statliga vägarna E45 och riksväg 70. I centrala Mora utgör den gemen-
samma sträckningen av dessa två vägar (Vasagatan) en
”flaskhals” för biltrafiken samtidigt som de utgör en stor barriär för gående och cyklister.
De senaste uppgifterna om rapporterade olyckor visar att de inträffade olyckorna tenderar att sprida sig till mindre lokala vägar. Den dominerande olyckstypen är, lindrigt skadade. Detta gäller både olyckor med motor- fordon och olyckor där oskyddade trafikanter är inblan- dade.
Mora tätort ligger centralt i det öppna landskapsrummet i mötet mellan Siljan, Österdalälven och Orsasjön. Resan in mot Mora centrum via E45 och väg 70 kan delas in i följande sekvenser med olika karaktär: 1. Stadsnära om- råden - en blandning av öppet landskap och bebyggelse, 2. Mellanzon – bostadsområden med bebyggelsen orga- niserad och utbyggd mot vägen, 3. Centrum – heterogent område, men med tydlig stadskaraktär, 4. Bro med vat- tenvy. Identifierade problemområden är bl.a. att E45/väg 70 utgör barriär mellan centrum och Saxviken, att väg i vissa fall dominerar upplevelsen och att centrumutveck- lingen fått stå tillbaka till förmån för utvecklingen av de större infrastrukturanläggningarna.
De viktigaste områdena för naturmiljö utgör sjöarna och älvarna med stränder och öar i Saxviken samt det geo- morfologiskt intressanta Morafältet med Hemulån samt Vinäsgraven. Även de öppna odlingslandskapen är av stort värde för den biologiska mångfalden.
De viktigaste områdena för kulturmiljö är centrala Mora med kulturhistoriska byggnader, bymiljön Färnäs och vikingabygden Orsasjön. Av stor vikt är även omkringlig- gande bymiljöer, odlingslandskap och fornlämningar.
De viktigaste områdena för turism är Vasaloppet och friluftslivet kopplat till sjöarna. För närrekreation utgör även Hemus- och Canadaområdet, Hinriksheden, Präst- holmen, Tingsnäset och Sandängena viktiga områden.
Värdet för friluftlivet på Canadaområdet, Hinriksheden och Tingsnäset samt i viss mån Sandängena kan minska i och med planer på bebyggelse, medan stränderna runt näset som utgör Stranden Östra och öarna i Saxviken kan få ökad betydelse om kommunens visioner blir verk- liga.
Vägtrafiken på genomfartsvägarna utgör några av de
största bullerkällorna och medför störningar för boende
utmed vägarna. Därtill kommer även buller från bl.a.
järnväg och flyg.
På grund av den flacka terrängen är luftmiljön generellt sett god i tätorten. Problem finns med höga bensenhal- ter, där den största källan är trafiken. Utmed de högst trafikerade vägarna kan luftföroreningarna stundvis bli höga, särskilt vid långa köer och upprepade start- och stopp.
Generellt sett har Mora god grundvattentillgång och god kvalitet på dricksvattnet. I västra delen av området finns en isälvsavlagring. I nordväst finns en kommunal vat- tentäkt. Jordbruksmark finns främst i Selja, Östnor och Färnäs, denna är viktigt för många hotade arter.
I de östra delarna är morän dominerande jordart. Längs Österdalälven dominerar isälvssediment med stråk av älvsediment närmast älven. I sydväst är jordarterna mer varierande med svallsediment av sand i de mer låglänta områdena närmast Siljan. I moränmarken ligger den normala grundvattennivån några meter under markytan.
Sedimentområdena har en förhållandevis hög permeabi- litet. Närmast strandlinjen förväntas grundvattennivån ligga i nivå med ytvattnet.
Trafiken utgör ett stort riskobjekt som kan leda till olyckor med personskada och utsläpp av miljö- och häl- sofarliga ämnen. Eftersom genomfartleden går genom staden finns flera skyddsobjekt som bostäder och inom riskzonen. Andra risker inom förstudieområdet är över- svämning av låglänta delar, ras vid främst Noretbron, kraftledningar och förorenad mark.
Funktionsanalys av transportsyste- met
Funktionsanalysen av transportsystemet har identifierat följande problem.
T illgängligT TransporTsysTem
Identifierade problem
• Tidvis dålig framkomlighet för motorfordonstrafiken utmed Vasagatan beroende på otillräcklig kapacitet i korsningarna.
• Dålig tillgänglighet för gång- och cykeltrafik i de cen- trala och halvcentrala delarna av staden beroende på att säkra och bekväma gång- och cykelvägar saknas.
• Fordonstrafiken på Strandgatan och Vasagatan utgör en barriär mellan stadscentrum och området mot Sax- viken.
• Tidvis dålig framkomlighet för utryckningstrafiken på Strandgatan, Vasagatan och Noretbron. Alternativa vägar saknas.
• Långa res- och väntetider för bussresenärer inom sta- den.
• Målpunkterna inom staden är utspridda vilket troligen medför att många korta resor görs med bil.
• På grund av dagens situation, med bl.a. avsaknad av säkra gång- och cykelvägar, skjutsas troligen många barn med bil till skola och fritidsaktiviteter.
h ög TransporTkvaliTeT
Identifierade problem
• Tidvis dålig kvalitet för motorfordonstrafiken utmed Vasagatan beroende på otillräcklig kapacitet i kors- ningarna.
• Tidvis dålig kvalitet för utryckningstrafiken beroende på köbildningar utmed Strandgatan och Vasagatan.
• Dålig kvalitet i gång- och cykeltrafiknätet i de centrala och halvcentrala delarna av staden beroende på att säkra och bekväma gång- och cykelvägar saknas.
• Låg turtäthet och krokiga linjesträckningar för buss- trafiken inom staden.
s äker Trafik
Identifierade problem
• Ett sammanhängande system av säkra gång- och cy- kelvägar saknas i de centrala och halvcentrala stads- delarna.
• Säkra passager för gående och cyklister saknas över flera av motorfordonstrafiken huvudgator.
• Trafiksignaler, som finns i flera korsningar utmed Va- sagatan, kan innebära falsk trygghet främst för gående och cyklister.
• Transporter med farligt gods leds genom staden.
g od miljö
Identifierade problem
• Höga bullernivåer i de centrala delarna av staden.
• Tidvis problem med höga halter av luftföroreningar.
p osiTiv regional uTveckling
Identifierade problem
• Den dåliga framkomligheten på Vasagatan kan på sikt påverka näringslivet i Mora negativt genom minskade möjligheter till arbetspendling och godstransporter.
• Den framtida stadsutvecklingen är av stor vikt för att Mora ska upplevas som en attraktiv stad att bo och verka i.
e TT jämsTällT TransporTsysTem
Identifierade problem
• Möjligheterna att resa med kollektiva färdmedel är små jämfört med att resa med bil.
• Bristande säkerhet, bekvämlighet och trygghet i gång- och cykeltrafiknätet missgynnar kvinnor.
• Kvinnor deltar i mindre utsträckning än män i plane- ringen av transportsystemet.
Mål
Förstudiearbetet omfattar att formulera projektspecifika mål som ska följas upp och utvärderas. Målen följer se- dan med till ett eventuellt senare skede där de ska kon- kretiseras och göras mer detaljerade.
Som underlag för formuleringen av projektmål har de transportpolitiska målen använts samt mål ur rapporten Strategisk plan 2008 - 2017. Då förstudien omfattar ana- lys av väg genom stadsmiljö har stöd tagits i de natio- nella miljökvalitetsmålen och de nationella folkhälsomå- len. Viktiga är även de kommunala mål som formulerats i den trafiknätsanalys som gjordes år 2005.
Underlagsmaterialet i form av allmänna mål och trans- portpolitiska mål har tillsammans med identifierade brister och värden utgjort grund för arbetet med att ta fram fokusområden och projektmål.
f okusområden
För att tydliggöra projektets inriktning och övergripande intention formulerade Vägverket fyra fokusområden.
• Tillgänglighet
• Trafiksäkerhet
• Stadsmiljö
• Stadsutveckling
Förstudie väg 45/70 genom Mora 5
Dessa områden ska ses som riktmärken för objektet vid kommande val av åtgärder. Var och en med koppling till ett transportpolitiskt mål, se figur 4.2 i kapitel 4. Mål.
p rojekTmål
Utifrån den process som redovisats tidigare och med tydlig koppling till de fyra fokusområdena har följande projektmål formulerats.
Förbättrad tillgänglighet
Med målet avses att vägsystemet ska utformas så att det är lättåtkomligt och användbart för alla trafikantgrup- per i samhället. Nuvarande vägsystemets barriäreffekter ska minska. Prioriterade grupper är räddningstjänst, ambulanstransporter och oskyddade trafikanter främst barn och ungdomar.
Ökad kapacitet
Med målet avses att kapaciteten i vägsystemet ska öka i förhållande till nuvarande situation.
Tryggare och säkrare trafikmiljö
Med målet avses att antalet konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafiken ska minska i förhållande till nuvarande situation. En tryggare trafik- miljö för de oskyddade trafikanterna ska skapas.
God Stadsmiljö
Med målet avses att de åtgärder som föreslås ska leda till en god stadsmiljö i Mora avseende buller, luftkvalitet och gestaltning. Hänsyn ska tas till de kulturmiljöer som finns i staden.
En hållbar stadsutveckling
Med målet avses att projektet ska ge förutsättningar för Mora att skapa en hållbar stadsutveckling avseende in- frastruktur, regional utveckling, handel och bostäder.
Tänkbara åtgärder
För att komma fram till tänkbara åtgärder inom pro- jektet har man bl.a. använt sig av Vägverkets fyrstegs- princip. Fyrstegsprincipen utgör en allmän planerings- princip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter.
1. Åtgärder som påverkat transportbehovet och val av transportsätt
2. Åtgärder som ger effektivareutnyttjande av befintligt vägnät
3. Vägförbättringsåtgärder
4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
De problem som idag finns i Mora är av en sådan omfatt- ning att problemen inte kan lösas med att bara välja åt- gärder från ett av fyrstegsprincipens analyssteg. För att understryka vikten av att åtgärder från fyrstegsprinci- pens analyssteg ett och två och för att skapa en helhets- lösning har en redovisningsmetod valts där olika åtgärd- skategorier från de olika analysstegen kombineras. Detta görs för att synliggöra vilka åtgärdskombinationer som kan vara bra lösningar. Bra lösningar är sådana som har bärning i de transportpolitiska delmålen, de beslutade projektmålen samt bidrar till att skapa en förbättrad situation i Mora.
De olika åtgärdsförslagen, effekter och konsekvenser samt hur de olika förslagen påverkar miljön redovisas i kapitel 5. Tänkbara åtgärder.
v al av åTgärder
I nästa skede av planeringsprocessen kommer åtgärder- na att utgöra ett underlag till vilka alternativ som kom- mer att redovisas och sedan konsekvensbeskrivas.
Måluppfyllelse
Med utgångspunkt från fyrstegsprincipen har en mål- uppfyllelse gjorts som är kopplad till transportpolitiska delmål och projektmål.
Åtgärder från fyrstegsprincipens analyssteg 1 kan lösa många av dagens kapacitetsproblem och bidra till en mer sammanhållen stad. Nackdelen är bl.a. att E45/väg 70 fortfarande utgör en stark barriär.
Åtgärder från steg 2 syftar till att minska samtidig trafikmängd. Styrning av tid kan bidra till en smidigare trafikssituation. Styrning av plats kan ge negativa följd- effekter i form av mer trafik i andra områden.
Genom åtgärder från steg 3 kan man öka vägens kapaci- tet vilket är positivt ur transportsynpunkt, ökad trafik- säkerhet och orienterbarhet samt bättre välkomnande.
Nackdelar som kan uppstå är intrång i dagens kvaliteter samt behov respektive generering av massor.
Åtgärder med steg 4, d.v.s. nybyggnad, delar upp tra- fiken. En ny väg kommer tidvis att ge mindre trafik på nuvarande väg och nya broar kan lösa trafikproppen vid Noretbron. En ny väg är även positivt för trafiksäkerhe- ten. Nackdelen är att den totala trafikmängden genom Mora inte minskar vilket fortsatt kan ställa till problem under bl.a. sommaren då många besökare ska till Mora och därför väljer vägen genom staden. En ny väg kan även medföra att potentiella besökare istället åker förbi Mora vilket är negativt för stadens/regionens utveckling.
Byggande av ny väg kan även innebära stora negativa konsekvenser för miljön.
Sammanfattningsvis ger en kombination av åtgärder den bästa lösningen. Vägverket tar inte ställning till val av åtgärd/kombination i förstudien utan ska tillsammans med Mora kommun besluta sig för hur och med vilken inriktning projektet ska drivas vidare efter samrådsti- dens slut.
Samråd
Under arbetet med förstudien hölls ett tidigt samråd och en utställning i november 2007 dit bl.a. allmänhe- ten inbjöds för att informeras om det pågående arbetet.
Möjlighet att lämna information och synpunkter inför förstudiens samrådshandling fanns.
I januari 2008 skickades förstudiens samrådshandling ut på remiss till olika myndigheter och instanser. Förstu- dien fanns också utställd på Mora kommun, biblioteket i Mora samt på Vägverket Region Mitts kontor i Falun.
Nio remissvar inkom. En sammanställning av dessa med Vägverkets kommentar finns att läsa i kapitel 7. Samråd.
Remissvaren återfinns i sin helhet i bilaga 1.
Fortsatt arbete
Vägverket Region Mitt har beslutat att tillsammans
med Mora kommun och Banverket utreda och samverka
kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsmo-
dellen. I samband med pågående åtgärdsplanering för
åren 2010-2020 ingår en förbifartslösning steg 4 som ett
möjligt objekt. Skulle objektet inrymmas i planperioden
kommer detta att drivas vidare med i första hand en
vägutredning och fortsättningsvis framtagande av ar-
betsplan.
1. Bakgrund
1.1 Allmän beskrivning
Mora kommun har ca 20 000 invånare, varav hälften bor i centralorten Mora. Väg 70 och E45 passerar båda ge- nom de centrala delarna av Mora. Väg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och Älvgatan i Mora är en viktig transportlänk som sammanfaller med E45 i Filipstad.
Fortsatt i förstudien ingår väg 26 i benämningen E45.
Vägsystemet i Mora har kapacitetsproblem. Enligt Väg- verkets uppmätta trafikflöden från 2003-2006 varierade trafikmängderna mellan ca 13 000 och 16 500 fordon per årsmedeldygn på väg E45/väg70 genom de centrala de- larna av Mora. Enligt tidigare studier utgör genomfarts- trafiken en begränsad del av den totala trafikmängden, vilket innebär att de flesta trafikanterna har målpunkter inom Mora tätort. Turisttrafiken både sommar- och vin- tertid bidrar till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semes- terveckorna då det kommer fler besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafikmängderna in- träffar under perioden april - september.
Tidigt identifierade problemområden med dagens ut- formning av vägsystemet är:
• Noretbrons utformning med två körfält samt gångba- na och gång- och cykelbana med räcke skapar en trång sektion vilket medför svårigheter för räddningstjäns- ten och ambulanstransporter
• Ett flertal korsningspunkter längs Vasagatan och Strandgatan har dålig framkomlighet
• E45/väg 70 och järnvägens placering mellan centrum och strandområdet innebär att tillgängligt utrymme för åtgärder är delvis begränsat samt att vägarna och järnvägen utgör en stor barriär mellan centrum och området vid Saxviken
• Säkerheten för oskyddade trafikanter
• Tillgängligheten till målpunkter för främst de oskyd- dade trafikanterna
1.2 Aktualitet
Objektet finns inte upptaget i någon investeringsplan.
Tanken med projektet har varit att utföra en förstudie
i första läget för att sedan eventuellt gå vidare med en vägutredning. Anledningen till detta är att kunna möjlig- göra att projektet kvalificerar sig till nästa investerings- plan som gäller för 2010-2019.
1.3 Tidigare utredningar och beslut
• Mora kommuns översiktsplan, 1994-07-20
• Förbifart Mora väg 45/väg 70, Lokaliseringsplan Ja- nuari 1995
• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 1998-12-02
• Arbetsplan Rv 45 - Förbifart Mora delen 2 - 3, Noret - Kråkberg, 1998-12-04
• Trafiknätsanalys Mora, förslagshandling, 27 maj 2005.
• Mora kommuns Översiktsplan juni 2006
Under slutet av 1990-talet pågick en process som ledde fram till en färdig arbetsplan för en förbifartslösning mellan E45 strax norr om Mora och väg 70 norr om Mora. Arbetsplanen fastställdes inte eftersom det sakna- des medel i den nationella planen.
1.4 Förstudiens syfte
• Att redovisa en objektiv analys av trafiksituationen i Mora
• Att ge förslag på möjliga åtgärder som förbättrar tra- fiksituationen i Mora
1.5 Avgränsning av förstudien
Förstudien har inriktas på följande områden:
• Analys av tillgänglighet, trafiksäkerhet, och miljö.
• Klarläggande av trafiksituationen genom Mora idag resp i ett 20-års perspektiv. Belysning av trafikström- marnas start- och målpunkter för olika delsträckor genom Mora samt trafikens tidsmässiga variationer över dygn, vecka, år
• En analys enligt fyrstegsprincipen av olika åtgärder som kan påverka dessa trafikströmmar i syfte att för- bättra måluppfyllelsen enligt Vägverkets Strategisk
plan 2008-2017, samt en bedömning av åtgärdernas effekt
Förstudiens geografiska utredningsområde avgränsas enligt karta 1.1.
1.6 Vägplanerings- och väg- projekteringsprocessen
Förstudien är det första steget i Vägverkets fysiska planering. Huvudsyftet med förstudien är att den skall utgöra en bra plattform för det fortsatta planeringsarbe- tet med projektet. För att förstudien skall uppfylla syftet krävs att:
• Det ges goda möjligheter till samråd, information och förankring
• De problem och behov som konstaterats studeras och redovisas
• De värden och kvalitéer som identifierats studeras och redovisas
• Tydliga projektmål med koppling till utförd bristanalys utarbetas
• Tänkbara åtgärder redovisas
Förstudien skall också utgöra ett underlag till länsstyrelsen när de tar beslut om betydande miljöpåverkan.
Förstudien visar på om projektet ska avfärdas, drivas vidare i en mer djupgående vägutred- ning eller om arbetspla- nens projektering kan påbörjas.
Figur 1.1, Vägverkets planeringsprocess
Förstudie väg 45/70 genom Mora 7
Karta 1.1. Förstudieområdets avgränsning
2. Befintliga förhållanden
2.1 Stadens struktur
S ammanfattning
Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling.
Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4000 f.Kr. Tätorten består av ett antal byar som genom historien byggts samman.
Mora ligger samlat runt centrum och bebyggelsen spri- der sig mot alla väderstreck med vattnet som naturlig gräns. Industriområdena ligger till största delen i ut- kanten av tätorten men är i vissa fall insprängda i bo- stadsområdena. Utanför bebyggelsen finns områden för närrekreation där vattnet och de strandnära områdena är särskilt intressanta. Stränderna utgör tillsammans med övriga grönområden stadens grönstruktur som till- sammans med vägar och hus bygger upp staden.
Kapitlet grundar sig på kartstudier och fältbesök.
Mora är organiserat som ett H (se karta 2.1) där näset mellan Siljan och Österdalälven utgör mitt. Genom cen- trala Mora går Strandgatan - Vasagatan (E45/väg 70) som tillsammans med järnvägen utgör en barriär mellan centrum och Siljans strand. Bebyggelsen strålar ut från Mora centrum och ligger företrädesvis norr om Strand- gatan-Vasagatan.
Nyare stadsutveckling har inneburit större handelseta- bleringar vid Noret vilket i viss mån utgör samlingsplats för östra Mora. Industriområden och större industrier är i princip placerade på fyra olika områden; Örjanstäppan, Täppan, Östnor och vid Siljanssågen. Från Mora järn- vägsstation går Dalabanan mot Borlänge, Inlandsbanan norrut via Noret och Älvdalsbanan västerut via Morkarl- by. Industrispår går söderut till industriområdena vid Örjastäppan och Lomsmyren.
g rönStruktur i Staden
Grönstrukturen bygger tillsammans med vägar och hus upp staden. Grönområdena kan utgöras av stora och små naturområden såsom sjöar, bäckar och stränder, områden med mer struktur som parker, alléer, skol- och kyrkogårdar, privata trädgårdar och bostadsgårdar samt gröna restytor med natur eller kulturprägel.
Av de centrumnära områdena för Mora framstår följande grönområden som viktiga och har stor betydelse för Mora som plats, se karta 2.2:
• Stranden/Saxviken (med visionen Saxviken och utveck- ling av grönområden med bad/fritidsnyttjande).
• Holmarna i Saxviken (Klubbholmen mm.)
• Prästholmen
• Hemusområdet
• Sandängarna
• Noret, norra området
• Vatten och närområden till Orsasjön, Siljan och Öster- dalsälven.
S tadenS hiStoria
Namnet Mora kommer från det gamla ordet "mor" som betyder ungefär "tätare skog på fuktig mark". Tätorten består av ett antal byar som genom historien byggts samman såsom Utmeland, Morkarlby, Hemus och Mora- Noret. Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveck- ling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrak- ten redan från 4000 f.Kr.
I trakten runt om Mora har man hittat belägg att orten var bebyggd redan vid vendeltiden (år 600 e.Kr.). Bebyg- gelsens läge vid Österdalälvens mynning vid Siljan antas ha spelat en viktig roll för handel och transport av varor.
Marken kring Mora är mycket järnrik, och gravar från omkring år 1000 vittnar om en rik kulturbyggd. Bygdens ekonomin grundades på myrjärnshanterning, pälsjakt och fiske.
Då inte mycket har nedtecknats om Moras historia före 1500-talet är det svårt att veta exakt när Mora blev en egen socken. Mora omnämns för första gången 1325, men troligtvis så organiserades Mora socken redan under 1200-talet, då äldsta delarna av Mora kyrka härör från denna tid. Dokument visar på att både Mora och de när- liggande byarna Sollerön och Färnäs troligen bildades under andra hälften av 1200-talet.
År 1520 kom Gustav Vasa till Mora flyendes ifrån de danska knektarna.
I slutet av 1700-talet startades en produktion av de berömda moraklockorna i byn Östnor utanför Mora.
Produktionen växte snabbt och under 1800-talet tillver- kades uppemot 50 000 moraklockor. När efterfrågan av klockor minskade på 1860-talet, började man istället att ställa om produktionen till symaskiner. Efterhand kon- kurrerades dock symaskinerna från Mora ut av billigare maskiner från andra länder. Istället fick produktion av andra metallprodukter ta över. FM Matsson började med att gjuta söljor, pinglor och selbeslag, men har under senare tid blivit känt för sina vattenkranar. I slutet av 1800-talet började Frost sin produktion av moraknivar i Östnor. I slutet av 1800-talet uppluckrades städernas handelsprivilegier vilket gynnade handeln i Mora. Tre nya järnvägslinjer förband också Mora med Vänern i sö- der, Orsa (och sedemera Inlandsbanan) i norr samt Bor- länge, Falun och Gävle i öster.
År 1893 inrättades municipalsamhället Mora Strand
i Mora kommun. Detta bröts ut 1908 och blev Mo-
rastrands köping. År 1959 återförenades Mora lands-
kommun och Morastrands köping under namnet Mora
köping. Vid kommunreformen 1971 bildades Mora kom-
mun av köpingen samt landskommunerna Sollerön,
Våmhus och Venjan, vilka bestått som oförändrade kom-
muner sedan 1863.
Förstudie väg 45/70 genom Mora 9
Karta 2.1 Stadsstruktur, centrala delarna av förstudieområdet. Cirklarna representerar endast områdenas geografiska utbredning. För arbetsplatser med mer
än 50 anställda se karta 2.10
Karta 2.2 Grönstruktur, centrala delarna av förstudieområdet.
Förstudie väg 45/70 genom Mora 11 2.2 Befolkning och bebyggelse
S ammanfattning
Mora är en glesbygdskommun. Över hälften av de 20 000 invånarna bor i centralorten Mora, resten i mindre tätorter och byar.
Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns översiktsplan samt miljö- och naturvårdsplan.
Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner. Delom- rådet Mora tätort omfattar idag förutom Mora centrum (Morastrand eller Stranden) även Sandängarna, Noret, Vinäs och Mora-Siljan flygplats samt Kråkberg, Öna, He- mus och Östnor.
Mora är en glesbygdskommun. Kommunen har ca 20 000 invånare, varav ungefär hälften bor i centrala Mora. Största närliggande by är Färnäs med knappt 1000 invånare, sedan följer Vika, Selja-Långlet, Vattnäs med ett hundratal invånare och Norra Kråkberg där det en- dast finns ett fåtal fasta boende, se karta 2.3.
Enligt rapporten Marknadsförutsättningar för handeln i Mora från september 2007 har Mora haft en i stort sett negativ befolkningstillväxt båda när det gäller kärna och omland sedan 1995, men med en viss positiv utveckling under åren 2002 till 2005. Under 2006 sjönk befolknings- tillväxten återigen till ett negativt värde. Enligt över- siktsplanen finns det i Mora färre ungdomar mellan 20 och 30 år och barn under fem år jämfört med riksgenom- snittet. Personer i övre medelåldern, det vill säga perso- ner över 50 år, är överrepresenterade.
Karta 2.3. Schematisk bild där cirklarna visar befolkningsmängd i närliggande byar. I Mora tätort bor ca 10 000 personer. Mora tätort omfattar idag förutom Mora centrum även Sandängarna, Noret, Vinäs och Mora-Siljan flygplats och Kråkberg, Öna, Hemus och Östnor.
(Källa: Översiktsplan för Mora kommun)
2.3 Näringsliv och sysselsättning
S ammanfattning
Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner och servicegraden kan betraktas som hög med lasarett, sko- lor, kommunal förvaltning och viss statlig administra- tion mm. Handel och service finns framförallt i centrum och i handelsområdet Noret.
Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns över- siktsplan.
Näringslivet i Mora kommun kännetecknas av mångfald och variation. Det finns cirka 1800 företag registrerade i Mora kommun. De största arbetsplatserna finns inom kommunal- och landstingsverksamheten där Mora lasa- rett utgör den största arbetsgivaren. Därefter följer ett flertal verkstadsindustriföretag där Östnor Production AB utgör den enskilt största arbetsgivaren. En viktig gren är även turismen som i Siljansområdet omsätter närmare 1,75 miljarder (år 2003).
V ård och räddningStjänSt
I Noret ligger Mora lasarett. Mora tillhör närsjukvårds- området norra och västra Dalarna. Upptagningsområdet innefattar även skidanläggningarna i Sälen och Idre.
Akutsjukhuset är öppet dygnet runt. Vid Saxnäs ligger ett särskilt boende. Räddningstjänsten är idag placerad vid södra infarten längs väg 45. En flytt planeras till Sand- ängena runt år 2010, vid platsen för nuvarande skjutba- nan, p.g.a. av att lokalerna är utdömda ur arbetsmiljö- synpunkt.
S kola och barnomSorg
För förskolor och förskoleklasser – årskurs 9 finns tre centra (rektorsområden); Molkarlby, Stranden och No- ret. Vid år 2010 planeras Strandens skola att läggas ner.
Moras gymnasieskola, S:t Mikael, har program där hela riket är upptagningsområde. Riksintag görs för skid-, skidorientering och hockeyprogram. I Utmelandsskolan är Resursskolan (särskolan) lokaliserad. Centralt i Mora finns ett lärcentrum (vuxenutbildning) som fungerar som en samlingsplats och länk mellan högskola/kom- mun. Inom förstudieområdet finns sammanlagt sex sko- lor och tjugoen förskolor.
k ommerSiell SerVice - h andel
Handeln i Mora är främst lokaliserad till centrum, med Kyrkogatan som huvudaffärsgata, och Noret. Det stora antalet turister i Siljansområdet ger underlag för en han- del som ligger långt högre än riksgenomsnittet.
I centrum finns utbud av detaljister, restauranger och hotell, kontor, banker, post och systembolag samt apotek.
Handeln är främst inriktad mot dagligvaruhandel och detaljhandel.
Handelsetableringen i Noret har vuxit fram under senare tid och har störst omsättning. Här finns både detaljhan- del som kläder, och sällanvaruhandel som möbler.
Dessutom finns två närservicecenter med matvaruhan- del/kiosk i Täppan/Tuvan respektive Hånåkni.
ö Vrig SerVice
I centrala Mora finns kommunal förvaltning, huvudbib- liotek, biograf m.m. Den statliga administrationen repre- senteras i Mora av polis, arbetsförmedling, fastighets- bildningsmyndighet, lokal skattemyndighet, tingsrätt samt försäkringskassa.
Foto 2.1 Vy söderut mot Noret köpcentrum från E45.
Foto 2.2 Kyrkogatan i centrum.
Förstudie väg 45/70 genom Mora 13
Karta 2.4 Handel, vård, service, skola och förskola i de centrala delarna av förstudieområdet
2.4 Riksintressen
SAMMANFATTNING
Det finns flera riksintressen inom förstudieområdet omfattande naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och kom- munikation.
Nedanstående beskrivning av områdena är samman- fattningar av de riksintressebeskrivningar som finns hos länsstyrelsen.
I förstudieområdet finns riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 6 § och 4 kap 2 §. Riksintressena beskrivs mer ut- förligt under avsnitten Trafik och trafikanter, Naturmil- jö, Kulturmiljö och Friluftsliv. Utpekade Natura 2000-om- råden saknas inom förstudieområdet. Karta 2.5 visar förstudieområdets läge i förhållande till riksintressena.
r ikSintreSSen enligt miljöbalken 3 kap 6 §
Områden som omfattas av miljöbalken 3 kap 6 § har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. De ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan på- tagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Siljan – Skattungen är riksintresse för naturmiljö.
Morafältet är riksintresse för naturmiljö.
Orsasjön är riksintresse för kulturmiljö.
Färnäs är riksintresse för kulturmiljö.
Dalabanan är riksintresse för kommunikation.
Väg 70 och E45 är riksintressen för kommunikation. För väg 70 gäller olika värdekärnor norr och söder om Mora.
Från Mora och söderut ingår väg 70 i det nationella stamvägnätet. Norr om Mora har vägen särskild bety- delse för den regionala trafiken då den bl. a. är en viktig förbindelse till turistområden.
Planerade riksintressen
Det finns planer på att delar av centrala Mora ska utgöra riksintresse för kulturmiljövården. Kommunens och läns- styrelsen är inte överens om avgränsningen.
r ikSintreSSen enligt miljöbalken 3 kap 6 §
och 4 kap 2 §
Hela förstudieområdet ingår i Siljansområdet som är riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6 § och riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2 §. I riksintressen enligt 4 kap 6 § ska turismens och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet, främjas.
Karta 2.5 Förstudieområdets läge i förhållande till omgivande riksintressen.
Förstudie väg 45/70 genom Mora 15 2.5 Kommunala planer och framtida
markanvändning
S ammanfattning
I kommunens planer och visioner finns en inriktning mot att bygga fler bostäder i attraktiva områden, sats- ning på utveckling av handeln i både centrum och Noret samt viss förtätning av industrimark. Friluftsområden som ska utvecklas är främst Saxviken med närliggande områden. Vid Stranden Östra utreds nytt resecentrum och vägåtgärder för att få en smidig trafikmatning till området.
Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns översiktsplan samt samråd som hållits med Stadsarki- tektkontoret om detaljplaner, visioner mm.
Förstudieområdet omfattas av Översiktsplan för Mora kommun från juni 2006. En stor del av Mora centrum omfattas även av Mora centrumplan – Fördjupad över- siktsplan för del av Mora tätort. Centrumplanen vann laga kraft 1991. Syftet med planen var att utreda hur Mora centrum på sikt kunde utvecklas. En av huvudfrå- gorna var vilken exploatering som bör medges i de cen- trala delarna samt hur parkeringsfrågorna löses. Denna plan fortsätter att gälla förutom för de delar som ingår i Vision Saxviken samt för delen Bs 1A Stranden Östra.
Vision Saxviken, se karta 2.6, bygger på markanvänd- ningsprogrammet för Saxviken som antogs år 2000 av kommunfullmäktige och som ger en samlad bild av hur Saxviksområdet kan utvecklas i framtiden. Kvaliteter som finns i området kring Saxviken bör stärkas och utnyttjas bättre både sommar- och vintertid med mer ak- tiviteter året runt. De främsta tillgångarna är områdets centrala läge och närheten till vatten och öar.
Några av de åtgärder som föreslås är att:
• Gångstråken runt Saxviken byggs ut och osamman- hängande stråk kompletteras.
• Nya bryggor, båtplatser och eventuellt en marina med gästhamn och strandcafé/restaurang kan utvecklas utmed stranden.
Översiktsplan för Mora kommun juni 2006
91
8 D e lo m rå d e n B s
Bs 1A Stranden Östra
Kommunstyrelsen har den 15 april 2003 § 99 tagit beslut om en översyn av markanvänd- ningen inom en del av det smala näset öster om kyrkan i centrala Mora.
Förändring av pågående markanvändning har aktualiserats främst på grund av planerad ned- läggning av högstadieundervisningen vid Strandens skola samt med anledning av intentioner att godstrafiken flyttas från bangårdsområdet.
Allmänna intressena inom Bs 1A-området finns översiktligt redovisade i den inledande beskriv- ningen till Bs 1-området.
Framtida mark och vattenanvändning: Hänsyn ska tas till de allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer som finns inom området. Nedanstå- ende ställningstaganden ska ligga till grund för framtida ändringar av detaljplaner samt andra beslut som gäller ändring av mark- och vatten- användningen i området. Föreslagna förändring- ar redovisas på karta Bs1A Stranden Östra.
Innehåll
• Befintliga park-/gräs-/skogsområden bör underhållas bättre. En park kan anläggas väster om det nya bo- stadsområdet i den sydvästra delen av Saxviksområ- det.
• Badplatsområdet byggs ut med toaletter, parkering och kiosk/servering.
Karta 2.6 Vision Saxviken. Källa: Mora kommuns översiktsplan 2006.
Markanvändningsprogrammet har även kompletterats med det nu aktuella förslaget för Stranden Östra, se karta 2.7. Kommunstyrelsen har 2003 tagit beslut om en översyn av markanvändningen inom en del av det smala näset öster om kyrkan i centrala Mora. Förändring av pågående markanvändning har aktualiserats främst på grund av planerad nedläggning av högstadieunder- visningen vid Strandens skola samt med anledning av intentioner att godstrafiken kan komma att flyttas från bangårdsområdet. Där mark friläggs vid Stranden skola kan exempelvis en evenemangs-/sporthall anläggas. I de
västra delarna av Mora järnvägsstations bangårdsom- råde utreds för närvarande en lokalisering av ett nytt Resecentrum samt in-/och utfart till området. Dit ska persontransporter för järnvägs- och busstrafik samt taxi samlas. Om godstrafiken flyttas från bangårdsområdet finns planer på bostäder samt en utveckling av befintlig strandpromenad.
Inom förstudieområdet finns ett stort antal gällande de- taljplaner. Många av detaljplanerna är delvis inaktuella vad gäller detaljeringsgrad och storleken på byggrätter.
Byggrätterna är dessutom i stort sett nyttjade.
För att kunna få en överskådlig bild av tänkt utveckling ges följande sammanfattning av planerna och visionerna, se karta 2.8.
Visionen för Saxviken är att området utvecklas för att bättre kunna nyttjas för rekreation och friluftsliv.
Stranden Östra ger möjlighet till ett nytt resecentrum väster om nuvarande järnvägsstation som ska bli en knutpunkt för buss, tåg och taxi. Till detta kommer åt- gärder på befintligt vägnät. Vid nuvarande Strandens skola planeras centrumområde, dock ej handel.
Efterfrågan på tomter ökar i Mora och ett flertal detalj- planer för bostäder håller på att tas fram. Till främsta delen handlar det om bebyggelse av nya områden. En del- vis ny trend är ett ökat krav från de bostadssökande om attraktivt läge och en tendens att bosätta sig permanent i fritidsområdena. Följande områden är aktuella: Cana- daomårådet, Sandängena, Tingsnäsudden, Noret norra och Hinriksheden.
I utkanten av Mora centrum har kommunen iordning- ställt industrimark. Industriområdena är utbyggda med vägar, industristickspår m.m. för att möjliggöra snabba etableringar. Industrimark till försäljning finns på Heden i Noret samt vid Örjastäppan och Vattumyren i Utmeland.
Det finns även planer på förtätning av industriområdet i Täppan och ett nytt handelsområde i östra delen av Noret. Enligt kommunens beräkningar kommer en full utbyggnad av Noret att generera ytterligare 9 000 fordon per dygn till området
I centrum planeras en utbyggnad för handel, kontor och bostäder, vilket skulle ge ett tillskott på 2000 fordon per dygn enligt kommunens beräkningar. För att kunna ta hand om det ökade behovet av parkeringar i centrum kommer nuvarande bussterminal göras om till parkering (om resecentret blir verklighet).
Det finns två förslag till lokalisering av helikopterplatta, kommunens och landstingets.
I Hemusområdet planeras ett kommunalt naturreservat.
Det pågår även en utredning av ett riksintresse för kul- tur i centrala Mora.
I översiktsplanen finns även vägreservat för de alterna- tiva sträckningar av väg E45 och väg 70 som togs fram i lokaliseringsplanen från 1995.
Översiktsplan för Mora kommun juni 2006
93
8 D e lo m rå d e n B s
Nuvarande grönyta på Saxnäs som används som tillfällig parkering under Vasaloppsveckan kommer att mer än halveras i och med planerad bostadsutbyggnad. Alternativa tillfälliga park- eringsplatser kan anordnas på Sandängarna.
Lokalisering av planerade bostäder ska beakta översvämningsrisker (grundläggning på lägst 164,5 m ö h). Även risk för buller och vibra- tioner från järnvägsområdet ska beaktas.
De fastigheter som ligger inom områden belägna mellan Älvgatan och Österdalälven, vilka har en markanvändning som avviker från gällande detaljplan, bör saneras och utnyttjas för bostads- bebyggelse.
Kommersiella områden föreslås enbart inom fastigheter med redan befintliga etableringar.
Nuvarande stationshus med omgivningar föreslås dock utnyttjas kommersiellt den dag resecentrum kan förverkligas.
Befintliga kommersiella utnyttjanden av lokaler inom redovisat Centrumområde bedöms kunna bibehållas.
Befintligt gatunät med bl a vägarna 45/26 och 70 föreslås bibehållas med två undantag, Prost- gatan, som föreslås övergå till Centrumområde, och västra delen av Tingsnäsvägen, som föreslås
läggas igen, under förutsättning av att ny väg- /järnvägsöverfart omedelbart väster om planerat nytt resecentrum genomförs.
Nya lokala vägsträckningar föreslås för tillfarten till Resecentrum samt ny sträckning av
Tingsnäsvägen öster om Wasastugan.
Två nya cirkulationsplatser längs vägarna 70 och 45/26 föreslås dels öster Strandens skola, dels vid Centrumkyrkan.
En strandpromenad längs Saxvikens och Öster- dalälvens stränder finns delvis anlagd inom och angränsande till området. En sammanhängande gångvägsförbindelse från Kajområdet till Präst- holmen via Broåkern föreslås byggas ut längs stränderna.
Större grönområden, både av parkkaraktär och som naturområde redovisas längs Saxviks- stranden.
Kommunens nya badplats/fritidsområde eta- bleras vid och invid Tingsnäs. Badplatsen före- slås kompletteras med bryggor och service- byggnader.
Genom den ändrade markanvändning på Strandens skola, nya cirkulationsplatser samt etablering av ett nytt resecentrum skapas
Förslag till framtida markanvändning för Bs1A Stranden Östra Innehåll
Karta 2.7 Förslag till framtida markanvändning för Bs1A Stranden Östra. Källa: Mora kommuns översiktsplan 2006.
Förstudie väg 45/70 genom Mora 17
Karta 2.8. Kommunala planer, centrala delarna av förstudieområdet.
2.6 Trafik och trafikanter – resor och transporter
S ammanfattning
Trafiksystemet är en viktig förutsättning för en stads olika funktioner. I Mora, liksom i de flesta svenska städer, dominerar biltrafiken medan gång- och cykeltra- fiken och framförallt kollektivtrafiken har en underord- nad roll.
Biltrafikens huvudnät domineras av de statliga vägarna E45 och riksväg 70. I centrala Mora utgör den gemen- samma sträckningen av dessa två vägar (Vasagatan) en
”flaskhals” för biltrafiken samtidigt som de utgör en stor barriär för gående och cyklister.
De senaste uppgifterna om rapporterade olyckor visar att de inträffade olyckorna tenderar att sprida sig till mindre lokala vägar. Den dominerande skadeföljden är lindrigt skadade gällande både olyckor med motorfor- don och olyckor där oskyddade trafikanter är inblan- dade.
m ålpunkter
Huvuddelen av de offentliga och kommersiella service- inrättningarna är lokaliserade till stadsdelarna Centrum och Noret. Viktiga målpunkter redovisas i karta 2.10.
Resor kan delas in i olika kategorier kopplat till olika målpunkter. Följande målpunkter för respektive kategori bedöms vara av störst vikt:
Mål för turistresor:
Centrum Noret
Vasaloppsmuséet Zornmuséet Zorn gammelgård Kyrkan
Mora Parken/Campingplatsen Busstation
Järnvägsstation Flygplatsen
Mål för besöksresor:
Bostadsområden
Mora lasarett/särskilt boende Mål för tjänsteresor:
Större arbetsplatser Mora kommun
Mora lasarett/särskilt boende Mål för arbetsresor:
Centrum Noret
Industriområden
Mora lasarett/särskilt boende Skolor
Förskolor
Järnvägsstation Busstation
V ägnät
Genom centrala Mora går Strandgatan och Vasagatan (väg 70/45). Tillsammans med Älvgatan, Kaplansgatan, Bastubacksgatan, Hantverkaregatan, Fridhemsgatan, Morkarlbygatan och Oxbergsvägen är de viktiga för kom- munikationerna i Mora. De är samtidigt de mest trafike- rade gatorna i centrala Mora. Vägnätet för transporter i Mora framgår av karta 2.6.1.
I centrala Mora finns förutom de två större statliga vä- garna E45 och väg 70 (Vasagatan och Strandgatan) fyra allmänna vägar, väg 1012 (Oxbergsvägen), väg 1233 (Vasagatans östra del från Mora kyrka och fram till väg 1012), väg 1234 väg vid Mora järnvägsstation samt väg 70.04, en del av väg 70 från korsningen Älvgatan/ Bad- stubacksvägen - Kaplansgatan.
Karta 2.9.
Vägnätet och
hastighets-
begränsningar i
centrala delarna
av förstudie-
Förstudie väg 45/70 genom Mora 19
Karta 2.10. Målpunkter i de centrala delarna av förstudieområdet
Arbetspendling Mora kommun 2005
Borlänge Falun Gagnef Hede- mora
Leksand Ludvika Malung Orsa Rättvik Säter Vansbro Älvdalen Summa
Utpendling till 70 170 - 10 60 - 40 210 80 20 170 830
Inpendling från 10 120 10 - 130 20 60 910 310 10 50 330 1960
Pendlingsnetto -60 -50 +10 -10 +70 +20 +20 +700 +230 +10 +30 +160 +1130
Tabell 2.2. Pendlingsresor till och från Mora
Bild 2.1. Pendlingsströmmar redovisade från Mora kommuns översiktsplan
a rbetSpendling
I Mora kommun förvärvsarbetade cirka10 500 personer 2005 (SCB 2007).
Mora kommun har en omfattande nettoinpendling av arbetskraft. Pendlingsresorna till och från kommunen består både av dag- och veckopendlingsresor. Dagpend- ling sker främst från orter inom Dalarnas län.
De viktigaste pendlingsresorna visas i tabell 2.1 och 2.2.
Av tabell 2.2 framgår att det är ca 1130 fler som pend- lar till Mora från andra kommuner än som pendlar från Mora.
Mora kommun har en omfattande nettoinpendling av arbetskraft. Största delen av inpendlingen kommer från Orsa kommun, även inpendlingen från Rättvik och Älv- dalen är stor. Utpendling sker förutom till ovanstående kommuner även till Falun, Borlänge, Malung, Leksand samt Stockholm.
Översiktsplan för Mora kommun juni 2006
19
4 A llm ä n n a i n tr e ss e n
4.2 Näringsliv och arbetsplatser
Bland Moraföretagen går förnyelse och tradition hand i hand. I alla svenska hem finns någon produkt från Mora – en vattenkran, en kniv, en stege eller Sverigesymbolen framför andra, Dalahästen.
Arbetsvandringar till så kallade herrarbeten främst i mellersta delen av landet kan spåras till- baka till 1500-talet. Denna tradition har sanno- likt lagt grunden till det förindustriella hantverk som i sin tur till stor del givit upphov till dagens industrier.
Den industriella traditionen är stark. Det började med Moraklockor redan på 1700-talet. Men det var under andra hälften av 1800-talet som indu- strin verkligen tog fart. Mässing bearbetades på olika sätt och de första vattenkranarna leverera- des. I slutet av 1800-talet började knivproduk- tionen och sedan var grunden lagd.
Näringslivet idag
Näringslivet i Mora kommun kännetecknas av mångfald och variation. Avsaknaden av ett stort och dominerande företag, gör att sårbarheten för strukturkriser är liten.
År 2003 hade F M Mattsson och Mora Armatur närmare 80 procent av den svenska marknaden för vattenkranar. Knivar, isborrar m m produ- ceras av Mora of Sweden. AB Wibe är ledande
inom affärsområdet stegar, master och
kabelförläggningsmateriel. Huvuddelen av det svenska mobiltelefonnätet är byggt med master från Wibe.
Andra företag har utvecklats inom värme- och ytbehandling, verktygstillverkning och lego- produktion, vilket sammantaget skapar en stark verkstadsindustri.
Det natursköna läget och kulturella traditioner har skapat underlag för en omfattande turism som i Siljansområdet omsätter närmare 1,75 miljarder (år 2003). Den ger i sin tur underlag för en handel som ligger långt högre än riks- genomsnittet.
Det finns cirka 1800 företag registrerade i Mora kommun. De största arbetsplatserna finns inom kommunal- och landstingsverksamheten. Där- efter följer ett flertal verkstadsindustriföretag.
Pendlingsmönster
Mora kommun har en omfattande nettoinpendl- ing av arbetskraft. Nettoinpendlingen utgjordes 2002 av drygt 800 personer och har även under de senaste 15 – 20 åren dessförinnan legat på ungefär samma nivå.
Största delen av inpendlingen (cirka 48%) kommer från Orsa kommun, även inpendlingen från Rättvik och Älvdalen är stor. Utpendling sker förutom till ovanstående kommuner även till Falun, Borlänge, Stockholm och Göteborg.
Arbetspendling till och från Mora Innehåll
Arbetspendling Mora kommun 2005
Stockholm
Utpendling till 80
Inpendling från 40
Pendlingsnetto -40
Tabell 2.1. Pendlingsresor till och från Stockholm
Förstudie väg 45/70 genom Mora 21
T RAFIKFLÖDEN
Vägverket genomför regelbundna mätningar av trafi ken på det statliga vägnätet. De senaste mätningarna som är gjorda år 2003-2006, redovisas i karta 2.11.
Av mätningarna framgår att trafi ken på E45/väg 70 (Vasagatan) genom Mora uppgår till cirka 16 500 for- don per årsmedeldygn, varav cirka 1 150 är tung trafi k.
Denna vägsträcka, som omfattar delen mellan centrum och Noret, är den högst belastade vägen i Mora. Dessa trafi kmängder är höga för att var en relativt liten tätort med ca 10 000 invånare inom tätorten. På Strandgatans centrala delar (E45) är trafi ken cirka 13 600 fordon per årsmedeldygn.
Den tunga trafi ken utgör 5-7% av den totala trafi ken på de statliga vägarna inom Mora tätort. Utanför tätorten är andelen tung trafi k 9-10% av den totala trafi ken på de statliga vägarna. Att procenttalen varierar beror på att det inom tätorten är en högre andel lokal personbilstra- fi k än utanför tätorten.
Enligt uppgifter från Mora kommun och Vägverket bidrar turisttrafi ken både sommar- och vintertid till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semesterveckorna då det kommer fl er besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafi kmängderna inträffar under pe- rioden april - september.
Under perioden 2003-2006 har trafi ken på E45/väg 70 genom Mora ökat med cirka 6% vilket motsvarar en årlig ökning på cirka 1,6%. Den tunga trafi ken har under sam- ma period ökat med cirka 10%, vilket motsvarar en ök- ning med cirka 2,6% per år. På övriga statliga vägar inom tätorten har trafi kökningen varit mindre (2-4% under perioden). Detta tyder på att den lokala trafi ken står för en stor del av den ökning av trafi ken på Vasagatan. En- ligt Vägverkets regionala prognos för Dalarna förväntas personbilstrafi ken öka med 0,8% per år fram till år 2020 medan lastbilstrafi ken förväntas öka med 1,6% per år.
Från 2020 och framåt förväntas personbilstrafi ken öka med 1,1% per år och lastbilstrafi ken med 1,6% per år.
För perioden 2006-2020 motsvarar detta en ökning av trafi ken med 12% för personbilar och 39% för lastbilar.
För perioden 2006-2040 förväntas trafi kökningen bli 37%
för personbilar och 73% för lastbilar.
!
!
!
!
! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
! !
!
!
!
!
! !
!
!!
!!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
Siljan Orsasjön
Vasagatan
Str an d g
0 250 500 1 000 1 500 m 70
45
45/70
26/45 1012
947
4370 (500) (06)
70
10060 (760) (06)
5700(540) (06) 16480 (1150)
(06)
5780 (500) (06)
6530 (340) (06)
1680 (120) (04) 4120 (340)
(06)
3490 (330) (06)
2340 (90)
(03) Årsmedeldygsntrafik
Uppmätta trafikflöden år 2003-2006 XXX = antal fordon
(XXX) = varav tung trafik (XX) = uppmätt år 8290 (870)
(06)
13630 (890) (06) 7170 (440)
(06)
5110(340) (06)
Extern genomfartstrafik till 6 - Östnor från punkt 5, 7-10
Karta 2.11. Uppmätt trafi k år 2003-2006, fordon per årsmedeldygn För E45/väg 70 (Vasagatan)
genom Mora innebär prog- nosen att trafi ken kommer att öka från 16 500 fordon per årsmedeldygn år 2006 till ca 23 000 fordon per årsmedeldygn år 2040. An- talet lastbilar kommer att öka från 1 150 till ca 2 000 fordon per årsmedeldygn.
Planerad utbyggnad av No- rets handelsområde (ca 25 000 kvm handelsyta) för- väntas medföra att trafi ken på E45/väg 70 (Vasagatan) ökar med ytterligare ca 6 000 fordon per dygn.
Det är sannolikt att utbygg-
naden av E4 förbi Uppsala
har påverkat trafi ken på väg
70 genom Mora. Det fi nns i
nuläget dock inget underlag
som bekräftar detta. Ytterli-
gare trafi kmätningar krävs
för att denna påverkan ska
kunna bedömmas.
Genomfartstrafik
Med syfte att kartlägga genomfartstrafi ken på det stat- liga vägnätet i Mora har en särskild trafi kundersökning genomförts i oktober 2007. Undersökningen genomfördes i form av en så kallad nummerskrivning i vilken fordon som passerar två mätpunkter inom ett visst tidsintervall registreras. Resultatet av nummerskrivningen redovisas i vidstående fi gurer och tabell.
Anmärkning
Genomfartstrafi ken redovisas som antal fordon per var- dagsmedeldygn i oktober 2007. Veckomedeldygnstrafi ken i oktober är ca 6% högre än årsmedeldygnstrafi ken. Var- dagsmedeldygnstrafi ken är ca 10 % högre än veckomedel- dygnstrafi ken. Motsvarande normalvärden för genomfar- ter är 10% respektive 5%.
Extern genomfartstrafik
Med extern genomfartstrafi k avses trafi k som passerar genom Mora tätort utan att stanna.
Undersökningen visar att den externa genomfartstrafi ken på Vasagatan under mätperioden uppgick till cirka 2 700 fordon per vardagsmedeldygn, vilket motsvarar cirka 14 % av den totala trafi ken.
De största genomgående trafi kströmmarna är :
• E45 söder-E45 norr (cirka 690 fordon)
• väg 70 söder-väg 70 norr (cirka 550 fordon)
• väg 70 norr-E45 norr (cirka 380 fordon)
• E45 söder-väg 70 söder (cirka 360 fordon)
Av undersökningen framgår att trafi ken inom tätorten till övervägande del utgörs av lokal trafi k. På Vasagatan är cirka 86% av trafi ken av lokal karaktär.
I fi gur 2.1, 2.2 och tabell 2.3 redovisas genomfartstrafi - ken och vardagsmedeldygnstrafi k för varje mätpunkt.
Tabell 2.3. Extern genomfartstrafi k på de statliga vägarna i Mora, antal fordon per vardagsmedeldygn vecka 42 år 2007 Mätpunkt
nr Väg 5 6 7 8 9 10 Summa
genomfart
Total trafi k Genomfart %
5 Riksväg 70 Norr - 185 279 86 176 58 784 2 290 34
6 E45 Norr 195 - 186 112 425 115 1 033 3 170 33
7 Riksväg 70 Söder 275 206 - 102 179 74 836 2 270 37
8 Sollerövägen 46 111 43 - 10 15 225 1 150 20
9 E45 Söder 119 266 181 30 - 63 659 2 180 30
10 Oxbergsvägen 37 57 74 10 82 - 260 960 27
Summa genomfart 672 825 763 340 872 325
Total trafi k 2 390 3 140 2 140 1 140 2 210 960
Genomfart % 28 26 36 30 39 34
Genomfart Vasagatan 470 619 577 214 604 189 2675
Totalt Vasagatan 19 500
Genomfart % 14
Figur 2.1. Extern genomfartstrafi k på de statliga vägarna i Mora, antal fordon per vardagsmedeldygn vecka 42 år 2007
!
!
!
!
! ! ! ! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! ! !!!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! ! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
