• No results found

REDOVISNING AV EDENS KVALITET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "REDOVISNING AV EDENS KVALITET"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REDOVISNING AV EDENS KVALITET

Läsåret 2019 - 2020

(2)

Innehållsförteckning

sidan

Hur arbetar Eden med sitt systematiska kvalitetsarbete? 3

Årsschema över Edens systematiska kvalitetsarbete 4

Nyckeltal 5

Vår inne- och utemiljö 6

Våra samarbetspartner 6

Tillsyn och inspektion 7

A. Mål 7

B. Utvärdering 7

C. Arbetsformer och arbetssätt 8

D. Resultat och måluppfyllelse 9

E. Analys och slutsatser 11

F. Utvecklingsmål 12

G. Nya prioriterade mål 13

(3)

Hur arbetar Eden med sitt systematiska kvalitetsarbete?

På Edens förskola, skola och fritidshem arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett instrument för att säkra och utveckla förskolans, skolans och fritidshemmets kvalitet.

Kvaliteten på Eden rör de förutsättningar verksamheten ges. En annan viktig del är hur det pedagogiska arbetet genomförts samt med vilken måluppfyllelse/kunskapskrav uppdraget i läroplanen utförts. Det är läroplanerna Lpfö 18 och Lgr11 som styr det pedagogiska

arbetet. Målen att sträva mot/uppnå anger inriktning på vad Edens förskola, skola och fritidshem skall arbeta för och sträva mot/uppnå när det gäller det enskilda barnets utveckling och lärande.

Kvalitetsarbetet skall kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av:

VAR ÄR VI?

Kunskap om uppdraget och om nuläget VART SKA VI?

Tolka mål och skapa kriterier HUR GÖR VI/UPPFÖLJNING?

Planera och genomföra UTVÄRDERING

Följa, analysera, reflektera och lära ÅTGÄRDER

Planera för förbättring

Redovisningen av vår kvalité vänder sig:

Inåt – den egna verksamheten Utåt – föräldrar och allmänhet Uppåt – kommunen, skolverket

De allmänna råden disponeras utifrån områden som har betydelse för kvaliteten i förskolan, skolan och fritidshemmet enligt följande:

 Förutsättningar – handlar om förskolans, skolans och fritidshemmets styrning och ledning, personalens kompetens, personaltäthet, barngruppens storlek och

sammansättning, lokaler, material och miljö.

 Arbetet i förskolan, skolan och fritidshemmet – vad sker i processer som äger rum i förskolans, skolans och fritidshemmets pedagogiska verksamhet i förhållande till målen i läroplanen. Viktiga faktorer är personalens förhållningssätt, arbetssätt och samspel med barnen/eleverna, samarbetet med föräldrarna och utformningen av den pedagogiska miljön.

 Måluppfyllelsekvalitén på den pedagogiska verksamheten bedöms utifrån måluppfyllelse och verksamhetens förutsättningar.

(4)

Målet att sträva mot är att hitta en röd tråd mellan kvalitetsredovisning och verksamheten.

Det är viktigt att vi har ett system för uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och kvalitet för att veta om och hur verksamheten uppfyller de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen. Därefter måste en bedömning göras och ställning tas till vilka åtgärder som behövs för att förbättra kvaliteten i förskolan, skolan och fritidshemmet.

Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras som ett stöd i arbetet med

kvalitetsutvecklingen och för att synliggöra verksamhetens måluppfyllelse samt behov av utveckling. För att utveckla kvaliteten är det nödvändigt att föra dialog om förutsättningar, förskolans, skolans och fritidshemmets arbete och måluppfyllelse mellan föräldrar (enkät till föräldrarna), barn/elever, personal (enkät till elever och personal), styrelseledamöter och politiker.

Årsschema över Edens systematiska kvalitetsarbete

Som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet har ett årsschema utarbetats så att inga delar missas.

Januari

 Revidering av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling – skola och fritidshemmet.

 Barnkonferens för förskolan.

Mars

 Redovisning av observation av undervisningen.

 Trygghetskartläggning för förskolan.

Maj

 Kvalitetsenkäter ut till vårdnadshavare, elever och personal.

 Djupintervjuer med vårdnadshavare vart annat år.

 Uppföljning av trygghet och trivsel för skolan.

Juni

 Kartläggning av förskolans verksamhet.

 Sammanställning och utvärdering av kvalitetsenkäterna, utvärdering av vårterminen förskolan, skolan och fritidshemmet lämnas in till rektor.

 Överlämning mellan förskolan till F-klassen.

Augusti

 Handlingsplan och prioriterade mål ställs upp – konferenser för förskolan, skolan och fritidshemmet.

 Revidering av likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling, förskola.

 Överlämningar för samtliga klasser från F-klass till årskurs 6.

November

 Trygghet och trivselenkät för skolan och kartläggningen för förskolan.

 Sociogram för förskolan, skolan och fritidshemmet.

December

 Utvärdering av HT för förskolan, skolan och fritidshemmet lämnas in till rektor.

(5)

Löpande under året sker dessutom arbete med kompetensutveckling, finplanering, observationer, reflektioner, pedagogisk dokumentation, föräldrasamtal, gruppsamtal med barn och elever samt var fjärde vecka deltar specialpedagog på skolans arbetslagsmöte (F-3, 4-6 och fritidshemmet) då genomgång av elever sker.

Det fortlöpande arbetet med vårt systematiska kvalitetsarbete sker av utsedda

kvalitetspiloter. I gruppen ingår en från förskolan, en från fritidshemmet, en från skolan och rektor själv.

Nyckeltal

Edens förskola, skola och fritidshem i Höör

Nyckeltal 2019/2020 2018/2019 2017/2018

Antal

barn i förskolan 35 41 40

Antal elever i förskoleklass

20 20 18

Antal

elever i år 1-6

111 114 107

Antal inskrivna elever på fritidshemmet

Ca 70 Ca 70 Ca 70

Antal

pedagogtjänster på förskolan

3 förskollärare 300%

1 Ateljerista 100%

2 barnskötare 200%

1 husmor 50%, hösten 2019

4 förskollärare 300%

2 barnskötare 200%

1 resursped. 100%

1 husmor 50%

3 förskollärare 300%

1 fritidsledare 100%

2 barnskötare 200%

1 resursped. 100%

Antal

pedagogtjänster i f-klass – 6

1 förskollärare 70%

1 lärare fritidshem 40%

3 st 1-3 lärare 280%

4 st 4-6 lärare 370%

1 fritidsledare 50%

1 snickare 30 % 1 textillärare 30%

1 musiklärare 20%

5 resurspedagoger 300%

1 specialpedagog 100%

1 förskollärare 60%

1 barnskötare 50%

5 st 1-3 lärare 500%

4 st 4-6 lärare 340%

1 fritidsledare 40%

1 snickare 30 % 1 textillärare 30%

1 musiklärare 20%

4 elevassistenter 305%

1 specialpedagog 100%

1 förskollärare 60%

1 barnskötare 50%

5 st 1-3 lärare 500%

4 st 4-6 lärare 340%

1 fritidsledare 40%

1 snickare 30 % 1 textillärare 30%

1 musiklärare 20%

4 elevassistenter 305%

1 specialpedagog 100%

Antal

pedagogtjänster

fritidshemmet

1 lärare på fritidshem 60%

1 fritidsledare 50%

1 lärare 10%

3 barnskötare 120%

2 resurspedagoger 80%

2 fritidsledare 110%

1 lärare 40%

1 förskollärare 40%

1 barnskötare 50%

1 assistent 30%

2 fritidsledare 110%

1 lärare 40%

1 förskollärare 40%

1 barnskötare 50%

Antal

servicetjänster 1 skolchef tillika rektor 100%

1 administratör /bitr rektor 100 % 1 IT-tekniker 30%

1 kock 100%

1 kock 50%

2 lokalvårdare 100%

1 skolsköterska 8%

1 vaktmästare 50%

1 kurator 5%

Skolan hyr in läkare och psykolog.

1 rektor tillika förskolechef 100%

1 administratör /bitr rektor 100 % 1 IT-tekniker 30%

1 kock 100%

1 kock 50%

1 lokalvårdare 75%

1 skolsköterska 8%

1 vaktmästare 50%

1 kurator 5%

Skolan hyr in läkare och psykolog.

1 rektor tillika förskolechef 100%

1 administratör /bitr rektor 100 % 1 IT-tekniker 30%

1 kock 100%

1 kock 50%

1 lokalvårdare 75%

1 skolsköterska 8%

1 vaktmästare 50%

1 kurator 5%

Skolan hyr in läkare och psykolog.

(6)

Vår inne- och utemiljö

Förskolan

Förskolan bedriver sin verksamhet i två byggnader som har gemensam hall och kontor.

 Avdelning Månen har ett stort allrum, tre mindre rum, eget kök, tre toaletter, personaltoalett och hall/tvätt.

 Avdelning Solen har ett allrum, två mindre rum, pentry, två toaletter och hall.

När ”sexårsgruppen” träffas på vårterminen, en gång i veckan så används ett klassrum på skolan och en gång i veckan utnyttjas församlingshemmets motionsrum.

Alla barn delas in i mindre grupper; Frö, Groddarna, Knopparna och Blommorna från kl 9.00 – 11.00, fyra dagar i veckan.

Förskolan använder ”baksidan” av prästgården samt baksidan av förskolan vid deras utevistelse men även närmiljön kring Eden.

Skolan

Förskoleklassen vistas i fritidshemmets lokaler med ett allrum, tre mindre rum, hall och tre toaletter och en personaltoalett. Idrotten bedrivs i församlingshemmets motionslokal. På

”utestunderna” använder f-klassen framsidan av prästgården.

Klass 1 och 2 har sina klassrum på övervåningen och klass 3 - 6 på nedervåningen i prästgården och de har tre hallar med toaletter. Träslöjd bedrivs i den nyinköpta

fastigheten på Centralgatan. Musiklektioner bedrivs på Musikskolan och ämnet kultur i stora salen (matsalen) på fritidshemmet. Idrottslektionerna bedrivs november till mars i hyrd idrottshall (Kubelidens idrottshall) för klass 3 – 6 och för klass 1-2 motionsrummet i församlingshemmet. Under april till oktober hyrs Jeppavallen. Vid simlektionerna har vi tillgång till simhallen i Höör.

På rasterna används skolgården på framsidan. ”Gröningen” med fotbollsplan utanför församlingshemmet används också regelbundet för rastverksamheten.

Fritidshemmet

Fritidshemmet bedrivs i egen byggnad. Fritidshemmet består av en nedervåning med allrum, tre mindre rum, ett ”skaparrum”, tre toaletter och en personaltoalett. Övervåningen består av stor sal (matsalen) och ett skolkök. Fritids använder sig av framsidan av

prästgården på Eden och närmiljön kring Eden.

Eden generellt

Eden har ett uteklassrum (ett tält) med ”bord” och ”stolar” för 60 personer.

Detta ”klassrum” används av alla verksamheterna på Eden.

Våra samarbetspartner

Svenska Kyrkan i Höör

 1 diakon som finns med i Edens krisgrupp

 församlingspedagog har haft andaktsstunder med F-klassen

 skolkör som leds av kyrkomusiker Höörs kommun

 Nätverksträffar med BUP och IFO 2 ggr/år (har utgått p g a coronapandemin)

 Musikskolan

6

(7)

Tillsyn och inspektion

 Höörs kommuns Miljö- och byggmyndighet utförde livsmedelskontroll på skolköket den 16 oktober 2019.

 Skolinspektionen genomförde deras skolenkät november 2019.

A. Mål

Prioriterade mål för läsåret 2019 - 2020

1. Förskolan: Att förbättra matematikområdet inom framförallt problemlösning och benämning av former och inom No - området med utforskandet av kemiska processer och fysikaliska fenomen.

2. Skolan: Att elever och föräldrar känner till målen.

Att eleverna upplever studiero på lektionerna.

3. Fritidshemmet: Att matsituationen är trivsam och värdefull.

B. Utvärdering

Genomförda utvärderingar är kopplade till de prioriterade målen.

Förskolan

Förskolans personal har gjort sin egen utvärdering av verksamheten. Föräldrar har deltagit i Edens kvalitetsenkät och gett synpunkter i enkäterna. Personalen har även lämnat in utvärdering och en beskrivning av deras arbetssätt för att uppnå de prioriterade målen.

Förskolans kartläggning används som ett verktyg för att utvärdera det gångna läsåret.

Skolan

På skolsidan har svaren i enkäterna från elever, föräldrar och personal varit ett hjälpmedel för utvärdering av våra prioriterade mål. Ämnesansvarig lärare lämnar in en utvärdering på hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven. Lärarna har även lämnat in

utvärdering och en beskrivning av deras arbetssätt för att uppnå de prioriterade målen.

Hösten 2019 var elevhälsan i alla klasser för att undersöka trygghet och trivsel i skolan med en minienkät. Uppföljning av detta gjordes av utsedda representanter av elevhälsan då de hade samtal med lilla likabehandlingsgruppen samt slumpmässigt utvalda elever.

Fritidshemmet

Fritidshemmets personal har gjort sin egen utvärdering av verksamheten och föräldrar samt elever på fritids har gett synpunkter i enkäterna. Personal har även lämnat in utvärdering och en beskrivning av deras arbetssätt för att uppnå de prioriterade målen.

(8)

C. Arbetsformer och arbetssätt

Metoder och arbetssätt som valts för att åstadkomma de redovisade målen:

Förskolan:

Att förbättra matematikområdet inom framförallt problemlösning och benämning av former och inom No - området med utforskandet av kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Förskolan har haft ca 6 veckor med ett matematikprojekt där de har arbetat med matematikens olika delar. Under läsåret har de även arbetat med matematiken genom att väga, mäta, räkna, spela, läsa matematiska frågeställningar och problem, jobbat med former, antalsuppfattning, konstruerat, rumsuppfattning, designat och mönster.

De har även arbetat med ett NO-projekt ca 6 veckor där de har utforskat hållbar utveckling, experimenterat och utforskat konstruktion.

Skolan:

Att elever och föräldrar känner till målen.

Under detta läsår har lärarna varit tydligare med att lyfta målen före samt efter lektion med eleverna samt involverat eleverna att själv repetera målen. Lärarna har bl a använt sig av små whiteboards (där det framgått vad, hur och varför), ”lektionens mål”, matriser,

konkreta elevexempel, samtal med helklass och enskilda elever om vad och varför, klassvärdar som läst upp målen, checklistor för att få möjlighet till självbedömning och kamratbedömning.

Lärarna upplever att de blivit tydligare med att informera om målen i sina veckobrev samt att de lyft målen under föräldramöte. Några lärare upplever att samarbetet med andra lärare/klasslärare blivit bättre då de har delgett varandra vilka mål de arbetar mot inför veckobrev eller liknande.

Att eleverna upplever studiero på lektionerna.

De flesta lärare upplever att de har haft mer samtal kring studiero i sina klasser. Flera lärare har använt sig av ”trappmodellen”, delat gruppen och utnyttjat grupprum,

rörelsepauser, ”skiftarbete”, classroomscreen, lugn start, erbjudit hörselkåpor eller dylikt, varierat arbetssätt, pling vid sorl, markering av inträdet i klassrummet, ”trafikskylten” (röd, gul, grön), timer, belöningssystem och veckomöte med enskild elev och dess

vårdnadshavare. Några lärare upplever dessutom att de har varit noggrannare

med arbetet kring reglerna samt utvärdering av dessa. Två lärare anser inte att de har behövt arbeta extra med studiero då de har haft tydliga förväntningar och återkommande struktur.

Fritidshemmet:

Att matsituationen är trivsam och värdefull.

Fritidshemmet har under läsåret 2019/2020 arbetat med att hitta olika sätt att förbättra matsituationen för frukost och mellanmål. På frukosten har personalen delat upp eleverna så att förskoleklass äter i sitt klassrum och övriga har ätit i stora salen/matsalen.

På mellanmålet har de jobbat med att få en lugn och trivsam matsituation genom att bland annat gör olika happenings under vissa mellanmål. Till exempel suttit framför en brasa (på projektorn) och ätit på golvet, läsmellis, filmmellis, samtalsmellis och under vårterminen har vi haft fler mellanmål utomhus. De har även kontinuerligt pratat med eleverna om vikten till rekreation och återhämtning på mellanmål.

Under vårterminen har avdelning Vatten jobbat med olika mellisrum i matsalen där en pedagog har ansvar för samma elevgrupp.

(9)

D. Resultat och måluppfyllelse

Måluppfyllelse, en bedömning av vilken mån verksamhetens prioriterade mål har uppnåtts:

Förskolan:

Att förbättra matematikområdet inom framförallt problemlösning och benämning av former och inom No - området med utforskandet av kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Förskolepersonalen anser att barnen har större medvetenhet om olika matematiska begrepp och termer. Barnen formulerar och löser matematiska problem tillsammans och med personalen. De kan se ett större intresse och medvetenhet om matematiken som finns i förskolans miljö. Förskolans kartläggning visade att de specifika prioriterade målen uppnåddes.

Skolan:

Att elever och föräldrar känner till målen.

Lärarna upplever att eleverna blivit mer medvetna om målen och vad de skall lära och somliga elever har själv tittat tillbaka på målen vid större arbetsområden. Några lärare anser att eleverna blivit tryggare med vilka förväntningar som finns på lektionen genom samtal och modellande. Repetitionen av målen tycker en del lärare har gett god effekt.

Några vårdnadshavare påpekar att veckobreven har blivit tydligare.

Under rektorns verksamhetsobservationer syns det att arbetet med förtydliga målen för eleverna hade blivit bättre.

Siffrorna i årets kvalitetsenkäten visar på en positiv utveckling gällande att föräldrarna känner till målen från 71,67% till 88,57%. Likaså visade enkäten på att eleverna känner till målen från 77,52% till 88,16%.

Att eleverna upplever studiero på lektionerna.

En hel del lärare upplever att det blivit stor förändring i deras klasser gällande studieron.

Grupperna har i stort upplevts tryggare och mer medvetna om reglerna även då de

självfallet behöver påminnas. Någon lärare märker störst förändring när man har möjlighet att dela klassen. Någon lärare poängterar att val av aktivitet klart spelar roll för studieron och att vi ju vill att eleverna ska interagera samt att vi skall kunna ge muntlig återkoppling i ett och samma rum. Siffrorna förbättrades betydligt med ökning på ca 20% dock är vi inte i hamn, då lärarna anser att detta är ett ständigt pågående arbete och utifrån siffrorna har vi även valt att göra detta till ett utvecklingsmål.

Fritidshemmet:

Att matsituationen är trivsam och värdefull.

Resultatet visar på ett mycket gott arbete med det prioriterade målet. Siffrorna från kvalitetsenkäten visar på att 90,91% upplever att matsituationen har blivit bättre då fjolårets resultat visade på 67,07%.

Personalen på fritidshemmet upplever att matsituationen på båda avdelningarna har blivit bättre. Framför allt upplever personalen på Vatten att efter de startat med att dela upp i

”olika rum” så har eleverna fått ett helt annat lugn.

(10)

Måluppfyllelse i förhållande till nationella målen/lokala arbetsplanen

Minst 90 % av eleverna i årskurs 1, 2, 4 och 5 bör vara på väg mot de godtagbara

kunskapskraven förutom årskurs 1 i Svenska som skall ligga på 100% och i årskurs 6 skall 100 % klara de godtagbara kunskapskraven.

Årskurs 3 skall 100 % klara de godtagbara kunskapskraven i ämnen som svenska, matematik, No och So och i de resterande ämnen 90 %.

Ämne Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6

Svenska 98,67% 87,15% 100,00% 96,67% 97,64% 100,00%

Matematik 98,58% 93,77% 97,78% 94,42% 89,00% 100,00%

Engelska 100,00% 97,00% 100,00% 100,00% 96,40% 100,00%

No 100,00% 100,00% 100,00% X X X

Biologi X X X 95,00% 97,50% 100,00%

Kemi X X X 95,00% 95,00% 100,00%

Fysik X X X 95,00% 96,25% 100,00%

Teknik 100,00% 100,00% 100,00% 93,33% 95,00% 100,00%

So 100,00% 100,00% 100,00% X X X

Samhällskunskap X X X 97,00% 97,88% 100,00%

Historia X X X 96,25% 96,02% 100,00%

Religion X X X 98,00% 96,47% 100,00%

Geografi X X X 96,25% 94,70% 100,00%

Spanska X X X X X 100,00%

Tyska X X X X X 100,00%

Bild 100,00% 94,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00%

Hemkunskap X X X X 100,00% X

Musik 100,00% 100,00% 99,17% 100,00% 98,89% 100,00%

Idrott 100.00% 98,28% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00%

Slöjd X X 95,56% 93,00% 89,24% 100,00%

Sammanlagda %

satsen 99,69 % 96,69 % 99,25 % 96,66% 95,62% 100,00%

I årskurs 1 är resultatet i ämnet svenska på 98,67 %, då elev fortfarande har svårt att läsa och skriva. Elev har och kommer att få extra insatser av specialpedagog.

I årskurs 3 i ämnet matematik har resultatet blivit 97,78 % p g a att några elever haft svårt för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med

tillfredsställande resultat samt problemlösning. Åtgärdsprogram har upprättas för dessa elever där extra insatser vidtas av specialpedagog.

I årskurs 5 i ämnet matematik har resultatet blivit 89% då några elever har svårt med det mesta i matematiken. Åtgärdsprogram har upprättas för dessa elever där extra insatser vidtas av specialpedagog.

Nationella proven

Årets nationella prov genomfördes inte p g a coronapandemin. Skolverket fattade beslut om att ställa in alla nationella prov under perioden från och med 30 mars och resten av våren, till och med den 30 juni.

(11)

Betyg

Elevers terminsbetyg på våren år 2018, 2019 och 2020och anges i %

Ämne Betyg A Betyg B Betyg C Betyg D Betyg E Betyg F

Vårterminen 18 19 20 18 19 20 18 19 20 18 19 20 18 19 20 18 19 20

Bild 6 10 13 16 10 20 62 65 54 16 10 13 0 5 0 0 0 0

Engelska 32 0 13 26 30 13 18 30 34 12 25 7 12 5 33 0 5 0

Hemkunskap X X X X X X X X X X X X X X X X X X

Idrott 12 0 27 16 30 7 38 30 26 22 30 20 12 5 20 0 5 0

Matematik 6 0 20 28 5 0 38 20 40 16 50 7 12 25 33 0 0 0

Musik 28 0 40 22 0 0 22 55 33 28 30 20 0 10 7 0 0 0

Biologi 24 0 13 32 10 13 32 45 40 12 40 27 0 0 7 0 5 0

Fysik 24 0 13 32 10 26 32 45 27 12 30 27 0 10 7 0 5 0

Kemi 24 0 0 32 10 13 32 45 47 12 40 13 0 0 27 0 5 0

Geografi 0 0 13 62 15 7 38 55 47 0 25 26 0 0 7 0 5 0

Historia 24 0 0 32 10 13 32 65 54 6 25 13 6 0 20 0 0 0

Religion 16 5 0 26 30 13 32 45 34 26 15 46 0 5 7 0 0 0

Samhälls-

kunskap 6 5 13 44 10 7 50 50 40 0 25 20 0 10 20 0 0 0

Slöjd 16 5 33 44 35 33 16 55 20 12 0 14 12 5 0 0 0 0

Svenska 16 0 7 50 30 20 28 55 40 6 10 20 0 5 13 0 0 0

Teknik 6 0 20 36 5 0 26 50 33 26 25 40 6 15 7 0 5 0

Spanska X 0 7 X 10 35 X 25 15 X 10 7 X 0 7 X 5 0

Tyska X 10 15 X 15 7 X 20 7 X 5 0 X 0 0 X 0 0

Antalet elever år 2018 var 18 st, år 2019 20 st och år 2020 15 st. Detta gör att en elev år 2018 är 6 %, år 2019 är 5 % och år 2020 är 7 %. X = har ej haft ämnet.

E. Analys och slutsatser

Här i vår rapport redovisar vi de prioriterade målen som uppkom efter den genomförda kvalitetsenkäten 2019-2020. Efter årets resultat kommer vi även fram till nya prioriterade mål som kommer att gälla för våra olika verksamheter på Eden under 2020-2021. Efter kvalitetsenkäten är gjord görs det en analys och nya prioriterade mål upprättas.

Handlingsplan upprättas i augusti månad och samtidigt upprättas det en handlingsplan efter personalens utvärderingar. I juni månad görs en kartläggning av förskolans arbete och därefter upprättas det en handlingsplan. Detta kommer att ske kontinuerligt under hela året och redovisas på hemsidan.

Många av våra prioriterade mål har uppnåtts med god marginal.

Förskolans prioriterade mål att uppnåtts som visats i deras kartläggning samt i deras utvärdering av de prioriterade målen. I utvärderingen beskriver personalen arbetet med deras projektveckor som ett arbetssätt som är omtyckt och fungerande. Barnen visar på en fördjupad kunskap genom att benämna former, synliggöra matematiska problem och lösa dem och visade stor fascination för NO experimenten. Barnen utvecklade ett stort intresse för kopplingen mellan fysik, kemi och hållbar utveckling.

(12)

Fritidshemmets arbete med att förbättra matsituationen har slagit väl ut. Personalen skriver i deras utvärderingar att framförallt mellanmålet har blivit lugnare och eleverna vet vad som gäller. Den stora skillnaden är att personalen delade in i olika rum och att samma personal äter med samma elever.

De olika ”happenings” som skett vid olika tillfällen har också varit en bidragen orsak till upplevelsen av trivsam och lugnt mellanmål.

Lärarna på skolan har arbetat medvetet och konsekvent med studieron samt att tydliggöra målen för elever och vårdnadshavare. Vi kan se att målen blivit tydligare för framförallt eleverna vilket resulterat i att de blivit mer medvetna. Dock finns det utvecklingsmöjligheter gällande att nå ut till vårdnadshavare.

När det gäller studieron ser vi att det blivit stor förändring och då framförallt i vissa klasser.

Klasserna upplevs i stort tryggare och att reglerna är mer inarbetade. Studieron gynnas av att det är mer än en vuxen i klassen då detta ger möjlighet att dela klassen i halvklass eller mindre grupp. Som beskrivet ovan är arbetet med studieron grundläggande och ett

ständigt pågående arbete därför har vi valt att ha detta som ett fortsatt utvecklingsmål.

F. Utvecklingsmål

Kvalitetsredovisningsgruppen, personal och styrelsen anser att ett utvecklingsmål för skolan är att elever på skolan skall uppleva studiero på lektionerna. Detta område hamnade över 15 % gränsen, med 19,86%. Vi kan även se att 15,25% inte upplever att skolarbetet är lustfyllt. Vi har valt att ta bort frågan om lustfyllt lärande, då vi anser att frågan om skolarbetet är intressant och roligt motsvarar denna. Vi ser att 9,81% anser att skolarbetet inte är intressant och roligt och då siffrorna var annorlunda gällande lustfyllt lärande och därmed ett utvecklingsmål, så väljer vi att ta bort frågan och inte ha det som utvecklingsmål.

Från förskolans svar i enkäten framkom det att tre st (15%) som svarade instämde i huvudsak att utemiljön inte är stimulerande för barnen. Då det framkom genom

kommentarerna att förskolans utemiljö behöver en uppfräschning kom vi fram till att detta skulle bli ett utvecklingsmål.

G. Nya prioriterade mål

Efter genomgång av sammanställningen av enkätsvaren finns det områden som behöver förbättras. Varje verksamhet får ett till två prioriterade mål att jobba med under läsåret 2020-2021.

Vi har tidigare beslutat, att när man slår samman graderingen 1 och 2 från enkäten (1=instämmer inte alls och 2= instämmer till viss del) och om det överstiger 20 % blir det område som behöver ses över. Vi ser även på de områden som hamnar mellan 15-20%.

I vår kvalitetsenkät för förskolan låg inget område över 20%.

Utifrån förskolans utvärdering kan vi se att personalen skulle behöva utveckla dokumentationen kring det enskilda barnets utveckling och därför väljer vi i kvalitetsgruppen att detta som ett prioriterat mål för förskolan.

På skolsidan fanns inget som hamnade över 20% men efter enkäten besvarades så uppkom det på skolan några incidenter kring nationalitet/etnicitet. Vi valde att gå åt detta på olika sätt och i samtal i personalgruppen blev det tydligt att vi inte ser att Eden riktigt representerar den mångfald som Sverige i stort gör.

(13)

I förskolans kartläggning framkom det att personalen inte arbetat med ”förståelse av värdet att bo i ett samhälle präglat av mångfald” (Lpfö18). I Lgr11 står det ”....främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.

Utifrån detta så ser kvalitetsgruppen att vi bör arbeta aktivt med mångfald och därför väljer vi att ha detta som ett prioriterat mål för förskola, fritidshem och skola 20/21.

För fritidshemmet visar kvalitetsenkäten även på att inget hamnade över 20%. Under fritidshemmets utvärdering framkom det att personalen vill hitta tydligare rutin och struktur på att använda bloggen i Tyra-appen för att öka vårdnadshavarnas insyn och därmed delaktighet. Vi i kvalitetsgruppen väljer att fritidshemmet därför ska ha även detta som ett prioriterat mål.

Vi kan se att det på förskolan efterfrågas en större variation gällande frukosten, lunch och mellanmålet. Köket behöver se över detta.

Edens prioriterade mål för läsåret 2020-2021

1. Förskolan: Att öka förståelsen av värdet att bo i ett samhälle präglat av mångfald.

Att utveckla dokumentationen kring det enskilda barnets utveckling.

2. Skolan: Att öka förståelsen av värdet att bo i ett samhälle präglat av mångfald.

3. Fritidshemmet: Att öka förståelsen av värdet att bo i ett samhälle präglat av mångfald.

Att hitta tydligare rutin och struktur på att använda bloggen i Tyra- appen.

Edens kvalitetspiloter 2019-2020

_______________________________________ Mathias Martinsson – Förskolan

_______________________________________Emma Götulf – Skolan

_______________________________________Mikael Sparrhult - Fritidshemmet

Höör, augusti 2020

Skolchef tillika rektor Kent Karlsson

References

Related documents

Tanken var att få en robust metod som kunde bestämma den 3D-geometri som finns inbäddad i bildpar av samma punkter och använda denna information till grund för

We will study which impact user factors have on the decision-making process of IT managers, within municipalities, when it comes to migrate or integrate into using open

Dränering: En väl fungerande dränering innebär bla tidigare sådd, mindre risk för markpackning och förbättrad infiltration!. Vi tar upp hinder och möjligheter att komma

Här verkar det som om Stina egentligen menar att det är mycket jämställt för denna flicka och att man absolut inte gör någon skillnad mellan pojkar och flickor, utan även

Det kan till exempel handla om att elever får vara med och välja hur skolan ska arbeta mot trakasserier och kränkningar, får sitta med vid anställningsintervjuer av nya

Förskolan hämtar inspiration från Reggio Emilia och har som mål att vara stimulerande och utmanande för barns utveckling och lärande.. Viktigast är en trygg

55 Som lärare bör man kunna inhämta information om sina elever på olika sätt inte bara genom att föra en muntlig dialog utan även ha alla sina sinnen öppna. Genom

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE. Grupparbete den 26:e