1
Likabehandlingsplan
Rolfstorps skola 7-9 2020/2021
Likabehandlingsplanen innehåller:
• Plan mot kränkande behandling
• Dokumentation av främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
• Riktlinjer och rutiner
2
Inledning
Alla människor har lika värde och samma rättigheter. Skolans demokratiska uppdrag skall utgöra grunden för all verksamhet och principen ska gälla alla på skolan.
Vår ambition är att göra allt vi kan för att vi ska ha ett trivsamt klimat med arbetsro i skolan.
Om det trots detta skulle uppstå problem, så önskar vi på Rolfstorp och Skällinge skolor att du som elev eller vårdnadshavare alltid hör av dig.
Som elev på Rolfstorp och Skällinge skolor har du rätt att känna dig säker och trygg. Du har rätt att bli respekterad för den du är och du har rätt att bli sedd och lyssnad på. Du har rätt till kunskaper och färdigheter och du har rätt att få vara med och påverka ditt arbete och miljön på skolan. Du har rätt att få vistas i en trivsam skolmiljö, där alla känner sig trygga och får studiero.
Som elev förväntas du att medverka till att tiden på Rolfstorp och Skällinge skolor blir en positiv upplevelse för alla elever som går på skolan.
Lagar och bestämmelser
Det är förbjudet att diskriminera eller på annat sätt kränka ett barn eller en elev i förskolan, grundskolan, grundsärskolan eller fritidshemmet. Det finns lagkrav att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och en skyldighet att utreda omständigheterna när personal får kännedom om att någon elev utsatts för kränkningar.
Förskolan, grundskolan och grundsärskolan måste bedriva aktiva åtgärder för att motverka och förhindra kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.
Arbetet med likabehandling samt motverkan av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras i:
• Skollagen 6 kap (2010:800)
• Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)
• Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
• Läroplanen
• Barnkonventionen
Lagstiftningen gäller för all verksamhet som bedrivs i skola, förskoleverksamhet och inom pedagogisk omsorg och syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet.
Skollagen (2010:800) 6 kap. §§ 6-8)
Målinriktat arbeteHuvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
3 Plan mot kränkande behandling
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det finns en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder för att för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. Arbetet innebär att
• undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.
• analysera orsaker till upptäckta risker och hinder.
• vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas.
• följa upp, utvärdera och dokumentera det arbete som utförs.
Definitioner
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Sedan januari 2015 är bristande tillgänglighet också en grund för diskriminering. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en
jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.
Ett uppträdande som kränker någons värdighet av sexuell natur kallas för sexuella trakasserier. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.
4 Både trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är ett exempel på en systematisk och återkommande kränkande behandling.
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är viktig att tänka på att individens upplevelse av kränkningen måste respekteras och tas på allvar.
Hälsofrämjande arbete
Utgår från kunskap om vad som gör att barn och ungdomar utvecklas väl och mår bra. Syftar till att stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, vilket ger generella hälsovinster som riktar sig till alla. Utgångspunkt är ett salutogent perspektiv som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa.
Förebyggande arbete
För att minska risken för ohälsa. Kan rikta sig till alla, men har ett specifikt problem- och utvecklingsområde i fokus. Målet är att minska riskfaktorernas inflytande över individen och samtidigt stärka skyddsfaktorerna. Arbetar med förebyggande insatser som bygger på
kunskapen om vad som orsakar ohälsa eller vad som kan utgöra hinder för nå utbildningens mål.
Åtgärdande arbete
Hantera problem och situationer som har uppstått i en organisation, grupp eller hos individ.
Plan för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling
Uppföljning och utvärdering av föregående läsår
1.Utveckla trygghetsenkäten och kartläggningen kring elevernas trygghet och trivsel.
Trygghetsteamet har utvecklat trygghetsenkäten som sedan genomförts under vårterminen.
Kartläggningen har även utökats med en trygghetsvandring som elevrådet gått tillsammans med trygghetsteamet under vårterminen.
2. Alla elever skall känna sig trygga när de är i skolan samt när de tar sig till och från skolan.
Tanken har varit att det skall finnas rastvärdar på flertalet av elevernas raster samt bussvärdar när eleverna väntar på bussen hem. Gällande rastvärdar har detta tyvärr inte fungerat
tillfredställande och det har vid flertalet tillfällen saknats rastvärd trots att många elever haft rast samtidigt. Bussvärdar har funnits när det varit ordinarie personal på plats, det hade dock varit önskvärt med fler än en bussvärd åt gången. Vi har ett café som är bemannad viss tid av dagen vilket bidrar till ökad vuxennärvaro och trygghet, det är dock endast en kort stund/dag
5 som det är öppet. Det fanns även ett önskemål om att trivselledarna skulle hålla i fler
rastaktiviteter men så har tyvärr inte blivit fallet.
För att öka tryggheten på skolan har vi nolltolerans mot skojbråk. Vi ser att detta har följts bättre detta år än tidigare men att det fortfarande finns mer att arbeta med för att minska förekomsten av detta.
För att göra rasterna tryggare har en del elever, efter överenskommelse med personal, haft möjlighet att dra sig undan till ett rastrum utanför flexen eller till flexen. Detta har fungerat bra för de elever som fått denna möjlighet. Vi har också skapat ett lugnt rastområde utanför lärarnas arbetsrum, där samtliga elever kan vistas. Vår förhoppning var att elever som känner sig otrygga skulle kunna hitta en lugn plats att vara på här. Detta har fungerat till viss del.
Ibland kan det vara väldigt många elever där vilket kan leda till en hög ljudnivå.
Skolans trygghetsteam bestående av skolkurator, lärare och cafévärd/vaktmästare har träffats varannan vecka. Trygghetsteamet har arbetat med kränkningsärenden och till stor del fungerat som en kontrollfunktion samt kunnat se ifall det är elever som återkommer i
kränkningsanmälningarna. De har även ordnat aktiviteter och material till rasterna. Det är önskvärt att framöver införa en tätare återkoppling mellan pedagoger och medlemmar av trygghetsteamet.
En åtgärd som återkommit flera år har varit att till ledningsnivå lyfta behovet av duschväggar eller duschdraperi i omklädningsrummen. Detta har åter gjorts, dock utan resultat.
För att öka tryggheten i klassrummet har vi alltid fasta klassrumsplaceringar vilka
pedagogerna beslutar om. Vid en del tillfällen har dessa inte hållits och vi tar med oss vikten av att vara konsekventa i användningen av dessa placeringar.
Tydliga ordningsregler med konsekvenstrappa infördes tidigare läsår men upplevelsen är att denna inte följts upp och använts så som först var tänkt.
I skolsköterskans hälsoenkät i årskurs 8 svarar 90% av eleverna att man alltid eller ofta känner sig trygg i skolan. Även skolans trivselenkät visar att majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan.
3. Alla elever skall känna sig välkomna i skolan och känna att de blir sedda.
För att nå upp till detta mål bestämmer pedagogerna gruppindelningar samt placering i klassrummet. När detta beslutas görs det med en medvenhet gällande vilka elever som sitter bredvid varandra samt kring möblering i klassrummet. Detta har ofta hållits och vi ser vikten av att vara konsekventa i detta. Vissa elever har efter överenskommelse haft möjlighet att starta sin dag i ”flexen” för att kunna planera upp dagen. Detta har ofta upplevts positivt.
Vi önskar att skolans värdegrundsarbete genomsyrar det dagliga arbetet. Detta anser vi inte vi levt upp till fullt ut. Däremot arbetar vi återkommande med värdegrundsarbete. Alla elever skall även ha möjlighet att delta i alla aktiviteter, anpassningar skall göras utifrån behov.
Detta har fungerat i stor mån, vissa elever har dock fått avstå aktiviteter för att istället göra andra aktiviteter som passat dem bättre.
6 4. Alla som är på skolan skall respektera varandra.
Vi har under läsårets gång arbetat förebyggande med värderingsfrågor under mentorstiden bland annat genom ”Välmående ger resultat”. Detta tycker vi har fungerat bra. Pedagogerna/
mentorerna har även till viss del arbetat med olika övningar för att bland annat stärka självkänslan och för att öka respekten för varandra. Pedagogerna jobbar dessutom med att undervisa kring demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och diskrimineringsgrunderna.
Vi arbetar aktivt med våra råd, klassråd och elevråd som genomförs en gång varje månad.
Eleverna har även varit delaktiga i att tillsammans med pedagogerna skapa skolans ordningsregler och trivselregler.
Skolan deltar i ett kommunalt värdegrundsarbete kring Förintelsen. Två elever från år 9 redovisar och informerar utifrån Förintelsen kring alla människors lika värde.
Skolkurator och skolsköterska finns tillgängliga för enskilda samtal. Det fanns även ett önskemål om att dessa professioner skulle finnas ute bland eleverna på en del raster. På grund av tidsbrist har det sistnämnda inte blivit i den omfattning som är önskvärt.
5. Alla elever ska känna sig inkluderade
För att öka inkluderingen av nya elever beslutades att två elever skall utses för att ta hand om den nya eleven vilket även gjorts under läsårets gång. Vi beslutade även att på olika sätt arbeta aktivt för att alla elever ska känna sig inkluderade. Detta har gjorts till viss del, men har inte nått hela vägen fram. En ny rutin för läsåret 2019-2020 skulle vara att studiehandledarna kunde hjälpa nyanlända elever att berätta om sin kultur för övriga klasskamrater. Detta har tyvärr inte gjorts. Vi hade även för avsikt att ha temadagar där vi ser till att alla blir
inkluderade, inte heller detta har gjorts.
Kartläggning
Under läsåret 2019-2020 inkom 15 kränkningsanmälningar rörande elever i årskurs 7-9 på Rolfstorp skola. Vissa elever återkommer i flera kränkningsärenden men ytterligare samband gällande t.ex. platser där kränkningen ägt rum går ej att utläsa.
Varje läsår genomförs en enkät i åk 7-9 kring trygghet och trivsel. Därefter analyserar trygghetsteamet resultatet och presenterar det i arbetslaget. Utifrån analysen jobbar trygghetsteamet fram förslag på åtgärder. Tillsammans med elevråd har det även gjorts en trygghetsvandring på skolan där syftet var att se skolan ur ett elevperspektiv och synliggöra eventuella otrygga platser. Vid analys av enkäten och trygghetsvandring ser vi följande punkter som viktigast att jobba vidare med:
• Enstaka elever nämns som utsatta på skolan, vi behöver se till så att dessa enskilda elever blir trygga i skolan.
• På rasterna önskas mer vuxennärvaro, många upplever det stökigt på rasterna. Det finns även önskemål om att det skall finnas mer att göra på rasterna, t.ex. mer öppet i idrottshallen.
Skolsköterskan genomför varje år hälsosamtal och hälsoenkät med eleverna i årskurs åtta.
Mellan 70 och 80% av eleverna i årskurs 8 uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan.
90% uppger att de ofta eller alltid känner sig trygga i skolan.
7 När lärarna diskuterar sina observationer ser de följande punkter som extra viktiga att arbeta vidare med:
• Flera elever tycker inte om att duscha, vilket de då hoppar över.
• Nyanlända elever har inte blivit inkluderade med övriga elever, särskilt under raster har detta varit ett problem.
• Det är mycket skällsord som cirkulerar på skolan.
• Många elever saknar vuxennärvaro under raster, detta beror på att det finns för lite personal.
• Vi har sett att vissa elever är utanför, det finns dock vissa elever som uppger sig välja det självmant.
• Korridoren mot personalparkeringen och korridoren till skolsköterskan upplevs otrygga. Utanför skolan, vid mopedparkeringen och utanför ingångarna som vetter emot personalingångarna upplevs också otryggt.
Mål och aktiva åtgärder
1. Alla elever skall känna sig trygga när de är i skolan samt när de tar sig till och från skolan.
a.) Vi har rastvärdar på flertalet av elevernas raster. Vi önskar öka vuxennärvaron och göra rastvärdarna mer aktiva jämfört med föregående år samt att rastvärdarna till viss del även befinner sig utomhus på rasterna.
b.) Vi har bussvärdar som finns med när eleverna väntar på bussen hem.
c.) Vi har en personal som jobbar i caféet ute bland eleverna.
d.) Det är nolltolerans mot skojbråk.
e.) Elever som önskar har möjlighet att efter överenskommelse dra sig undan till rastrummet utanför ”flexen” eller till ”flexen” för att få lugnare raster.
f.) Vi har ett trygghetsteam som träffas varannan vecka. Gruppernas syfte är att arbeta för elevers trygghet, lika möjlighet och rättigheter. Trygghetsteamet verkar också för ökad trivsel på skolan och en positiv skolkultur. Personal som ingår i
grupperna är skolkurator, lärare och cafévärdinna/vaktmästare.
g.) Vi skulle behöva sätta upp duschväggar i duscharna. Detta har diskuterats tidigare men inget har hänt ännu. Detta lyfts åter till ledningsnivå.
h.) Vi har kvar vårt lugna rastområde utanför lärarnas arbetsrum. Vår förhoppning är att elever som känner sig otrygga ska kunna hitta en lugn plats att vara på här.
i.) Fasta klassrumsplaceringar.
j.) Vi har tydliga ordningsregler med konsekvenstrappa och önskar att denna används mer aktivt detta läsår än föregående.
k.) För att öka tryggheten och trivseln på rasterna vill vi fokusera mer på
rastaktiviteter. Skolans trygghetsteam kommer hålla i pingistunering och andra aktiviteter. Det är även önskvärt att rastvärdarna är aktiva, interagerar med eleverna och bidrar till aktiviteter på rasterna.
2. Alla elever skall känna sig välkomna i skolan och känna att de blir sedda.
a.) Elever kan efter överenskommelse starta sin dag i ”flexen” för att kunna planera upp dagen.
b.) Vi vuxna bestämmer hur eleverna ska arbeta då de skall arbeta i grupper. Vi gör även klassrumsplacering.
8 c.) Det finns en medvetenhet kring klassrummets möblering och vilka elever som
sitter bredvid varandra.
d.) Vi arbetar ständig med värdegrundsarbete. Vi gör anpassningar för inkludering vid de tillfälle det behövs.
e.) Skolans värdegrundsarbete genomsyrar det dagliga arbetet i skolan.
f.) Alla elever skall ha möjlighet att delta i alla aktiviteter, anpassningar görs utifrån behov.
3. Alla som är på skolan skall respektera varandra.
a.) Vi arbetar förebyggande med värderingar under mentorstiden bl.a. genom
”Välmående ger resultat”.
b.) Vi arbetar aktivt med våra råd, klassråd och elevråd som genomförs en gång varje månad.
c.) Pedagoger och elever skapar tillsammans skolans ordningsregler och trivselregler.
Dessa finns levande i verksamheten under hela året.
d.) Det sker ett aktivt och kontinuerligt arbete tillsammans med eleverna kring hur man är mot varandra. Arbetet innefattar även moment för att stärka elevernas självkänsla och sker såväl individuellt som i grupp. Pedagogerna arbetar
tillsammans med eleverna med t.ex. filmer och diskussionsövningar. Skolkuratorn är enligt årshjulet involverad i delar av detta arbete i årskurs 7 och 8 samt
därutöver vid behov.
e.) Pedagogerna jobbar med att undervisa kring demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och diskrimineringsgrunderna.
f.) Skolan deltar i ett kommunalt värdegrundsarbete kring Förintelsen. Två elever från år 9 redovisar och informerar utifrån Förintelsen kring alla människors lika värde.
g.) Skolkurator och skolsköterska finns tillgängliga för enskilda samtal och finns även tillgängliga på raster ibland.
h.) Skolkurator och socialpedagog deltar i en fortbildningssatsning kring normkritisk pedagogik. Dessa frågor kommer under årets gång arbetas med i såväl elev- som personalgrupp.
i.) Vi inför ett årshjul där vi fokuserar på en diskrimineringsgrund i månaden. Under varje månad skall vi såväl arbeta med övningar tillsammans med eleverna som kartlägga vilka risker för diskriminering och vilka hinder det finns på skolan kopplat till månadens diskrimineringsgrund. Utifrån kartläggningarna skall åtgärder löpande sättas in vid behov.
4. Alla elever ska känna sig inkluderade
a.) Två elever utses för att ta hand om nytillkomna elever.
b.) Vi arbetar aktivt för att alla elever ska känna sig inkluderade.
c.) Studiehandledarna hjälper nyanlända elever att, ifall de önskar, berätta om sin kultur för övriga klasskamrater.
d.) Temadagar där vi ser till att alla blir inkluderade.
e.) Vi inför ett årshjul där vi fokuserar på en diskrimineringsgrund i månaden. Under varje månad skall vi såväl arbeta med övningar tillsammans med eleverna som kartlägga vilka risker för diskriminering och vilka hinder det finns på skolan kopplat till månadens diskrimineringsgrund. Utifrån kartläggningarna skall åtgärder löpande sättas in vid behov.
9
Samverkan och delaktighet
• Mentorstid
• Klassråd
• Elevråd
• Trygghetsenkät
• Trygghetsvandring
• Utvecklingssamtal
Riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling
All personal som arbetar i skolan har en skyldighet att arbeta efter likabehandlingsplanen.
All personal är ansvariga för att ta del av och arbeta utifrån likabehandlingsplanen. Lärare ansvarar för att sätta gränser, visa auktoritet i och utanför klassrummet. Vid en situation där diskriminering, kränkningar, trakasserier eller mobbning förekommer ansvarar lärare för att direkt ingripa. Om personal får kunskaper om att det förekommer ska detta rapporteras till rektor. Uppmärksammas kränkningar av något slag ska detta anmälas till rektor.
Elever uppmuntras att berätta för klasslärare eller annan personal på skolan om det ser eller misstänker någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det är viktigt att eleverna kontinuerligt under hela sin utbildningstid påminns om detta. Varje elev har också ansvar för att själv bemöta alla på skolan på ett gott sätt.
Om föräldrar/vårdnadshavare får vetskap om att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att berätta detta för skolans personal, i första hand elevens klasslärare. Om detta ej är lämpligt kontaktas rektor eller annan personal på skolan som föräldern har förtroende för. Föräldrar får information kring detta på föräldramöte.
Rutin för anmälning av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
När en elev blivit kränkt av annan elev eller personal:
• Elev som har utsatts för någon form av kränkande behandling berättar för någon av skolans personal, som informerar rektor, genom att fylla i blanketten: Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier till rektor.
• Rektor anmäler följande till barn och utbildningsförvaltningen genom att fylla i blanketten: Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier till förvaltningschef.
• Vårdnadshavare informeras.
• Rektor utser ansvarig utredare för kränkningen, detta dokumenteras på särskild blankett.
• Personal som behöver ha kännedom om det inträffade informeras.
• Enskilda samtal med den eller de som misstänks ha utsatt någon för kränkande behandling genomförs, med för varje givet tillfälle relevant personal.
• Samtal med berörda elever där framtida förhållningssätt bestäms och uppföljning bokas.
10
• Utifrån vad utredningen resulterar i vidtas åtgärder.
• Ärendet avslutas genom att allt material ges till rektor som skickar in materialet till förvaltningen för arkivering.
Om kränkningarna inte upphör
• Klasslärare informerar vårdnadshavare och anmäler till elevhälsoteamet via rektor.
• Klasslärare upprättar en handlingsplan i samarbete med arbetslaget och rektor/elevhälsoteam har uppföljning inom en vecka.
• Rektor informerar huvudman.
Om kränkningarna trots ovanstående inte upphör
• Rektor kallar till elevhälsomöte.
• Beroende på händelsens art gör rektor anmälan till socialtjänst och/eller polismyndighet.
• Rektor informerar huvudmannen.
Interna och gemensamma rutiner finns för hur
• personalen respektive förskolechefen och rektorn anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
• kränkande behandling av personal mot barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
• kränkande behandling mellan barn eller elever ska utredas, åtgärdas och dokumenteras.
Se befintliga rutiner gällande anmälan och återrapportering till förvaltningschef samt rutiner för särskilda händelser i förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
