Patientsäkerhetsberättelse för Björkbackens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Björkbackens vård-

och omsorgsboende

År 2016

2017-02-28

Elvira Avdic

Innehållsförteckning

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Struktur för uppföljning/utvärdering 6

Uppföljning genom egenkontroll 6

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som

genomförts för ökad patientsäkerhet 9

Samverkan för att förebygga vårdskador 9

Riskanalys ¹⁰

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10

Hantering av klagomål och synpunkter ¹¹

Sammanställning och analys 11

Samverkan med patienter och närstående ¹¹

Resultat 12

Övergripande mål och strategier för kommande år ¹²

Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

Sammanfattning

Tyresö kommuns egenregi-verksamhet bedriver vård och omsorg i särskilt boende, korttidsvård samt dagverksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheten har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser utförs enligt SoL

Verksamheten har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård upp till

sjuksköterskenivån och ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

På Björkbackens vård- och omsorgboende för äldre har som tidigare år arbetats aktivt så att de anställda deltar i olika utbildningar för att höja kompetensen och med det patientsäkerheten.

Exempel på det är förflyttningsutbildning, utbildning i munhälsa,

webutbildningar: Demens-ABC, Demens ABC plus, Basala hygienrutiner, Läkemedelshantering, Trycksårsutbildning och Inkontinensutbildning som har genomförts. Vi har även deltagit i utbildningar om Palliativ vård, om Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och modern förflyttningsteknik.

Under 2016 har hela Björkbackens vård- och omsorgsboende blivit Silviacertifierad. Detta innebär att all personal har fått särskild utbildning i demensvård som ger oss möjlighet att ge våra boende det bästa möjliga livskvalitet och samtidigt fortsatt bygga demenskompetensen inom arbetsgrupperna.

Under 2016 har vi drivit pilotstudie i digital läkemedelssignering på en av enheterna på Björkbackens vård- och omsorgsboende. Sammanfattningen av pilotstudien visade glädjande resultat i form av minskade läkemedesavvikelser.

Resultatet pekar på ökad patientsäkerhet och mera samhållen, förenklad läkemedelshantering.

Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet genom deras delaktighet i upprättandet av vård- och omsorgsplaner samt uppföljning av de samma. Närståendes deltagande förutsätter patientens samtycke.

Teammöten har hållits en gång per vecka där omvårdnadsansvarig

sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast och omvårdnads- personal deltagit i. Riskbedömningar och åtgärdsplaner har gåtts igenom.

Kvalitetsrådet har sammanträtt 10 gånger under 2016. Alla protokoll finns tillgängliga för samtliga.

Legitimerad personal gör riskbedömningar på alla boende vid inflytt vilka följs upp därefter var 6:e månad och/eller vid behov. Utifrån eventuella risker görs vårdplaner som är grund för det fortsatta arbetet. Riskbedömningar, vårdplaner/handlingsplaner och uppföljningar görs i patientjournal och i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert.

Avvikelser rapporteras i journalsystemet Treserva. De boendes och anhörigas klagomål och synpunkter har hanterats och åtgärdats skyndsamt.

Vi har rapporterat infektioner och trycksår var tredje månad till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). De boende som under året avlidit på

Björkbackens vård- och omsorgsboende har registrerats i Palliativa registret.

Vi har jobbat aktivt med registrering och åtgärderna i Senior Alert.

Verksamheten registererar i BPSD-register samt SveDem och har läsbehörighet i NPÖ.

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Socialnämndens övergripande mål för hälso- och sjukvården

 Att hälso- och sjukvården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig

 Att hälso- sjukvården är så säker och förebyggande att vårdskador förhindras

 Att hälso- och sjukvården är patientfokuserad och ges med lyhördhet, och respekt för individens förväntningar, behov och resurser

 Att hälso- och sjukvården ges på lika villkor och i rimlig tid

 Att hälso- och sjukvården utformas så att tillgängliga resurser utnyttjas optimalt för att nå ovanstående mål

 Att hälso- och sjukvården uppfyller god hygienisk standard

Björkbackens mål och strategier för hälso-och sjukvård

 Att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6-e månad

 Att alla boende där man kartlägger att det finns en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt revideras.

 Att alla boende med demensdiagnos som samtycker till det, ska registreras i kvalitetsregister som Senior Alert och BPSD

 Att alla boende får en god omvårdnad och adekvat

läkemedelsbehandling vid livets slut. Alla som avlider på boendet ska registreras i Palliativa registret.

 Att planera aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling för alla medarbetare.

 Att arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess

 Att följa basala hygienrutiner

 Att arbeta med att alla har kunskap och kännedom om rapporteringsskyldigheten och följa upp avvikelsehanteringen

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Socialnämnden har ett övergripande ansvar för att den hälso- och sjukvård som kommunen erbjuder uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård.

Socialnämnden har ett ansvar att bedriva ett systematiskt patient-

säkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskada.

Socialnämnden bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar, inklusive resultatansvar, utöver det författningsreglerade ansvar som verksamhetschef, enhetschef enligt § 29 i Hälso- och

sjukvårdslagen ska ha.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för kvalitet och säkerhet i verksamheterna genom att utarbeta riktlinjer för läkemedelshantering och dokumentation samt rutiner för avvikelser och anmälan om skador (lex Maria). MAS är även ansvarig för att beslut om att delegera ansvar för utförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter är förenliga med

patientsäkerheten. MAS fungerar som ett stöd i utvecklingen av den hälso- och sjukvård verksamheten har ansvar för samt är ansvarig för att patienterna ges den vård och behandling som ordinerats av läkare.

Verksamhetschefen är ansvarig för upprättande av ledningssystemet. I linje med socialnämndens övergripande mål formuleras verksamhetsstrategier.

Verksamhetschefen ansvarar för att målen följs upp och kvalitetsarbetet sker inom ramen för budget- och verksamhetsplanen. Verksamhetschef ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet.

Enhetschefen enligt § 29 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) representerar vårdgivaren och har vårdgivaransvaret för sin verksamhet (den verksamhet som omfattas av den kommunala hälso- och sjukvården enligt HSL).

Enhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Enhetschefens ansvar att sätta upp

gemensamma mål för verksamheten och att legitimerad personal har rätt kompetens. Enhetschef ansvarar för kontinuerlig uppföljning och analys av verksamhetens resultat och risker och har ett nära samarbete med MAS.

Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.

Omvårdnadspersonal utför hälso- och sjukvårdsinsatser på uppdrag av legitimerad personal. Omvårdnadspersonal har skyldighet att rapportera hälso-och sjukvårdsavvikelser och vidta rekommenderade åtgärder.

Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §

Enhetschef enligt § 29 HSL ingår i ledingsgruppen på Björkbackens vård- och omsorgsboende. Verksamhetsuppföljning sker kontinuerligt mellan

verksamhetschefen, enhetscheferna, legitimerad personal och omvårdnads- personal. Enhetschef HSL har regelbundna möten med legitimerad personal.

Ledningsgupp, teammöten, arbetsplastträffar är forum för regelbundna uppföljningar av kvalitet i verksamheten samt patientsäkerheten.

All personal har kunskap om rutiner för rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse.

När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till ansvarig chef som i sin tur tar ställning till det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse

rapporteras detta till MAS.

Kvalitetsrådet är forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.

För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.

Uppföljning genom egenkontroll

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2

Verksamhetsuppföljning och egenkontroll ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att verksamheten ska kunna säkra kvalitén.

Syftet med egenkontroll är att identifiera områden för förbättringsarbete i verksamheten.

Avvikelserregistrering sker i dokumentationssystemet Treserva och uppföljning sker enligt lokal rutin avvikelsehantering.

Utfall 2015 Utfall 2016

Läkemedel 169 117

Fall 312 281

Utebliven HSL–insats 17 4

Lex Maria 1 1

Lex Sarah 1 2

Klagomål och synpunkter

12 13

Under 2016 har vi drivit pilotstudie i digital läkemedelssignering på en av enheterna på Björkbackens vård och omsorgsboende, enheten Kastanjen.

Sammanfattningen av pilotstudien visade glädjande resultat i form av minskade läkemedesavvikelser. Resultatet pekar på ökad patientsäkerhet och mera samhållen, förenklad läkemedelshantering.

Kastanjen

Utfall 2015 Utfall 2016

Läkemedel 42 28

Under 2017 kommer samtliga enheter på Björkbackens vård- och

omsorgsboende att införa digital läkemedelssignering. Målsättningen är att avsevärt minska läkemedelsavvikelser under år 2017 i jämförelse med 2016.

Läkemedelsgenomgångar

Läkaren i samarbete med sjuksköterska ansvarar för att en

läkemedelsgenomgång erbjuds samtliga patienter vid inflyttning. Minst en gång per år ska läkemedelsgenomgång erbjudas.

Sjuksköterskan tillsammans med läkaren upprätta en plan för när

läkemedelsgenomgångarna ska genomföras. Sjuksköterskan ansvarar för att kontroller, provtagningar och symtomskattningar genomförs enligt Rutiner för Läkemedelsgenomgång.

Utfall 2015 Utfall 2016

Läkemedsgenomgångar 100 % 100 %

Svenska Palliativ registret

Svenska palliativ registret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syftet att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. Verksamheten registrerar i palliativ registret. Resultatet i palliativ registret utvärder verksamhetens kvalitet samt kartlägger det verksamheten behöver förbättra. Under 2016 har 22 boende avlidit på Björkbackens vård- och omsorgboende och samtliga har registerats i palliativ registret.

I diagramet visas målvärde samt verksamhetens resultat under 2016.

Senior Alert

Senior alert är ett webbaserat nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg och vår verksamhet är ansluten till den.

Individuella riskbedömningar inom området fall, undernäring, trycksår och munhälsa kartläggs i teamet som består av sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, läkare och undersköterska. Riskbedömningar registreras i Senior Alert. Samtliga bedömningar som påvisar risk leder till en vårdplan och utvärderas kontinuerligt.

Utfall 2015 Utfall 2016 Antal riskbedömningar 331 (139 boende) 344 (139 boende)

0 20 40 60 80 100 120

Målvärde Resultat

BPSD (Beteende och Psykiatriska Symtom vid Demens)

Verksamheten registrerar och arbetar utifrån BPDS. Det ger möjlighet till bättre struktur i omvårdnadsarbetet med de boende som har demens diagnos.

Utfall 2015 Utfall 2016 Registrering i BPSD 51 boende 57 boende

SveDem är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är att skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig behandling av personer med demenssjukdom.

Under 2016 har verksamheten påbörjat med kvalitetsarbetet i SweDem. Målet är att varje boende med demensdiagnos ska följas upp en gång per år.

Nationella Patient Översikt (NPÖ)

NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare.

Verksamheten har varit ansluten som konsumenter av informationen i NPÖ sedan 2014.

Verksamheten deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och trycksår.

Vårdrelaterade

infektioner Utfall 2015 Utfall 2016

Urinvägsinfektion hos vårdtagare utan kateter

30 19

Pneumoni 11 10

Annan infektion 12 5

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2

Verksamheten har under året omarbetat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.

Verksamheten har aktivt arbetat med rapportering av händelser och systematiskt uppföljning av dessa i journalsystemet Treserva.

Verksamheterna registrerar i kvalitetsregister där samtycke finns och i Svensk Palliativ registret. Samtliga verksamheter deltar i PPM-studier gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, trycksår och munhälsa.

Samtliga boende har en preventionsbedömningar gällande fall, nutrition, trycksår samt munhälsa av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Vid

identifierad risk upprättas en omvårdnadsplan som kontinuerligt utvärderas två gånger per år och/eller vid behov.

Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3

Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse

Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåller bland annat tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser, läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser.

Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse.

Verksamhetsansvarig tillsammans med MAS haft regelbundna samverkans- möten med berörd läkarorganisation.

Samverkan i verksamheten

Legitimerade personal har tillsammans med omvårdnadspersonal

kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårds- insatser, aktuella instruktioner och ordinationer.

Teammöten hålls varje vecka för genomgång av riskbedömningar och åtgärdsplaner enligt Senior Alert samt BPSD. Vid dessa teammöten har uppföljningar på förflyttningar och förskrivna hjälpmedel genomförts. För mera akuta ärenden kan alltid sjuksköterska kontaktas.

Fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter finns i tjänst vardagar och kan alltid nås via telefon.

Läkare och legitimerad personal träffas regelbundet på fastställda ronddagar och det finns möjlighet att få kontakt med patientansvarig läkare eller jourhavande läkare vid behov.

Övriga samarbetsformer för att förbygga vårdskador är samverkan med Oral Care, medicinsk fotsjukvård, vårdhygien och apoteket/läkemedelsgranskning.

Riskanalys

SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Vi inflytt till Björkbackens vård- och omsorgsboendet görs riskbedömningar avseende fall, nutrition och trycksår. Riskbedömningar för den boende och personalens arbetsmiljö i arbetet hos den boende görs i samband med inflyttning och enligt gällande riktlinjer inom 14 dagar samt ADL bedömning inom 3 dagar. Handlingsplaner upprättas om risker har identifierats.

Avvikelser och rapportering av händelser följs upp regelbundet på teammöte samt kvalitetsrådet.

Samtliga avvikelser avlutas av respektive enhetschef efter gjord bedömning att relevanta åtgärder har vidtagits. För eventuellt framkomna brister upprättas därefter en handlingsplan som följs upp i ledningsgruppen.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 Avvikelser

Alla personal har kunskap om lokala rutiner för rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När

avvikelsen bedöms allvarlig rapporteras detta direkt till enhetschefen som i sin tur tar ställning till om eventull kontakt med MAS.

All personal har tillgång till rapportering av avvikelser i journalsystemet Treserva.

Inrapporterade avvikelser följs upp av hälso- och sjukvårdspersonal och enhetschef.

Varje vecka bearbetas avvikelserna på teammöte för varje enhet. Varje månad tas statistik ut över rapporterade avvikelser i systemet och gås igenom på kvalitetsrådet.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6

Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet.

Alla personal har skyldighet att ta emot klagomål och synpunkter och ansvarar för att åtgärda direkt om möjlighet finns. Ansvaret sträcker sig som skyldighet att rapportera vidare till verksamhetsansvariga. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till enhetschef/

verksamhetschef.

Alla inkomna synpunkter, förbättringsförslag och klagomål behandlas på varje enhets APT och kvalitetsrådet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast till den berörda parten.

All dokumentation klagomål och synpunkter sparas av respektive enhetschef.

Om synpunkter eller klagomål kommer via IVO eller patientnämnden hanteras de utan dröjsmål efter de instruktioner som följer med ärendet.

Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §, 7 kap.2 §

Under 2016 har verksamheten haft 11 st. klagomål och synpunkter från närstående eller boende.

Närstående har under 2016 i ett fall gjort en anmälan direkt till Inspektion för vård och omsorg (IVO). Detta ärende har utretts och besvarats till IVO som har ansett att vårdgivaren har utrett och vidtagit behövliga åtgärder i tillräcklig omfattning. Ärendet lämnades utan kritik från IVO.

Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659 3 kap. 4 §

Samverkan med boende och närstående börjar redan vid inflyttning.

Samverkan fortsätter genom deltagande på vårdplaneringar, uppföljningssamtal, daglig dialog med kontaktperson, HSL och omvårdnadspersonal och läkarsamtal.

Verksamheten har haft fyra tillfällen under 2016 för ett gemensamt boende- och närståendemöte. Samtliga närstående och boende bjuds in att delta. Detta är en kvällsaktivitet för att underlätta för så många som möjligt att delta.

Närstående välkomnas också att delta i de olika aktiviteterna såsom kräftskiva, midsommarfirande, Nobelfirande, julgröt, marknader mm.

Verksamhetschef kommunicerar ut informationen till närstående via brev vid flera tillfällen per år.

Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård enligt Treserva för år 2016 är 402.

Statistiken visar att det är färre fallavvikelser och läkemedesavvikelser än föregående år. Verksamheten har arbetat preventivt för att minimera fall hos de boende.

Bidragande faktor till färre läkemedelsavvikelser är ett gediget arbete med

delegeringsförfarande i samband med delegering och införande av digital läkemedessigneringen under 2016.

Under året har inga allvarliga läkemedelsavvikelser registrerats.

Övergripande mål och strategier för kommande år

Övergripande mål och strategier att öka säkerheten och kvalitet i verksamheten under 2017

Verkshetens övergripande mål Aktivitet Basala hygienrutiner – All personal

ska följa de basala hygienrutinerna i vård och omsorg

Nolltolerans, 100 % följsamhet av basala hygienrutiner. Stående punkt på kvalitetsrådet.

Samtlig personal ska genomgå webbaserad utbildning i vårdhygien.

Enhetscheferna ansvarar för att detta genomförs 1gång/år.

Kvalitetsregistren Senior alert SweDem

Palliativaregistret

100 % ifyllda risk- och preventionsbedömningar.

Vid förändring i tillstånd uppdateras riskbedömning.

Registering i samtliga kvalitetsregister

Individuell inkontinensbedömning för varje boende

Upprättaindividuella inkontinensplaner Skapa rutiner för utprovning av optimal inkontinensskydd

Läkemedelshantering Införande av digital

läkemedelssignering för hela verksamheten

HSL dokumentation Samtliga boende ska ha angivna ansvariga i journalsystemet (HSL) Kompentenshöjande utbildningar Lokala utbildningar för

omvårdnadspersonal i diabetes, hygien, smärta, nutrition och sår.