______________________________________________________________________________________________
______________________________________________________________________________________________
Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan
.
Socialnämndens
Riktlinjer för placering av barn för vård utanför det egna hemmet.
Strukturerad familjehems-/institutionsvård av barn och unga som en del av
socialnämndens kvalitetsledningssystem
Innehållsförteckning
1. Inledning...3
1.2 Syfte ………3
1.2 Omvärldsanalys………...3
1.3 Lagstiftning……….…….3
1.4 Övriga grunder för riktlinjerna .………..………....5
2. Metoder och arbetssätt ...6
2.1 Barns behov i centrum, BBIC…...6
2.2 Barnperspektivet i praktiken ………7
2.3 Handläggningen………...….7
2.4 Övergripande arbetsfördelning och struktur……….8
3. Familjehemsvård...9
3.1 Rekryteringsprocessen...9
3.2 En trygg placering………...10
3.3 Handledning till familjehem………...11
4. Institutionsplacering……….11
5. Under placeringstiden………..12
5.1 Kontakten med skola/förskola...12
5.2 Uppföljning ………...12
5.3 Kontakten med barnets föräldrar/vårdnadshavare...13
6. Placeringens upphörande ...14
7. Sammanfattning ………15
5. Referenser...17
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Allmänna bestämmelser om vård utanför det egna hemmet regleras i Socialtjänstlagens 6 kap 1 §. Socialnämnden har ansvaret för placeringar av barn som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna, vilket innefattar jourhem, familjehem eller i hem för vård eller boende eller annan institution. Socialnämnden ansvarar för att det barn som har placerats får god vård.
1.2 Syfte
Riktlinjerna beskriver Åstorps kommuns arbete med strukturerad familjehems- /institutionsvård av barn och unga, och utgör en del av socialförvaltningens
kvalitetsledningssystem. Dessa riktlinjer beskriver grunderna för placeringsarbetet, från anmälan/ansökan och utredning till verkställighet och uppföljning. Arbetsgången beskrivs i förhållande till relevant lagstiftning och nationella riktlinjer.
1.3 Lagstiftning
Det är ett flertal lagrum som styr socialtjänsten i ärenden som rör barn.
Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 1 § fastställer att socialnämnden ska verka för att barn och ungdom ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Placering i familjehem/institution kan göras i form av frivillig insats eller som tvångsinsats. Vårdnadshavarnas samtycke ska anses bestående för att ett barn ska kunna placeras med stöd av socialtjänstlagen, SoL.
Beslutet om insatsen tas utifrån biståndsparagrafen, SoL 4 kap. 1 §.
6 kapitlet i Socialtjänstlagen, ”allmänna bestämmelser om vård utanför det egna hemmet”, omfattar vård i familjehem och i hem för vård eller boende. I 6 kap. 7 § SoL står att det är socialnämndens uppgift medverka till att de barn som avses i 6 § får god vård och fostran.
Detta omfattar gynnsamma uppväxtförhållanden, lämplig utbildning samt att vårdnadshavarna och familjehemsföräldrarna ska få råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lagstiftningen slår även fast att vårdnadshavarna ska få stöd i att upprätthålla en god kontakt med barnet och familjehemmet.
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kan tillämpas då en placering är nödvändig och samtycke ej föreligger. Beslut om vård enligt LVU kan fattas enligt två olika paragrafer. LVU 2 § gäller omhändertagande på grund av miljön kring barnet/den unge. Det handlar då om faktorer såsom fysisk- och psykisk misshandel,
otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller andra förhållanden i hemmiljön som utgör en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling. LVU 3 § handlar om barnet/den unges eget beteende och tillämpas då den unge själv utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk. Det kan handla om ett socialt nedbrytande beteende, som missbruk av
beroendeframkallande medel eller brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende.
Barnkonventionen
Åstorps kommun arbetar efter barnkonventionens grundprinciper. De fyra artiklar som formulerar dessa fastställer att:
Alla barn ska ha samma rättigheter
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet
Alla barn ska ha rätt till liv och utveckling
Barnet ska ha rätt att vara delaktigt och säga sin mening vid frågor som rör barnet.
Principen om att barnets bästa ska komma i första hand omfattar alla slags åtgärder och beslut som rör barnet. Detta gäller alla områden där barn påverkas, oavsett om det är inom offentliga eller privata institutioner, domstolar, myndigheter eller lagstiftande organ. Barnets bästa prövas genom barnkonsekvensanalyser i planering och beslut.
Barns rätt att föra sin egen talan ger även att deras åsikter ska bli tagna på allvar och lyssnas på. Det är en demokratisk rättighet att få delta och ha inflytande. Rättigheten innebär ingen skyldighet att ha eller bilda en åsikt i frågor som rör en själv. Barn ska inte tvingas avslöja sina tankar eller åsikter. Principen gör endast gällande att det inte får finnas hinder för barnet att uttrycka åsikter.
1.4 Övriga grunder för riktlinjerna
Åstorps kommuns socialförvaltning arbetar efter värdegrunden ”Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan”. En målsättning i varje barnavårdsärende är därför att stärka det positiva och salutogena. I processen handlar detta om delaktighet, en rättssäker handläggning, barnperspektivet och en individuellt anpassad handläggning, beslutsfattande och verkställighet. Barnets perspektiv innebär att hänsyn tas till barnets behov i hela handläggningsprocessen, utifrån ett genomgående helhetstänkande.
Socialförvaltningens arbete med barn och unga är under ständig utveckling och förbättring.
Det finns många utmaningar i arbetet med placerade barn. Av den anledningen är det av största vikt att regelbundet revidera arbetssätt för att följa aktuell forskning och nationella riktlinjer.
Ett mål i arbetet är att barnet/den unge ska kunna återförenas med sina biologiska föräldrar, såvida inte en skyddsbedömning ger skäl till annat. Därför är ett välfungerande umgänge med barnets/den unges biologiska familj en målsättning under insatsens verkställighet
Relevant lagstiftning, nationella riktlinjer, BBIC samt andra kommuners liknande skrivelser, har utgjort grunden då dessa riktlinjer har arbetats fram i samarbete med personalgruppen inom området Barn & Familj, Åstorps kommuns socialförvaltning. Dokumentet ska användas som en del av förvaltningens kvalitetsledningssystem, men även som ett underlag för
utarbetandet av rutiner. Riktlinjerna ska vara ett levande dokument för berörd personal och finnas med i introduktionen vid nyanställningar inom området.
Riktlinjerna innehåller inga rutinbeskrivningar. Processkartor finns bifogade. För en tydligare redogörelse för hur arbetsgången ser ut ska övriga rutindokument finnas att tillgå som
komplement.
Riktlinjerna ska revideras vid behov. Detta dokument ska hållas levande och vara relevant för arbetet med familjehemsplaceringar i Åstorps kommun. Ansvarig för revidering är verksamhetschefen för Individ & Familjeomsorgen, Åstorps kommuns Socialförvaltning.
2. Metoder och arbetssätt
2.1 Barns behov i centrum, BBIC
Åstorps kommun har licens för arbetsmodellen BBIC (Barns Behov I Centrum). Modellen är ett system för utredning, planering och uppföljning av barnavårdsärenden. BBIC är tänkt att stärka barnets ställning i utredningsprocessen, och innehåller dokument som hjälper den ansvarige handläggaren att på ett strukturerat sätt utforma utredningar och uppföljningar. Ett syfte är att förenkla uppföljning av insatser som rör barn och unga. Systemet utgår från barnets behov och används kontinuerligt under hela kontakten med socialtjänsten. BBIC:s visionära mål är ”Att ge de barn och unga som är föremål för socialtjänstens interventioner samma chanser i livet som andra barn”.
Viktiga aktörer i handläggningsprocessen är barnet/den unge, familjen, vårdgivaren samt det professionella nätverket. Samarbetet mellan dessa underlättas av de ramdokument som finns att tillgå och samarbetet omnämns som Det tredelade föräldraskapet (vårdgivare, biologiska föräldrar och socialtjänsten). Barnets behov karläggs utifrån sju behovsområden.
Dessa områden är: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt förmåga att klara sig själv.
2.2 Barnperspektivet i praktiken
De barn som placeras i familjehem är delaktiga i ett livsavgörande beslut, på ett sätt som de flesta andra barn inte behöver vara. Med anledning av detta ligger det ett stort ansvar på socialsekreteraren att på ett bra sätt involvera barnet. Barnets delaktighet kräver en adekvat bedömning av när barnet ska medverka, varför barnet ska medverka och på vilket sätt barnet ska medverka.
Att se till barnets perspektiv innebär mer än att tänka i termer av den professionella uppfattningen av barnets bästa. Barnsamtal är som ett led i detta ett viktigt redskap i handläggningen av familjehems-/institutionsplaceringar. I utredningsfasen ska barnet
betraktas som ett subjekt med egna kunskaper och erfarenheter, men även som en aktör, med en egen handlingsförmåga och en gradvis stigande rätt och möjlighet att påverka sitt eget liv.
Observationsstudier syftar till att undersöka hur barnet/den unge beter sig i olika miljöer och ger en större förståelse för barnets perspektiv.
Utredningen ska innehålla en noggrann kartläggning av barnet/den unge. Barnets/den unges egen uppfattning om sig själv, sin situation och eventuella insatser ska vägas in i ett beslut om placering. Kartläggningen ger även viktiga förutsättningar för att matchningen med
familjehemmet/institutionen ska kunna ske utifrån barnets behov. Arbetet med matchning handlar inte endast om familjehemmets/institutionens förmåga att möta barnet, utan väger in sådant som anknytning, uppväxtförhållanden/miljö och kulturella faktorer. I arbetet med placeringar ska även hänsyn till syskon tas. I så stor utsträckning som möjligt ska syskon vid familjehemsplaceringar placeras i samma familj.
2.3 Handläggningen
Handläggningsförfarandet beskrivs närmare i kompletterande rutindokument. I övrigt gäller vissa förhållningssätt i hur socialsekreteraren ska arbeta utifrån dessa rutiner. Relevant lagstiftning ska efterföljas och BBIC ska användas genom hela processen. Oavsett om beslut om placering fattas utifrån LVU eller SoL så ska handläggningen ske utifrån ett
helhetsperspektiv och präglas av kontinuitet och delaktighet från barnet/den unge, familjehem och föräldrar samt samarbete med övriga relevanta instanser. Med utgångspunkt i de principer som gäller för Det tredelade föräldraskapet ska ansvarsfördelningen vara tydlig för samtliga inblandade. En adekvat överlämning ska ske av ärenden från utredande socialsekreterare till verkställighet. Vårdplanen ska innehålla de uppgifter som verkställande socialsekreterare
Barnet
Vårdgivare Föräldrar
Socialtjänst
Släktingar
Förskola/skola
Skolbarnomsorg Hälso- och sjukvård Vänner/socialt nätverk
behöver för att noggrant planera genomförandet av placeringen. Vid överlämning ska barnet/den unge och föräldrarna få möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över processen. Gemensamma möten, uppföljningsträffar och samarbete med utomstående instanser är viktiga inslag för att identifiera resurser och svårigheter i
handläggningsprocessen.
2.4 Övergripande arbetsfördelning och struktur
Till Åstorps kommuns socialförvaltning inkommer ansökan/anmälan gällande barn som far illa. Vid en anmälan gör utredande socialsekreterare en så kallad förhandsbedömning om utredning ska inledas. I fråga om ansökan inleds utredning direkt. Inledningsvis skriver utredande socialsekreterare en utredningsplan tillsammans med barnet/den unge och föräldrar/vårdnadshavare. Efter att utredningen genomförts enligt planen fattas beslut om insats och ärendet lämnas vidare för verkställighet. Det är möjligt att fatta beslut om insatser under utredningstiden. Senast två veckor efter det att barnet har placerats skrivs en
genomförandeplan med vårdplanen som utgångspunkt. Denna genomförandeplan ska utformas i samråd med föräldrarna samt barnet/den unge och svara på frågorna ”Hur ska
behov av tolkning. Det är av största vikt att kommunikationen fungerar optimalt, och barnet/den unge får inte i detta avseende utgöra en länk mellan socialarbetare och vårdnadshavare. För tydligare redovisning av utredningsförfarandet se bifogad processkartläggning.
Placering utanför det egna hemmet – en omfattande insats
En placering blir aktuell först när det är klarlagt att resurserna i det egna hemmet är uttömda. I detta läge ska övriga insatser bedömas vara otillräckliga. Det är viktigt att arbeta
förebyggande för att så långt som möjligt undvika en placering. En placering i familjehem/på institution ska inte användas som en tillfällig lösning i väntan på insatser bättre anpassade efter barnets vårdbehov. Om möjligt ska barnet/den unge först och främst placeras i släktingshem eller i ett nätverkshem, det vill säga en placering i barnets nätverk, då detta anses vara mindre omvälvande för barnet. En placering i släktings/nätverkshem föregås av samma utredningsförfarande som en placering i familjehem. När en akut placering i familjehem inte kan undvikas, tillexempel i fråga om övergivna barn, ska en sådan genomföras så smidigt som möjligt. Åstorps kommun arbetar i första hand med att hitta hemmaplanslösningar. Barn som är i behov av skydd har alltid rätt att få det. Barnets bästa och behov ska styra var placeringen ska ske. Vanligast är att en placering i familjehem är att föredra framför en institutionsplacering.
3. Familjehemsvård.
3.1 Rekryteringsprocessen
”Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet” (6 Kap 2§ SoL).
I arbetet med att rekrytera familjehem är utredning, matchning, utbildning och uppföljning relevanta begrepp. Ett beslut om fast familjehemsplacering ska inte göras innan förhållanden i det enskilda hemmet och förutsättningar för vård är utredda. Utredningen ska visa hur
familjehemmet matchar barnets/den unges vårdbehov, vilket innefattar familjehemmets förmåga och förhållanden i relation till det enskilda barnet. Metoder för att utreda familjehem syftar till att ta reda på så mycket som möjligt om familjehemsföräldrarna, deras bakgrund
samt hur de fungerar som familj m.m. Åstorps kommun arbetar enligt Kälvestensmetoden i utredningsfasen. Denna metod innefattar en djupintervju av familjehemsföräldrarna. Deras starka och svaga sidor vägs in i beslutet om de blir godkända eller inte. Det kan vara en fördel att kombinera denna metod med andra verktyg, exempelvis BBIC. Uppgifter från Belastnings- och misstankeregistret är en förutsättning för att bli godkända som familjehem Medgivande ska efterfrågas för att inhämta relevanta registeruppgifter utöver dessa, från exempelvis socialregister, kronofogden och försäkringskassan.
En trygg och stabil social situation är ett villkor för att bli ett godkänt familjehem. Det bör finnas ett engagemang, tid och ett stort tålamod. Resurser som ett bra socialt nätverk kan vara en förutsättning. Synen på barnuppfostran och eventuell erfarenhet av att vårda barn är andra faktorer som vägs in i rekryteringsprocessen.
Matchning för att familjehemmet ska bedömas kunna möta det placerade barnets individuella behov är en förutsättning för att nå en lyckad placering, och förebygger en omplacering. En matchning förutsätter att socialsekreteraren har tillräcklig information om både
familjehemmet och barnet/den unge.
Det kan vara en fördel att placera barnet/den unge nära hemmet. Ett barn som placeras kan vara i behov av att inte utsättas för ett allt för omvälvande miljöombyte, som exempelvis en flytt till en annan kommun.
Före påbörjad insats ska familjehemmet tillsammans med socialsekreteraren formulera ett tydligt uppdrag för familjehemmet, utifrån vårdplanen och genomförandeplan
3.2 En trygg placering
2010 kom ett delbetänkande gällande vanvård i social barnavård under 1900-talet . Detta delbetänkande visade att samhällets sätt att ta hand om familjehemsplacerade barn har haft uppenbara brister, och att det i familjehem i Sverige har förekommit omsorgssvikt, men även misshandel och sexuella övergrepp.
Åstorps kommun lägger största vikt vid att få till stånd en trygg placering. Socialnämnden arbetar för att vården ska fortlöpa enligt vårdplanen. Med anledning av detta är uppföljning nödvändigt för en trygg placering, liksom täta kontakter med barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet, samt handledning till familjehemmet.
avgörande i bedömning och beslut om placering. Socialnämnden har befogenheter att reglera föräldrarnas umgänge med barnet/den unge under vårdtiden.
Familjehemmet ska uppmanas att vara behjälpligt i att få föräldrar att bidra med bilder, berättelser om barnet eller liknande. Detta för att det placerade barnet inte ska tappa en del av sin historia. Exempelvis kan barnet, familjehemmet och föräldrarna använda fotoalbum eller liknande för att samla minnen. På så vis kan även umgänget med föräldrarna dokumenteras på ett kreativt och positivt sätt. Barnets förståelse för sin egen livshistoria är även ett viktigt verktyg för att denne ska kunna återförenas med sin familj. Det underlättar för barnet/den unge om familjhemmet engageras i detta.
3.3 Handledning till familjehem
Socialförvaltningens har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp till familjhemmen. Det bör även betraktas som en skyldighet för familjehemmen att ta emot stöd och hjälp. Detta kan ges i form av handledning. Även de biologiska föräldrarna ska erbjudas en samtalskontakt. Om möjligt ska olika instanser ge stöd-/handledningskontakt med de biologiska föräldrarna och familjehemmen, för att undvika förtroendekonflikt.
Uppmuntran och stöd ska ges i olika former. Exempelvis kan kommunen arrangera
gemensamma aktiviteter för familjehemmen samt för föräldrar och de familjehemsplacerade barnen. Exempel på sådana aktiviteter kan vara ”kick-off” eller utbytesträffar, som syftar till att skapa en gemenskap och få deltagarna att utbyta erfarenheter och ge stöd åt varandra.
4. Institutionsplacering.
Även vid placering på institution är matchning av barnets/den unges behov och institutionens möjlighet att tillgodose de specifika behoven avgörande.
Vid vård enligt LVU är det Statens institutions styrelse (SIS) som anvisar plats för vården.
Vården på institution bör vara så kort som möjligt för att sedan övergå till vård i annan form.
Kommunen har ingen tillsynsskyldighet avseende institutionen, men däremot samma skyldighet avseende att tillse att barnets /den unges behov blir tillgodosedda som vid
placering i familjehem. Kraven på uppföljning, kontakt med vårdnadshavare och skola m.m.
är desamma vid placering på institution.
5. Under placeringstiden
Socialtjänsten har ett omfattande arbete och ansvar under den tid ett barn är placerat utanför det egna hemmet. Särskilt ska nedanstående beaktas.
5.1 Kontakten med skola/förskola
Skolan utgör en av de viktigaste både risk- och friskfaktorerna i ett barns liv. Det kan vara avgörande att denna del av barnets/den unges liv fungerar väl. Utbildning är en faktor som påtagligt påverkar hur det går för familjehemsplacerade barn senare i livet. Ett gott samarbete mellan socialtjänst och skola/förskola är avgörande, men sker inte per automatik, utan ska ägnas särskild uppmärksamhet. Forskning visar att placerade barn löper en risk att ha svårt att prestera i skolan, att ha en problematisk och ofullständig skolgång och i förlängningen bli lågutbildade vuxna. Skolsituation ska ägnas särskild uppmärksamhet så att barnet/den unge får ett särskilt stöd i skolgången om svårigheter uppstår. I socialtjänstens ansvar ingår det att verka för att barnet/den unge får en lämplig utbildning (6 kap 7 § SoL). Detta ansvar slutar inte för att barnet har fullgjort sin skolplikt. Socialtjänsten ska även enligt
Socialtjänstförordningen(3 kap 7 §)se till att barn som gått ut grundskolan har möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning och förutsättningar föratt få arbete eller fortsatt utbildning.Det kan vara en bra förutsättning för samarbetet med skola/förskola (men även med andra instanser) att socialsekreterare inledningsvis får medgivande till att bryta sekretessen. I barnets placering bör socialtjänsten söka ett brett samarbete med skola, skolbarnomsorg, hälso- och sjukvård samt släktingar/nätverk. Även förskolan utgör en
kontaktyta med utomstående vuxna som är viktig för barnets/den unges utveckling. Stämpling av barnet/den unge ska i alla lägen motverkas.
5.2 Uppföljning
I SoF 5 kap. 1b § står att den socialnämnd som har fattat beslut om familjehemsplacering ska följa vården av barnet noga.Uppföljning ska därför ske regelbundet genom enskilda samtal med familjehemmet, vårdnadshavarna och barnet.Barnsamtal sker med BBIC-dokument som utgångspunkt. Socialsekreterare gör i uppföljningssituationen personliga besök i det hem där
6 kap 8§ SoL beskriver socialnämndens uppföljningsansvar ytterligare. Socialnämnden har ansvar att minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande kan motiveras alternativt ompröva beslutet. Detta gäller samtliga placeringar, enligt SoL och LVU.
Uppföljning, övervägande och omprövning utgår från vård- och genomförandeplanens
målformulering. Beslut om vårdens upphörande innebär således en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för barnet/den unge och om förhållandena i hemmet har förändrats på ett sådant sätt att det är till barnets bästa att återvända dit. För en rättssäker bedömning ska en motivering/motiverande analys framgå av dokumentationen. Hänsyn kan tas till utlåtande om barnets psykiska status samt psykologbedömning av konsekvenserna av en flyttning från familjehemmet.
5.3 Kontakten med barnets föräldrar/vårdnadshavare
”Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön”
(6 kap 1 § SoL).
Rutiner kring att erbjuda stöd och hjälp till föräldrarna vid en placering är en förutsättning för en god kontakt. Att erbjuda stödinsatser är en viktig del i arbetet med att barnet ska kunna återvända hem. Exempel på insatser som riktas till de biologiska föräldrarna kan utöver samtalskontakt på kommunens öppenvårdsmottagning vara i former av föräldrautbildning eller missbruksbehandling.
En SoL-placering kräver samtycke av båda vårdnadshavare, men även samtycke från den ungdom som har fyllt 15 år. I de fall som en ungdom under 15 år motsätter sig vården kan det föreligga en risk att den unge avviker eller på annat sätt omöjliggör vården. Samtycke till frivillig vård utesluter inte att LVU blir tillämpligt.
För att en hemflyttning ska kunna finnas med i planeringen bör umgänget med föräldrarna fungera väl under vårdtiden. Denna planering ska även alla berörda parter vara införstådda med, inte minst barnet/den unge. I planeringen är barnet, dess situation, behov och inställning i fokus. En successiv ökning av umgänget bör ske och tidpunkten för hemflyttning bör noga övervägas.
I de fall där det står klart att barnet/den unge inte kommer att kunna återförenas med sina föräldrar inom överskådlig tid ska nämnden pröva om det finns förutsättningar för att
genomföra en vårdnadsöverflyttning enligt föräldrabalken. Det kan anses vara uppenbart bäst
för barnet att få stanna kvar i familjehemmet permanent. I beslutsunderlaget ska det tydligt framgå vilka skäl som föreligger till ett beslut kring vårdnadsöverflyttning.
Omplacering
En omplacering kan vara till skada för barnet/den unge och ska därför ska undvikas.
Förebyggande åtgärder vid familjehemsplacering är täta kontakter, handledning, kontinuerlig utbildning och övrigt stöd till familjehemmet. Övrigt stöd kan vara sådant som föreläsningar etc. Familjehemmen bör delta.
Vid placering på institution är matchningen samt den kontinuerliga uppföljningen en viktig grund för en fungerande vård.
Barnets vårdbehov kan förändras över tid och behov av ytterligare insatser, utöver vård i familjehem, kan uppkomma. Stödinsatser till barnet och/eller familjehemmet kan räcka, men då barnet/den unge inte utvecklas och/eller familjehemmet brister, blir en omplacering till en annan vårdform eller till ett annat familjehem aktuellt. Utredning ska i dessa fall alltid inledas. De förhållanden som har förändrats ska diskuteras med föräldrar och barnet/den unge, vars åsikter bör vägas in i förhållande till barnets/den unges ålder och mognad. Omplacering övervägs då inga andra lösningar är möjliga och kräver att ny utredning inleds. Socialnämnden kan fatta beslut om ytterligare insatser och omplacering mot föräldrars och/eller familjehemmet vilja. Det kan
framkomma uppgifter om att ett familjehem är olämpligt, varvid avtalet omedelbart ska sägas upp och barnet/den unge ska flyttas skyndsamt.
Om barnet/den unge vårdas enligt LSS eller enligt SoL kan föräldrarna besluta att barnet ska flyttas hem. Vårdnadshavares önskan om att barnet ska flyttas till ett annat familjehem ska respekteras, varvid möjligheter för detta ska utredas. Finns det laglig grund för vård enligt LVU kan nämnden besluta om tvångsinsats trots att det har funnits samtycke till den första placeringen.
Ett beslut om att barnet/den unge ska flyttas från familjehemmet kan inte överklagas av familjehemsföräldrarna.
6. Placeringens upphörande
Socialnämnden beslutar att vård upphör, och gör så när målen i vårdplanen är uppfyllda och behov av vård ej föreligger. Det behöver emellertid inte betyda att den unge flyttar hem. Vård
som låg till grund för vårdbeslutet. De förhållanden som låg till grund för samhällsvården ska framstå som stabila innan samhällsvården upphör då en ny placering efter hemflyttandet bör undvikas. En hemflyttning av ett placerat barn inte får kopplas samman med en vuxens rehabilitering och behov. Barnets bästa ska styra ett sådant beslut.
Vårdas barnet/den unge på grund av sitt eget beteende ska det skadliga beteendet och vårdbehovet ha upphört. Även i dessa fall ska de nya förhållandena kunna bedömas stabila.
Hemflyttningen, särskilt efter en längre tid i ett familjehem, innebär ytterligare en separation för barnet/den unge. Denne kan i vissa fall ha bott i familjehemmet under en lång tid.
Förberedelser för en hemflyttning är en förutsättning. Detta handlar även om praktiska förberedelser så som barnomsorg, skolgång, boende m.m. Det kan vara fördelaktigt om
barnet/den unge har fått etablera inledande kontakt redan innan en hemflyttning. Hemflyttning får inte ske abrupt eller mot barnets vilja med hänsyn till barnets hälsa och utveckling. En överenskommelse med föräldrarna kring hemflyttning ska försöka nås, om nödvändigt kan nämnden besluta om flyttningsförbud enligt 24 § LVU.
Barnet/den unge ska kunna hålla kontakten med sitt familjehem efter hemflyttning, med tanke på barnets/den unges anknytning till familjhemsföräldrarna. Enligt Föräldrabalken är detta vårdnadshavarnas ansvar. Det är möjligt för nämnden att bistå ekonomiskt med kostnader för resor. Nämnden kan besluta om ett umgänge med familjehemmet mot vårdnadshavarnas vilja om detta bedöms vara bäst för barnet/den unge.
När den unge blir myndig kan denne bo kvar i familjehemmet om det föreligger ett behov av psykosocialt stöd från vuxna.
Vården enligt LVU skall upphöra när målet med insatsen är uppfyllt eller senast då den unge av åldersskäl inte längre kan vårdas enligt LVU. Den unge ska få det stöd som denne behöver för att kunna klara av att stå på egna ben. Förberedelser för ”utsluss” ska påbörjas tidigt, gärna upp till 1 år innan placering upphör.
7. Sammanfattning
Dessa riktlinjer för familjhemsplaceringar i Åstorps kommun syftar till att redogöra för de principer som styr handläggningen från inkommen ansökan/anmälan till dess att familjehems- institutionsplaceringen upphör. Socialnämndens ansvar för de barn som är placerade i
familjehem/instituiton tas utifrån dessa principer. Genomgående i hela
handläggningsprocessen är att barnperspektivet ska vara av avgörande betydelse. I övrigt redovisas här kortfattat de riktlinjer som gäller för Åstorps kommun:
Åstorps kommuns socialförvaltning har värdegrunden ”Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan”. En målsättning i arbetet med barnavårdsärenden är därför att stärka det positiva och salutogena.
Genom hela handläggningsprocessen är delaktighet ett nyckelord.
Socialsekreteraren ska ge nödvändigt underlag för en rättssäker handläggning och bedömning.
Målsättningen är att beslut och genomförande ska vara individuellt anpassade utifrån de vårdbehov som föreligger.
Allt arbete med placeringar av barn ska utgå från barnperspektivet och barnets behov.
Detta gäller genom hela handläggningsprocessen och säkerställs bland annat genom regelbundna barnsamtal.
Kommunen arbetar efter Det tredelade föräldraskapet, som bygger på ett samarbete kring barnet mellan socialtjänsten, familjhemmet och föräldrarna.
Åstorps kommun arbetar enligt BBIC och Kälvestensmetoden i utredningsfasen.
Uppföljning ska ske regelbundet enligt Socialförvaltningens rutiner.
En omplacering till en annan vårdform eller till ett annat familjehem ska föregås av en ny utredning, vilket innefattar en kartläggning av barnets behov, matchning och familjehemsutredning.
Vid omplacering och upphörande av placering ska adekvata praktiska förberedelser planeras och genomföras i god tid.
Under placeringstiden ska umgänget med barnets/den unges föräldrar få de förutsättningar som krävs för att detta ska fungera väl.
Då barnet/den unge inte kan återförenas med sina föräldrar ska förutsättningarna för en vårdnadsöverflyttning prövas enligt föräldrabalken. I beslutsunderlaget ska det beslut kring vårdnadsöverflyttning tydligt motiveras.
Socialsekreteraren ska arbeta för att familjehemmet involveras i barnets/den unges förståelse av sin egen livshistoria. Efter en placering ska det vara möjligt för barnet/den unge att hålla kontakten med sitt familjehem.
Viktigt för en trygg placering är ett gott samarbete som omfattar såväl övriga instanser som andra vuxna som finns kring barnet som ska placeras eller är placerat.
I vårt arbete är barnets behov av trygghet och det vuxna barnets behov av att med tillförsikt kunna se tillbaka på sin barndom centralt. Målet för samhällets barnavård är att alla barn ska kunna växa upp med stöd av stabila och välfungerande vuxna.
8. Referenser Internetkällor
www.faco.nu (Familjevårdens Centralorganisation) www.socialstyrelsen.se
www.riksdagen.se (Svensk Författningssamling) www.barnperspektivet.se
www.barnombudsmannen.se
www.levupptillbarnkonventionen.nu
Lagtexter
Nya sociallagarna
SOSFS 1997:15 (Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga)
Omvärldsanalys:
www.bjuv.se www.falkenberg.se www.kalmar.se www.stockholm.se
FoU Västernorrland (BBIC)
