Utbildningsmaterial IBIC (äldreomsorg bistånd) Övningar IBIC steg 2 repetition. September 2019

(1)

Göteborgs Stad Intraservice, Övningshäfte: IBIC steg 2 1 (18)

Utbildningsmaterial IBIC

(äldreomsorg – bistånd)

Övningar IBIC steg 2 repetition

(2)

Innehåll

Utbildningsmaterial IBIC (äldreomsorg – bistånd) ... 1

Om övningarna ... 2

Övning 1: kategorisering livsområden ... 3

Övning 2: relaterade faktorer ... 6

Övning 3: hantera ansökan ... 8

Övning 3a: Fallbeskrivning Tora ... 8

Övning 3b: fallbeskrivning Anna ... 10

Övning 4: Inhämta uppgifter ... 12

Övning 4a: Fallbeskrivning Tora ... 12

Övning 4b: Fallbeskrivning Anna ... 16

Om övningarna

Dessa övningar är Socialstyrelsens övningar i urval och sammanställdes inom ramen för Attraktiv hemtjänst inför införande av ÄBIC steg 2. Övningarna har anpassats till dagens tillämpning av metoden IBIC och är avsedda att användas av äldreomsorgens

biståndshandläggare som repetition av ÄBIC steg 2 inför IBIC steg 3.

(3)

Övning 1: kategorisering livsområden

Kategorisera exemplen nedan i livsområden. Använd dig av listan med livsområden och beskrivningar av dessa på affischer eller i Socialstyrelsens vägledning.

Tore har svårt att själv hantera sina sopor. Han berättar att avfallsstationerna ligger nästan en kilometer bort. Han kan inte få färdtjänst så att han själv kan hantera sitt avfall.

Tore är mån om miljön och vill gärna sopsortera.

LIVSOMRÅDE:

Eva uppger att de starka smärtor hon har påverkar hennes förmåga att planera sin vardag.

För Eva är det viktigt med struktur och ordning och reda för att hon ska må bra.

LIVSOMRÅDE:

Karin har utslitna leder som gör det svårt för henne att själv förflytta sig i och utanför hemmet.

LIVSOMRÅDE:

Åsa har en dator, men vet inte hur den fungerar. Hennes son brukar hjälpa henne med den.

LIVSOMRÅDE:

Carlos berättar att han har kraftigt nedsatt hörsel. Det gör att han tycker att det är svårt att ha kontakt med grannar och andra i omgivningen. Han uppger att han provat

hörapparater, men att han inte tycker de fungerar för honom

LIVSOMRÅDE:

Stina deltar inte längre på olika aktiviteter i samhället. Stina uppger att hon på grund av sin övervikt får glåpord efter sig från ungdomar när hon går ut, och att hennes

diabetessköterska pratar nedlåtande till henne om hennes vikt.

LIVSOMRÅDE:

Britta har svårt att skriva till exempel inköpslistor och betalorder för att betala räkningar.

LIVSOMRÅDE:

(4)

Lennart har svårt att hålla sig till den kost han vet att han behöver på grund av sin diabetes.

LIVSOMRÅDE:

Fatima har kommit hem från sjukhus efter en stroke och nu beskriver personalen att det är svårare att prata med henne. Hon kan uttrycka vad hon vill och förstå det personalen säger till henne. Det som har blivit svårare är att hålla igång ett samtal, speciellt om det är flera personer, och det hon säger upplevs ofta som irrelevant och lite osammanhängande.

LIVSOMRÅDE:

Gun -när hemtjänstpersonalen är med Gun i affären eller i andra sammanhang där det är mycket folk och mycket höga ljud har hon börjat uppvisa stressymptom och blir väldigt ofokuserad och vill hem.

LIVSOMRÅDE:

Simon beskriver att han blir väldigt trött av att umgås med andra boende på hans särskilda boende. Han har inte heller något intresse av att sitta och prata med de andra som han upplever är mycket sjukare än honom själv. Han tror att de andra kan uppfatta honom som ilsken och faktiskt t o m bli lite rädda för honom och det vill han ju inte. Han vet dock inte riktigt vad han ska göra för att det ska fungera bättre.

LIVSOMRÅDE:

Emma har en muskelsjukdom som gör det väldigt svårt för henne att förflytta och bära saker. Väldigt lätta föremål kan gå, men t ex att lyfta varor eller saker som behövs vid matlagning eller städning är mycket svårt.

LIVSOMRÅDE:

Rogers son ringer och berättar att han tycker att den hjälp som Roger får idag från hemtjänsten inte riktigt hjälper honom på rätt sätt. Sonen kan se att det som är svårt för hans far är att till exempel välja vad han ska göra i olika situationer. Till exempel vad han ska äta eller vad han ska svara när personal frågar hur han vill att de ska hjälpa honom.

Det är som att Roger inte riktigt förstår vad de olika besluten innebär för honom och detta tror sonen skulle vara bra att personalen på något sätt uppmärksammar och hjälper Roger med. Då tror sonen att Roger lättare skulle kunna göra mer saker själv.

LIVSOMRÅDE:

(5)

Mikael tycker att det börjar bli svårt att betala sina räkningar. Han har tidigare jobbat som ekonom. Han har järnkoll på sina bankonton och har egentligen inga problem att gå in på banken och göra sina ärenden. Nu är det dock så att det lokala bankkontoret har lagt ner vilket gör att han nu behöver sköta sina bankärenden via datorn. Här blir han väldigt osäker. Allt görs på nya sätt och han känner att han inte alls kan hantera sin dator på egen hand för detta, eller för andra ändamål.

LIVSOMRÅDE:

(6)

Övning 2: relaterade faktorer

Relaterade faktorer:

• Omgivningsfaktor

• Personfaktor

• Kroppsfunktion/Kroppsstruktur

Nedan har du ett antal påståenden. Tänk efter vad påståendet kan vara för relaterad faktor och ange ditt svar.

Denna övning är till för att du ska öva dig i att vad som kan vara en relaterad faktor.

Rolf använder rullator FAKTOR:

Lisa har en psykisk funktionsnedsättning FAKTOR:

Greta har brutit lårbenet FAKTOR:

Kajsa får hjälp hemma av sin dotter FAKTOR:

Carlos ger lätt upp när han stöter på motstånd FAKTOR:

Kalle, utanför hans port finns en ramp FAKTOR:

Anders har ett stort intresse av att fiska FAKTOR:

Fia, för henne är det viktigt att klara sig själv FAKTOR:

(7)

Gustav, där han bor går det inga bussar FAKTOR:

Fatima har högt blodtryck FAKTOR:

(8)

Övning 3: hantera ansökan

Övning 3a: Fallbeskrivning Tora

Hur kan den ursprungliga frågeställningen från Tora under rubrik A kategoriseras?

Kryssa i vilka livsområden som är aktuella i övningen på nästa sida, under ursprunglig frågeställning.

Hur kan den förtydligade frågeställningen från Tora under rubrik B kategoriseras?

Markera vilka livsområden som är aktuella i övningen på nästa sida, under förtydligad frågeställning.

A. Inledande samtal.

Tora ringer en handläggare för att få hjälp då hon efter en längre tids sjukhusvistelse för behandling av ett bensår återvänt till hemmet. Hon har hört via sina väninnor att det går att få hemtjänst om hon behöver och det får man genom kommunens äldreomsorg. Tora upplever efter hemkomsten att hon har svårigheter i vardagen. Tora säger att hon efter sjukhusvistelsen är trött och medtagen. Hon vill ha hjälp att duscha då hon måste vara noga med skötseln av bensåret och för henne är det viktigt att duscha varje dag.

B. Informerande samtal

Tora berättar att hon alltid använder rollator såväl inomhus som utomhus. Med stöd av sin rollator har hon tidigare själv kunnat ta sig runt både i och utanför hemmet, även om hon under de senaste åren har blivit mer stillasittande och inte orkat ut och röra på sig lika mycket. En längre tid har det varit besvärligt för Tora att tvätta då de nya

tvättmaskinerna är krångliga att hantera. Tora berättar att hon har ett svårläkt bensår och hon uppger att hon har värk som varierar under dagen. Tora önskar hjälp med inköp av dagligvaror när hon nu inte har ork och styrka att själv gå till affären. Tora vill ha stöd av personal för att komma ut och röra på sig för att hon på sikt ska bli mer

självständig igen och själv ta sig runt i närområdet. Tora känner sig mer otrygg i hemmet efter sjukhusvistelsen då hon är orolig för bensåret och hon känner en oro för vad som skulle hända om hon skulle ramla. Tora vill ha stöd för att känna sig tryggare hemma.

Tora vill även ha hjälp med att bädda rent i sängen då hon upplever att det är ganska svårt att göra själv, hon är trött och medtagen och har inte den ork som krävs.

(9)

Uppgift

Toras ansökan har dokumenterats i fritext på förra sidan så som hon beskriver det.

Kategorisera ursprunglig och förtydligad frågeställning (under kapitelrubriken, nivå 1) för de livsområden inom aktiviteter och delaktighet som ingår i frågeställningen för ansökan.

I det systematiska arbetssättet ingår ytterligare två livsområden för att säkerställa att eventuellt behov av trygghet eller indirekt stöd till anhöriga som vårdar den enskilde uppmärksammas i utredningen. Kryssa i aktuella områden.

OBS Denna övning är till för att du ska öva dig i att kategorisera, i utredningen kommer du inte att kategorisera ansökan förrän vi har IT-stöd i Treserva.

Livsområden Ursprunglig

frågeställning Förtydligad frågeställning Lärande och tillämpa kunskap

Allmänna uppgifter och krav Kommunikation

Förflyttning Personlig vård Hemliv

Mellanmänskliga interaktioner och relationer

Viktiga livsområden

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

Känsla av trygghet

Personligt stöd från personer som vårdar eller stödjer en närstående

(10)

Övning 3b: fallbeskrivning Anna

Hur kan den ursprungliga frågeställningen från Anna kategoriseras? Kryssa i vilka livsområden som är aktuella i övningen nedan under ursprunglig frågeställning.

Inledande samtal

Anna har ramlat och fått en höftfraktur. Vid vårdplanering får handläggaren följande information från Anna: Anna säger att hon har svårigheter att ta sig upp ur sängen, klä på och av sig, duscha och att handla varor och att hon vill ha hjälp med det från

hemtjänsten. Anna tror sig klara av att bereda måltider. Anna tror att hon snart skall bli bättre så att hon kan klara av skötseln av hemmet själv, men att hon kan behöva hjälp med att hålla rent i köket första tiden. Anna bor ensam i en lägenhet centralt i tätorten, med affärer och service inom en kilometer från hemmet. Anna har en dotter, som hon upplever som ett stöd, men som inte har möjlighet att hjälpa Anna praktiskt i någon större utsträckning. Anna har sedan tidigare ett trygghetslarm och går med rollator då hon har nedsatt balans.

Anna avböjer erbjudande om informerande samtal.

Uppgift

Annas ansökan har dokumenterats i fritext så som hon beskriver det. Kategorisera ursprunglig och ev. förtydligad frågeställning (under kapitelrubriken, nivå 1) för de livsområden inom aktiviteter och delaktighet som ingår i frågeställningen för ansökan.

I det systematiska arbetssättet ingår ytterligare två livsområden för att säkerställa att eventuellt behov av trygghet eller indirekt stöd till anhöriga som vårdar den enskilde uppmärksammas i utredningen. Kryssa i aktuella områden.

OBS Denna övning är till för att du ska öva dig i att kategorisera. I utredningen kommer du inte att kategorisera ansökan förrän vi har IT-stöd i Treserva.

Livsområden Ursprunglig

frågeställning Förtydligad frågeställning Lärande och tillämpa kunskap

Allmänna uppgifter och krav Kommunikation

Förflyttning Personlig vård Hemliv

(11)

Känsla av trygghet

(12)

Övning 4: Inhämta uppgifter

Övning 4a: Fallbeskrivning Tora

Läs igenom uppgifterna från Tora och andra. Sortera därefter uppgifterna under de olika livsområdena i övningen efter texten. Du behöver inte skriva all text utan kan använda dig av stödord.

Uppgifter från Tora

Tora vill inte att handläggaren ringer till hennes döttrar då hon inte vill att de ska belastas med mer bekymmer. Hon är van att klara sig utan hjälp från dem. Tora säger att handläggaren gärna får kontakta distriktssköterskan. Tora bor ensam i en lägenhet på tredje våningen. Tora arbetade tidigare som bibliotekarie och hon har ett stort intresse av att läsa och lösa korsord. Hon tycker också att det är viktigt att umgås med sina vänner i syföreningen.

Tora berättar att hon tidigare har duschat själv, men i och med behandlingen av bensåret så tycker hon att det är svårt för att såret skall skötas på rätt sätt. Hon känner sig även trött och medtagen och är rädd att ramla i duschen. Hon vill att någon finns bredvid när hon duschar och hjälper henne att tvätta sig på nedre delen av kroppen. Hon kan själv torka sig förutom runt bensåret och då bensåret är läkt och hon känner sig piggare vill Tora klara att duscha helt själv igen.

När det gäller inköp, så beskriver Tora att hon har svårt att själv göra sina inköp då hon i dagsläget ej klarar att själv gå till och från affären med varorna. Hon kan själv planera för inköpen och packa upp varorna. Tora har tidigare varit van att gå till affären och handla varje dag, vilket hon sett som sin dagliga motion. Tora vill kunna göra sina inköp själv när hon känner sig bättre. Tora har under sjukhusvistelsen blivit stillasittande och liggande mycket. Det är viktigt för henne att hon får stöd i att komma igång och röra på sig igen för att hon ska kunna bli mer självständig och bland annat själv göra sina inköp igen. I nuläget klarar inte Tora att själv ta sig ut i närområdet och till samhället då hon har ont, känner sig trött och lite orolig att ramla.

Tora säger att hon har svårt att tvätta i husets gemensamma tvättstuga i källarplanet. Det innebär att hon behöver ta sig ner och upp flera gånger i tvättstugan och mycket bärande av tung tvätt vilket hon inte klarar i nuläget då hon har ont och är trött och medtagen.

Tora säger också att de nya maskinerna klarar hon inte av att hantera vilket gör det svårt. Hon klarar själv att sortera tvätten och att vika ihop och stoppa in ren tvätt i lådor och skåp. På följdfrågan om Tora har svårt allmänt med att bära saker säger Tora att det är det inte, bara i de moment hon säger sig behöva hjälp med. Tora säger att hon tvivlar på att hon kommer att helt klara att sköta tvätt och hon tycker att det känns skönt att få hjälp med detta, men hon vill fortsätta göra det hon klarar.

Hennes trötthet gör även att det är tungt att bädda rent i sängen just nu. Hon klarar däremot att bädda i ordning sin säng varje dag och tycker att hon kan hålla rent hemma i tillräckligt hög grad. Tora hoppas att hon kommer att känna sig piggare då bensåret har läkt och vill då klara att själv bädda rent i sängen. Tora uppger att distriktssköterskan kommer varje dag och lägger om bensåret och det tycker hon är bra.

(13)

Uppgifter från andra

Distriktssköterska

Distriktssjuksköterskan bedömer att Tora efter sjukhusvistelsen är tröttare, medtagen och mer bräcklig och orolig än innan. Hon berättar att Tora har svårt att duscha själv då hon samtidigt måste tänka på sitt bensår. Distriktssjuksköterskan uppger att det är viktigt för läkningen att Tora sköter sin hygien och duschar inför omläggning av såret. Hon uppger även att Tora inte klarar att gå långa sträckor med rollator p.g.a. besvär av bensåret, men att sjukgymnast skall kopplas in för ev. förflyttningsträning.

Handläggares iakttagelser

Handläggaren ser att bostaden är modernt utrustad, att trösklar är borttagna i lägenheten och att Tora har ett badrum som är handikappanpassat. I fastigheten finns hiss och ramper i samband med trappan utomhus. Affärscentrum finns ca 300m från lägenheten.

Uppgift

Sortera uppgifterna om Tora under de olika livsområdena. Använd dig av stödord.

Livsområden Den enskildes

uppfattning Andras uppfattning Lärande och tillämpa kunskap

Allmänna uppgifter och krav

Kommunikation

Förflyttning

Personlig vård

(14)

Hemliv

Känsla av trygghet

Relaterade faktorer Den enskildes

uppfattning Andras uppfattning EX kroppsfunktioner/strukturer-

nedsättning

EX omgivningsfaktorer- den omgivning i vilken människor lever och verkar, kan underlätta eller hindra (produkter och teknik i bostaden, bostaden och närmiljön, personligt stöd från andra, personliga relationer, samhällstjänster ex färdtjänst)

(15)

EX personfaktorer som kan påverka en persons hälsa/upplevelse av hälsa

(16)

Övning 4b: Fallbeskrivning Anna

Läs igenom uppgifterna från Anna och andra. Uppgifter har inhämtats genom samtal under utredningen för att inhämta uppgifter. Sortera därefter uppgifterna under de olika livsområdena i övningen efter texten. Använd dig av stödord.

Uppgifter från Anna

Anna säger att hennes lägenhet är relativt modern och har inga höga trösklar som gör det svårt för Anna att förflytta sig inom bostaden, men det är tre trappsteg till

ytterdörren. Anna har ett ganska stort nätverk med vänner i samma ålder som hon regelbundet träffar och som, enligt Anna, kan hjälpa till med en del praktiskt. De kan dock inte hjälpa till med inköp. Anna uppger att hon har vissa svårigheter att röra sig just nu men att hon snart kommer att bli bättre. Anna tror att det som kan ta längst tid är att återfå styrkan att gå till affären och handla själv. I nuläget vill hon att någon handlar åt henne och hjälper henne att packa in varorna.

Duschen upplever hon som svår då hon har svårt att tvätta och torka sig själv på grund av frakturen. Hon uppger att det hon behöver hjälp med är att tvätta och torka ryggen och fötterna. Anna säger att hon är noga med sin hygien och är van att duscha ca tre gånger i veckan.

När det gäller hjälp att hålla rent i köket, vill Anna ha hjälp med att diska och städa upp i köket efter matlagning då det innebär mycket kroppsrörelser som inte är bra för henne.

Hon tycker att dessa moment är besvärliga eftersom hon inte kan röra sig obehindrat.

Anna säger även att det hon behöver hjälp med är att få benen över sängkanten och att få på och av sig underkläder, byxor och strumpor. Anna brukar lägga sig en stund på eftermiddagen för att vila vilket gör att hon behöver hjälp att ta sig ur sängen även på eftermiddagen. Anna tror att hon om en månad skall klara av att klä sig, duscha och sköta bostaden och att hon inom två månader skall bli helt självständig igen och bara behöva trygghetslarmet, som hon säger är ett stöd för att inte vara orolig.

Uppgifter från andra Arbetsterapeut

Arbetsterapeut uppger att Anna har stora svårigheter att ta sig upp från liggande till sittande, men klarar självständigt att ta sig upp från sittande till stående även om det är lite besvärligt. Anna har fri mobilisering av höften till smärtgräns och kan förflytta sig korta sträckor med rollator (cirka 10 meter) utan vila. Anna har i dagsläget en nedsatt rörlighet och skall inte vrida på kroppen eller böja sig för djupt. Anna kommer att behöva träning i hemmet för att återfå sin tidigare förmåga.

Sjuksköterska

Sjuksköterska uppger att det kommer att ta cirka 6 veckor för frakturen att läka.

Dotter

Dottern, som är med per telefon, uppger att hennes mamma är en självständig person, som ibland kan överskatta sin förmåga, vilket Anna i viss mån kan hålla med om. Dottern säger även att Anna är ganska mån om sitt utseende och bra på att säga ifrån om det är

(17)

något som inte fungerar för henne eller om det inte är som Anna vill ha det vilket Anna håller med om.

Uppgift

Sortera uppgifterna om Anna under de olika livsområdena. Använd dig av stödord.

Livsområden Den enskildes

uppfattning Andras uppfattning Lärande och tillämpa kunskap

Allmänna uppgifter och krav

Kommunikation

Förflyttning

Personlig vård

Hemliv

(18)

Känsla av trygghet

Relaterade faktorer Den enskildes

uppfattning Andras uppfattning EX kroppsfunktioner/strukturer-

nedsättning

EX omgivningsfaktorer- den omgivning i vilken människor lever och verkar, kan underlätta eller hindra (produkter och teknik i bostaden, bostaden och närmiljön, personligt stöd från andra, personliga relationer, samhällstjänster ex färdtjänst)

EX personfaktorer som kan påverka en persons hälsa/upplevelse av hälsa