DIGIT AL KOMPETENS
av Hans Fernström, Elisabeth Söder, Anna Engström och Jonny Gullstrand
Måste ALLA lärare ha digital kompetens?
Den digitala tekniken kan både ge pe- dagogiska vinster och ställa nya krav på både lärare och elev.
OMVIBLICKARTILLBAKA, låt säga ett halvsekel eller ett kvartssekel, och koncentrerar oss på vilka kanaler som stod till buds för läraren i un- dervisningssituationen, och indelar dem i ljudet, texten och bilden, kan vi använda en modell och göra föl- jande översikt:
Kanske ger den en orättvis och för- enklad bild av hur skolan fungera- de för femtio år sedan, men onek- ligen dominerade katederundervis- ningen där lärarens genomgångar samspelade med läroboken. Ibland kompletterades lektionen med en plansch ur skolans förråd. Elevens tillgång till information var lokal och begränsad till vad klassrummet och hemmet kunde tillhandahålla.
Bearbetningen av stoffet var alltid inriktad på att eleven ensam skulle läsa, anteckna eller utföra prov. Eleven kunde visa vad han eller hon lärt sig genom att skriva en uppsats eller genom att hålla
ett föredrag och på det sättet träna muntlig framställning. Televisions- apparaten fanns endast i testbänk och radioapparater fanns blott i be- gränsad omfattning.
Grupparbete i Lgr 69
Under nästa kvartssekel hän-
der egentligen väldigt lite, åt- minstone om vi applicerar vår modell. Undervisningens inne- håll och synsättet på den hade emellertid ändrats åtskilligt.
På vägen kom en läroplan, Lgr 69, som upphöjde grupparbetet och introducerade andra redovisnings-
Boken. Stenkakan. Tekniken utvecklas och finns kvar. FOTO JONNY GULLSTRAND
1955
Inlärnings-/mediekanaler Bearbetning Presentation Auditiv Textuell Visuell
tal bok plansch lokal
individuell uppsats föredrag
1980
Inlärnings-/mediekanaler Bearbetning Presentation Auditiv Textuell Visuell
tal radio UR
musik
bok stencil
bild film-UR-TV
lokal individuell
grupp
uppsats föredrag drama
DIGIT AL KOMPETENS
former som drama. Ideologiskt tog skolan stora steg mot att inse att inlärning inte bara sker indivi- duellt och vikten av att tillmötesgå barnets olika uttrycksformer.
Kopiator och UR
Det skedde ett teknikskifte från blåstencilen till kopiatorn vid denna tid. Övergången gick snabbt därför att kopiatorn både kunde mångfaldiga det som läraren skrev själv och de original som kom från andra källor. Detta skulle innebära en revolutionerande förändring – bort från enstaka läromedel och till lärarens egen komposition av ma- terial från olika källor.
Utbildningsradion gjorde radio- och tv-program. De förra fanns på band till Tandbergs rullbandspe- lare, men avsaknaden av video- kassettstandard gjorde att UR-pro- grammet måste avnjutas direkt då det sändes.
När det gällde rörlig bild som var anpassad till den egna un- dervisningsplaneringen var man hänvisad till 16 mm-film. Tillvä- gagångssättet att ladda filmen i den stora projektorn var en skräm- mande utmaning för många lärare.
Det fanns flera sätt att hantera di- lemmat, som att låta en duktig elev sköta uppgiften eller att radikalt helt avstå från att visa film. Ny tek- nik utgör alltid utmaningar för sko- lan. Sättet att hantera dessa varierar från lärare till lärare.
Nya krav ställs med internet I vår modell, ytterligare 25 år sena- re, har datorn och internet på bred front förts in i skolan. Den digitala
världen gör att utmaningen för lä- raren är större än någonsin, den ger fler kanaler, fler källor och fler sätt att redovisa.
Men vad är viktigt? Genom web- ben tas världen in på ett helt nytt sätt. Tidigare var eleven hänvisad till det närliggande, men nu finns enorma möjligheter att hämta ak- tuell eller samlad information från stora delar av världen. Med denna
gigantiska informationsmängd måste läraren lära sina elever helt nya källkritiska strategier.
Det blir tydligt i vår modell hur texten i boken alltmer får konkur- rera med andra medier. Många lärare oroar sig säkert över detta, men samhället kräver att eleverna står bättre rustade att tolka och sov- ra även visuella budskap.
Bildbandet visade nya världar. FOTO: JONNY GULLSTRAND
2005
Inlärnings-/mediekanaler Bearbetning Presentation
Auditiv Textuell Visuell
tal webbradio ra-
dio UR musikmp3 webb
ljud-musik
bok kopiatorkopior
webbsidor e-bok
bild film-tv-UR
webb animation
lokal global individuell
grupp
uppsats föredrag webb bildspel
drama
Avstånd och tid krymper Läraren kan föra in världen i klass- rummet. Åtkomsten till världen blir allt mer omfattande och ger möjligheter att kommunicera och få information i realtid. Man kan via vädersatelliter ge en bild av ovädret över Mellanamerika. En lärare i engelska kan arbeta med senaste nytt ur nätupplagan av New York Times. Eleverna kan korre- spondera i realtid med andra elever oavsett avstånd.
Öppenhet och tillgänglighet En annan faktor är den strävan efter öppenhet som genomsyrar internet. När många goda kraf- ter ser möjligheterna i det globala rummet gör många sitt yppersta för att göra information tillgänglig. På nätet publiceras aktuella forskar- rapporter och ungdomar delar filer.
Offentlighetsprincipen blir idealet i många sammanhang.
Alla är med
Det är i mötet och interaktionen med andra som vi utvecklar våra
mentala textvärldar. Med bloggar och webbaserade samarbetsplatt- formar får alla elever en chans att delta i diskussionen och behöver inte armbåga sig fram i luftrummet.
Läraren kan knyta an till det som skrivits på nätet och ge elever som inte törs tala i stora grupper möjlig- het att framföra sina åsikter. Samtal på nätet kan föras på mycket högre abstraktionsnivå och på många fler plan, vilket gynnar eftertanke och reflektion.
Tillgodoser fler behov
Att ordet dominerar teoretisk un- dervisning kommer vi inte ifrån, men dominansen behöver inte vara så stor. Digital teknik ökar möjlig- heterna att variera undervisningen och ta till vara elevers olika lärsti- lar och förutsättningar.
Tillgången till webbaserad me- dia varierar och kompletterar texter och berättelser, men eftersom den nås inom minuter medan intres- set och engagemanget fortfarande finns tillåter den en mer följsam undervisning. Om klassrummet
dessutom har tillgång till elevda- torer kan elever enskilda eller i grupp arbeta mer individualiserat och stärka inflytandet och öka mo- tivationen.
Trots att datorn endast har inta- git klassrummen under ett decen- nium har den redan börjat påverka hur eleverna arbetar och vilka krav lärarna ställer på elevernas sätt att bearbeta informationen. Ur- sprungstexter kan nås och komplet- terande information kan fås inom minuter. Möjligheten att redigera, förfina, korrigera och komplettera gör skrivande via datorn till en helt ny process. En rättstavningsfunk- tion i ordbehandlingsprogrammet kan ses som ”fusk” för pedagogis- ka purister av samma dignitet som miniräknaren tidigare utgjorde i många lärares ögon.
När datorn i många stycken har tagit över skrivprocessen kan synsättet på undervisningen helt vändas upp och ner. Ett exempel är Arne Tragetons läsinlärning.
Fältropet 1980 var ”läsning på ta- lets grund”, medan Trageton vän-
Vilka är våra möjligheter med digital teknik?
DIGIT AL KOMPETENS
der begreppen till ”att skriva sig till läsning”1 . Tanken hade aldrig fötts om inte en sexåring med hjälp av datorn kan åstadkomma ett lika perfekt ”A” som vilken vuxen som helst. Genvägen till skrift genom datorn har visat sig lyckosam i Norge. Den gör att man slipper tampas med svårigheter som har att göra med elevernas outvecklade finmotorik beroende på deras låga ålder och erfarenhet. Eleverna lär sig både att läsa och skriva fram- gångsrikt. Poängen är att den digi- tala tekniken kan rymma pedago- giska vinster som vi ännu inte kan förutse.
Inga lärare ifrågasätter idag att elever i behov av särskilt stöd an- vänder datorn som hjälpmedel.
Datorn, i kombination med anpas- sad kringutrustning, rymmer möj- ligheten att fler elever kan känna sig inkluderade i undervisningen.
Det digitalt skrivna ordet kan läsas upp för elever med funktionsned- sättning. Talsyntes finns på många olika språk och via webbaserade resurser kan texter konverteras mellan olika språk.
Bemästra svårigheterna
Dagens ungdomar använder nätet och nya medier som chatt, mess och pod dagligen i hemmet, en
”generation online”. Det innebär att mycket av vad som är viktigt för dem aldrig tar vägen förbi sko- lan – eftersom vuxenvärlden där kan för lite. Det betyder också att
1. Läs vidare: http://www.
edu.stockholm.se/templates/
MTPage____3188.aspx.
spannet är långt mellan skolkultu- rens skriftspråk och elevernas var- dagsspråk. För att eleverna skall vilja och kunna röra sig mellan dessa textvärldar måste det finnas utrymme för båda i skolan.
Hemmet är ofta bättre än sko- lan på att förse barn och unga med digital teknik. Datorer, tv och an- nan media finns ofta hemma – men mer ojämnt fördelade än vad vi tror. Tillgången till och makten över denna teknik blir beroende på klass, kön och ursprung.
Det samlade uttrycket för att
hantera denna utveckling kallar vi
”digital kompetens”. Det kan onek- ligen te sig oöverstigligt för alla lä- rare att ta sig an en så omfattande och oöverblickbar utveckling. Men vad krävs då för att börja röra sig i rätt riktning?
Otvivelaktigt krävs ett visst mått av mod. När det gäller dato- rer och internet känner sig läraren ofta underlägsen eleverna. Det blir ofta en hämmande besvärjelse att eleverna kan mycket och nästa tankesteg i besvärjelsen blir att man som lärare inte har något att
Musik, bilder, spel. Ipoden rymmer mer än man anar. FOTO: JONNY GULLSTRAND
lära ut till sina elever. Men precis som med filmprojektorn är det inte laddandet av filmen som är det vä- sentliga. Det är att samtala om käll- kritik, effektiv sökning och sovring av material. Den uppgiften kan inte eleverna förutsättas ta över. Elever är vana nätsurfare, men det innebär inte att de är bra på informations- sökning. Elever på gymnasiet an- vänder samma sökstrategier som elever i skolår 4.
Tålamod och strategi
För att införa digitala möjligheter i sitt klassrum bör läraren ha en medveten strategi att ta en sak i taget, visa tålamod och erövra om- råden som utmanar den egna digi- tala kompetensen steg för steg. Att sätta upp stegvisa mål, gärna enligt vidstående förslag, och att utveckla sitt kunnande område för område bör rimligen ha goda utsikter att lyckas.
Artikelförfattarna arbetar vid Medio- teket, Utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Medioteket
Medioteket är en pedagogisk resurs för lärare och personal, i första hand för skolor i Stockholms kommun – både fristående och kommunala. Vi erbjuder ett brett urval av tjänster och material som stödjer under- visningen. Tjänsterna finns inom områdena språk- och läsutveckling, skolbilbioteksstöd, tv, radio och film, samt datorn som verktyg och stöd i undervisningen.
Vi bedriver fortbildning, seminarier och föreläsningar. Vi är delaktiga i författarbesök på skolor. Vi lånar ut böcker i gruppuppsättningar. Vi lånar ut filmer i olika format – dels som webbaserad media som kan ses och höras direkt i datorn, dels som DVD eller VHS. Radioprogrammen kan lånas på CD eller kassetter. Vi erbjuder UR:s hela TV- och radioutbud, andra förlagsfilmer och mycket spelfilm.
Vi erbjuder skolbioföreställningar, har digitala videokameror och videoredigeringsstudior för utlåning till elever och lärare.
Kontakt: hans.fernstrom@utbildning.stockholm.se. Läs mer på www.stockholm.se/medioteket.
4 steg till ett digitalt klassrum
UÊ BÀ>À`>ÌÀ]Ê>ÃÃÀÕëÀiÌÀÊV ÊÌiÀiÌ
De interaktiva skrivtavlorna börjar tränga in i klassrummen. En sådan tavla samlar onekligen stor mediabredd i ett behändigt format. De centrala vinsterna är dock att läraren kan projicera en bild och kan använda den som en gemensam utgångspunkt för undervisningen med hela elevgruppen. Åtkomsten till internet blir då helt central.
Det globala rummet och den globala tiden flyttar in i klassrummet.
Läraren behåller och stärker sin professionella roll.
UÊGemensam plats för allt material
Nästa steg är att använda tekniken för att samla material gemensamt och för att göra den så tillgänglig via webben som det går. Portfolio, inlämningsuppgifter och gemensamma projekt som kan nås och redi- geras oavsett plats gör undervisningen till en större angelägenhet för både lärare och elever, med större engagemang som följd.
UÊElevdatorer
Det kan vara förlamande att vänta på att många eller att alla elever ska ha var sin dator. Ett mindre antal kan räcka väldigt långt under överskådlig tid. Det är en fördel om de är bärbara, men inte nödvän- digt.
UÊ ->iÀÊi`Ê",
All information finns inte befintlig digitalt, men skulle vinna på att överföras dit. Utrustningen kan med fördel sättas i skolans bibliotek.
Bilder eller artiklar kan projiceras och inlemmas i undervisningen.
Med OCR-program översätts den inskannade bilden till redigerbar och uppläsbar text. Syftet kan vara att få den uppläst via talsyntes eller att göra det möjligt att diskutera den gemensamt, men integra- tionen mellan den analoga texten och den digitala lättillgängligheten som skannern ger är ett viktigt steg mot att föra det vidgade textbe- greppet framåt.
