JURIDISK METOD –ATT LÄSA EN JURIDISK KURS

JURIDISK METOD –ATT LÄSA EN JURIDISK KURS

Pher Widén, jur. kand.

pher.widen@bredband.net 0760 500 490

Arbetsrätten är liksom all juridik ingen exakt vetenskap.

Avgöranden och beslut grundas bl.a. på

• Faktiska omständigheter i det aktuella fallet

• Tolkning av arbetsrättens källor

• Framförda yrkanden och krav

• Argumentation, ”skicklighet” och kunskap hos

”parterna”

RÄTTSKÄLLOR INOM JURIDIKEN

• LAGAR OCH ANDRA FÖRESKRIFTER

• LAGFÖRARBETEN

• PRAXIS

• DOKTRIN

ARBETSRÄTT – JURIDISK METOD

• RÄTTSKÄLLOR I ARBETSRÄTTEN

> LAG (inklusive EU-rätten, internationella konventioner, förordningar, myndighetsföreskrifter)

• > Lagförarbeten

• > Rättspraxis

• > Kollektivavtal

• > Personliga avtal

• > Branchsedvänja vanligt bruk på arbetsplats

• > Doktrin

NÅGRA GRUNDLÄGGANDE RÄTTSPRINCIPER

• Avtal ska hållas ”pacta sunt servanda”

• Legalitetsprincipen - inget brott utan lag - inget straff utan lag

< förbud mot retroaktiv strafflagstiftning

< ingen kan dömas för en gärning som inte var straffbelagd när den begicks < man kan inte få en strängare påföljd än den som gällde när brottet

begicks

TVINGANDE LAG - DISPOSITIV LAG

• Tvingande lag: lagen ska tillämpas och kan inte avtalas bort

- avses skydda en svagare avtalspart, anställd, hyresgäst, konsument se exempelvis diskrimineringslagen 1:3 ,

• Dispositiv Lag: lagen ska tillämpas om man inte avtalat om andra regler, brukar anges i någon av de första §§ i respektive lag

se exempelvis LAS(lagen om anställningsskydd) § 2

• Det förekommer semidispositiva lagar, tröskellagar, EU spärr mm.mm

LAG OCH ANDRA FÖRESKRIFTER - HIERARKI

• EU-RÄTTEN (EU-fördrag, –förordningar, -direktiv, -beslut)

• SVENSK GRUNDLAG (stiftas av Sveriges riksdag)

• EUROPAKONVENTIONEN (EJ EU-RÄTT)

• SVENSK LAG - Stiftas av Sveriges riksdag (inklusive i svensk lag implementerade internationella konventioner)

• FÖRORDNINGAR (utfärdade av regeringen)

• FÖRESKRIFTER (utfärdade av myndigheter)

DE SVENSKA GRUNDLAGARNA – SKYDDAR DEN SVENSKA DEMOKRATIN

• REGERINGSFORMEN, RF (SFS*1974:152) – maktdelningsläran i 1809 års Regeringsform

• SUCCESSIONSORDNINGEN, SO (SFS1810:926)

• TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN, TF (SFS1949:105)

• YTTRANDEFRIHETSGRUNDLAGEN, YGL (SFS1991:1469)

FÖR ATT ÄNDRA EN GRUNDLAG KRÄVS TVÅ LIKADANA RIKSDAGSBESLUT MED

MELLANLIGGANDE RIKSDAGSVAL. Innehållet i övriga lagar får inte strida mot innehållet i grundlagarna –Lagrådet granskar bl.a. därför lagförslag

* SFS - SVENSK FÖRFATTNINGS SAMLING (en kronologisk sammanställning av Sveriges författningar som utgörs av lagar och förordningar – anges SFS årtal : nummer)

VAR HITTAR JAG LAGARNA?

• LAGBOK

• SFS (om lagtexten är uppdaterad helt eller delvis framgår i själva lagen/med ett eget sfs nummer)

• DATABASER (KARNOV, INFOTORG, ZETEO, m.fl.)

• INTERNETKÄLLOR (fria)

• www.riksdagen.se

• www.lagrummet.se

• www.lagen.nu – innehåller lagkommentarer (observera att lagkommentarer inte får tas med vid tentamen)

LAGFÖRARBETEN

• UTREDNING – SOU ELLER Ds

• REMISSUTLÅTANDEN

• PROPOSITION, Prop. (regeringens förslag till riksdagsbeslut)

• YTTRANDE FRÅN LAGRÅDET

• RIKSDAGSUTSKOTTENS BETÄNKANDE

SOU, Ds, Prop. återfinns på regeringens web www.regeringen.se/rättsdokument/

VAR HITTAR JAG PRAXIS?

• DOMSTOLARNAS DOMAR (ofta på resp. domstols hemsida ex. vis Arbetsdomstolens domar)

• Domar publiceras även i tryckt form

• Databaser, Karnov, Zeteo m.fl.

• Fritt på internet ex. vis Lagrummet.se

GRUNDLAGSSKYDDADE DOMSTOLAR

• ALLMÄNNA DOMSTOLAR (HÖGSTA DOMSTOLEN, HD ; HOVRÄTTERNA HovR, TINGSRÄTTERNA, TR

• ALLMÄNNA FÖRVALTNIGSDOMSTOLAR (HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, HFD –

Tidigare Regeringsrätten; KAMMARRÄTTEN, KamR ; FÖRVALTNINGSRÄTTEN, FR – tidigare Länsrätten)

ÖVRIGA DOMSTOLAR OCH NÄMNDER

• SPECIALDOMSTOLAR (Arbetsdomstolen , AD; Försvarsunderrättelsedomstolen; Patent- och marknadsdomstolarna, migrationsdomstolarna prövar Migrationsverkets beslut)

• STATLIGA NÄMNDER ex. vis Hyres- och arrendenämnden; Resegarantinämnden; Statens ansvarsnämnd; Överklagandenämnden för staten, Överklagandenämnden för högskolor

EUROPARÄTT

• EU-DOMSTOLEN (I LUXEMBURG) övervakar att EU-rätten efterlevs

• EUROPADOMSTOLEN (I STRASBOURG)

övervakar att Europakonventionen efterlevs Håll isär dessa!

VAR HITTAR JAG DOKTRINEN?

• LITTERATUR

• JURIDISKA ARTIKLAR (I DAGSTIDNINGAR, JURIDISK TIDSKRIFT, SKATTENYTT, LAG&AVTAL- arbetsrätt, på INTERNET)

DOKTRINEN HAR ETT TVEKSAMT RÄTTSKÄLLEVÄRDE

LAGTOLKNING

om två lagbestämmelser krockar – vad gäller?

• PRECEDENSREGLER (vilken lag ”har högst rang”)

• Lex superior – författning med högre rang går före ex. grundlag går före

”vanlig´” lag

• Lex specialis – specialförfattning går före allmän

• Lex posterior – senare författning går före äldre

LAGTOLKNING

Vad gör domstolen om ingen lag ger svar på hur en viss fråga bör lösas?

• analogisk tillämpning/tolkning

• e contrario – motsatsvis tolkning

• ”sakens natur” enligt allmänna rättsgrundsatser

• sedvanerätt

• doktrin

VILKEN FRÅGA BESVARAR LAGRUMMET?

• FÖR VILKET ÄNDAMÅL FINNS LAGEN EX.VIS DISKRIMINERINGSLAGEN § 1:1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön…

Diskrimineringslagen § 2:1 En arbetsgivare får inte diskriminera…..

• Lagen innehåller REKVISIT (förutsättningar) som ska var uppfyllda

- Kumulativa rekvisit (alla måste vara uppfyllda) ex. vis Diskrimineringslagen §1:4 någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan… i en jämförbar situation,

om missgynnandet har samband med

- Alternativa rekvisit (utbytbara) kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder

VIKTIGA BEGREPP INOM LAGTOLKNINGEN

• Extensiv lagtolkning – faller delvis utanför lagen men inkluderas

• Restriktiv lagtolkning – faller delvis innanför lagen, men inte helt, exkluderas därför

• Analog lagtolkning – faller helt utanför lagens tillämpningsområde men tillämpas ändå

• e contrario/motsatssluts lagtolkning – motsatsvis tillämpning

• Reduktionssluts lagtolkning – faller inom tillämpningsområdet men exkluderas ändå från tillämpning

EXEMPEL: Hundar får inte vistas på campusområdet

• Extensiv lagtolkning, faller delvis utanför, men inkluderas – vargar får inte vistas på campus

• Restriktiv lagtolkning, faller delvis innanför men exkluderas – hundar får passera över campus mark

• Analog lagtolkning, faller helt utanför men tillämpas ändå – katter får inte vistas på campus

• e contrario lagtolkning, motsatsvis tillämpning – hundar får inte vistas på campus, men inget sägs om hästar – alltså får hästar vistas på campus

• Reduktionssluts lagtolkning, faller inom tillämpningsområdet men exkluderas ändå från tillämpning – ledarhundar får vistas på campus