JURIDISK ÖVERSIKTSKURS
Vad är en rättsregel?
• Rättsfaktum beskriver ett visst beteende
• Rättsföljd (rättsverkan), konsekvens, påföljd
ex Den som tar vad en annan tillhör ska dömas för stöld till fängelse.
Grundlagarna
Grundlagar är det viktigaste en stat har. I Sverige är de;
• Regeringsformen
• Successionsordningen
• Tryckfrihetsförordningen
• Yttrandefrihetsgrundlagen Rättskällor
• Lagen - ska följas
• Förarbeten - bör följas
• Rättspraxis, prejudikat - bör följas
• Sedvänja - enbart i civilrätten. - väletablerade ska följas, även får
• Doktrin - får följas När lag saknas
• Analogislut – låna från annat område, annan lag
• Motsatsslut; e contrario – ex allt som inte är fast egendom är lös egendom Rättsystem
Civilrätt – privaträtt mellan fysiska samt juridiska personer. Dispositiv Offentlig rätt – enskilt <-> allmänt
Processrätt – hur det går till i domstol
Internationell rätt – privat & internationell rätt, folkrätt (mellan stater) och EG-rätt
Europarätt
• Primär europarätt
Grundläggande fördrag Protokoll
Förklaringar Anslutningsfördrag
• Sekundär europarätt Förordningar Direktiv Beslut
Yttranden, rekommendationer
1. OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS 1.1. Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen är utgångspunkt i Sverige och innebär att alla medborgare ska kunna ta del av offentliga handlingar. Undantag från offentlighetsprincipen finns dock i sekretesslagen och rättegångsbalken.
Syfte med offentlighet:
Främja rättsäkerheten
Främja effektiviteten i folkstyret
Främja effektiviteten i den statliga och kommunala förvaltningen 1.1.2 Offentlighetsprincipens former
11§ 2 kap RF Förhandlingsoffentlighet - Förhandling vid domstol skall vara offentlig 1§ 2 kap RF Yttrandefrihet - Frihet att i tal och skrift uttrycka sina åsikter
1§ 1 kap YGL Yttrandefrihet i media - Alla har rätt att uttrycka sig i media
1§ 1 kap TF Tryckfrihet - Alla utan hinder från myndigheter, fritt får yttra sig i tryckta skrifter.
Myndighet får inte förhandsgranska tryckt skrift eller förbjuda tryckningen.
1§ 3st 1 kap TF Meddelarfrihet - Syftet är att varje medborgare har rätt att lämna uppgift, om vad som helst till den som ska offentliggöra uppg. i media, ex författare, tidningar, nyhetsbyråer eller radioredaktioner.
1§ 2 kap TF Handlinsoffentlighet - Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt till att ta del av allmänna handlingar
1.2. Offentlighet inom EU
1.2.1 Huvudprincipen EU:s handlingar ska vara tillgängliga för allmänheten under förutsättning att allmänna och enskilda intressen inte skadas. Detta innebär att det inte finns någon offentlighetsprincip inom EU.
1.2.2 Att få ta del av en handling Begäran att få ta del av handling ska ställas direkt till kommissionens kontor. Begäran måste vara skriftlig och tillräckligt preciserad för att handlingen ska kunna identifieras.
Man har rätt att få svar inom en månad och rätt att begära omprövning av beslutet inom en månad efter det att beslutet nått sökande personen. Överklagan görs hos EU:s ombudsman.
1.3. Allmänna och offentliga handlingar
En offentlig handling ska aldrig vara sekretessbelagd, medan en allmän handling kan innehålla information som är sekretessbelagd.
Det är innehållet i en handling som avgöra om den är offentlig eller ej.
1.3.1 Allmän handling Begreppet allmän handling finns definierat i 3§ 1st 2 kap TF.
En handling betraktas som allmän när den är;
• Inkommen till en myndighet 6§ 2 kap TF eller
• Upprättad hos en myndighet
• En handling anses upprättad när den expedierats 7§ 2 kap TF
• Handlingar som inte expedierats, anses upprättade när ärendet har slutbehandlats hos myndigheten 7§ 2 kap TF
• Handlingen arkiverats 9§ 2 kap TF
Minnesanteckningar som gjorts endast för ärendets behandling, blir allmänna handlingar endast om de arkiverats. Anses som hjälpmedel
”på vägen”
….samt…
• Förvarad hos en myndighet
• För att en handling ska anses som allmän krävs i regel att den förvaras i myndighetens lokaler. Om handling tillfälligt lämnar byggnaden blir den dock
• inte privat!
1.3.2 Utlämnande av allmän handling
Allmän handling som får lämnas ut ska på begäran, genast eller så snart som möjligt, på stället utan avgift, tillhandahållas den som begär den.
Anonymitetsskydd, 14§ 2 kapp TF
Man behöver inte tala om vem man är eller varför man begär ut handling, men måste tjänsteman dock ha uppgifterna för att ta ett beslut måste man uppge dem.
1.4 Sekretess
Sekretess innebär enligt 2§ 2st SekrL:
• Förbud mot att lämna ut handlingar
• Tystandsplikt
OBS! Det är endast den offentliga sektorn som behöver hantera och följa sekretesslagen.
1.4.1. Sekretessreglernas uppbyggnad
Sekretess utan skaderekvesit (absolut sekretess) – om det inte finns risk att skada/men uppkommer föreligger absolut sekretess (psykologen, patienten planerar att mörda sambo)
(läkaren – privatperson utgångspunkt sekretess, vårdcentral – skada kan ej föreligga)
Sekretess med rakt skaderekvesit om det kan antas att viss skada/men uppkommer om uppgiften röjs föreligger sekretess. Utgångspunkten är offentlighetsprincipen, men en bedömning måste ändå göras. (nazist begär uppgift om invandrare) 1.4.1.1 Skada/Men
Den berörda personens egna upplevelse är avgörande.
Skada avser uteslutande ekonomisk skada
Men gäller personliga förhållanden eller integritetskränkningar 1.4.2 Sekretessmarkering 3§ 15 kap SekrL
En allmän handling som innehåller sekretessbelagda uppgifter får hemligstämplas.
Om någon begär att få ut en hemligstämplad handling ska frågan om utelämnande prövas på vanligt sätt, dvs. en hemligstämpel innebär inte myndighet frigörs från sin skyldighet att göra en prövning.
Sekretessmarkering:
• Hemligt (enda begreppet som gäller)
• Varningssignal tjänsteman måste göra en bedömning om ett utelämnande har skaderekvisit eller ej
2 AVTAL OCH KONTRAKTSRÄTT
Avtalslagen är dispositiv, dvs. lagen går att kringgå med annat avtal till exempelvis konsumentens fördel.
2.1 Avtalstyper och dess funktioner
2.1.1 Avtalstyper
1. Konsensualavtal överenskommelse mellan parter (konsensus). Räcker med muntlig form
2. Formalavtal krävs en viss form (skriftlig), även om parterna är överens, för att det ska godkännas som avtal. Kollektivavtal måste vara formal.
3 Realavtal räcker inte skriftligen, saken måste överlämnas för att avtalet ska vara träffat.
2.1.2 Avtalets funktioner
Partbindiningsfuktion – har som funktion att binda ihop de parter som sluter avtalet.
Regleringsfunktion – reglerar viktiga frågor/det inbördes förhållandet (ex vem gör vad?) Garantifunktionen – garanterar att avtal kommer till i frihet och samförstånd.
2.2 Avtalets tillkomst
2.2.1 Huvudprinciper i avtalsrätt
• Avtalsfrihet
• Avtalsbunndehet Pacta Sunt Servanda - Viljan att binda sig till avtalet
- Viljeförklaringen - på vilket sätt talar man om sin vilja för omvärlden?
- Motpartens tillit - hur uppfattar motparten min viljeförklaring?
2.2.2 Vem kan avtala?
• Myndig person (en omyndig saknar rättslig handlingsförmåga) 9:1 FB
• Ratihabitation hör till självständig fullmakt. huvudmannen kan, trots att han inte är bunden, sluta avtal, dvs. godkänna i efterhand. Alltså ex godkänna priset trots att det är lägre än vad som gjordes upp mellan huvudmannen och fullmäktige. 25§ 2 st AvtL, 9:6 FB
2.2.3 När inträder bundenhet?
• Löftesprincipen – anbudsgivaren är bunden av sitt löfte (SWE)
• Kontraktsteorin – anbud bindande först vid accept (ex GB, USA)
Avtalslagen (1915:218)
2 kap – Om fullmakt
3 kap – Om rättshandlingars ogiltighet 4 kap – Allmänna bestämmelser Några paragrafer
1:1 2st AvtL Lagen är dispositiv
1:2 2st AvtL Anbudsgivare ska få svar inom angiven tidsram (kommentionell acceptfrist)
1:3 2st AvtL Legal acceptfrist – innebär att det finns vissa bestämmelser som avgör hur lång svarstiden är. Detta står i relation till hur lång tid som det tog för anbudet att nå mottagaren.
1:4 1 st AvtL Huvudregel ang svar, dock undantag i 2 st.
1:5 AvtL Tackar B nej innan tidsfristen gått ut kan han inte ångra sig.
Anbudet har gått ut.
1:6 AvtL Oren accept
1:6 2st AvtL Undantag; B måste tro att hans accept är korrekt och A måste inse att B tror detta. A måste reklamera, annars gäller ”nya” anbudet.
1:7 AvtL Återkallelse av anbud. Via mejl gäller återkallelse/anbud samma kväll.
1:8 AvtL Realanbud. Om A kräver svar (accept eller ej) har B skyldighet att svara, annars kan B bli tvingad att ingå avtal.
1:9 AvtL Uppfordran. Om B skickar anbud till A måste denna höra av sig om denne ej accepterar (se om IKEA-katalogen nedan)
40§ AvtL Reklamationsbrev går på mottagarens risk. Övriga dokument går på avsändarens risk.
Om fel i anbud
2:32 1st AvtL Om man skriver fel beror det på motparten om det blir ogiltigt eller ej. Handlar om ond och god tro, tillitsprincipen
2:32 2 st AvtL A har ej gjort misstaget, ett fel föreligger pga. 3:dje person eller telegram. Principen som gäller är viljeprincipen. Finns
reklamationsmöjligheter.
Anbud – riktar sig till bestämd adressat
Utbud – riktar sig till obestämd adressat, ex IKEA-katalogen.
3 FULLMAKT
En rättshandling för annans räkning i denne/deras namn.
Viljeförklaring Förklaring att ombudet får sluta avtal osv. med förpliktande verkan för huvudmannen.
3.1 Fullmaktens gränser
Behörighet
Avser förhållandet utåt, mot tredje man. Vad fullmäktige kan avtala med förpliktande verkan för huvudmannen. Behörighet för vad fullmäktige kan göra.
Befogenhet
Avser det interna förhållandet mellan huvudman och fullmäktig. Vad fullmäktige med hänsyn till huvudmannens instruktioner får avtala om. Kan ex. vara vilken årsmodell eller pris som huvudmannen vill att fullmäktige ska köpa för huvudmannens räkning. Innebär ytterligare instruktioner för behörigheten.
3.2 Vad krävs för att Huvudmannen ska bli bunden?
Huvudmannen blir bunden om fullmäktige handlat inom fullmaktens gränser.
Huvudregeln är att fullmäktige har skyldighet att ersätta tredje man för den ekonomiska skada som han lider genom att avtalet inte blir gällande gentemot huvudmannen (25 § AvtL). Men huvudmannen kan ratihabiera avtalet, viket betyder att huvudmannen godkänner fullmäktigens handling i efterhand. Kan ske pga. av att tredje man inte ska dra sig ur.
3.3 Olika typer av fullmakter
3.3.1 Självstädig fullmakt 11 §1st AvtL
Fullmäktige har en viss självständighet. Behörigheten (kan göra) skiljer sig från befogenheten (får göra). Denna fullmakt ska finnas skriftlig, här går det att bevisa att det finns en fullmakt.
Överskridande av fullmakt Om tredje man är i god tro blir avtalet giltigt men huvudmannen kan yrka skadestånd gentemot fullmäktige på en rådande mellanskillnaden.
Detta gäller om huvudmannen överskridit sin befogenhet. Men är tredje man i ond tro går köpet tillbaka.
Exempel:
1. Skriftlig fullmakt 16 § AvtL
2. Särskilt meddelande från HM till TM 13 § AvtL
3. Kungörelsefullmakt (14 § AvtL) Riktar sig till en obestämd krets, ex. tidning 4. Ställningsfullmakt (10 § 2st AvtL) Fullmäktige har rätt att binda huvudman då
fullmäktige utfört rättshandling inom sin behörighet. Behörigheten ska grundas på lag eller sedvänja.
3.3.2 Osjälvständig fullmakt 11 § 2st AvtL
Fullmäktige har ingen självständighet. Behörigheten är det samma som befogenheten. Denna
Överskridande av fullmakt Här spelar det ingen roll om tredje man är i ond eller god to, köpet går alltid tillbaka oavsett.
Om det finns skriftligt på det kan fullmäktige bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man om denne varit i god tro och lider skada av det.
Exempel:
1. Uppdragsfullmakt 18 § AvtL Muntlig 3.3.3 Skadeståndsskyldighet för fullmäktig
25 § AvtL Osjälvständig fullmakt gentemot tredje man
18 kap. 3 § HB Självständig fullmakt gentemot huvudmannen 3.3.4 Återkallelse av fullmakt
Fullmakt återkallas på samma sätt som den ges.
3.4 Fullmakt och omyndiga
Det finns inga hinder att låta en omyndig person vara mellanman (dvs. fullmäktige). Personen har ej rättslig handlingsförmåga men med fullmakt handlar den omyndige ej i sitt eget namn.
Omyndiga personer kan dock ej vara huvudmän, dvs. ge sin fullmakt till annan person.
Några paragrafer Ogillande av avtal
28§ Rån (mot viljeprincipen) 29§ Utpressning
30§ Svek – ex anstavtal gäller ej om man fått det pga falska uppgifter om utbildning etc 31§ Ocker (sakocker = ex köper ngt av person som inte förstår bättre)
32§ Misstag
- misstag som A själv begår = handlar om tillitsprincipen från B:s sida - misstag som 3:dje part begår = handlar om viljeprincipen
Generalklausuler
33§ Lilla generalklausulen. Syftet är att kunna ogiltigförklara rättshandling/avtal i sin helhet. Något vid avtalets tillkomst måste ha varit fel, ex när parterna skrev på kontraktet
36§ Stora generalklausulen. Syftet är att det ska finnas möjligheter att jämka (justera) i rättshandlingar pga. omständigheter vid rättshandlingens tillkomst eller senare. Ogiltigförklara delar (eller hela) rättshandlingar.
4 KÖPRÄTT
De flesta lagar i KöpL är dispositiva. Lagen gäller mellan 2 fysiska personer eller mellan 2 näringsidkare.
4.1 Skyldigheter
4.1.1 Säljarens skyldighet i köpeavtal
• Leverera varan
• Leverera i rätt tid
• Leverera vara av viss kvalitet 4.1.2 Köparens skyldighet i köpeavtalet
• Betala
• Ta emot varan
• Vid beställning, medverka till köpet
4.2 Viktiga begrepp
Dröjsmål Säljare hamnar i detta om han inte levererar varan i tid eller inte levererar alls.
köparen kan hamna i dröjsmål om han dröjer med betalningen
OBS! Dröjsmål kan ej bero på motpartens eventuella handlingar
Risk för varan Handlar om vem som bär ansvaret/risken för varan. Bär köparen 12§ KöpL risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har förstörs, kommit bort, försämrats el. minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.
Varans avlämnande När avlämnade sker går ansvaret för varan över på köparen.
4.3 Varans avlämnande
Hämtningsköp 6§ KöpL 1. Vid säljarens hemvist
2. Hos 3:dje man för avhämtning 3. Vid säljarens affärsställe Transportköp 7§ KöpL
När platsköp? 7§ 1 st KöpL
• Säljaren och köparen befinner sig inom samma ort
• Varan ska transporteras inom ett område där säljaren brukar leverera
• Avlämnandet sker när varan överlämnas till köparen När distansköp? 7§ 2 st KöpL
• Om säljaren anlitar transportfirma är varan avlämnad när den avlämnas till firman, dvs köparen har ansvar för varan under transporten
• Om säljaren själv utför transporten avlämnas varan när den överlämnas till köparen.
4.3 Dröjsmål
4.3.1 Säljaren i dröjsmål
• Kräva att köpet fullgörs, dvs. ge säljare ny chans att leverera och köpare kan då ej häva avtalet innan nya tiden gått ut. 23§ KöpL
• Häva köpet. Det måste vara av stor vikt för köparen att leveransen ej kom i rätt tid, samt att säljaren ska ha insett detta. 25§ KöpL
• Hålla inne betalningen
• Kräva skadestånd 27§ KöpL.
4.3.2 Säljarens befriande från skadestånd
4 krav måste vara uppfyllda för att säljare ska slippa skadestånd:
1. Föreligga hinder för fullgörelse
2. Hinder ska ligga utanför säljares kontroll
3. Hinder ska inte vara förutse bart av säljaren vid avtalsslutandet
4. Följder av hinder ska inte skäligen kunna ha undvikits/övervunnits av säljare 27§ 2 st KöpL Beror dröjsmål på 3:dje man är säljaren fri från skadestånd om
också 3:dje man var fri från 1st.
Ex på hinder är brand. Anlagd = utanför kontrollsfären, Kortslutning = innanför kontrollsfären Om säljare åberopar 23§ KöpL innebär det att han slipper leveransen men bli
skadeståndsskyldig
4.3.3 Skadeståndet omfattning
• Direkta förluster ersätts, dvs. det negativa kontraktsintresset
• Indirekta förluster ersättes ej, dvs. det positiva kontraktsintresset Undantag i 4§ KöpL
4.3.4 Köparen i dröjsmål, 51§ KöpL
Om köparen ej medverkar till sina köpeavtalsskyldigheter hamnar han i dröjsmål. Säljaren kan då…
• Kräva betalning
• Kräva att köparen fullgör sin medverkandeskyldighet
• Häva köpet 54§ - ingen insikt hos köparen krävs
• Kräva skadestånd 57-58§§
• Hålla inne varan – detentionsrätt (3:dje mans vara)/ retentionsrätt (egen vara)
• Kräva ränta 71§
4.4. Fel i vara
4.4.1 Fel i vara 17§ KöpL
• Rådighetsfel ej vanligt i lös egendom. Köparen kan ej förfoga över egendom Pga. ex förbud från myndighet. 4:18 JB
• Rättsliga fel köpare kan ej förfoga över egendom pga. att säljare ej kan lämna äganderätt på varan. Varan tillhör någon annan.
• Konkreta fel individualisering på avtalet. Ex beställt en röd bil, men får svart.
21§ KöpL
• Abstrakta fel alla skulle uppleva felet på samma sätt, ex fel på bromsarna.
