FIPO 2014
Svenskt FIPO 2014 Giltigt från 1 april 2014
All rights reserved. No part of this publication may be reproduced in any form or any means, electronically, mechanically, by photocopying, recording or otherwise without the prior permission of the copywright owner.
Om denna översättning skiljer sig från den engelska versionen gäller den engelska.
Svensk översättning: Karin M. Danielsson
Faktagranskning: Lena Lennartsson, Yvonne Nord, Ylva Mattsson och Thomas Manske (ändringar 2008–2013)
Grafisk form: Eva Lind
Teckningar: CAT Design C.A. Trochsler, H. Pfaffen, D. Lautscham Internet: www.feif.org
SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDET Ridsportens Hus, 734 94 STRÖMSHOLM Tel 0220-452 50 • Fax 0220-452 53 svenska@icelandichorse.se www.islandshastforbundet.se
Innehållsförteckning FIPO
1. Allmänna regler 1.1. Uppförandekod:
Hästens väl
1.1.1. I alla stadier av förberedelser och träning av tävlingshästar ska hästens väl gå före alla andra hänsyn
1.1.1.1. God hästhållning 1.1.1.2. Träningsmetoder 1.1.1.3. Skoning och utrustning 1.1.1.4. Transport
1.1.1.5. Resor
1.1.2. Hästar och ryttare måste vara vältränade, välutbildade och vid god hälsa innan de tillåts tävla
1.1.2.1. Fysisk förmåga och kompetens 1.1.2.2. Hälsotillstånd 1.1.2.3. Medicinering 1.1.2.4. Kirurgiska ingrepp 1.1.2.5. Dräktiga ston och fölston 1.1.2.6. Grova och våldsamma hjälper
1.1.3. Tävlingar får inte äventyra hästens välfärd
1.1.3.1. Tävlingsområden 1.1.3.2. Markytor och underlag 1.1.3.3. Extrem väderlek
1.1.3.4. Uppstallning vid tävlingar 1.1.3.5. I skick att transporteras 1.1.4. Varje ansträngning måste
vidtas för att försäkra att hästen får vederbörlig tillsyn efter tävlingar, och att den behandlas humant då dess tävlingskarriär är över 1.1.4.1. Veterinär behandling 1.1.4.2. Remittering till klinik 1.1.4.3. Tävlingsskador 1.1.4.4. Avlivning 1.1.4.5. Pensionering 1.1.4.6. Utbildning
1.2. Uppförandekod:
Sportslighet och ridsport 1.2.1. Tävlandes, lagledares och
tränares ansvar
1.2.2. Förbundsstyrelsernas ansvar (nationella och internationella förbund)
1.2.3. Domares, domarsekreterares, veterinärers och andra funktionärers ansvar 1.2.4 Journalisters och andra
mediarepresentanters ansvar 1.2.5 Åskådarnas ansvar 2. Hästar
2.1. Tillåtna hästar 2.2. Utrustning 2.2.1. Sadlar 2.2.2. Bett och huvudlag 2.2.2.1. Tillåtna bett och huvudlag 2.2.2.2. Förbjudna bett och huvudlag 2.3. Skoning
2.3.1. Hovlängd 2.3.2. Skor
2.3.3. Placering av skon 2.3.4. Broddar
2.3.5. Tåkappor
2.3.6. Svetsförstärkningar 2.3.7. Sulor och ringsulor
av läder eller plast 2.3.8. Förbjudna skor, sulor
och ringsulor 2.4. Skyddsutrustning 2.4.1. Omskoning
2.4.2. Kontroll av hovbeslag och annan utrustning 3. Ryttare
3.1. Allmänt 3.2. Tillåtna ryttare 3.3. Ryttares klädsel och utrustning
4. Regler för FIPO-tävlingar 4.1. Propositioner
och anmälningar 4.2. Banor
4.3. Domare
4.4. Collecting ring-domare och andra funktionärer 4.5. Tidtagning 4.6. Punktlighet 4.7. Startordning 4.8. Förryttare 4.9. Kombination
4.9.1. Fyrgångskombination 4.9.2. Femgångskombination 4.10. Ansvar
4.11. Erkända FEIF-tävlingar 5. Ovalbanetävlingar 5.1. Ovalbanan
5.2. Domare 5.3. Poäng 5.3.1. Uttagningar 5.3.2. Finaler 5.4. Tävlingsordning 5.4.1. Uttagningar med ett
ekipage på banan
5.4.2. Finaler och uttagningar med fler än ett ekipage på banan 5.5. Startgrupper för höger
respektive vänster varv 5.6. Diskvalificering
5.7. Finaler 5.8. Strykningar
5.9. Placeringar (Tie breaks) Åtgärd vid delad första plats 5.10. Musik
6. Tävlingar på passbanan 6.1. Passbanan 6.2. Restriktioner 6.3. Tidtagning 6.4. Poäng i passlöp 6.5. Diskvalificering
7. Dressyrtävlingar 7.1. Dressyrbanan
7.2. Domare
8. Tävlingar på ovalbanan 8.1. Tölt T1
8.1.1. Tillåtna hästar 8.1.2. Uttagning 8.1.3. Final 8.2. Tölt T2 8.2.1. Tillåtna hästar 8.2.2. Uttagning 8.2.3. Final 8.3. Fyrgång V1 8.3.1. Tillåtna hästar 8.3.2. Uttagning 8.3.3. Final 8.4. Femgång F1 8.4.1. Tillåtna hästar 8.4.2. Uttagning 8.4.3. Final
8.5. Passlöp P1 250 m 8.5.1. Startboxar 8.5.2. Strykningar 8.5.3. Startprocedur
8.5.4. Start med starboxar eller automatiska startmaskiner 8.5.5. Startordning
8.5.6. Domare 8.5.7. Ryttare 8.5.8. Rekord 8.5.9. Poäng 8.6. Stilpass PP1 8.6.1. Banan
8.6.2. Startordning 8.6.3. Startprocedur 8.6.4. Domare
8.6.5. Diskvalificering 8.6.6. Poängtabell 8.7. Speedpass P2 100 m
med flygande start 8.7.1. Startprocedur 8.7.2. Startordning 8.7.3. Domare 8.7.4. Tidtagning 8.7.5. Placering 8.7.6. Utrustning 8.7.7. Ryttare 8.7.8. Rekord 8.7.9. Poäng
9. Andra grenar 9.1. Allrid
9.2. Gaedingakeppni
9.3. Andra ovalbanegrenar – Tölt 9.3.1. Tölt T3
9.3.1.1. Tillåtna hästar 9.3.1.2. Uttagning 9.3.1.3. Final 9.3.2. Tölt T4 9.3.2.1. Tillåtna hästar 9.3.2.2. Uttagning 9.3.2.3. Final 9.3.3. Tölt T5 9.3.3.1. Tillåtna hästar 9.3.3.2. Uttagning 9.3.3.3. Final 9.3.4. Tölt T6 9.3.4.1. Tillåtna hästar 9.3.4.2. Uttagning 9.3.4.3. Final 9.3.5. Tölt T7 9.3.5.1. Tillåtna hästar 9.3.5.2. Uttagning 9.3.5.3. Final 9.3.6. Tölt T8 9.3.6.1. Tillåtna hästar 9.3.6.2. Uttagning 9.3.6.3. Final
9.4. Andra ovalbanegrenar – Fyrgång
9.4.1. Fyrgång V2 9.4.1.1. Tillåtna hästar 9.4.1.2. Uttagning 9.4.1.3. Final 9.4.2. Fyrgång V3 9.4.2.1. Tillåtna hästar 9.4.2.2. Uttagning 9.4.2.3. Final 9.4.3. Fyrgång V4 9.4.3.1. Tillåtna hästar 9.4.3.2. Uttagning 9.4.3.3. Final
9.4.3.4. Generella riktlinjer 9.4.4. Fyrgång V5 9.4.4.1. Tillåtna hästar 9.4.4.2. Uttagning 9.4.4.3. Final 9.4.5. Fyrgång V6 9.4.5.1. Tillåtna hästar
9.4.5.2. Uttagning 9.4.5.3. Final
9.5. Andra ovalbanegrenar – Femgång
9.5.1. Femgång F2 9.5.1.1. Tillåtna hästar 9.5.1.2. Uttagning 9.5.1.3. Final
9.6. Andra passgrenar 9.6.1. PP2 – Stilpass 9.6.1.1. Banan 9.6.1.2. Startordning 9.6.1.3. Startprocedur 9.6.1.4. Domare 9.6.1.5 Poäng 9.6.16 Tidspoäng 9.6.2. P3 – Pass 150 m 9.6.2.1. Poäng
9.7. Dressyrgrenar 9.7.1. Dressyr FS1 Fristil 9.7.1.1. Krav
9.7.1.2. Obligatoriska moment 9.7.1.3. Musik
9.7.1.4. Bedömning 9.7.2. FS2 – Ridning på dressyrbanan 9.7.3. FS3 – Visning för hand 9.7.3.1. Krav
9.7.3.2. Begränsningar 9.7.3.3. Musik
9.7.3.4. Poängbedömning 9.8. Andra grenar 9.8.1. FR1 – Flagglopp 9.8.1.1. Bana
9.8.1.2. Startordning 9.8.1.3. Start 9.8.1.4. Domare 9.8.1.5. Diskvalificering 9.8.2. TR1 – Trail 9.8.2.1. Banan 9.8.2.2. Start 9.8.2.3. Domare 9.8.2.4. Krav
9.8.3. CR1 – Terrängritt 9.8.3.1. Start
9.8.3.2. Bedömning 9.8.3.3. Krav
9.8.3.4. Generella riktlinjer
10. Tilläggsregler för världsmästerskap 10.1. Allmänna regler 10.2. Rätt att deltaga 10.3. Regler
10.4. Anmälningar
10.4.1. Slutlig laguppställning 10.4.2. Avgift
10.5. Veterinära bestämmelser 10.6. Dopning
10.7. Speciella VM-regler för sport 10.7.1. Banor
10.7.2. Lag 10.7.3. Hästar 10.7.3.1. Tillåtna hästar 10.7.3.2. Utrustning
10.7.3.3. Skoning och hovbeslag 10.7.3.4. Kontroll av utrustning 10.7.4. Ryttare
10.7.4.1. Tillåtna ryttare 10.7.4.2. Ryttares klädsel och
utrustning 10.7.5. Domare 10.7.5.1. Huvuddomare 10.7.5.2. Utnämning av domare 10.7.5.3. Domarens objektivitet 10.7.5.4. Hovbeslagsdomare 10.7.5.5. Collecting ring-domare 10.7.5.6. Domarseminarium
och domarkonferens 10.7.5.7. Inledande VM-domarmöte 10.7.5.8. Domarmöten under VM 10.7.5.9. Domares klädsel och utrustning 10.7.6. Tidtagare
10.7.7. Startordning 10.7.8. Punktlighet 10.7.9. Förryttare
10.7.10. Kombinationsvinnare 10.7.11. Lagtävling
10.7.12. Titlar och priser 10.7.13. Ansvar
10.7.14. Skiljedomstol under VM 10.7.15. Grenar
11. Tillägg 1:
Världsranking 12. Tillägg 2:
Tid- och poängtabell Passlöp P1 250 m 13. Tillägg 3:
Tid- och poängtabell för Speedpass P2 14. Tillägg 4:
Tid- och poängtabell för Passlöp P3 150 m 15. Tillägg 5:
Tidtabell för uttagningar med flera ekipage och för
finaler
16. Tillägg 6.
Träning från marken under tävlingar 17. Tillägg 7:
Beskrivning av startboxar 18. Tillägg 8:
Ritningar
1. Allmänna regler
FIPO gäller vid anordnandet av internationella, nationella och andra tävlingar med islandshästar. FIPO gäller också för alla världsmästerskap för islandshästar.
Reglerna i FIPO och uppförandet hos varje enskild eller juridisk person som är engagerad i islandshästsporten är också underkastade Internationella Ridsportför- bundets (FEI:s) uppförandekod.
1.1. Uppförandekod
1: Hästens väl
Internationella Ridsportförbundet (FEI) förväntar sig att alla de som är engagerade i internationell ridsport följer FEI:s uppförandekod och att de erkänner och accepterar att hästens väl går före allt annat och aldrig får stå tillbaka för tävlingsmässiga eller kommersiella hänsyn.
1.1.1. I alla stadier av förberedelser och träning av tävlingshästar ska hästens väl gå före alla andra hänsyn
1.1.1.1. God hästhållning
Uppstallning, fodring och träning måste vara förenliga med god hästhållning och får aldrig äventyra hästens väl. Ingen form av hantering som kan orsaka fysiskt eller psykiskt lidande, på eller utanför tävling, kan tolereras.
1.1.1.2. Träningsmetoder
Hästar får endast underkastas träningsmetoder som passar deras fysiska kapacitet och utbildningsgrad för deras respektive grenar. De får inte utsättas för träningsmetoder som är våldsamma eller orsakar rädsla eller för vilka de inte blivit ordentligt förberedda.
1.1.1.3. Skoning och utrustning
Hovvård och skoning måste hålla hög standard. Utrustning ska vara utformad och tillpassad så att den inte orsakar smärta eller skada.
1.1.1.4. Transport
Under transport måste hästar vara helt skyddade från skador och andra hälsorisker.
Fordonen ska vara säkra, välventilerade, mycket väl underhållna, regelbundet desinfekterade och framförda av kompetenta förare. Kompetenta hästskötare måste alltid finnas tillgängliga för att hantera hästarna.
1 Denna uppförandekod bygger på FEI:s uppförandekod (FEI, www.horsesport.org).
FEI är den internationella hästsportorganisationen som erkänns av Internationella Olympiska Kommittén. Det är den organisation som fastställer regler och förordningar för anordandet av internationella hästsporttävlingar i hoppning, dressyr, fälttävlan, körning, voltige och distansritt.
Detta inkluderar övervakning och skötsel av deltagande hästars hälsa och välfärd liksom respekt för principerna om god hästhållning.
Denna uppförandekod kan komma att modifieras från tid till annan och alla synpunkter är välkomna. Särskild hänsyn kommer att tas till nya forskningsresultat och FEI uppmuntrar fortsatt finansiering av och stöd till studier av hästens välfärd.
1.1.1.5. Resor
Alla resor måste vara välplanerade och hästarna måste ges tillfälle till regelbundna vilopauser med tillgång till foder och vatten i enlighet med gällande FEI-bestämmelser.
1.1.2. Hästar och ryttare måste vara vältränade, välutbildade och vid god hälsa innan de tillåts tävla
1.1.2.1. Fysisk förmåga och kompetens
Deltagande i tävling måste inskränkas till vältränade hästar och erkänt kompetenta ryttare.
1.1.2.2. Hälsotillstånd
Ingen häst som visar tecken på sjukdom, hälta eller andra betydande lidanden eller tidigare existerande kliniska tillstånd ska tävla eller fortsätta att tävla i de fall då detta skulle äventyra dess välfärd. Veterinär måste tillfrågas i tveksamma fall.
1.1.2.3. Medicinering
Missbruk av läkemedel är ett allvarligt hälsoproblem och tolereras inte. Efter varje veterinär behandling måste erforderlig tid för full återhämtning ges före tävlande.
1.1.2.4. Kirurgiska ingrepp
Kirurgiska ingrepp som hotar en tävlingshästs hälsa eller andra hästars eller ryttares säkerhet får inte tillåtas.
1.1.2.5. Dräktiga ston och fölston
Ston får inte tävla efter fjärde dräktighetsmånaden eller med föl vid sidan.
1.1.2.6. Grova och våldsamma hjälper
Grov eller våldsam användning av naturliga hjälper eller konstgjorda hjälper, såsom spön, sporrar, etc, tolereras inte.
1.1.3. Tävlingar får inte äventyra hästens välfärd 1.1.3.1. Tävlingsområden
Hästar får endast träna och tävla på lämpliga och säkra underlag. Alla hinder måste utformas med hästens säkerhet i åtanke.
1.1.3.2. Markytor och underlag
Alla markytor och underlag på vilka hästar går, tränar eller tävlar måste vara designade och underhållna för att minska risken för skador. Särskild uppmärksamhet måste ägnas beredning, sammansättning och underhåll av ytskikt.
1.1.3.3. Extrem väderlek
Tävlingar får inte äga rum under extrema väderförhållanden om hästens hälsa eller säkerhet kan komma att äventyras. Det måste finnas beredskap för att snabbt kyla ner hästar som tävlat i hetta eller hög luftfuktighet.
1.1.3.4. Uppstallning vid tävlingar
Stallar måste vara säkra, hygieniska, bekväma, välventilerade och tillräckligt stora för hästens typ och temperament. Det måste alltid finnas tillgång till rent bäddmaterial och foder av god kvalitet och lämplig typ, samt till dricksvatten och tvättvatten.
1.1.3.5. I skick att transporteras
Efter tävlingen måste hästen vara i skick att transporteras, enligt FEI:s riktlinjer.
1.1.4. Varje ansträngning måste vidtas för att försäkra att hästen får vederbörlig tillsyn efter tävlingar, och att den behandlas humant då dess tävlingskarriär är över
1.1.4.1. Veterinär behandling
Veterinär expertis måste alltid finnas tillgänglig vid tävlingar. Om en häst skadas eller blir utmattad under en tävling måste ryttaren sitta av och låta en veterinär undersöka hästen.
1.1.4.2. Remittering till klinik
Närhelst nödvändigt ska hästen hämtas av djurambulans och transporteras till när- maste lämpliga djurklinik för vidare utredning och vård. Skadade hästar måste ges sådan behandling att de kan transporteras utan fara.
1.1.4.3. Tävlingsskador
Förekomsten av skador ådragna under tävlingar ska kontrolleras. Underlagets kvalitet, mängden tävlingar och andra riskfaktorer ska undersökas noggrant för att finna sätt att minimera skador.
1.1.4.4. Avlivning
Om skadorna är tillräckligt svåra kan hästen behöva avlivas av veterinär så snart som möjligt, av humanitära skäl och endast i avsikt att minimera lidande.
1.1.4.5. Pensionering
Varje ansträngning måste vidtas för att tillförsäkra hästen en medkännande och human behandling när den pensioneras från tävlingsbanorna.
1.1.4.6. Utbildning
Internationella ridsportförbundet uppmanar alla involverade i ridsport att förvärva högsta möjliga utbildningsnivå inom sitt område vad gäller skötsel och handhavande av tävlingshästar.
1.2. Uppförandekod
2: Sportslighet och ridsport
Ridsporten, liksom andra sporter, är helt beroende av sportslighet och rent spel för att bli trovärdiga och få allmänhetens förtroende. Med sportslighet och rent spel menas att bästa man, kvinna eller lag avgår med segern efter att ha tävlat under rättvisa och jämförbara förhållanden, och efter att ha följt regler som i sig är rättvisa, realistiska och tillämpade med skrupulös kompetens och objektivitet. Inget resultat är meningsfullt om det inte uppnåtts under rättvisa förhållanden. Att överföra teorin om rent spel till praktiken kräver medverkan från alla dem som på något sätt medverkar i tävlingen, dvs inte bara tävlande, funktionärer, organisatörer och organisationer, men också ägare, tränare, åskådare och media. Var och en av dessa grupper har en viktig roll att spela när det gäller att förbättra såväl bilden av ridsporten som dess verklighet, genom att respektera reglernas sportsmannaanda och genom att insistera på att sportens intresse och hästens välfärd går före allt annat. Dessutom finns det för vissa av dessa grupper ytterligare saker att beakta:
1.2.1. Tävlandes, lagledares och tränares ansvar
De tävlande spelar en viktig roll för att främja och bevara sportslighetens ideal i sin sport. För vad än andra tar för ansvar, och hur andra än agerar, så är det till slut ändå de tävlande som mest direkt kan verka för att bevara rent spel, genom att förstå alla regler som omgärdar deras disciplin och genom att följa dem troget, också när ingen ser. Välkända tävlande måste inse hur stort inflytande det exempel de sätter kan ha på andra, och acceptera sitt ansvar som förebilder. Detta gäller deras handlande både till häst och annars, och i framridningsområdet såväl som på tävlingsbanan. Lagledare och tränare kan också främja sportslighet genom att sätta goda exempel och genom att motverka brist på respekt för reglerna eller ohövligt uppträdande hos de tävlande som de leder eller tränar. Äldre rådgivare utövar lika stort inflytande genom sitt exempel som genom sina instruktioner.
1.2.2. Förbundsstyrelsernas ansvar (nationella och internationella förbund)
Ridsportens förbundsstyrelser formulerar inte bara reglerna; de utbildar och licensierar också funktionärer, godkänner datum och program för de stora tävlingarna, och får ofta agera domarkårens högsta instans. De måste bemöda sig om att reglerna är rättvisa, verklighetsanpassade, och korrekt och konsekvent tillämpade av konstaterat kompetenta och opartiska funktionärer. De måste också göra allt de kan för att förhöja och gynna disciplinernas kvalitet och deras förmåga att attrahera åskådare och tävlande, genom att på ett förebyggande sätt använda sin verkställande funktion.
Slutligen måste de inse att varje försummelse av eller bortseende från sportslighets- idealet kastar en skugga över såväl sporten som över organisationerna som reglerar dess handlande.
1.2.3. Domares, domarsekreterares, veterinärers och andra funktionärers ansvar
Funktionärer utövar en exceptionell auktoritet vilken också kräver att de axlar ett exceptionellt ansvar. Oavsett vilka plikter de har bygger deras effektivitet som funktionärer inte bara på deras tekniska skicklighet och intima kännedom om reglerna, utan också på deras goda omdöme, självkontroll, flexibilitet, grundmurade rättvisa och integritet. Förutom detta måste alla funktionärer noga gardera sig mot att framstå som eller agera partiskt. I tveksamma fall är det alltid klokare att framhålla en möjlig intressekonflikt och stå åt sidan, än att tillåta att eventuella misstankar stärks.
1.2.4. Journalisters och andra mediarepresentanters ansvar
Medierna har sina egna regler för journalistisk integritet, men måste arbeta inom ramar satta av redaktörer, förlagschefer och producenter. Trots detta kan de bidra på ett positivt sätt till allmänhetens uppskattning av sportslighet, genom reportage och kommentering, och framför allt genom att placera de händelser de bevakar i ett rättvisande och balanserat perspektiv, och genom att undgå frestelsen att förenkla eller överdramatisera en historia.
1.2.5. Åskådarnas ansvar
Åskådar bevistar ridsporttävlingar för sitt egets nöjes skull och kan inte förnekas rätten att uttrycka sina känslor. Inte desto mindre bör vanlig hyfs avhålla dem från försök att påverka hästarnas prestationer eller domarnas beslut. Åskådarna bör noga undvika ageranden som kan skrämma hästarna, såsom oväntade rörelser, applåder eller blixtfotografering, särskilt i arenor där åskådarna kommer i närkontakt med ekipagen. Även om det kan verkar enklast att ignorera åskådarna och låta dem ta hand om sig själva, så är det viktigt att de förses med program och kommentarer som hjälper dem, inte bara att förstå vad som händer, utan också at uppskatta de tävlandes skicklighet och sportslighet, och att applådera även om deras favorit inte vinner. När åskådarna glöms bort har ett dyrbart tillfälle att investera i sportens framtid gått förlorat, oavsett hur väl allt annat har hanterats.
2 Denna uppförandekod bygger på FEI:s uppförandekod (FEI, www.horsesport.org).
FEI är den internationella hästsportorganisationen som erkänns av Internationella Olympiska Kommittén. Det är den organisation som fastställer regler och förordningar för anordandet av i internationella hästsporttävlingar i hoppning, dressyr, fälttävlan, körning, voltige och distansritt.
Detta inkluderar övervakning och skötsel av deltagande hästars hälsa och välfärd liksom respekt för principerna om god hästhållning.
Denna uppförandekod kan komma att modifieras från tid till annan och alla synpunkter är välkomna.
Särskild hänsyn kommer att tas till nya forskningsresultat och FEI uppmuntrar fortsatt finansiering av och stöd till studier av hästens välfärd.
2. Hästar
2.1. Tillåtna hästar
Renrasiga islandshästar, fem år eller äldre, tillåts tävla. Härstamning och ålder bevisas med stamtavla eller motsvarande nationella intyg. 1 januari räknas som hästens födelsedag.
Vid världsmästerskap och andra internationella tävlingar måste hästen vara minst sex år gammal.
Antalet starter per häst och dag regleras enligt följande:
a) En häst som är fem år tillåts starta två gånger per dag, men inte i kapplöpningar och inte i terrängritt (stilpass och speedpass är tillåtna)
b) En häst som är sex år tillåts starta tre gånger per dag
c) En häst som är sju år eller äldre tillåts starta fyra gånger per dag d) Varje uttagning och final betraktas som en start
e) I stilpass, speedpass och passlöp 250 m och 150 m räknas två försök som en start OBS: Det är upp till tävlingsorganisatörerna att kontrollera detta. Om en ryttare strun- tar i denna regel och har genomfört grenen ska ryttaren diskvalificeras från grenen.
2.2. Utrustning
Sadel och betsel ska passa islandshästen.
2.2.1. Sadlar
I princip varje typ av sadel, med eller utan bom, som passar islandshästen är tilllåten.
Tillåten utrustning inkluderar även vojlock, sadelfilt, förgjord, svanskappa och sadelpad.
2.2.2. Bett och huvudlag
Reglerna gäller för hela tävlingsområdet och under hela tiden tävlingen pågår.
2.2.2.1. Tillåtna bett och huvudlag
Alla bett kan användas under förutsättning att det:
– är lämpligt för ridhästar (inte avsett för körhästar eller dylikt);
– är lämpligt för att rida islandshästar;
– passar den häst det används på;
– inte ingår i listan över förbjudna bett.
Alla bett är tillåtna i alla tävlingsgrenar. (Se svenska tillägget för ev svenska tilläggsregler).
Ingenting får sättas på betten annat än släta bettskivor och kedjeskydd, och ingenting annat är tillåtet i hästens mun. Hästen kan ridas på bettlöst huvudlag om det följer de allmänna föreskrifterna. Domarnas beslut om att tillåta bett och huvudlag vid en specifik tävling är slutgiltigt för denna tävling
2.2.2.2. Förbjudna bett och huvudlag
Förbjudna bett och huvudlag är sådana som klart och tydligt är designade för andra ändamål (såsom körhästbett), eller är del av utrustning som designats för en annan ridstil eller -kultur, eller som används på ett annat sätt än det avsedda. Endast tyglar som löper direkt från ryttarens händer till den korrekta fästpunkten på bettet eller det bettlösa huvudlaget är tillåtna.
Förutom dessa allmänna föreskrifter upprätthåller Sportkommittén en lista över bett och huvudlag som inte är tillåtna av särskilda skäl. Listan innehåller beskrivningar och bilder av de förbjudna betten, huvudlagen och kombinationerna därav. Listan publiceras på FEIF:s webbsida www.feif.org under sport och FIPO. För att få ett bett eller huvudlag tillagt till listan över förbjudna bett och huvudlag kan nationella sportledare, medlemmar av FEIF:s Sportkommitté, och licensierade Internationella FEIF-domare lämna förslag till FEIF:s Sportkommitté. Med förslaget ska följa en tydlig beskrivning, en tydlig bild och en ordentlig förklaring. Sportkommittén kom- mer att behandla förslag åtminstone tre gånger om året om det inte finns särskilda skäl att ta upp ett ärende med kort varsel. Det årliga Sportmötet kan besluta att ta bort bett och huvudlag från listan över förbjudna bett.
2.3. Skoning
2.3.1. Hovlängd
Hoven ska vara i linje med kotvinkeln. Hovens längd måste vara naturlig och ska inte överskrida 9,5 cm. Undantag från denna regel kan göras om hästen har intyg (från veterinär eller avelsvisning) på en mankhöjd på 145 cm eller mer, i sådana fall kan en hovlängd upp till 10 cm accepteras. Ingen form av artificiell förlängning är tillåten.
2.3.2. Skor
Om hästen är skodd ska den vara skodd på alla fyra fötterna. Endast hästskor avsedda för detta ändamål är tillåtna. Varje sko ska ha en öppning i den bakre delen av skon. Alla fyra skorna måste vara gjorda av samma material. Materialet får inte ha en vikt som överstiger den specifika vikten hos vanligt järn. Skon får vara högst 10 mm tjock och 23 mm bred och måste ha en jämn form. Naturlig förslitning är inkluderad. Domarnas beslut om att tillåta en viss sko vid en specifik tävling är slutgiltigt för denna tävling.
2.3.3. Placering av skon
Skon får inte sticka ut framför hovväggens naturliga lutning eller bakom ballarna.
2.3.4. Broddar
Två vanliga broddar per sko, nitade, svetsade eller skruvade, och placerade i trakterna, är tillåtna. Broddens mått får inte överstiga 15x15x12 mm (lxbxh) och får endast vara svetsad på fyra punkter. I broddar med stift får stiftet inte sticka ut mer än 3 mm utanför brodden.
2.3.5. Tåkappor
Tre kappor av högst 2 mm tjocklek är tillåtna per sko. Svetsade kappor är inte tillåtna.
2.3.6. Svetsförstärkningar
Svetsförstärkningar är förbjudna. Tillåtet enligt svenskt tävlingsreglemente på svenska tävlingar.
2.3.7. Sulor och ringsulor av läder eller plast
Sulor och ringsulor av läder eller plast, med en jämn tjocklek av max 5 mm och en form som följer skons, är tillåtna mellan hoven och skon. När fyllnadsmaterial och/
eller hel sula används får skon vara högst 8 mm tjock, annars får skon vara högst 10 mm tjock. Förutom fyllnadsmaterial är endast en sula eller ringsula tillåten per fot, för att förstärka sulans/ringsulans funktion.
Kilsulor med en maximal tjocklek av 8 mm i trakterna och max 2 mm i tårna, är tillåtna, förutsatt att hoven har en korrekt vinkel mot kotan och att tån är av korrekt längd.
Domarnas beslut om att tillåta en viss sula/ringsula vid en specifik tävling är slutgiltigt för denna tävling. Enl Sv. tävlingsreglemente är snösula/snowgrip tillåtet i Sverige.
2.3.8. Förbjudna skor, sulor och ringsulor
Förbjudna skor, sulor och ringsulor är sådana som klart och tydligt designats för ett annat ändamål än för ridhästar. Förutom dessa allmänna föreskrifter upprätthåller Sportkommittén en lista över skor, sulor och ringsulor som inte är tillåtna av särskilda skäl. Listan inkluderar en beskrivning och en bild av den specifika skon, sulan eller ringsulan Listan publiceras på FEIF:s webbsida www.feif.org under sport och FIPO. För att få en sko, sula eller ringsula tillagd till listan över förbjudna skor, sulor och ringsulor kan nationella sportledare, medlemmar av FEIF:s Sport- kommitté, och licensierade Internationella FEIF-domare lämna förslag till FEIF:s Sportkommitté. Med förslaget ska följa en tydlig beskrivning, en tydlig bild och en ordentlig förklaring. Sportkommittén kommer att behandla förslag åtminstone tre gånger om året om det inte finns särskilda skäl att ta upp ett ärende med kort varsel.
Det årliga Sportmötet kan besluta att ta bort skor, sulor och ringsulor från listan över förbjudna sådana.
2.4. Skyddsutrustning
Skyddsutrustning ovanför sulan, med en vikt som inte överstiger 250 g per ben, är tillåten. Skyddsutrustningen får inte ändras mellan inridningen på banan och programmets slut.
Om någon del av skyddsutrustningen faller av under uttagningen måste ryttaren antingen slutföra programmet utan denna del eller avbryta programmet.
Om någon del av utrustningen går sönder eller faller av under final, eller i uttagning i femgång med fler än ett ekipage på banan, kan den få ersättas om domarna så tillåter, antingen under poänggivningen eller, i femgångsklasser, när ekipagen väntar på passläggningarna.
Dessa regler gäller för hela tävlingsområdet och under hela tävlingen.
2.4.1. Omskoning
Hästar som startat i sin första gren får inte skos om.
2.4.2. Kontroll av hovbeslag och annan utrustning
Kontroll av hovbeslag och skyddsutrustning faller inom domarnas ansvarsområde.
Om det inte finns någon obligatorisk kontroll av skoning ska ryttarna ges tillfälle till en frivillig kontroll innan tävlingen börjar. Under tävlingen kan collecting ring- domare kontrollera utrustningen när varje ekipage lämnar banan.
Om det inte finns någon obligatorisk kontroll ska det finnas ett system som slump- vis lottar fram ett antal hästar från startlistan. Dessutom ska i sådana fall en av de tre främst placerade i varje gren kontrolleras. Ryttare måste vara beredda att avlägsna hästens skor för att kontroll ska kunna ske.
Varje domare som misstänker ett brott mot skonings- eller utrustningsreglerna kan beordra en kontroll. En eller flera domare som utsetts till detta uppdrag verkställer då kontrollen. Ryttaren och domarna kan tillkalla hjälp från tävlingens hovslagare eller veterinär. Domarna avgör om skorna eller skyddsutrustningen följer reglerna.
De kan begära att skorna ska tas av och bytas ut. Ryttaren har ingen rätt att kräva kompensation.
Om tävlingens hovslagare skor av hästen ska kostnaden bäras av tävlingsarrangö- ren, annars är det ryttarens ansvar. Hästar med sulor kan väljas ut av domarna för kontroll (en eller flera sulor tas av).
Normalt sett ska en häst inte behöva få skorna avlägsnade mer än en gång under en tävling. Sulor och skor kan ersättas men endast under överinseende av huvuddomaren eller dennes representant.
Ryttaren har ingen rätt att kräva kompensation. Om ryttaren vägrar att följa domarens instruktioner blir hästen diskvalificerad från hela tävlingen.
2.5 Övrig utrustning
Det är tillåtet att använda gummiband för att dela hästens man liksidigt. Vintertid är det, i tillägg till använding av broddar i enlighet med FIPO 2.3.4, av säkerhetsskäl tillåtet att använda så kallade snösulor (ringsulor med extra grepp avsedda att användas vid halt underlag). Snösulornas passform ska följa reglerna i FIPO 2.3.7.
3. Ryttare
3.1. Allmänt
Ryttaren måste själv rida fram/värma upp hästen för start. Inga andra än de ekipage som är aktuella för start får befinna sig i collecting ring under tävlingen. Undantag från denna regel är att det är tillåtet att ta emot hjälp med kläder och utrustning innan ekipaget rider in på banan.
Ryttaren får inte ta emot någon hjälp utifrån under tävlingen. Ekipaget måste bestå av samma häst och ryttare i finalen som i uttagningen. Om det tydligt framgår av tävlingsinbjudan kan emellertid arrangören tillåta att en ryttare som kvalificerat mer än en häst till finalen ersätts på en av dem.
3.2. Tillåtna ryttare
Deltagande ryttare i internationella tävlingar måste vara medlemmar i en förening som är knuten till FEIF. Ryttare som deltar i internationella tävlingar utan speciella ungdomsklasser måste fylla minst 16 år under innevarande kalenderår.
En ryttare som avstängts i något FEIF-land för överträdelse av de regler och ideal som listas i förordet till FIPO får inte tävla i något annat FEIF-land till dess att avstängningen hävts.
3.3. Ryttares klädsel och utrustning
Vid internationella tävlingar ska ryttarna bära ridkavaj eller enfärgad sporttröja eller väst, ridbyxor med ridstövlar eller jodhpurs och jodhpursskor.
I passlöp och stilpass ska ryttarna bära ridbyxor med ridstövlar eller jodhpurs med jodhpursskor men kan för övrigt vara ledigt och passande klädda. Sporrar är för- bjudna. Godkänd ridhjälm är alltid obligatorisk för alla uppsuttna ryttare.
Ridspöet får inte vara längre än 120 cm inklusive snärten. I passlöp är spön för- bjudna. Ryttaren kan endast ha ett ridspö i taget. Reglerna angående ridspön gäller för hela tävlingsområdet under hela tävlingen.
4. Regler för FIPO-tävlingar
För världsmästerskap finns kompletterande regler.
4.1. Propositioner och anmälningar
Tävlingsarrangören bjuder in lag, hästar och ryttare till tävling genom att publicera tävlingsproposition och anmälningsblankett. Dessa ska klart och tydligt ange vilka avgifter som tas ut och vilka regler som gäller
4.2. Banor
Varje FIPO-tävling måste äga rum på en godkänd bana, antingen ovalbana, passbana eller dressyrbana, enligt varje grens specifika krav. Banorna måste möta de krav som ställs i dessa regler. Intill ingången till banan ska det finnas ett framridnings- område och en collecting ring för de startande ekipagen.
4.3. Domare
Alla FIPO-tävlingar ska dömas av minst tre godkända domare. Ovalbanegrenar på internationella tävlingar ska dömas av fem domare. Detta rekommenderas för alla tävlingar. Vid varje tävling ska en huvuddomare utses. Dennes ansvarsområden är:
– att genom lottdragning bestämma vilka ekipage som ska undergå hovbeslags- eller dopningskontroll;
– att tillvarata domarkårens intressen under tävlingen;
– att leda domarmötet före och efter tävlingen;
– att övervaka hovbeslags- och utrustningskontroll;
– att inge en skriftlig rapport över tävlingen.
Då arrangören beslutar att genomföra dopningstest ska huvuddomaren genom lottdragning bestämma vilka hästar som ska testas.
4.4. Collecting ring-domare och andra funktionärer
Ett tillräckligt antal collecting ring-domare och andra funktionärer ska finnas till- gängliga för att kunna:
– Kontrollera utrustning (dessa ska helst vara domare).
– Hjälpa speakern hålla startordningen och tidsplanen aktuell.
– Förse speakern med uppgifter om varv och gångartsföljd i finaler.
– Informera ryttarna om hur tävlingen eller avelsbedömningen framskrider.
4.5. Tidtagning
Endast nationellt kvalificerade och erkända tidtagare och starters får användas.
Dessutom kan en elektronisk tidtagningsutrustning användas. Slutresultatet i en gren måste grunda sig på samma typ av tidtagning för alla ekipage.
4.6. Punktlighet
Om ett ekipage inte kommer till start efter att ha blivit uppropat tre gånger inom tre minuter stryks det från klassen, förutsatt att tidsplanen hållits. Den ryttare som själv stryker sig från en klass måste informera sekretariatet om detta utan dröjsmål.
4.7. Startordning
Startordningen lottas fram. Ekipage som anmälts efter det att startordningen har bestämts måste starta först i klassen. Startordningen måste följas strikt. Varje för- ändring, även med de berördas medgivande, är förbjuden.
4.8. Förryttare
En förryttare rider programmet 15 minuter före starten av varje klass så att domarna har möjlighet att diskutera sin bedömning.
4.9. Kombination
4.9.1. Fyrgångskombination
Vinnare av fyrgångskombination blir det ekipage som får den högsta poängsumman i två uttagningar. Endast en gren från varje grupp räknas.
Grupp I: Tölt T1 eller Tölt T2.
Grupp II: Fyrgång V1.
4.9.2. Femgångskombination
Vinnaren av femgångskombination blir det ekipage som får den högsta poängsumman i tre uttagningar. Endast en gren från varje grupp räknas.
Grupp I: Tölt T1 eller Tölt T2.
Grupp II: Femgång F1.
Grupp III: Passlöp P1 250 m eller Stilpass PP1 eller Speedpass P2.
Om det framgår av propositionen kan Passlöp P3 150 m ingå i kombinationen istället för P1.
4.10. Ansvar
Allt tävlingsdeltagande sker på den tävlandes egen risk. Varken FEIF eller arrangören tar på sig något som helst ansvar.
4.11. Erkända FEIF-tävlingar
Arrangörer av FEIF-tävlingar ska lämna in en fullständig budget före tävlingen och fulltständig bokföring efteråt, till berörd medlem av FEIF:s styrelse.
5. Ovalbanetävlingar
Alla ovalbanegrenar måste ridas på en ovalbana som har sådana mått som framgår av beskrivningen och de ritningar som finns under punkt 19, Tillägg 8.
När en grupp ryttare rider på speakerns kommando ansvarar denne för att varje programdel visas under den tid som bestämts av FEIF:s sportkommitté, och som framgår av tabellen i punkt 18, Tillägg 7.
5.1. Ovalbanan
Banan ska vara jämn och fast, 250 m lång med en yttre omkrets på 271,69 m, en inre omkrets på 246,56 m, och en bredd på 4,00 m, och följa de ritningar som finns under punkt 19 Tillägg 9.
Radien av kurvans insida ska vara 13 m, radien av utsidan av kurvan ska vara 17 m.
Långsidorna ska vara 70,44 m långa mellan kurvorna, kortsidorna ska vara 12 m mellan kurvorna. Staketet måste vara lågt och inte störande för varken domare eller hästar.
Även banor med längder mellan 200 och 250 m är tillåtna. Deras mått ska vara som 250-metersbanan, med undantag för långsidorna mellan kurvorna som får vara 45,44 m på en 200-metersbana. Övriga mått framgår av ritningarna. En lutning mot banans insida på upp till 3,75 % (långsidor och kortsidor mellan kurvorna), respektive 7,5 % (kurvorna) är tillåten. Långsidornas början och slut ska markeras korrekt.
5.2. Domare
Fem eller tre domare dömer ovalbanegrenar individuellt. Poängvisningen sker öppet.
5.3. Poäng
5.3.1. Uttagningar
Varje moment poängsätts av domarna på en skala från 0,0–10,0, med halvpoäng. Den slutgiltiga poängen avrundas till en decimal. I grenar med endast två moment har domarna sedan möjlighet att lägga till eller dra ifrån 0,1 poäng. Endast slutpoängen visas. I tillägg till detta har domarna möjlighet att göra avdrag från slutpoängen för grov ridning med upp till 2,0 (med halvpoäng) poäng . Då fem domare dömer stryks den högsta och den lägsta poängen.
Slutpoängen, som räknas fram av sekretariatet, är det aritmetiska medelvärdet av de tre återstående poängen, avrundat till två decimaler. Avrundning sker enligt vanliga matematiska regler.
5.3.2. Finaler
Varje moment poängsätts av domarna på en skala från 0,0 t.o.m. 10,0, med halvpoäng.
Domarna visar sina poäng efter varje moment. Då fem domare dömer stryks den högsta och den lägsta poängen. Poängen för varje moment, som räknas fram av sekretariatet, är det aritmetiska medelvärdet av de tre återstående poängen, avrundat till två decimaler. Slutpoängen, som räknas fram av sekretariatet, är det aritmetiska medelvärdet av poängen per moment, inklusive eventuell koefficient, avrundat till två decimaler. Avrundning sker enligt vanliga matematiska regler.
5.4. Tävlingsordning
5.4.1. Uttagningar med ett ekipage på banan
Ryttaren ska rida in på ovalbanan och bege sig direkt till någon av kortsidorna.
Kortsidans slut får inte passeras utan att programmet har påbörjats. Möjliga vägar till start med ingången på lång- respektive kortsidan visas på teckningarna i FIPO 19, Tillägg 8.
– Ryttaren ska hälsa på domarna med en tydlig nick, som också visar att programmet påbörjas.
– Byte av moment sker på mitten av kortsidan. Undantag är pass, som endast visas på långsidorna.
– För att få poäng på ett moment ska gångarten visas på minst en långsida, utom skritt, som måste visas under minst en halv långsida.
– När programmet är slut måste ryttaren ha tagit ner sin häst till skritt senast vid mitten av följande långsida. Utridning genom ovalbanans utgång.
5.4.2. Finaler och uttagningar med fler än ett ekipage på banan I uttagningar kommer upp till fem ekipage in på banan, utom i T3, T4, V2 och F2, där upp till tre ekipage kommer in på banan. Ekipagen kommer in på speakerns kom- mando och i det varv i vilket det första momentet ska visas (se 5.5). Ekipagen fördelar sig sedan jämnt över ovalbanan. Speakern indikerar när varje moment börjar och slutar.
Under pauserna för poänggivning får hästarna endast ridas i skritt. Om det behövs för att rätta till fördelningen kan speakern, under överinseende av huvuddomaren, be ryttarna rida volter. Utridning sker via ovalbanans utgång.
5.5. Startgrupper för höger respektive vänster varv
I uttagningarna delas ekipagen in i startgrupper enligt den ursprungliga startlistan och uppdelade i höger respektive vänster varv vilket ska ha angivits på anmälningsblan- ketten. Om inget varv angetts placeras ekipaget i vänster varv.
I finaler är det majoriteten av ryttarna som avgör i vilket varv man rider in till det första momentet. I händelse av lika röstetal har vinnaren av uttagningen två röster.
5.6. Diskvalificering
Ekipaget ska diskvalificeras om:
– ryttaren faller av sin häst eller sitter av utan tillstånd.
– hästen lämnar ovalbanan efter det att den kommit in genom ingången men innan programmet inletts.
– hästen lämnar ovalbanan efter programmet avslutats men innan den lämnat ovalbanan genom utgången.
– hästen lämnar ovalbanan under programmet.
– hästen visar allvarlig olydnad från det att den påbörjat inträdet på ovalbanan tills dess att den lämnat densamma.
– hästen på passbanan korsar sitt eget spår efter att den av speakern kallats tilll start.
Om något av ovanstående inträffar under en final, antingen under ett moment eller under poänggivningen, kommer ekipaget att placeras i finalen utifrån de poäng som
ekipaget hittills erhållit. Hästen har lämnat banan när den har placerat alla fyra hovarna utanför ovalbanan. Diskvalificeringen gäller om två domare visar detta domslut.
Domarna kan besluta om att inte diskvalificera ett ekipage om det är tydligt att exceptionella yttre omständigheter fick hästen att lämna banan.
– Om ett ekipage diskvalificeras i en final på grund av brott mot reglerna om utrustning, skoning, etc, diskvalificeras ekipaget från hela grenen och får ingen placering alls.
5.7. Finaler
De fem bästa hästarna från uttagningen kvalificerar sig till A-finalen. Om två eller fler ekipage delar femte platsen går samtliga till final. Vid tillräckligt stort antal tävlande kan arrangören besluta om B-finaler för platserna 6 till 10. Vinnaren av B-finalen erbjuds en plats i A-finalen. Om vinnaren av B-finalen inte vill rida A-final kan ingen annan ta hans plats.
5.8. Strykningar
kipagen förväntas genomföra uttagningarna om de inte strukit sig senast en timme före den aktuella grenens start. Strykningar efter denna tidpunkt accepteras endast mot uppvisande av veterinär- eller läkarintyg, annars diskvalificeras ekipaget från tävlingen.
Vid lagtävlingar ska lagledaren intyga att hästar och ryttare kommer till start, senast en timme innan den första finalen börjar. Vid individuella tävlingar förväntas ekipagen komma till start om de inte strukit sig senast en timme innan den första finalen börjar. Strykningar efter denna tidpunkt accepteras endast mot uppvisande av veterinär- eller läkarintyg, annars diskvalificeras ekipaget i den aktuella grenen.
Om ett ekipage av någon anledning inte startar i en final och antalet hästar i finalen därmed blir färre än tio (eller fem, om det inte är någon B-final), flyttas det ekipage med nästföljande placering i uttagningen upp. Om två eller fler ekipage delar denna placering ska samtliga erbjudas en finalplats.
Om en ryttare har kvalificerat sig med två eller fler hästar till antingen en A- eller B-final måste han eller hon välja vilken häst som ska starta. Den andra hästen eller hästarna placeras sist i finalen, och rangordnas enligt placering i uttagningen.
De lediga platserna i finalen kan tas av efterföljande ekipage. Om två eller fler av de efterföljande ekipagen har samma placering, är samtliga kvalificera för finalen.
5.9. Åtgärd vid delad första plats
Om de två bästa ekipagen får samma poäng, använder domarna de poäng som de tidigare gett för att rangordna ekipagen.Domarna visar då placering istället för poäng och kan endast visa första plats en gång. I stilpass är det de fyra domarna längs med passbanan samt domaren vid 150 m markeringen som vill bestämma ekipagens placering.
Ekipage med samma poäng på annat än första plats delar denna placering.
5.10. Musik
När en ryttare är ensam på banan kan han begära att musiken stängs av. Volymen på musiken avgörs av huvuddomaren.
6. Tävlingar på passbanan
6.1. Passbanan
Banan måste vara rak, 250 m lång, jämn och fast, och ha en bredd om minst 2 m per häst. Lutningen över 100 meter får inte vara mer än 0,2%. Det bör finnas ett ca 8 m långt startområde samt ett ca 50 m långt nedtagningsområde. Staketet måste sträcka sig 10 m bortom mållinjen. Banan måste vara instängslad längs med bankanten på bägge sidor. Dessutom bör det på ena sidan finnas ytterligare ett staket, 5–10 m bakom det första, bakom vilket publiken kan stå under pågående löp. Var 50:e m ska det finnas en tydlig men ej störande metermarkering. Huvuddomaren måste godkänna banan.
Stilpassbanan ska vara rak, 210 m lång, jämn och fast och ha en en bredd om minst 4 m. Passlöpbanan kan användas för stilpass om den förses med metermarkeringar enligt teckningen i FIPO 19 tillägg 8.
6.2. Restriktioner
Ridspön är ej tillåtna i passlöp, om ej annat anges.
6.3. Tidtagning
Endast visuella signaler gäller vid tidtagning. Elektronisk tidtagning rekommenderas.
Utrustningen och dess installation måste godkännas av tävlingens huvuddomare. När startboxar används ska tidtagningen börja när dörrarna öppnas. (Den elektroniska tidtagningen ska alltså vara kopplad till startboxarnas öppningssystem.)1
När elektronisk tidtagning inte används så ska tre klockor användas till varje ekipage.
Medelvärdet av de två tider som är närmast varandra räknas. Om alla tre klockorna visar samma intervall räknas medelvärdet av de tre tiderna. Medelvärdet rundas alltid av till två decimaler, i enlighet med vanliga matematiska regler. Detta gäller även tidspoäng.
En domare placerad vid mållinjen leder tidtagarnas arbete. Denne domare är ansvarig för:
– lugna och ostörda arbetsförhållanden för tidtagarna;
– klara instruktioner om vilket ekipage respektive tidtagare klockar;
– att tillåta start när tidtagarna är redo.
Domaren vid mållinjen kan inte samtidigt vara tidtagare.
Alla protokollförda tider från samtliga passförsök måste ha klockats med ett och samma system (dvs antingen manuellt eller elektroniskt).
För att göra tider från olika tävlingar jämförbara läggs 0,40 sekunder till de manuellt tagna tiderna innan dessa protokollförs och poängen räknas fram.
1 FEIFs Sportkommitté kan komma att sända ut instruktioner rörande användningen av elektronisk titidtagningsutrustning
6.4. Poäng i passlöp
I passlöp med fler än ett försök räknas poängen på den snabbaste tiden. Poängen beräknas på ekipagets protokollförda tid med två decimaler, i enlighet med den formel som anges under respektive gren. Om två tider är lika avgör ekipagens näst bästa tid inbördes placering. Om två ekipage delar förstaplatsen i alla försök ska dessa två ekipage mötas en extra gång i ett skiljelopp och domarna därpå avgöra den slutgiltiga placeringen.
Om en häst faller ur den flygande passen mellan 50 m-markeringen och mållinjen ska det försöket inte poängsättas.
6.5. Diskvalificering
Om ett ekipage diskvalificeras på grund av brott mot reglerna (horsemanship, utrustning) i ett av passförsöken i passlöp eller stilpass så diskvalificeras ekipaget från grenen som helhet, även om inte alla försök ännu har ägt rum.
7. Dressyrtävlingar
7.1. Dressyrbanan
Dressyrbanan ska vara 20x40 m eller 20x60 m, och markerad med de bokstäver som syns i teckningen i FIPO 19, tillägg 8. Även om banan är 20x60 m ska endast markeringarna A, F, B, M, C, H, E och K användas. Arrangören kan även markera mittpunkterna mellan F och B, B och M, K och E, och E och H, med en extra markering, t ex en punkt.
7.2. Domare
Tre domare dömer individuellt.
8. Tävlingar på ovalbanan
8.1. Tölt T1
Denna gren rids på ovalbanan.
8.1.1. Tillåtna hästar
Hästar som tävlar i denna gren kan inte delta i andra töltgrenar under samma tävling.
8.1.2. Uttagning
Ryttarna rider en och en. Moment:
1 Med början vid mitten av ena kortsidan, ett varv i långsamt tempo tölt i valfritt varv. Gå ner till skritt vid mitten av kortsidan och byt varv.
2. Från mitten av kortsidan ett varv i långsamt tempo tölt med tydliga steglängdsökningar på långsidorna.
3. Från mitten av kortsidan ett varv i ökat tempo tölt.
8.1.3. Final
Ryttarna visar de begärda momenten i båda varven på speakerns kommando i enlighet med 5.4.2. De rider i det varv som majoriteten av ryttarna anser. I händelse av lika röste tal har vinnaren av uttagningen utslagsröst.
8.2. Tölt T2
Denna gren rids på ovalbanan.
8.2.1. Tillåtna hästar
Hästar som tävlar i denna gren kan inte delta i andra töltgrenar under samma tävling.
8.2.2. Uttagning
Ryttaren har tre varv till sitt förfogande för att visa följande moment i följande ordningsföljd:
1. Valfritt tempo tölt.
2. Långsam tölt (stabilt och lugnt tempo).
Tag ner hästen till skritt och byt varv.
3. Långsam- till mellantempo tölt, enhandsfattning med lösa tyglar, dvs utan tygelkontakt med hästens mun.
Varje moment visas endast en gång och under ett varv. Poängen för moment nr 3 räknas dubbelt.
8.2.3. Final
Ryttarna visar de begärda momenten i båda varven på speakerns kommando i enlighet med 5.4.2. De rider i det varv som majoriteten av ryttarna anser. I händelse av lika röst etal har vinnaren av uttagningen utslagsröst.
8.3. Fyrgång V1
Denna gren rids på ovalbanan.
8.3.1. Tillåtna hästar
Hästar som tävlar i denna gren kan inte delta i andra fyr- eller femgångsgrenar på samma tävling.
8.3.2. Uttagning
Ryttarna rider enskilt och i valfritt varv. Ekipaget har fyra och ett halvt varv på sig att visa följande moment i valfri ordning:
1. Långsamt tempo tölt.
2. Långsam- till mellantempo trav.
3. Mellanskritt.
4. Långsam- till mellangalopp.
5. Ökad tölt.
Varje gångart visas endast en gång, skritt i ett halvt varv och de andra gångarterna i ett varv vardera.
8.3.3. Final
Ekipagen rider tillsammans och visar gångarterna på speakerns kommando, såsom beskrivs i punkt 5.4.2. De rider i det varv majoriteten av ryttarna kommit överens om. I händelse av lika röstetal har vinnaren av uttagningen utslagsröst.
Om inget annat överenskommits rids momenten i följande ordning:
1. Långsamt tempo tölt.
2. Långsam- till mellantempo trav.
3. Mellanskritt.
4. Långsam- till mellangalopp.
5. Ökad tölt.
8.4. Femgång F1
Denna gren rids på 250 m ovalbana eller på en kombinerad pass- och ovalbana (så kallad P-bana). Denna regel träder i kraft 1 januari 2014
8.4.1. Tillåtna hästar
Hästar som tävlar i denna gren kan inte delta i andra fyr- eller femgångsgrenar på samma tävling.
8.4.2. Uttagning
Ryttarna rider enskilt och i valfritt varv. Ekipaget har fyra och ett halvt varv på sig att visa följande moment i valfri ordning:
1. Långsam- till mellantempo tölt.
2. Långsam- till mellantrav.
3. Mellanskritt.
4. Långsam- till mellangalopp 5. Flygande pass.
Varje gångart visas endast en gång, skritt i ett halvt varv och de andra gångarterna i ett varv vardera. Flygande pass visas endast på långsidorna. Poängen för tölt och pass räknas dubbelt.
8.4.3. Final
Ekipagen rider tillsammans och visar gångarterna på speakerns kommando, såsom beskrivs i punkt 5.4.2. De rider i det varv majoriteten av ryttarna kommit överens om.I händelse av lika röstetal har vinnaren av uttagningen utslagsröst.
Momenten rids i följande ordning:
1. Långsam- till mellantempo tölt.
2. Långsam- till mellantrav.
3. Mellanskritt.
4. Långsam- till mellangalopp 5. Flygande pass.
Ekipagen har tre försök på sig att visa flygande pass på den långsida som valts av en majoritet av ryttarna. I händelse av lika röstetal har vinnaren av uttagningen utslagsröst. Poängen för tölt och pass räknas dubbelt.
8.5. Passlöp P1 250 m
Denna gren rids på passbanan, i två eller flera försök.
8.5.1. Startboxar
När startboxar används måste de följa Sportkommitténs krav. Kraven inkluderar en definition av startlinjen och det sätt på vilket utrustningen för elektronisk tidtagning är kopplad till startboxarna.
8.5.2. Strykningar
Om en ryttare vill stryka sig från ett försök måste han eller hon informera sekretariatet innan det aktuella försöket startar. Strykningar efter denna tidpunkt godtas endast mot veterinär- eller läkarintyg, annars diskvalificeras ekipaget i denna gren.
8.5.3. Startprocedur
Upp till fyra ekipage beger sig till starten. Om inte ryttarna kan enas inbördes om startplaceringen ska den domare som finns i startområdet bestämma ordningen.
Alla ryttare ska vara märkta med tydliga färger. Varje ryttare får ha två medhjälpare.
Medhjälpare ska bära godkänd hjälm och får inte ha ridspö. Om starten inte har gått efter tio minuter ska den häst som hindrar starten ta ett par steg tillbaka. Om starten fördröjs av samma häst ytterligare fem minuter avstängs ekipaget från detta försök.
Signalen ”Klart för start” ges av den domare som står på mållinjen, genom att denne håller upp en startflagga i mitten av banan och i höjd med mållinjen. På starterns signal rider ryttarna till 50 m-markeringen i valfri gångart. Därifrån till mållinjen måste hästen ligga i flygande pass. Man rider två eller fyra försök, men inte mer än två per dag.
8.5.4. Start med startboxar eller automatiska startmaskiner
När startboxar eller automatiska startmaskiner används har ryttaren två minuter på sig att få in hästen i en startbox. Starten ska gå senast 30 sekunder efter det att den sista hästen har gått in i boxen. Om en ryttare inte lyckas få in sin häst inom den utsatta tiden blir ekipaget diskvalificerat från detta försök. Medhjälparna får aldrig lämna marken, de måste alltid, utan undantag, ha minst en fot i marken. Om med- hjälparna inte följer reglerna blir ekipaget diskvalificerat. En extra domare avdelas för att övervaka startproceduren bakom startlinjen.
8.5.5. Startordning
Före det första försöket dras lott för att fastställa startgrupperna. I följande försök startar de ekpage tillsammans vars tider i föregående försök legat närmast varandra.
Det betyder att den första startgruppen består av de långsammaste ekipagen, den andra av de näst långsammaste, osv. Om det inte går att skapa jämnstora startgrupper är den långsammaste gruppen alltid minst och kan,om nödvändigt, bestå av ett enda ekipage. Om flera hästar inte har någon tid fördelas de på de olika startgrupperna med hjälp av lottdragning. I en startgrupp så ska ryttaren med den snabbaste tiden
(alt den sista i gruppen) välja vilken startbox (position) han/hon föredrar innan gruppen kallas till startboxarna. Ryttaren kan inte ändra sig när startproceduren väl har påbörjats.
På startlinjen måste hästen stå lugnt, rakt och riktning mot målet. Andra startpositioner, t ex diagonalt, kan tillåtas av startern om ryttaren informerar sina medtävlare i start- gruppen. Om ett ekipage blivit hindrat vid starten och därför inte kunnat starta kan startern låta detta ekipage att starta om individuellt. Detta räknas inte som ett extra försök. Så fort alla hästar står stilla i riktning mot målet kan starten signaleras.
Startern bör stå på någon form av upphöjning ca tre m utanför banan och en till två meter framför ekipagen. Denne ger en visuell signal (om möjligt en tvåfärgad flagga) och en akustisk signal (med rösten).
Signalerna har följande betydelse:
– Flaggan höjd: Lystring! Starten kan gå när som helst.
– Flaggan nere: Gå!
8.5.6. Domare
Nio domare behövs, men vid annat än internationella tävlingar kan en del av dessa ersättas av passfunktionärer. Vid World Ranking-tävlingar behövs minst fem domare. Passfunktionärer ska ha nödvändig utbildning och ha examinerats av sitt nationella förbund.
• En domare står vid startlinjen.
• Två domare, eller en domare och en passfunktionär står vid 50 m-markeringen på var sin sida om banan.
• Den fjärde domaren eller passfunktionären står mellan 50 m-markeringen och 100 m-markeringen.
• Den femte domaren eller passfunktionären står mellan 100 m-markeringen och 150 m-markeringen.
• Den sjätte domaren eller passfunktionären står mellan 150 m-markeringen och 200 m-markeringen.
• Den sjunde domaren eller passfunktionären står mellan 200 m-markeringen och 250 m-markeringen.
• Två domare eller en domare och en passfunktionär står vid mållinjen på var sin sida om banan.
När startboxar används behövs även en domare eller passfunktionär för att övervaka startproceduren bakom startlinjen.
Domarna har flaggor i ryttarnas färger. Om ett ekipage ska diskvalificeras visar domaren flaggan med den aktuella färgen. Om ett ekipages löp är OK visar denne en vit flagga.
8.5.7. Ryttare
Varje ryttare måste enkelt kunna identifieras.
Aktiva skänkelhjälper är tillåtna. Alla hjälper för att mana hästen att springa fortare som skulle kunna störa de andra ekipagen är förbjudna. Om en ryttare stör andra ekipage ska dennes tid inte räknas. Hästar som väntar på sitt nästa heat får inte stå närmare än 30 m bakom mållinjen.
På begäran kan huvuddomaren besluta att en häst som blivit störd får starta en extra gång, individuellt.
8.5.8. Rekord
För att en rekordtid ska erkännas av FEIF ska följde villkor vara uppfyllda:
– banan måste uppfylla alla krav som anges i FIPO.
– start boxar ska användas i P1 och P3
– elektronisk tidtagningsutrustning ska användas
– i P1 och P3 startar tidtagningen då dörrarna till startboxarna börjar öppnas.
– i P1 och P3 måste mållinjen filmas med en videoutrustning, kopplad till tidtagningssystemet, som kan skilja de tävlande från varandra.
– Vindhastigheten i löpets riktning får inte överstiga 5,4m/sek och bör mätas med en vindmätare som möter kraven som ställs av FEIFs sportkommitté – Ryttaren måste ha följt tävlingsreglerna.
8.5.9. Poäng
Tidspoängen räknas ut med följande formel: (32,50-t) /1,25,där t = tiden för det snabbaste löpet uttryckt med 2 decimaler. Poängen kan inte bli högre än 10,00 eller lägre än 0,00. Poängen rundas av så som det beskrivs i FIPO 6.3.
8.6. Stilpass PP1
8.6.1. Banan
Denna gren rids på en bana som lämpar sig för stilpass. Se teckningen i punkt 19, tillägg 8.
8.6.2. Startordning
Före första start fastställs en startordning genom lottdragning. Startordningen är densamma i bägge försöken.
8.6.3. Startprocedur
Så fort flaggan höjs startar ekipaget i skritt, trav eller tölt. Mellan startlinjen och 25 m-markeringen fattar ryttaren galopp från valfri gångart. Mellan 25 m-markeringen och 50 m-markeringen (där tidtagningen börjar) läggs hästen i flygande pass. Då ekipaget passerar 50 m-markeringen ges en visuell signal som startar tidtagningen.
Efter 150 m-markeringen (där tidtagningen upphör) men före slutmarkeringen vid 200 m ska hästen ha tagits ned till tölt, trav eller skritt. För höga poäng ska hästen ha tagits ner till skritt. I början av banan (fram till 25 m-markeringen) ska det finnas en tydligt markerad trattformig korridor i enlighet med teckningen.
Medelvärdet av poängen i de två försöken avgör placeringen. I händelse av lika poäng, kommer poängen som ges av domarna avgöra vinnaren. I det fall poängen för första plats är lika, ska ett tiebreak utföras.
8.6.4. Domare
Sex domare behövs, dessa poängsätter öppet från 0–10 med halvpoäng.
– Den första domaren bedömer galoppfattningen och passläggningen.
– Den andra domaren bedömer passen mellan 50- och 100 m-markeringarna.
– Den tredje domaren bedömer passen mellan 100- och 150 m-markeringen.
– Den fjärde domaren dömer nedtagningen mellan 150 m-markeringen och banans slut vid 200m.
– Startern, som måste vara en domare, står vid 50 m-markeringen och signalerar med en flagga till de tre tidtagarna vid 150 m-markeringen att hästen passerat 50 m-linjen. Startern indikerar också med en röd flagga om hästen inte ligger i pass vid 50 m-markeringen.
– Vid 150 m-markeringen visar en domare röd flagg om hästen inte ligger i pass när den passerar över 150 m-linjen.
Domarna väljer själva sina platser så de får så bra utsikt över sina områden som möjligt. När en häst har passerat visar domarna ett t o m fyra sina poäng. Om en häst faller ur den flygande passen under den klockade sträckan visar den aktuelle domaren en röd flagga och inga tidspoäng ges. Maxpoängen är 40 poäng för stil och 20 poäng för tid, se tabellen i FIPO. Slutsumman delas med 6.
