E E k k o o - - m m å å l l e e t t
me m ed d s si i kt k te et t på p å e en n h hå ål l lb l b ar a r u u tv t ve ec c kl k l in i n g g
EENENN TTTIIDIDDNNNIIINNNGGG UUUTTTGGGIIIVVVEEENNN AAAVVV LLLUUUDDDVVVIIIKKKAA A KKKOOOMMMMMMUUNUNNSSS RRREEEFFFEERERREEENNNSSSGGGRRRUUPUPPPPP FFFÖÖÖRRR KKKOOOSSSTTT OOOCCCHHH EEKEKKOOOLLLOOOGGGIIISSSKKKAA A VVVAARARROOORRR
GRUNDAD 2006 NR 11 MAJ 2008
Ekologisk mat
-elevers kunskaper och uppfattning en studie i årskurs nio
Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.
Folkhälsovetenskapliga programmet med inriktning mot hållbar utveckling.
Författare Junia Joffer
Resultat från tidigare vetenskapliga studier visar att svenskar har en god kännedom om nyttan av ekologisk mat. Människor förknippar främst ekologisk mat med god hälsa och bra miljö.
Studiens syfte var att undersöka kunskaper och uppfattningar om ekologisk mat bland elever i årskurs nio vid en skola i Ludvika kommun.
Resultatet visade på goda kunskaper och en positiv uppfattning om ekologisk mat bland eleverna. De ansåg främst att ekologisk mat var bra för miljön och för djuren, men även hälsan utgjorde en viktig aspekt. En majoritet av eleverna kände till att skolan serverade ekologisk mat. I förhållande till frågorna som ställdes i enkäten hade pojkarna bättre kunskaper om ekologisk mat men flickorna var mer medvetna om skolans policy.
Introduktion
Under fältstudier hos Ludvika kommuns folkhälsosamordnare introducerades författaren för kommunens arbete med ekologiska livsmedel. Intresset för ekologisk mat och dess kopplingar till hälsa och hållbar utveckling växte därmed och resulterade i viljan att studera ämnet
närmare. Få studier har undersökt ungdomars kunskaper och attityder till ekologisk mat.
Författaren fann därför att ämnet var viktigt för att ge bredare kunskapstäckning för ekologisk mat.
Regeringen har som mål att offentlig konsumtion av ekoligiska livsmedel ska omfatta 20 procent år 2010. Ludvika kommun har som ambition att nå regeringens mål före år 2010.
Kommunen arbetar sedan 2002 med främjande av ekologisk mat och har KRAV-certifierat kommunens alla skolkök. Enligt enkätundersökning av Ekocentrum (ideell förening och informationscentrum för ekologisk mat) från år 2007 hade ungefär 65 procent av Sveriges kommuner fattat ett politiskt beslut som innebär att en viss del av maten som serveras i kommunala skolkök ska vara ekologisk. Enligt studien var Ludvika den femte bästa kommunen i Sverige gällande servering av ekologisk mat.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Resultat från elevenkäten
Samtliga elever kände till ekologisk mat. En majoritet, 83 procent av flickorna och 98 procent av pojkarna hade goda kunskaper om ekoligisk mat. Mindre bra kunskaper hade 17 procent av flickorna och två procent av pojkarna.
Majoriteten av eleverna kände till att det serverades ekologisk mat i skolan.
42 procent av flickorna och 31 procent av pojkarna uppgav att de själva köpte ekologiska livsmedel. Resterande 58 respektive 69 procent menade att de sällan eller aldrig köpte ekologisk mat. En större andel flickor (72 procent) än pojkar (54 procent) ansåg att det var viktigt att handla ekologisk mat. Nio procent av flickorna och 23 procent av pojkarna ansåg inte att det var viktigt att handla ekologiskt medan 19 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna var osäkra.
En majoritet av eleverna förknippade ekologisk mat med ”bra för miljön”, ”bra för djuren”
och ”hälsosamt”.
Sambandet mellan ekologisk mat och miljön diskuterades i samtliga grupper. Enligt eleverna påverkar det konventionella jordbrukets användande av bekämpningsmedel miljön i stor utsträckning. Eleverna drog paralleller till forskningsresultat och berättade om egna upplevelser i diskussionen om kemikalier i konventionella jordbruk.
”Dom gav apor bananer, KRAV-bananer åt dom hela med skalet å allt. Dom vanliga bananerna skalade dom först, å sen åt dom upp … Man kan ju se det på andra djur också. Jag har ett husdjur som är mycket gladare i ekologiska morötter än andra som inte är ekologiskt odlade”
Uppfattningen om skolans policy och arbete
Flera elever ifrågasatte skolans arbete med ekologisk mat och menade att det var fel att säga att skolköken var KRAV- certifierade när de ekologiska varorna vår så få. En elev ansåg att skolan borde arbeta mer med ekologisk mat än de gör i dagsläget.
”Det är ju lite dyrare men det är väl bättre att man lägger ut lite mer pengar på lite dyrare mat som är bättre än att vi ska spara pengar till annat å få mindre bra mat”
Allmänna uppfattningar om ekologisk mat
Många elever och deras familjer väljer att handla ekologiska varor som mjölk, ägg, frukt, och grönsaker.
”….jag dricker inte mjölk som inte är ekologisk! Vi försöker köpa så mycket ekologiskt som kan liksom”
”Gurkan smakar mer när det är ekologiskt!”
Sammandraget har skrivits av Ursula Furtig, Folkhälsosamordnare och är godkänt av författaren Junia Joffer.
Uppsatsen har rönt stort intresse i de vetenskapliga kretsarna och en artikel finns för närvarandepublicerad i Läkartidningen.
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=9451
Uppsatsen kommer att publiceras i sin helhet under juni på www.ludvika.se/miljo och byggkontoret/folkhälsa samt i Ludvika kommuns internforum i kuriren.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Tänk på vilken fisk du äter!
Under de senaste tio åren har utfiskning och krympande kvoter förändrat det svenska fisket i grunden. För tio år sedan var 70 procent av den totala fångsten matfisk. Numera är 80 procent foderfisk, huvudsakligen skarpsill. Fångsterna av matfisk har minskat även i absoluta tal.
De flesta torskbestånd är idag överfiskade och nära varannan torsk är illegalt fångad.
World Wide Fund for Nature, WWF, har gjort en lista på vilka fiskar och skaldjur som det är grönt, gult eller rött ljus för att äta. Besök gärna deras hemsida: www.wwf.se
Om du vill äta miljömärkt fisk så titta efter dessa märken – MSC och KRAV
.
De som kan ätas med gott samvete är:
Abborre Alaska pollock
Blåmusslor (repodlade) Gråsej
Gädda
Gös (Hjälmarfiske) Hoki
Hummer (burfångad) Krabba (burfångad, svensk) Nordhavsräka (Skagerrak) Sill (Västkusten)
Skarpsill Skrubbskädda
Strömming
Vildfångad fisk som är miljömärkt (MSC eller KRAV)
Tänk efter:
Hajmal/Pangasius (Asien) Havskräfta
Hälleflundra (odlad) Kolja
Krabba
Lax (odlad, ej miljömärkt) Makrill (lokalt fångad)
Nordhavsräka (modifierat trålfiske för minskning av bifångst)
Piggvar (garnfiske) Regnbåge
Röding Sik Siklöja
Slätvar
Tonfisk (gulfenad, Stilla Havet)
Torsk (odlad, krokfångad nordostarktisk)
Öring
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Rött ljus för:
Bergtunga Hajar
Hälleflundra (Nordatlanten) Lax (vildfångad)
Marlin
Marulk
Liten hälleflundra Rockor
Räkor, tropiska (odlad och vild)
Rödspätta
Rödtunga Svärdfisk
Tonfisk (blåfenad) Torsk
Tunga Ål
Statens folkhälsoinstitut har yttrat sig över en underlagsrapport från Livsmedelsverket, ”På väg mot miljöanpassade kostråd. Delrapport fisk”.
Folkhälsoinstitutet ser mycket positivt på initiativet att miljöanpassa kostråden. Däremot anser institutet inte att en fortsatt rekommendation om att äta fisk 2-3 gånger per vecka är hållbar i ett globalt perspektiv. Livsmedelsverket bör därför se över om det är möjligt att revidera kostråden så att de blir mer hållbara samtidigt som de verkar för en allsidig, näringsriktig kost.
Ekologiska matnotiser
Fler svenska klimatvänliga tomater
Två av tre tomater som odlas i Sverige kommer numera från växthus som värms upp med förnybart bränsle, enligt Newsdesk. Naturskyddsföreningen varnade i våras för den negativa klimateffekten av svenska tomater som odlas i växthus uppvärmda med fossila bränslen.
Risbrist i världen
SVT rapporter att det finns risk för att det blir brist på ris samtidigt som rispriserna når rekordnivåer och världens matpriser ökar i snabb takt. Det har gjort att stormarknader i USA nu ransonerar ris till sina kunder.
Intresset för närproduktion ökar
Enligt Lantbrukets Affärstidning vill två bönder av tre producera för närmarknaden. Ju yngre bonde, och ju mindre gård, desto större är intresset för att producera för närmarknaden.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Coops ekoförsäljning ökar …
Mentoronline (Näringslivets branschnyheter) skriver att Coop hittills i år har ökat sin
försäljning av ekologiska varor med 43 procent, enligt den senaste undersökningen där 6 000 kunder deltog.
... och det gör svenskarnas efterfrågan också
I en branschtidning för storhushåll, Kort och Gott, rapporteras om en undersökning gjord av AC Nielsen. En tredjedel av svenskarna anser att alla produkter borde vara ekologiska och 40 % anser att utbudet av ekologiska produkter är för litet. En femtedel säger att de kommer att köpa mer ekologiskt framöver än vad de gör idag. Inom mejerinäringen har man sett en verklig ekoboom, enligt Svensk Mjölk
Första steget mot klimatmärkning av mat.
KRAV och Svenskt Sigill har presenterat det första förslaget till regler för en märkning av frukt & grönt, spannmål, ärtor och bönor samt fisk & skaldjur. De produkter som uppfyller reglerna för klimatmärkningen ska vara producerade på ett sätt som rejält minskar utsläppen av klimatgaser, jämfört med produkter som inte uppfyller reglerna..
Krav på EU-förbud mot Azofärger
EU-parlamentarikern Åsa Westlund säger till SVT: . "Jag föreslår ett förbud mot azofärger.
Om inte det går anser jag att produkter med azofärger ska ha en tydlig märkning. Det ska stå att de innehåller azofärger och att det finns risk för hyperaktivitet". Azofärgämnena, som bland annat finns i godis och medicin förbjöds i Sverige på 70-talet. Men eftersom azofärgämnen i mat redan var godkända i en rad EU-länder tvingades Sverige också att godkänna dem 1999.
Det är syntetiska färgämnen som misstänks orsaka allergiska reaktioner, till exempel andningssvårigheter, svullnad på kropp och i hals, huvudvärk och rinnande ögon och näsa.
.
KRAV tar fram ursprungsmärkning
Efterfrågan på lokalproducerat stiger. KRAV tar nu det första steget mot en ursprungs- märkning som ska hjälpa kunderna att lättare välja lokalt producerad mat i butiken. Många företag utger sig för att vara lokala trots att det råder förvirring om vad lokalt innebär.
Reko med eko
I en artikel i Göteborgs-Posten säger Gunne Grankvist, nybliven docent i psykologi på Högskolan Väst i Trollhättan-Vänersborg: "Miljön är inget individuellt projekt. Det handlar inte om att maximera sin egen lycka. Det finns en tendens att personer som inte är
självcentrerade, utan också fokuserade på andras livskvalitet, är mer positivt inställda till ekologiska produkter” Vill du vara en bra vän? Då kanske du handlar miljömärkta varor oftare än andra som inte värnar om och vårdar sina relationer. Han har studerat vad som styr ungdomarnas val av ekologiska och rättvisemärkta produkter.
Eko ny trend i tidningsvärlden
Ett nytt livsstilsmagasin, Eco Queen, för kvinnor som vill leva ekologiskt men glamoröst, kommer ut i mitten av maj. Det är den första tidningen i en växande trend. Även Bonnier har registrerat en magasinstitel vid namn Eco Living, enligt E24 Näringsliv.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Ludvika på god väg
Regeringen mål är att 25 procent av den offentliga sektorns inköp av livsmedel ska vara ekologiska år 2010. Om det mot förmodan skulle ha undgått någon att Ludvika kom på femte plats i landet i Ekocentrums undersökning förra året, med 15,5 procent ekologiskt (nu drygt 18 %), kan det vara på sin plats med en liten repetition.
Det är visserligen en bit kvar till 25 %, men vi ligger i vinnarhålet.
Klimatmärkning av mat
KRAV och Svenskt Sigill driver ett projekt för att utveckla regler för klimatmärkning av mat.
Syftet är att minska klimatpåverkan genom att skapa ett märkningssystem för mat där konsumenter kan göra medvetna klimatval och företagen kan stärka sin konkurrenskraft.
Klimatreglerna kommer att gälla både produktion, förädling och distribution av livsmedel.
Livsmedelsproduktionen står för 20 % av växthusgaserna, främst metan, lustgas och
koldioxid. Husdjuren, främst idisslare, användning av konstgödsel och bortodlingen av mull står för de största utsläppen av växthusgaser i jordbruket. Förädling och transport av mat kräver mycket energi, och det leder till koldioxidutsläpp.
KRAV:s och Svenskt Sigills klimatmärkning inriktar sig på livsmedel som är producerade och transporterade på ett sätt som bidrar till mindre växthusgaser. Ett förslag till
märkningsregler är ute på remiss som är öppen för alla som är intresserade av att lämna synpunkter. Svaren ska vara inne senast 31 maj. Förslaget finns på
http://www.krav.se/sv/Klimat/klimat/ .
De produktområden som förslaget gäller är spannmål, frukt & grönt, fisk och skaldjur.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Klimatmärkning är ingen enkel procedur. Det kräver en LVA (LivsCykelAnalys) för varje produkt. Det är tidskrävande, kostnadskrävande och kräver omfattande kunskap om den enskilda produktens livscykel. Många produkters påverkan varierar dessutom mellan olika säsonger.
Märkningen ger inte heller konsumenten någon vägledning att jämföra produkter av olika kategorier ur näringssynpunkt, t ex jämföra bönor och nötkött. Därför kan det i framtiden finnas nötkött som är klimatmärkt, trots att bönorna troligen har bidragit till lägre utsläpp.
Miljöpartiet har en egen guide på sin hemsida som ska ge hjälp att göra klimatvänligare val när man handlar lamm, vin och blommor.
Grilla klimatsmart!
Inför grillsäsongen har Naturskyddsföreningen tagit fram fem tips för hur man grillar miljövänligt och klimatsmart:
1. Använd inte tändvätska. Tändvätska är gjord av paraffin som är en fossil oljeprodukt som påverkar klimatet. Dessutom kan paraffin vara ett miljögift om det kommer ut i naturen och är mycket giftigt om t.ex. ett barn skulle få i sig det. Använd i stället en eltändare (se till att du har el märkt Bra Miljö-val hemma), tändpapper med stearin som bas istället för paraffin eller braständare som är gjorda av trä och tänds mot plån som en tändsticka. Det finns också tändvätska gjort på etanol – det påverkar klimatet mindre.
2. Använd inte gasolgrill. Gasol är en fossil petroleumprodukt som ger utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet när den förbränns.
3. Använd inte engångsgrill. Engångsgrillen innehåller ofta tändvätska av paraffin men den största miljöboven är aluminiumformen där det går åt mycket energi och fossila utsläpp vid tillverkningen. Om du trots allt använder en engångsgrill - se till att metalldelar hamnar i metallåtervinningen!
4. Använd FSC och SIS-märkt grillkol. FSC är en miljömärkning som innebär att skogen sannolikt är bättre skött ur miljösynpunkt. SIS-märkt grillkol innebär att kolet kommer från trä som inte är kemiskt behandlat. Kolla också ursprunget till kolen, välj närproducerat – då har det med stor sannolikhet gått åt mindre utsläpp för transporten.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
5. Grilla KRAV-märkta grönsaker och välj mindre bitar av
naturbeteskött. Köttproduktionen orsakar utsläpp av växthusgaser – både metangas från djurhållningen och lustgas vid tillverkning och användning av konstgödsel för att odla foder.
Så ät lite mindre kött och grilla något vegetariskt istället – det är klimatsmart. På sommaren och hösten är det säsong för grönsaker och man får tag på närodlat. När du grillar kött, välj gärna ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött som håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden.
(Källa: Svenska Naturskyddsföreningens pressmeddelande 2008-04-24)
Synpunkter från läsekretsen
Som vanligt läser jag EKO-målet med stort intresse. Bra info!
I EKO-målet och i andra sammanhang slår ni ett slag för ekologiska produkter med de huvudsakliga argumenten att
- EKO är bra för miljön (ex. produktion av KRAV-mjölk innebär mindre kemikalier och handelsgödsel)
- EKO är bra för djuren (ex. gladare kossor och höns)
Jag ställer givetvis till fullo upp på bägge argumenten. De är i själva verket de viktigaste i sak.
Men jag tycker att propagandan även ska vädja till våra smaklökar. Eftersom EKO-
produkterna ju faktiskt kostar mer, så räcker det inte alltid att vädja till folks hänsyn om miljö och djur. Jag tror fler skulle välja EKO-produkter om de hade klart för sig att de själva får direkt valuta för de extra pengar det handlar om. Om jag går till mig själv så känns det ofta OK att betala lite mer (ibland mycket mer, tyvärr) för EKO - inte bara eftersom det är bra för miljön, djuren och plantagearbetarna, utan även eftersom EKO är godare och av högre kvalitet också i övrigt. Ta äggen till exempel. KRAV-ägg kostar väl två- eller tredubbelt så mycket som burägg - men å andra sidan smakar de inte fisk, gulan är inte grön och konsistensen är inte som gummi.
Jag tycker alltså att ni borde alltså lägga till ett tredje argument, nämligen att EKO-
produkterna i allmänhet är betydligt mer smakrika (= mycket godare) och på många andra sätt bättre än de konventionella alternativen. Det gäller banan, ägg, citron, ris, vitkål, leverpastej, morot och många fler produkter.
När det gäller KRAV-produkter i kommunens verksamheter känns det förstås toppen att barnen får en del sådana produkter på dagis och i skolan, och att pensionärerna får det på
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
äldreboendena. När det gäller pensionärerna tror jag att det är extra viktigt med smakrika produkter, eftersom smak- och luktsinnet ju försämras naturligt för många gamla människor.
Det borde alltså vara läge för exempelvis KRAV-bananer och -ägg inom äldreomsorgen!
Synpunkter?
Mikael Müller
Gunnels miljötips
Rättvise- och Kravmärkt kaffe
Jag vill återigen slå ett slag för rättvise- och kravmärkt kaffe. En gröda som kan påverka så mycket för det är den näst mest sålda och köpta råvaran i världen. Minst 100 miljoner människor i världen är beroende av kaffe för sin försörjning.
Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter.
Om du väljer rättvisemärkt kaffe bidrar du bl.a. till att - motverka skadligt barnarbete
Åsas receptruta
Laxmacka med avocado och räkor- 4 st.
Ingredienser:
4 portionsbaguetter, ekologiska 8 msk kesella naturell
3-4 tsk citronsaft, ekologisk 3-4 tsk dill hackad, ekologisk 4 tsk gräslök hackad, ekologisk Salt
Peppar, ekologisk
2 avocado i skivor, ekologiska 4 skivor rökt lax, ekologisk 20-30 räkor skalade
Tillagning:
Dela bröden. Blanda kesella med citronsaft, dill och gräslök. Salta och peppra efter smak.
Lägg skivor av avocado på brödet, lägg på kesellaröran och laxen. Toppa med räkorna.
Kom i håg att frakta mackorna i kyla.
Låt er väl smaka!
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
Dessutom får du ett kaffe som smakar bra från småskaligt jordbruk och som odlas i harmoni med jorden och naturen.
Jag tänker också på att vi inom förskola/skola gör likabehandlingsplaner för barnen här i Sverige och det är självklart att vi ska göra det. Men när vi ska tänka i ett vidare perspektiv på hur mycket vi kan påverka andra människor med vårt handlande då är det inte lika självklart att vi ska hjälpa till och ge andra människor ett bättre liv.
Forskning visar att för att människor frivilligt ska ändra köpvanor och handla mer
miljövänligt krävs att personen tycker att miljöfrågor är viktiga. Men det räcker alltså inte, det krävs ofta också en påminnelse i köpögonblicket för att någon ska välja en kanske dyrare, men miljövänligare vara. När en vana att handla miljövänligt har etablerats behövs inte längre sådana påminnelser, då väljer vi automatiskt den miljövänliga varan.
Om alla vi som handlar kaffe nästa gång tänker på att vi hjälper medmänniskor till ett bättre liv när vi köper ett rättvise- och kravmärkt kaffe så har vi börjat ändra våra köpvanor och kanske snart etablerat en ny rutin.
Kanske smakar kaffet ännu bättre då.
Gunnel
Hallå där…
Annicke Andersson, ny koordinator på social- och utbildningsförvaltningen Brukar du köpa ekologiskt? Jag försöker i möjligaste mån köpa ekologiskt.
I så fall vad? Främst blir det frukt och grönt och ägg. Miljövänligt rengöringsmedel och tvättmedet använder jag.
E E k k o o - - m m å å l l e e t t
HJÄLP OSS ATT SPRIDA E E k k o o - - m m å å l l e e t t ! ! ! ! ! !
S S k k r r i i v v u u t t o o c c h h l l ä ä g g g g i i f f i i k k a a r r u u m m e e l l l l e e r r a a n n d d r r a a s s t t ä ä l l l l e e n n d d ä ä r r m m å å n n g g a a k k an a n l l äs ä sa a d d e e n. n . V Vi i da d ar re e b b ef e fo or rd dr ra a d de en n p p e e r r m m a a il i l e el l le l er r h hi it t t t a a p på å n n åg å go ot t a an nn na a t t k kl l y y f f t t ig i gt t . .
mvh red
Vi som jobbar med Ekomålet är
Monika Ahrås, kostchef 76454
Gunnel Persson, förskollärare Stensvedens Förskola 76702
Bo Staaf, Agenda 21-samordnare 76106
Åsa Skoog, skolmåltidsföreståndare Vasaskolan 76194
Anneli Lindahl, skolmåltidsföreståndare Lorensbergaskolan 76247
Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228
Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365
Malin Lundgren, livsmedelsinspektör 76399
Redaktör och ansvarig utgivare:
Bo Staaf
Agenda 21-samordnare Tel 861 06
bo.staaf@ludvika.se
Tidigare nummer av Ekomålet hittar du på www.ludvika.se/kost
