Vilka är de stora offentligfinansiella ödesfrågorna idag?
1
Välfärdsdagarna 20-21 januari 2021 Robert Boije
Chefsekonom SBAB
Det aktuella offentligfinansiella läget
Läge för stora utgiftsökningar när räntan är så låg?
Vilka utgiftsutmaningar finns för den
offentliga sektorn i ett längre perspektiv?
Hur ser egentligen den offentligfinansiella utvecklingen ut fram till 2050?
Hur ser möjligheterna ut att finansiera ökade utgifter?
Att tänka på politiskt om ambitionen är att höja utgifterna kraftigt alternativt att
markant sänka det totala skatteuttaget
2
Agenda
3
Låg offentlig skuld idag sett ur ett historiskt perspektiv …
Offentliga sektorns skuld som andel av BNP, brutto och netto
0 20 40 60 80
1990 2000 2010
Sweden, General Government Gross Debt Sweden, General Government Net Debt Källa: IMF
… och även ur ett internationellt perspektiv
Offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP
4
0 70 140 210
1990 2000 2010
Sverige Tyskland Frankrike
Storbritannien Spanien Italien Grekland
0 20 40 60 80 100
1990 2000 2010
Sverige Norge Danmark Finland
Källa: IMF
Läge för stora utgiftsökningar när både statsskulden och räntan är så låg?
Viktigt att anlägga ett längre framåtblickande perspektiv
Då manar läget till stor försiktighet givet de utgifts- och finansieringsutmaningar som finns Hanteringen av coronakrisen visar också på styrkan att ha goda marginaler i de offentliga finanserna för att kunna vidta stabiliseringspolitiska åtgärder
Det kan komma en ny pandemi snabbare än vi tror
5
Stora utgiftsutmaningar framöver
Andelen äldre ökar kraftigt Baumols kostnadssjuka
Stora lönedrivande kompetensförsörjningsproblem i den kommunala sektorn Stärka upp äldreomsorgen i kölvattnet av erfarenheterna av pandemin
Behov av stora ”klimatinvesteringar” , inte minst i ladd-infrastruktur Snabbtåg?
Ökat tryck på höjda inkomsttak i socialförsäkringssystemet?
Mer jämställda löner?
Större försvar?
Fler och bättre avlönade poliser?
Höjda pensioner?
En statlig bostadspolitik för att åtgärda bostadsbristen på 150 000 bostäder?
6
7
Kraftig ökning av andelen äldre framöver
Diagrammen är hämtade från Konjunkturinstitutets Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna 2020
Baumols kostnadssjuka bubblar under ytan
Offentlig service har en mycket hög grad av tjänster i förhållande till varuproduktion
Därmed också lägre produktivitetsökning Med lika stora löneökningar i tjänste- och varuproduktion ökar det relativa ”priset” på tjänsteproduktion över tiden
Om efterfrågan på offentligt finansierade tjänster ökar i takt med stigande inkomster
(”standardhöjning”) leder det till ett kontinuerligt behov av att höja skatterna över tid
Trolig delförklaring till över tid stigande kommunala inkomstskatter
En rad privata tand- och sjukvårdsförsäkringar har lättat trycket på offentlig finansiering och hållit tillbaka problemet med Baumols kostnadssjuka
8
Kostnadsdrivande kompetensförsörjnings- problem i kommunsektorn
Riksrevisionen (2017) utifrån SCB:s publikation Trender och prognoser:
”2035 saknas 250 000 personer i den kommunala sektorn givet behovet och nuvarande utbildningstakt”
9
Mer jämställda löner kostar mycket
Några äldre beräkningar men som ändå väl indikerar storleksordningen:
Saco (2015):
En extrahöjning av lönen i de kvinnodominerade yrkena inom vård, skola och omsorg med 10 % skulle kosta 36 mdkr eller ca. 1 % av BNP.
JA-delegation (2015):
Helt slutet lönegap kostar 65 mdkr eller knappt 2 % av BNP
10
11
Fallande ersättningsgrad för allt fler inkomsttagare i socialförsäkringarna
= ökat tryck på höjda inkomsttak?
Andel personer med inkomst över taket i de olika systemen
Fallande pensioner som andel av slutlönen om inte pensionsåldern följer medellivslängden
Riskerar att ge tryck på
ändrat pensionssystem och/eller kompensation via utgiftsökningar i statsbudgeten
12 Källa: Pensionsmyndigheten (2021)
Hög osäker investeringskostnad för snabbtåg
Trafikverket: 230 mdkr
Stockholms handelskammare (2019): 302-507 mdkr om hänsyn tas till normala
kostnadsfördyringar över tid för den här typen av projekt (Ostlänken som exempel) samt med kommunernas kostnader för stationsbyggnader och anslutningar
Motsvarar en ökning av statsskulden med 5-10 procentenheter
13
Större försvar kostar
Dubblerade utgifter för försvaret som det nu talas om motsvarar ca 50 mdkr i ökade offentliga utgifter per år (eller 1 % av BNP)
14
Offentligfinansiell utveckling fram till 2050
15
Konjunkturinstitutet gör sådana beräkningar/scenarier
Antagande om ”oförändrat” välfärdsåtagande utgör basscenario
Alternativscenarier
KI:s basscenario med oförändrat välfärds- åtagande
Antaganden i KI:s basscenario 2020:
Demografisk framskrivning av utgifter och inkomster med ökad medellivslängd där hälsoläget antas medge att den effektiva pensionsåldern (utträdesåldern från arbetsmarknaden) höjs med 50 % av den ökade medellivslängden
Oförändrad personaltäthet i offentligt finansierade verksamheter
Årlig standardhöjning på 0,5 procent i linje med uppskattat historiskt mönster åren 1998-2018 Bibehållna ersättningsgrader i transfereringssystemen (kräver höjda inkomsttak)
Oförändrade skatteregler, dvs. att skattesystemet ser ut som det gör idag Balansering i pensionssystemet
16
Basscenariot: permanent underskott i de offentliga finanserna ända fram till 2050
17
KI:s alternativscenarier
Högre löner i välfärdssektorn: Timlönerna antas öka med 0,3 procentenheter mer per år från 2025 och framåt för att klara rekryteringsbehovet
Ingen standardhöjning Halverad standardhöjning
Ingen förbättrad hälsa: den ökade medellivslängden antas öka vårdbehovet och den effektiva pensionsåldern ligga kvar på nuvarande nivå (64 år)
(Finns också ett scenario utan balansering i pensionssystemet – se sidan 29 i rapporten)
18
Utveckling av sparande och skuld i de olika alternativscenarierna
19
Behov av
kommunala
skattehöjningar och/eller ökade statsbidrag i de olika scenarierna
20
21
Högt totalt skatteuttag
Källa: OECD och Ekonomifakta
22
Höga skatter på arbete i Sverige
Sveriges ranking i parentes. 1 = högst skatteuttag.
23
”Genomsnittlig” bolagsskattesats
Källa: Ekonomifakta
24
Spretig kapitalinkomstbeskattning
(Bilden hämtad från Ekonomifakta)
Inte så låg beskattning av småhus som ibland påstås
25
Bidrag till User Cost of Housing (brukarkostnaden) av olika skatter som andel av bostadens värde
Källa: European Commission, Joint Research Center
26
Höga marginal- skatter
* = efter den slopade värnskatten
Källa: Ekonomifakta
Att fundera på politiskt om ambitionen är att öka utgifterna som andel av BNP
Hur skall kraftigt ökade utgifter finansieras givet att vi:
redan har ett av de högsta totala skatteuttagen i världen?
har ett mycket högt skatteuttag på framförallt arbetsinkomster men delvis även på vissa kapitalinkomster i ett internationellt perspektiv?
haft stora politiska problem med fastighetsbeskattningen
vill bevara goda drivkrafter för arbete och företagande samt säkerställa vår internationella konkurrenskraft i en starkt globaliserad värld med digitalisering, robotisering, m.m.
Vilka skatter ska höjas?
Annan finansiering vid sidan av skatter?
Eller bedöms det finnas en mycket stor effektiviseringspotential?
27
Att fundera på politiskt om ambitionen
istället är att sänka det totala skatteuttaget
Hur ska det gå till givet de stora utgiftsutmaningar som finns?
Ska andra utgifter sänkas – vilka i så fall?
Eller ska skattefinansiering ersättas med annan finansiering?
Exempel:
Ökade ”vägavgifter”
Ökade kommunala sop- och VA-avgifter Ökade egenavgifter
Nya försäkringslösningar i regi av arbetsmarknadens parter Eller bedöms det finnas en mycket stor effektiviseringspotential?
28
Tack så mycket!
29
@Robert.Boije
www.sbab.se/bloggen robert.boije@sbab.se
