Revisorernas redogörelse för 2019 års granskningar

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

Till kommunfullmäktige i Enköpings kommun Org. nr 212000-0282

Revisorernas redogörelse för 2019 års granskningar

Delårsrapport per den 31 augusti och årsredovisning 2019

Revisorerna har i oktober 2019 lämnat ett särskilt utlåtande över kommunens delårsrapport per den 31 augusti 2019.

Vi bedömer att årsredovisningen 2019 delvis redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Förvaltningsberättelsen innehåller delvis den information som ska ingå enligt lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed. Vi ser att förvaltningsberättelsen inte innehåller alla de delar som ska finnas med enligt LKBR¹, även om de till viss del finns med i övriga delar av årsredovisningen.

Exempelvis saknas uppgifter om förväntad utveckling för kommunen enligt LKBR 11 kap 4 §. I LKBR uttrycks att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt, vilket vi anser att den endast till viss del har gjorts med tanke på

årsredovisningens omfattning och att obligatoriska delar i förvaltningsberättelsen saknas.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och kommunen har inga underskott från tidigare år att återställa.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vissa avsteg, som bör korrigeras framgent, har dock noterats i granskningen.

Vi kan konstatera att Kommunstyrelsen har vidtagit åtgärder för flera av de avvikelser som noterades i granskningen av delårsrapporten 2019.

Kommunstyrelsen har gjort en genomgång av leasingkontrakt och tagit upp finansiell leasing i redovisningen enligt gällande rekommendation. Vidare har en utredning av redovisningen av sjuklönekostnaderna och kopplingen mellan löne- och ekonomisystemet genomförts. Nedskrivning har även gjorts av kommunhuset med 18,8 mnkr under året i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed.

Årets resultat är positivt och uppgår till 49,6 mnkr. Resultatet innebär en positiv avvikelse mot budgeterat resultat med 23,9 mnkr. Resultatet är 13,6 mnkr lägre än föregående år.

Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Detta då de finansiella målen för 2019 bedöms som uppfyllda.

1 Lag om kommunal bokföring och redovisning

(6)

Vi kan utifrån årsredovisningens återrapportering inte bedöma huruvida verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten då en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen saknas. Det framgår inte hur många procent av målen som ska vara helt uppfyllda för att det strategiska målet ska bedömas som uppfyllt. Vi kan därför inte uttala oss om måluppfyllelsen fullt ut. Däremot noterar vi att

måluppfyllelsen för de smart-mål som baseras på de strategiska målen till övervägande del bedöms som uppfyllda. Det saknas en övergripande redovisning av måluppfyllelse för målen som har sträckt sig från 2016 till och med 2019.

Styrelsen lämnar ingen sammanfattande bedömning avseende den samlade måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning för år 2019.

Grundläggande granskning – styrelsens och nämndernas ansvarsutövande En översiktlig granskning har skett i syfte att bedöma om Kommunstyrelsen och nämndernas förvaltning har skett på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt med tillräcklig intern kontroll. Granskningen har dokumenterats i en särskild rapport som biläggs revisionsberättelsen.

Sammantaget är bedömningen att kommunen har ett väl utvecklat system för styrning, uppföljning och kontroll som omfattar samtliga nämnder. Vi bedömer att Kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt vidtagit tillräckliga åtgärder för att styra, leda, följa upp, kontrollera och rapportera tilldelat uppdrag, dock med undantag för Vård- och omsorgsnämnden, se nedan. Nedan redovisas en övergripande sammanfattning av granskningen.

• Kommunstyrelsens har en delvis ändamålsenlig måluppfyllelse och uppfyller 18 av totalt 29 uppdrag och effektmål och har en positiv budgetavvikelse om 4,4 mnkr.

• Socialnämnden prognostiserar inga underskott under året men redovisar ett negativt resultat om -0,6 mnkr mot budget.

• Tekniska nämndens resultat mot driftbudget är -4,6 mnkr. Underskottet är dock relaterat till nedskrivning av bokfört värde för kommunhuset och inte till den löpande driften där överskott redovisas.

• Upplevelsenämnden uppfyller 12 av 12 uppdrag och effektmål 2019 och redovisar ett positivt resultat.

• Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett resultat om - 24 mnkr gentemot budget. De åtgärder som nämnden vidtagit under året bedöms inte som tillräckliga för att minska underskottet och nämnden bedöms heller inte ha haft en tydlig styrning och uppföljning av ekonomin och vidtagna åtgärder.

Prognossäkerheten bedöms inte har varit helt tillfredsställande. I nämndens årsredovisning bedöms samtliga 14 verksamhetsuppdrag och effektmål som uppfyllda.

• Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden uppfyller 32 av 37 uppdrag och effektmål för 2019 och redovisar ett positivt resultat mot budget om 2,8 mnkr.

I uppföljningen av rekommendationer från genomförda granskningar tidigare år har de flesta rekommendationerna behandlats alternativt har arbete med åtgärder påbörjats men inte genomförts fullt ut vid granskningstillfället.

(7)

Granskning av evakueringen av kommunhuset

Revisorerna har under året genomfört en granskning av evakueringen av kommunhuset. Granskningen har syftat till att besvara följande revisionsfrågor:

Har kommunstyrelsen och berörda nämnder haft tillräcklig intern styrning och kontroll inför beslut och genomförande av evakueringen av kommunhuset?

Fanns ett väl genomarbetat underlag till grund för beslutet?

Sammantaget påvisar granskningen att Tekniska nämnden brustit i sin interna kontroll (KL 6 kap. 6§) vad gäller ansvaret för kommunens lokalförsörjning. Med anledning av vad som framkommit i denna granskning konstaterar vi att tekniska nämnden borde säkerställt att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt vad gäller fastighetens tekniska funktion, ventilation och temperatur.

Vidare konstateras att Kommunstyrelsen brustit i sin uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet (KL 6 kap. 1§) och i sin roll som anställningsmyndighet (kommunstyrelsens reglemente). Kommunstyrelsen har under årens lopp fått information om fastighetens skick och utvecklingen av arbetsmiljöproblematiken, men har inte säkerställt att övriga nämnder vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra evakueringen av kommunhuset. Kommunstyrelsen har således inte säkerställt att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160).

Utifrån granskningen och ovanstående motivering är den samlade revisionella bedömningen att Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden inte haft tillräcklig intern styrning och kontroll inför beslut och genomförande av evakueringen av kommunhuset.

Vi gör den samlade revisionella bedömningen att det har funnits ett väl

genomarbetat underlag till grund för beslutet. Det fanns ett omfattande underlag till grund för beslutet att evakuera kommunhuset, däribland provtagningar och

dokumentation från Enköpingshälsan och Länshälsan som påvisade att delar av personalen inte mådde bra av att arbeta i kommunhuset. Beslutsdokumentet daterat 29 maj 2017 är dock inte uttömmande och saknar hänvisning till dokumentation som förklarar händelseförloppet och tydligt motiverar beslutet. Vi anser att underlaget borde ha sammanställts för att skapa tydlighet och transparens i processen.

Revisorerna har skickat rapporten till Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden och begärt ett samordnat svar på granskningen.

Granskning styrning och kontroll av investeringsprojektet Familjebadet Under året har revisorerna granskat om Kommunstyrelsen och berörda nämnder har en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av investeringsprojektet Familjebadet.

Den sammanfattande bedömningen är att styrning, uppföljning och kontroll avseende investeringsprojektet Familjebadet inte är helt tillräcklig.

I det underlag (KS2015/451 – Förslag till familjebad) som legat till grund för beslut 2016-06-13 KF § 129 saknas en detaljerad kalkyl för investeringsprojektet samt redogörelse för olika kostnadsposter. Vi saknar även en bedömning av vilka

(8)

risker och kostnadsdrivare som är förknippade med det aktuella investeringsprojektet.

Det finns en utvecklad metodik för löpande uppföljning och kontroll av entreprenaden. Det är dock vår bedömning att en mer utförlig rapportering till Tekniska nämnden, Upplevelsenämnden samt Kommunstyrelsen borde skett utifrån de underskott som prognostiserades under perioden aug-nov 2019. I regler för investeringar framgår att vid avvikelser om minst 2 mnkr mot projektbudget ska Kommunstyrelsen informeras.

Löpande projektuppföljning sker vid delårsbokslut per sista april, augusti och i årsbokslut. Vår granskning visar att Tekniska nämnden och Upplevelsenämnden återkommande behandlat Familjebadet på nämndernas sammanträden.

Vid avstämning med projektledningen 2020-01-13 informerades om att utifrån vidtagna och föreslagna åtgärder är bedömningen att projektbudgeten kommer kunna hållas, under förutsättning att bedömda risker om 7,9 mnkr ej faller ut. Vår bedömning är dock att det fortsatt finns ekonomiska risker inom projektet och att det krävs fortsatt aktiv styrning och kontroll för att projektbudgeten ska kunna hållas.

Efter genomförd granskning rekommenderar vi Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden samt Upplevelsenämnden att:

• I kommande beslutsunderlag bifoga detaljerad investeringskalkyl samt tydliggöra risker och kostnadsdrivare som är förknippade med det aktuella investeringsprojektet.

• Säkerställa att det sker en dokumenterad återrapportering till berörd nämnd efter varje gemensamt arbetsutskott.

• Säkerställa detaljerad uppföljning som inkluderar prognos samt kvarstående risker i projektet.

• Upprätta en uppdaterad driftkostnadskalkyl samt säkerställa driftbudgeten för Familjebadet.

Revisorerna har begärt svar från Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Upplevelsenämnden baserat på de iakttagelser och rekommendationer som redovisas i rapporten.

Granskning av intern kontroll rörande hantering av interkommunala ersättningar och statsbidrag inom utbildningsverksamheten

Revisorerna har även genomfört en granskning av kommunens av interna kontroll rörande hantering av interkommunala ersättningar och statsbidrag inom

utbildningsverksamheten.

Efter genomförd granskning är den sammanfattade bedömningen att redovisningen avseende statsbidrag och interkommunala ersättningar ger en rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning. Vidare bedöms den interna kontrollen avseende styrning, uppföljning och kontroll kopplat till hantering av statsbidrag och interkommunala ersättningar i allt väsentligt vara tillräcklig.

Den sammanfattande bedömningen grundar sig på bedömning av åtta kontrollmål.

Dessa kontrollmål har bedömts genom intervjuer, dokumentstudier och stickprov.

(9)

Revisorerna har översänt rapporten för kännedom till främst Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Granskning av momshantering

Revisorerna har låtit genomföra en granskning av momshanteringen i kommunen.

Granskningen har syftat till att bedöma om Kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende momshanteringen är tillräcklig.

Den sammanfattande bedömningen är att den interna kontrollen avseende momshanteringen endast delvis är tillräcklig.

Det finns inga centrala rutiner/kontroller för att säkerställa att moms redovisas i rätt period och med rätt belopp. Istället har kommunen valt att anlita en extern

leverantör som med några års mellanrum granskar kommunens momshantering.

För år 2015 - 2018 har ca 1,4 mnkr återsökts med hjälp av den externa

leverantörens kontroller. Eftersom dessa kontroller ibland görs flera år efteråt, redovisas inte den moms som återsöks, i rätt period.

Det finns inga centrala rutiner/kontroller för att säkerställa att återsökning sker för alla kostnader som särskild momskompensation kan erhållas för. Det är upp till respektive förvaltning att säkerställa att det underlag som skickas till

kommunledningskontoret inför återsökning är korrekt. Underlagen sammanställs och en rimlighetsbedömning av beloppet görs innan det skickas till Skatteverket.

Inga felaktigheter har noterats i genomfört stickprov/registeranalys. Däremot framkommer det att en del felaktigheter har uppmärksammats i efterhand, i huvudsak i den externa leverantörens efterhandskontroller.

På kommunledningskontoret görs en kontroll av alla transaktioner med ändrad momskontering. Däremot saknas en kontroll av huruvida nödvändiga korrigeringar görs. Genomförd stickprovskontroll påvisade även ett antal felaktigheter gällande både representation och leasing.

Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendation:

• Kommunstyrelsen behöver säkerställa att det finns dokumenterade rutiner kring momshantering inklusive vilka kontroller som ska genomföras och vem som ansvarar för detta utöver de kontroller som utförs av extern leverantör.

Revisorerna har skickat rapporten till Kommunstyrelsen och begärt svar baserat på de iakttagelser och den rekommendation som redovisas i rapporten.

(10)

Förteckning över bilagor

Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i de kommunala företagen - Enköpings kommuns moderbolag AB

- AB Enköpings Hyresbostäder - ENA Energi AB

Sakkunnigas rapporter - Årsredovisning 2019 - Granskning av delårsrapport

- Grundläggande granskning – styrelsens och nämndernas ansvarsutövande - Granskning av evakueringen av kommunhuset

- Granskning styrning och kontroll av investeringsprojektet Familjebadet - Granskning av intern kontroll rörande hantering av interkommunala

ersättningar och statsbidrag inom utbildningsverksamheten - Granskning av momshantering

(11)

årsredovisning 2019

Enköpings kommun Mars 2020

Peter Alm, auktoriserad revisor Fredrik Birkeland, revisionskonsult Viktor Bergström, revisionskonsult Elinore Fahlgren, revisionskonsult

(12)

Innehållsförteckning

Sammanfattning och bedömning 2

Inledning 4

2.1. Syfte och revisionsfrågor 4

2.2. Revisionskriterier 5

Granskningsresultat 6

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 6

3.1.1. Iakttagelser 6

3.1.2. Revisionell bedömning 7

3.2. God ekonomisk hushållning 7

3.3. Rättvisande räkenskaper 9

(13)

bedömning

PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för 2019. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2019.

Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning:

➢ Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning?

Vi bedömer att årsredovisningen delvis redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och kommunen har inga underskott från tidigare år att återställa. Förvaltningsberättelsen innehåller delvis den information som ska ingå enligt lag om kommunal bokföring och redovisning och bokföring samt god redovisningssed. Vi ser att förvaltningsberättelsen inte innehåller alla de delar som ska finnas med enligt LKBR¹, även om de till viss del finns med i övriga delar av årsredovisningen. Exempelvis saknas uppgifter om förväntad utveckling för kommunen enligt LKBR 11 kap 4 §. I LKBR uttrycks att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt, vilket vi anser att den endast till viss del har gjorts med tanke på årsredovisningens omfattning och att obligatoriska delar i förvaltningsberättelsen saknas.

Vi ser även att det saknas upplysningar om koncernen vad gäller framförallt utveckling av verksamheten, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling och väsentliga personalförhållanden. Upplysningar om dessa uppgifter för koncernen ska finnas med enligt LKBR 11 kap 12 §.

➢ Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk

hushållning i det finansiella perspektivet. Detta då de finansiella målen för 2019 bedöms som uppfyllda.

Vi kan utifrån årsredovisningens återrapportering inte bedöma huruvida verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten då en

sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen saknas. Det framgår inte hur många procent av målen som ska vara helt uppfyllda för att det strategiska målet ska bedömas som uppfyllt. Vi kan därför inte uttala oss om

1 Lag om kommunal bokföring och redovisning

(14)

en övergripande redovisning av måluppfyllelse för målen som har sträckt sig från 2016 till och med 2019.

➢ Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Viss förbättringspotential finns dock vad gäller upplysningar i not i enligt med RKR²:s rekommendationer. Vi noterar även följande:

− Det finns vissa periodiseringsfel som får resultatpåverkan, bland annat har vi noterat en felperiodiserad faktura som ger en negativ resultateffekt på år 2019 uppgående till drygt 1 mnkr. Sammantaget uppgår inte periodiseringsfelen till väsentliga belopp som påverkar vår bedömning av rättvisande räkenskaper. Vi rekommenderar dock kommunstyrelsen att stärka den interna kontrollen kopplat till efterlevnaden av periodiseringsrutinerna.

− Kostnader för timlön, jour- och beredskap etc. för december periodiseras inte utan redovisas i januari efterföljande år enligt kontantprincipen. Enligt god

redovisningssed ska periodisering av löneskulder ske vid årsbokslut. Avvikelsen kommenteras i redovisningsprinciperna i årsredovisningen. Avvikelsen har påtalats vid tidigare års granskningar. Enligt redovisningschefen har kommunen i dagsläget inte ett personal-/lönesystem som möjliggör en förändring av hur lönekostnaderna redovisas.

− Vissa anskaffningar av inventarier har kostnadsförts istället för att aktiveras som investering enligt RKR R4. Resultatpåverkan bedöms dock ej vara väsentlig och påverkar därmed inte vår bedömning av rättvisande räkenskaper.

Slutligen konstaterar vi att kommunen har vidtagit åtgärder för flera av de avvikelser som noterades i granskningen av delårsbokslutet 2019. Kommunen gjort en genomgång av sin leasing och tagit upp finansiell leasing i redovisningen enligt gällande rekommendation.

Vidare har kommunen gjort en utredning av redovisningen av sjuklönekostnaderna och kopplingen mellan löne- och ekonomisystemet. Nedskrivning har även gjorts av

kommunhuset med 18,8 mnkr under året i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed.

2Rådet för kommunal redovisning

(15)

I lag om kommunal bokföring och redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering.

Revisionsobjekt är kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

2.1. Syfte och revisionsfrågor

Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning. Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12:2) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

• Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning?

• Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

• Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande?

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)

• resultaträkning

• kassaflödesanalys

• balansräkning

• sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande

ansvarsutövningen (se rapport Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2019).

(16)

rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt

beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen, d v s den utesluter inte att andra än här

framförda brister kan förekomma.

Vår granskning omfattar inte intern kontroll i system och rutiner som genererar underlag till den finansiella rapporteringen.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens redovisningschef. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV³:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”.

Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial.

Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2020-03-09. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2020-03-17 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2020-04-14.

Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef.

2.2. Revisionskriterier

Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:

• Kommunallagen (KL)

• Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)

• Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR)

• Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning

3Sveriges kommunala yrkesrevisorer

(17)

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Iakttagelser

RKR:s rekommendationer R15 förvaltningsberättelse och R14 Drift- och

investeringsredovisning börjar gälla år 2020, men tidigare tillämpning uppmuntras.

Observera dock att LKBR omfattar vissa krav på innehållet i förvaltningsberättelse samt drift- och investeringsredovisning och det är aldrig förenligt med god redovisningssed att avvika från uttryckliga lagregler.

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den kommunala verksamhetens organisation i form av ett organisationsschema. Detta

kompletteras med en kortare beskrivning av respektive verksamhetsområdes ansvar i samband med att det verksamhetsområdet behandlas.

Förvaltningsberättelsen innehåller upplysningar om viktiga förhållanden för resultat och ställning för kommun och koncern. Ekonomiska nyckeltal redovisas per verksamhet.

Årsredovisningen innehåller upplysningar om händelser av väsentlig betydelse för kommunen som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut, varav vissa finns med i förvaltningsberättelsen.

Förvaltningsberättelsen saknar upplysning om den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter i kommun och den kommunala koncernen. Kopplingen kan tydliggöras kring hur utvecklingen kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden.

Förvaltningsberättelsen innehåller upplysningar om väsentliga personalförhållanden samt sjukfrånvaron.

Förvaltningsberättelsen innehåller upplysningar om andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten.

Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av om målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har uppnåtts och följts. Det saknas dock en övergripande redovisning av måluppfyllelse för

verksamhetsmålen som har sträckt sig från 2016 till och med 2019. Styrelsen lämnar ingen sammanfattande bedömning avseende den samlade

måluppfyllelsen avseende god ekonomisk hushållning för år 2019. Resultatet av god ekonomisk hushållning bedöms under avsnittet god ekonomisk hushållning i denna rapport.

Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning.

Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Kommunen uppfyller balanskravet och har inga underskott från tidigare år att återställa. Balanskravsresultatet 2019 uppgick till 37,4 mnkr.

(18)

den kommunala koncernen men som är av väsentlig betydelse för bedömningen av kommunens verksamhet eller ekonomiska ställning. Däremot ges ingen upplysning om vilka dessa privata utförare är.

Generellt ser vi att det saknas upplysningar om koncernen vad gäller framförallt

utveckling av verksamheten, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling och väsentliga personalförhållanden.

Driftredovisning

Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas som eget avsnitt i årsredovisningen uppdelat på skattefinansierad verksamhet och styrelser och nämnder. Driftredovisning per nämnd, samanställd och uppdelad per nämndens verksamhetsområden, lämnas även.

Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas i de nämndspecifika avsnitten. Vård- och omsorgsnämndens hade störst budgetavvikelse av nämnderna med en negativ budgetavvikelse om -24,0 mnkr.

Investeringsredovisning

Årets investeringar redovisas under eget avsnitt i årsredovisningen uppdelat per nämnd/styrelse. Det finns även en sammanställning över utfallet av olika

investeringsprojekt. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas.

Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Vi noterar att rubriken

”Investeringsredovisning” saknas.

3.1.2. Revisionell bedömning

Vi bedömer att årsredovisningen delvis redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans och kommunen har inga underskott från tidigare år att återställa. Förvaltningsberättelsen innehåller delvis den information som ska ingå enligt lag om kommunal bokföring och redovisning och bokföring samt god redovisningssed. Vi ser att förvaltningsberättelsen inte innehåller alla de delar som ska finnas med enligt LKBR, även om de till viss del finns med i övriga delar av årsredovisningen. Exempelvis saknas uppgifter om förväntad utveckling för kommunen enligt LKBR 11 kap 4 §. I LKBR uttrycks att årsredovisningen ska upprättas på ett

överskådligt sätt, vilket vi anser att den endast till viss del har gjorts med tanke på

årsredovisningens omfattning och att obligatoriska delar i förvaltningsberättelsen saknas.

Vi ser även att det saknas upplysningar om koncernen vad gäller framförallt utveckling av verksamheten, händelser av väsentlig betydelse, förväntad utveckling och väsentliga personalförhållanden. Upplysningar om dessa uppgifter för koncernen ska finnas med enligt LKBR 11 kap 12 §.

3.2. God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige har fastställt fem strategiska mål för åren 2016-2019 vilka visar den önskade utvecklingen för kommunen, ansluter till kommunens Vision 2030 och visar

(19)

3.2.1. Iakttagelser Finansiella mål

Kommunfullmäktige har beslutat om dokumentet ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv i Enköpings kommun”. I riktlinjerna anges att god ekonomisk hushållning innebär att finansiella och verksamhetsmässiga mål, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

För att uppnå en god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat om två finansiella mål vilka följs upp i årsredovisningen 2019:

Finansiella mål Utfall 2019 Mål-

uppfyllelse Resultatmål

Resultatet ska vara lägst en procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning för 2019.

Kommunen redovisar ett resultat för 2019 på 49,6 mnkr, vilket motsvarar 1,9

% av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag.

Uppfyllt.

Investeringsmål

Enköpings kommun ska ha en självfinansieringsgrad för investeringar på lägst 24 % för 2019.

Självfinansieringsgraden uppgick till 40

% år 2019.

Uppfyllt.

Av redovisningen framgår att de finansiella målen uppfylls för året.

Mål för verksamheten

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens övergripande strategiska mål för 2016-2019 som redogörs för i verksamhetsplan 2019 och visar vilka mål kommunen ska sträva mot.

De strategiska målen har följande indelning - Utveckling, Ansvar, Rättvisa, Välstånd och Samhörighet. Nämnderna konkretiserar de strategiska målen i form av slutmål och smart- mål. Slutmål är ett önskvärt tillstånd på lång sikt. Ett smart-mål är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Uppföljningen av nämndernas smart-mål avgör om kommunfullmäktiges fem strategiska mål uppfylls. Ju fler smart-mål som uppfyllts, desto större del av fullmäktiges strategiska mål bedöms ha uppfyllts.

Av årsredovisningen framgår hur många procent av smart-målen per strategiskt mål som uppfyllts. Vid hur många procent uppfyllda smart-mål som ett strategiskt mål bedöms uppfyllt framgår dock inte. Måluppfyllelse blir därför svårt att bedöma.

Vi noterar dock att för samtliga strategiska mål utom ett är över hälften av smart-målen helt uppfyllda samt att de strategiska målen sträcker sig fram till 2019.

(20)

1. Samhällsbygget

Enköping får människor att växa

79 % helt uppfyllt

21 % ej uppfyllt (uppnått till mindre än 80 %)

Kan ej uttala oss.

Över hälften av smart- målen är helt uppfyllda.

2. Samhällsbygget Enköping skapar en hållbar framtid

90 % helt uppfyllt

10 % ej uppfyllt % (uppnått till mindre än 80 %)

Kan ej uttala oss.

3. Samhällsbygget Enköping utvecklar ett jämlikt samhälle

73 % helt uppfyllt 27 % ej uppfyllt

Kan ej uttala oss.

4. Samhällsbygget Enköping ger förutsättningar för

ett blomstrande näringsliv och en ökad välfärd

77 % helt uppfyllt

Kan ej uttala oss.

Över hälften av smart- mål som är helt uppfyllda 5. Samhällsbygget

Enköping är en del av vårt varumärke

83 % helt uppfyllt

Kan ej uttala oss.

Vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk

hushållning i det finansiella perspektivet. Detta då de finansiella målen för 2019 bedöms som uppfyllda.

Vi kan utifrån årsredovisningens återrapportering inte bedöma huruvida verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten då en

sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen saknas. Det framgår inte hur många procent som ska vara helt uppfyllda för att det strategiska målet ska bedömas som uppfyllt. Vi kan därför inte uttala oss om måluppfyllelsen fullt ut.

Däremot noteras att måluppfyllelse för de smart-mål som baseras på de strategiska målen till övervägande del bedöms som uppfyllda eller uppfyllda till över 80 % (delvis uppfyllda) samt att de antagna strategiska målen gäller fram till 2019.

3.3. Rättvisande räkenskaper 3.3.1. Iakttagelser

Resultaträkning

Resultaträkningen är i allt väsentligt uppställd enligt lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och kostnader för året samt hur det egna

(21)

Vi noterar dock att det finns vissa periodiseringsfel som får resultatpåverkan, bland annat har vi noterat en felperiodiserad faktura som ger en negativ resultateffekt på år 2019 uppgående till drygt 1 mnkr. Sammantaget uppgår inte periodiseringsfelen till väsentliga belopp som påverkar vår bedömning av rättvisande räkenskaper. Vi rekommenderar dock kommunstyrelsen att stärka den interna kontrollen kopplat till efterlevnaden av

periodiseringsrutinerna.

Från 1 januari år 2019 gäller lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Med anledning av detta tog RKR fram en ny rekommendation för intäkter, rekommendation R2, som ersatte tidigare rekommendation, RKR 18. Gatukostnadsersättningar och

exploateringsbidrag redovisas i Enköpings kommun från och med 2019-01-01 i enlighet med RKR R2 Intäkter. Föregående år redovisades dessa som investeringsbidrag tänkta att lösas upp successivt i takt med avskrivningarna på de gator som de avsåg. Under hösten 2019 förtydligade Rådet för kommunal redovisning att endast offentliga bidrag till investeringar ska periodiseras och intäktsföras i takt med investeringens nyttjande och förbrukning. Jämförelsetalen för 2018 har omräknats i resultat och balansräkningar samt noter till årsredovisningen. Effekten av förändrade redovisningsprinciper innebar att de exploateringsbidrag som erhölls under 2018, vilka uppgick till 13,8 miljoner kronor, enligt god redovisningssed har förts direkt till kommunens eget kapital 2019.

Årets resultat är positivt och uppgår till 49,6 mnkr. Resultat medför en positiv avvikelse mot budget med ca 23,9 mnkr. Resultatet är 13,6 mnkr lägre än föregående år.

I jämförelse med föregående år har verksamhetens nettokostnader ökat med 91,7 mnkr.

Av lämnade upplysningar framgår orsakerna till ökningen.

Resultaträkning (mnkr) Utfall 2019

Budget 2019

Budget- avvikelse

Utfall 2018

Verksamhetens intäkter 614,1 507,8 106,3 596,3

Verksamhetens kostnader -2 973,9 -2 921,1 52,8 2 897,6 Avskrivningar och nedskrivningar 148,6 -127,6 21 -115,5 Verksamhetens nettokostnader -2 508,5 -2 540,8 32,3 2 416,8

Skatteintäkter 2 080,9 2 085,9 5 2 007,1

Generella statsbidrag och utjämning 473,5 483,2 9,7 464,6

Finansiella intäkter 16,6 11,1 5,5 16,3

Finansiella kostnader -13,0 -13,7 0,7 -8,0

Resultat efter finansiella poster 49,6 25,7 23,9 63,2

Extraordinära poster 0 0 0 0

Årets resultat 49,6 25,7 23,9 63,2

(22)

noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt

periodiserade samt har värderats enligt principerna i LKBR i allt väsentligt. Vi noterar dock följande:

− Vi har i granskningen av årsbokslutet noterat vissa anskaffningar av inventarier som har kostnadsförts istället för att aktiveras som en investering enligt RKR R4.

Resultatpåverkan bedöms dock ej vara väsentlig och påverkar därmed inte vår bedömning av rättvisande räkenskaper.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckligt med noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns.

Sammanställda räkenskaper

De sammanställda räkenskaperna är uppställda jämte kommunens räkenskaper och omfattar motsvarande noter. Jämförelse har gjorts med närmast föregående

räkenskapsår. Uppställningen följer god redovisningssed. Konsolideringen innefattar samtliga de bolag som enligt kraven i RKR:s rekommendation R16 Sammanställda räkenskaper ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt väsentligt utförts.

Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper

Upplysning om tillämpade redovisningsprinciper lämnas som not i årsredovisningen.

Upplysning lämnas om avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna. Skälen till avvikelserna framgår. Vi ser dock att det saknas vissa upplysningar som ska lämnas i not enligt RKR:s rekommendationer, exempelvis vad gäller att kommunen i not ska lämna upplysning om en analys av upplåningens förfallotid (RKR R7) samt upplysning om genomsnittlig nyttjandeperiod (RKR R4). Vi ser även att det finns förbättringspotential vad gäller vissa upplysningar som ska finnas med utifrån bland annat RKR R8 och R9.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. Vi noterar dock följande:

− Det finns vissa periodiseringsfel som får resultatpåverkan, bland annat har vi noterat en felperiodiserad faktura som ger en negativ resultateffekt på år 2019 uppgående till drygt 1 mnkr. Sammantaget uppgår inte periodiseringsfelen till väsentliga belopp som påverkar vår bedömning av rättvisande räkenskaper. Vi

(23)

− Vissa anskaffningar av inventarier har kostnadsförts istället för att aktiveras som investering enligt RKR R4. Resultatpåverkan bedöms dock ej vara väsentlig och påverkar därmed inte vår bedömning av rättvisande räkenskaper.

2020-03-31

Anders Hägg Uppdragsledare

Peter Alm Projektledare

Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029- 6740) (PwC) på uppdrag av Enköpings kommuns förtroendevalda revisorer enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av årets revisionsplan. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport.