LIKABEHANDLINGSPLAN FRÖDINGSKOLAN GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

(1)

LIKABEHANDLINGSPLAN

FRÖDINGSKOLAN

GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

2019/20

(2)

PLAN

Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan.

RIKTLINJE

Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten.

Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd.

HANDLINGSPLAN

Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser.

Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

POLICY

Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar.

Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

(3)

1 Inledning

1.1 Verksamhetsformer Grundskola, grundsärskola och fritidshem.

1.2 Ansvariga för planen Sarah Thorén och Michael Lidström.

1.3 Planens giltighet 2019-08-22 till och med 2020-06-13.

1.4 Delaktighet

En enkät skickades under vårterminen 2019 hem till slumpvis utvalda vårdnadshavare där synpunkter på planen efterfrågades.

Alla elever har fått svara på en trivselenkät. Grundsärskolans elever har en anpassad trivselenkät med bildstöd och observationer.

Detta läsår gjordes ingen trygghetsvandring men mellanstadiets elevråd hade ett projekt med trygga och otrygga platser på skolgården. I och med skolinspektionssvaret så har kommunen haft trygghet-och trivselintervjuer med elever.

Samtlig personal har fått lämna in synpunkter på fjolårets plan som har tagits med i utformandet av detta plan.

Rektorer och kurator har gemensamt skrivit planen.

1.5 Förankring av planen Information till samtlig personal 2019-08-20.

Mentorer får i uppdrag att presentera planen för sin klass.

(4)

4

2 Utvärdering

2.1 Utvärdering av fjolårets plan

Samtliga mentorer fick i uppdrag att utvärdera de främjande samt de förebyggande insatserna tillsammans med sin klass.

Enkät skickades hem till slumpvist utvalda vårdnadshavare med utvärderingsfrågor.

Rektorer och kurator har tillsammans utvärderat fjolårets plan.

2.2 Delaktiga i utvärdering av fjolårets plan Samtliga elever.

Mentorer.

Slumpvist utvalda vårdnadshavare.

Kurator.

Rektorer.

2.3 Resultat av utvärderingen samt analys av fjolårets plan Utvärdering av fjolårets främjande insatserna visar att 47% av eleverna upplever att det finns en ökad vi-känsla på skolan och 78% anser sig ha elevinflytande. Vid utvärdering beslutas att låta den främjande insatsen kvarstå i årets plan med mål att nå ett högre resultat kommande läsår.

Regeringen har gett skolverket ett uppdrag att tydliggöra sex- och

samlevnadsundervisningen. Det nya benämningen blir sexualitet och relationer och det kommer att bli obligatoriskt i alla ämnen. För att få in det i alla ämnen läggs främjande insatsen 3.3 Känn dig själv in i årets plan.

2.4 Utvärdering av årets plan

Planen utvärderas i maj och juni månad 2020. Utvärdering sker på samma sätt som tidigare år, dvs enkäter till slumpvist utvalda vårdnadshavare, mentorer utvärderar med sina klasser och eleverna svarar på trivselenkät. Rektorer och kurator ansvarar för insamling och analys inför nästa års plan.

2.5 Ansvarig för utvärdering av årets plan Rektorer och kurator.

(5)

3 Främjande insatser

På Frödingskolan finns en policy om följande stadigvarande främjande insatser som rör all personal och alla elever:

- schemalagd rastnärvaro - cafeteria (åk 6-9)

- skolvärd

- pedagogisk lunch

- vid schemaläggning undviks i största möjliga mån håltimmar.

3.1 Team Frödingskolan!

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), sexuell läggning och ålder.

Mål

Ökad vi-känsla. Att minst 75% av eleverna upplever en ökad vi-känsla under läsåret 19/20.

Insats

Åk 4-6 temadagar.

Åk 7-9 temaveckor.

Frödingshow för hela skolan vårterminen.

Gemensamma idrottsdagar för hela skolan.

Gemensamma högtidsdagar.

Trivselledare på raster på mellanstadiet, gäller både grundskolan och grundsärskolan.

Grundsärskolans elever har möjlighet att delta i sin klass vid olika moment.

Ansvarig Mentorer.

Musiklärare.

Uppföljning och utvärdering Höstlovet, jullovet och sportlovet.

(6)

6

3.2 Elevinflytande Områden som berörs av insatsen

Mål

Ökat elevinflytande. Att minst 90% av skolans elever upplever sig ha elevinflytande.

Insats

Grupper på elevens val 7-9 som ska bygga på elevernas intressen.

Elevrådet i åk 4-6 ska gå en elevrådsutbildning för ökad kunskap om demokrati.

Ansvarig Mentorer.

3.3 Känn dig själv Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning (bristande tillgänglighet), och sexuell läggning.

Mål

Ökad kunskap bland skolans elever gällande sexualitet och relationer.

Insats

Känn dig själv åk 5 och 7.

Ansvarig

Skolkurator och skolsköterska.

(7)

4 Kartläggning och analys

4.1 Kartläggningsmetoder samt resultat

Frödingskolan har en årlig elevenkät som besvaras i slutet av varje vårtermin. Frågorna fokuserar bland annat på upplevd trivsel och trygghet samt förekomst av kränkningar och diskriminering. Som en del av enkäten får eleverna kryssa i platser som de uppfattar som otrygga på skolområdet. För att enkäten ska vara tillgänglig för alla elever så anpassas den med bildstöd samt observationer för de elever som behöver det. På grundsärskolan görs trivselenkäten två gånger per läsår.

Resultatet av trivselenkät läsåret 18/19:

Elevinflytande:

• 93% svarar att de har haft klassråd

• 89% svarar att klassen har en elevrådsrepresentant.

Kränkande behandling:

• 45% svarar att de upplever att det förekommer kränkande behandling mellan elever på skolan.

• 7% svarar att de upplever att det förekommer kränkande behandling där vuxna kränker elever på skolan.

• 21% svarar att de upplever att det förekommer kränkande behandling där elever kränker vuxna på skolan.

De områden som upplevs som särskilt otrygga på skolan är skolgården.

Trygghet och trivsel

• 89% svarar att de känner till skolans trivsel-och ordningsregler.

• 61% svarar att de känner till Frödingskolans åtgärdstrappa.

• 86% svarar att de har någon att vända sig till om de skulle behöva stöd med något i skolan.

• 89% svarar att de känner sig mycket eller ganska trygga i skolan.

• 87% svarar att de känner sig alltid bra eller oftast bra bemötta av personalen i skolan.

• 74% svarar att de skulle kunna rekommendera Frödingskolan till en kompis.

Grundsärskolans resultat:

89% av eleverna upplever sig trygga på skolan.

De platser som eleverna upplever otrygghet är i omklädningsrum, matsalen och toaletterna vid idrotten.

(8)

8

Av skolans 310 elever har 176 elever svarat på trivselenkäten. Inför nästa läsår behöver vi få in ett ökat antal respondenter. För att få ett högre respondentantal nästa läsår läggs trivselenkäten in i kalendern.

Elever och personal har också fått utvärdera de främjande insatserna samt de förebyggande åtgärderna, denna utvärdering ligger till grund för vilka fortsatta insatser och åtgärder som beslutats om i denna plan.

Under vårterminen 2019 genomfördes ett gemensamt värdegrundsarbete som utgick från boken ”I normens öga”. Utvärderingen visar att både personal och elever ställer sig positiva till materialet och önskar att fortsätta arbeta med normer. Mellanstadiet ansåg att materialet inte riktigt var anpassat för deras åldersgrupp.

4.2 Områden som berörs av kartläggningen

4.3 Analys

Analys av trivselenkäten: vi behöver jobba för att färre elever upplever kränkande behandling på skolan samt arbeta för en ökad trygghet på skolgården.

Högstadiet fortsätter att arbeta med materialet ”I normens öga” och normkritiskt förhållningssätt. Mellanstadiet och grundsärskolan kommer att arbeta med materialet

”Sanning och konsekvens” som ger eleverna en möjlighet att se sin egen betydelse och att även se vikten av sina handlingar.

(9)

5 Förebyggande åtgärder

5.1 Hur vi är med varandra Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling.

Motivera åtgärd

Framkommer i trivselenkät att 45% av skolans elever att det förekommer kränkande behandling mellan elever på skolan samt att många elever upplever skolgården som en otrygg plats.

Mål

Minska antalet elever som upplever kränkande behandling på skolan.

Åtgärd

- Alla vuxna på skolan strävar efter att ha en hög vuxentäthet där eleverna befinner sig.

- Alla vuxna berömmer positivt språkbruk samt reagerar lågaffektivt på kränkande språkbruk.

- Alla vuxna på skolan använder sig själva som förebilder för att skapa ett tryggt språkbruk på vår skola.

- Alla vuxna på skolan följer de riktlinjer som gäller angående språkbruk.

- Rastaktiviteter.

- Rastkarta (grundsärskolan).

Ansvarig

Rektorer

Uppföljning och utvärdering

Trivselenkäter vårterminen 2020.

(10)

10

5.2 Gemensamt systematiskt värdegrundsarbete

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling.

Motivera åtgärd

Framkommer i trivselenkäten och i den dagliga verksamheten en hög grad kränkande behandlingar på skolan. T ex syns det i hur eleverna svarar i enkäten, vuxna på skolan signalerar om kränkningar samt anmälningar om kränkande behandling till rektor.

Mål

Att samtliga elever vet vad kränkande behandling är, var gränsen går för det som är brottsligt och vilka konsekvenser det kan få.

Att samtliga elever vet hur de ska agera om de blir utsatta.

Att våra elever får med sig ett normkritiskt förhållningssätt.

Åtgärd

Mellanstadiet och grundsärskolan arbetar med materialet ”Sanning och konsekvens”.

Högstadiet arbetar med ”I normens öga”.

Datum för när arbetet ska genomföras läggs ut i kalendern och materialet presenteras för lärarna av kurator 20/8.

Ansvarig

Mentorer och kurator.

Uppföljning och utvärdering

Utvärdering elever via enkät vårterminen 2020 personal diskuterar i mindre grupper samt helgrupp vårterminen 2020.

(11)

6 Rutiner för utredning och dokumentation

6.1 Policy

På Frödingskolan råder det nolltolerans mot alla former av kränkande behandling.

Skolan sätter tydliga gränser mot kränkande behandling och dessa gränser är kända av alla.

Skyldigheten att utreda gäller så snart det kommer till skolans kännedom att det

förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Även kränkningar via internet/sociala medier omfattas om de utförs på skoltid eller bedöms påverka skolarbetet eller skolmiljön.

Det är viktigt att en elev tas på allvar när han eller hon påtalar att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i någon form.

Det är alltid elevens upplevelse av kränkningen som definierar händelsen.

En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen.

Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller dem som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen.

I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfattar fler elever samt personal.

Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen med hänsyn till barnets bästa. I varje enskilt fall bedöms det även om en anmälan ska göras till andra myndigheter, såsom socialtjänsten eller polisen.

6.2 Rutin för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Elev som upplever sig kränkt av någon annan elev tar kontakt med mentor eller annan skolpersonal som den har förtroende för.

All skolpersonal har ansvar för att vara uppmärksamma på om någon elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling samt att ingripa vid akuta situationer.

Vid annat beteende som stör arbetsro och trygghet för eleverna hanteras ärendet också främst av mentor i dialog med rektor.

Vårdnadshavare informeras så snart som möjligt när diskriminering eller kränkande behandling uppmärksammats.

Om någon elev eller vårdnadshavare upplever sig kränkt av personal tas kontakt med skolpersonal som meddelar rektor. Elev och vårdnadshavare kan även vända sig direkt till rektor.

(12)

12

6.3 Ansvar för anmälningsplikt

Rektor ska meddelas direkt om det sker någon kränkande behandling på skolan. Blankett

”anmälan till förskolechef/rektor angående signal om trakasserier och/eller kränkande behandling” används (blanketten finns på Frödingskolans personalsajt). Rektor ansvarar för att skyndsamt starta utredning och anmäla kränkningen till Barn- och

ungdomsnämnden. I första hand hanteras ärendet av ansvarig mentor på uppdrag av rektor.

6.4 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevhälsoteamet, rektor, mentorer.

6.5 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av andra barn/elever

1. Personal som får kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska skyndsamt informera rektor. Rektor anmäler till Barn- och ungdomsnämnden att anmälan om kränkande behandling inkommit samt meddelar när ärendet avslutats.

2. Rektor inleder skyndsamt en utredning. Mentor är den som på rektors uppdrag, i första hand hanterar ärendet. Mentor och/eller rektor för respektive inblandad elev för samtal med elev och vårdnadshavare.

3. Om den kränkande behandlingen inte upphör ska ärendet anmälas till Elevhälsan.

Mentor ansvarar för att information når berörda elevers vårdnadshavare om att anmälan till elevhälsan görs.

4. Elevhälsan startar på rektors uppdrag en utökad utredning.

5. Rektor beslutar om adekvata åtgärder. I förekommande fall kan skollagens bestämmelser om åtgärdsprogram och disciplinära åtgärder bli aktuella.

6.6 Rutin för om barn/elev upplever sig illa behandlad av personal

Om personal får kännedom om detta ska rektor informeras, rektor startar och ansvarar för utredningen.

6.7 Rutin för beteende som stör trygghet och arbetsro

1. Tillsägelse från personal som uppmärksammat beteendet.

2. Mentor samtalar med eleven.

3. Mentor informerar vårdnadshavare.

4. Mentor, elev och vårdnadshavare har ett möte.

5. Rektor samtalar med eleven samt informerar vårdnadshavare.

6. Rektor och mentor har möte med elev och vårdnadshavare.

7. Om beteendet kvarstår kan skollagens bestämmelser om åtgärdsprogram och disciplinära åtgärder bli aktuella.

(13)

6.8 Rutin för uppföljning och utvärdering

Rektor har ansvar för att vidta åtgärder, följa upp och utvärdera samt återrapportera till Barn- och ungdomsnämnden.

6.9 Rutin för dokumentation

Ärenden där elev kränks av andra elever ansvarar mentor och/eller rektor för att ärendet dokumenteras och förvaras hos rektor.

Ärenden där elev upplever sig kränkt av personal ansvarar rektor för upprättning och förvaring av dokumentation. Skolans insatser ska alltid dokumenteras.

(14)

14

7 Bilagor

GRUNDSKOLANS HANDLINGSPLAN MOT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Vad utmärker hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av enskilda personer och att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Grundmaterial

I Skolverkets stödmaterial “Till Rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck” finns en tydlig riktning och stöd för hur arbete ska bedrivas i Karlstads kommunala grundskolor.

Del av årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varje grundskola i Karlstads kommun har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som uppdateras årligen. Denna handlingsplan ska vara en del i den planen. De mänskliga rättigheterna gäller för alla över hela världen oavsett land, kultur eller

sammanhang. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera människor utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck.

Förebyggande arbete grundskolan

Arbetet bör ske på tre nivåer, där personalen ofta behöver arbeta parallellt.

Kompetensutveckling av personal är också en viktig del av det förebyggande arbetet.

Organisationsnivå

1 Att nå alla elever i skolan och skola och deras vårdnadshavare

Tillfällen att informera om regler och rutiner på skolenheten är vid skolstart, mottagande av ny elev, utvecklingssamtal och föräldramöten. Dessutom sker samtal vid behov.

Gruppnivå 2

Att upptäcka utsatthet hos elever

(15)

Den dagliga kontakten med eleverna är grunden. Det finns också strukturerande möten som exempelvis hälsosamtal hos skolsköterskan i förskoleklass, åk 4, åk 7. En riktad samtalsmall finns i medicinska elevhälsans handbok. Andra mötestillfällen är drop- in mottagning hos skolsköterska och skolkurator, mentorssamtal, utvecklingssamtal och personalens olika möten med elevhälsan.

Individnivå 3

Att ge stöd och skydd

Handlingsplanen för hur vi agerar vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck är känd av all personal och finns på solsidan. All personal som får vetskap om att ett barn far illa har en anmälningsplikt till socialtjänsten. Se även checklista vid akuta situationer i riktlinjen.

• Informera rektor eller elevhälsoteamets personal

• Rektor tillsammans med elevhälsan tar ställning till hur man ska gå vidare. Rektor ansvarar för anmälan till Socialtjänsten och eventuell polisanmälan.

• Rektor tillsammans med elevhälsan konsulterar specialkompetens: Nationellt kompetensteams stödtelefon: 010-223 57 60, Resursteam Heder (Länsstyrelsen Värmland) eller sakkunniga inom elevhälsan.

• Ingen kontakt tas med föräldrarna. Socialtjänsten ansvarar för den kontakten.

Elevers rätt till stöd

Ta elevens upplevelse av situationen på allvar. Lyssna men ifrågasätt inte. Dokumentera elevens egna ord. Samtal ska helst ske enskilt och i lugn miljö. Erbjud samtalsstöd hos elevhälsan.

Om det framkommit att en flicka blivit utsatt för könsstympning kan hon på längre sikt ha behov av psykolog eller kurator. Det bör då vara någon som känner till de traditioner flickan tillhör och som förstår vilken form av stöd hon behöver. Rådfråga elevhälsan.

Signaler på utsatthet

• Önskemål hemifrån om undantag från viss undervisning, till exempel musik, gymnastik, sex- och samlevnad och aktiviteter på fritidshemmet.

• Olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan.

• Ofta återkommande magvärk, huvudvärk, illamående och nedstämdhet.

• Återkommande frånvaro och skolk.

• Koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat.

• Synliga skador av våld.

(16)

16

• Depression och självmordstankar.

• Utåtagerande beteende för att få uppmärksamhet.

• Få eller inga kamratkontakter utanför skolan.

• Kvardröjande i skolan efter sista lektionen.

• Rigid kontroll av fritiden, exempelvis att eleven inte får delta i aktiviteter utanför skolan.

• Föräldrar som drar sig undan all kontakt med skolan och föräldrar som motsätter sig stödinsatser från skolans sida.

• Avsaknad av vuxna stödpersoner utanför familjen.

• Oro över att föras ut ur landet under sommarlov eller utlandssemester och bli bortgift.

• Oro över att familjen ska få reda på att man är homosexuell, bisexuell eller transperson.

• Önskan om att ”återställa” sin ”mödomshinna” eller slidkrans.

• Önskemål om att inte gå i samma klass eller skola som syskon eller kusiner.

• Eleven rymmer hemifrån.

• Uppvisar symtom som kan vara en konsekvens av att flickan är könsstympad.

• Syskon, kusiner eller andra elever ur samma kulturella grupp som kontrollerar eleven och därmed begränsar dennas livsutrymme.

Om man ser några av dessa tecken måste skolans personal samtala med eleven om hens allmänna situation. Våga fråga om vilka krav som föräldrarna ställer. Vad tycker föräldrarna om elevens fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Ställer föräldrarna krav på elevens framtida yrkesval och äktenskapspartner? Vad skulle hända om hen bröt mot dessa krav? Anser föräldrarna att familjens rykte skulle skadas om hen går sin egen väg? Det är också viktigt att ta hänsyn till elevens sexuella läggning eftersom homo-, bi- och transsexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare.

Elevers rätt till utbildning

Regelverket kring befrielse från undervisning är idag restriktivt – alla elever har rätt till utbildning. Det krävs synnerliga skäl, vilket innebär mycket starka skäl.

Befrielse från undervisning kan bara bli aktuell i vissa undantagsfall och endast gälla enstaka obligatoriska inslag i undervisningen. Som exempel nämns att det kan vara rimligt att en elev som ligger långt före i sin kunskapsutveckling och har nått kunskapskraven befrias från vissa inslag i undervisningen. Det är rektorn som ska fatta beslut i frågor som rör befrielse och denna beslutanderätt kan inte delegeras till någon annan.

(17)

Ledighet för resor utomlands

Vid ansökningar om ledighet för elever som ska resa utomlands bör ansvarig skolledare beakta elevernas eventuella oro. Det händer att elever blir bortgifta eller förlovade mot sin vilja och även att de lämnas kvar i föräldrarnas hemland.

Giftermål före 18 årsdagen är inte tillåtet enligt Äktenskapsbalken och att tvinga någon till äktenskap är ett brott. Skolan är då skyldig att ingripa och göra en anmälan till socialtjänsten. I vissa fall är skolpersonalen den enda personer utanför hens familj och släkt, som känner till att risk för tvångsgifte föreligger.

Risk för könsstympning ska också beaktas vid ansökan om ledighet. Det

förekommer också att pojkar sänds till föräldrarnas eller släktens ursprungsland för att uppfostras då de genom till exempel kriminella handlingar dragit skam över familjen. Om ungdomen redan befinner sig i utlandet är svenska myndigheters handlingsutrymme starkt begränsat.

Föräldrastöd

Genom att lärare och vårdnadshavare tillsammans går igenom och diskuterar

skolans pedagogiska arbetssätt, innehållet i undervisningen, läroplanens värdegrund och hur de som vårdnadshavare kan stödja och ta del av sina barns skolgång. Lärare behöver också inför vårdnadshavare förklara hur undervisning i olika ämnen kan läggas upp.

Alla vårdnadshavare bör återkommande informeras om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter, det vill säga barns, kvinnors och mäns rättigheter, samt jämställdhet. Man kan särskilt lyfta fram elevers rätt att bestämma över sina liv och elevers rätt till sina kroppar.

Informera på modersmålet om lagar och konventioner som gäller barns rättigheter och föräldrars/vårdnadshavares ansvar, gärna på föräldramöten och i de andra sammanhang då vårdnadshavare samlas i skolan. Sådan information är viktig för alla vårdnadshavare och kan vara en början till ett samtal om tryggheten i det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens livssituation. Det är viktigt att fundera över hur dessa möten kan bli så trygga som möjligt. Finns det t ex organisationer eller andra myndigheter (ex. socialtjänsten) i kommunen som skolan kan ta hjälp av?

(18)

18

FRITIDSHEMMETS ARBETE MOT HEDERRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Eftersom fritidspedagogerna finns på plats hela dagen och möter eleven i många olika situationer har fritidspedagogen en särskilt möjlighet att se och samtala med eleven men också att delta i det förebyggande arbetet. Det är därför viktigt att alla fritidspedagoger har kunskap om vilka varningssignaler det finns och hur hen ska agera.

Förebyggande arbete:

• Inskolningsmöte på fritidshemmet där fritidspedagogen går igenom fritidshemmets regler och värdegrund på ett tydligt sätt. Viktigt att berätta att fritidshemmet jobbar utifrån FNs barnkonvention, med jämställdhet och allas lika värde.

• För att skapa trygghet är det viktigt att beskriva vad de olika aktiviteterna på fritidshemmet innebär vilka förväntningar som finns på vårdnadshavare så som kläder mm.

• Aktivt arbetar för att påverka alla elevers attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter.

• Ger tydlig information och undervisning om demokratiska och mänskliga

rättigheter som ett verktyg för att motverka förtryck och brott som sker i hederns namn.

• Ger alla elever konkret information om rätten att bestämma över sina liv samt om samhällets stöd i olika former.

• Stärker alla elevers självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter