Likabehandlingsplan
Lunnaskolans förskoleklass fritidshem, grundskola och
grundsärskola
läsåret 2012-2013
Innehållsförteckning
1 Introduktion
För att ta fram en likabehandlingsplan som uppfyller lagens krav, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande process valts.
De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800) och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier enligt Diskrimineringslagen (2008:567) sammanförs i ett dokument i enlighet med riktlinjer från Barn och
elevombudet (BEO)1 samt Skolverkets allmänna råd om ”Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”. Likabehandlingsplanen riktar sig till alla på skolan.
En kartläggning av skolans nuläge gjordes under hösten 2011. Resultatet presenterades för personal, elever och föräldrar i samband med kvalitetsredovisningen för 2011 Kartläggningen ledde fram till ett prioriterat mål för 2012 som presenteras under punkt 7. Vilka strategier som ska användas för att uppfylla målen diskuteras och förankras i olika grupper:
1) Trygghetsteam och elevråd tillsammans med elevhälsoteamet och rektor 2) Brukarråd och andra intresserade föräldrar tillsammans med rektor samt 3)Arbetslag och de olika kategorierna
Åtgärderna förs in i likabehandlingsplanen som färdigställs och presenteras under senare delen av vårterminen. Under andra halvan av hösten görs en ny kartläggning och i samband med detta utvärderas de åtgärder om genomförts under året. Därefter
initieras arbetet med en ny plan för nästa år.
2 Vision och målsättningar
Lunnaskolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lunnaskolans bas är demokratiska värderingar och en atmosfär som präglas av ömsesidig respekt.
Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi ser olikheter som en tillgång.
Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
3 Definitioner av begreppen
De diskrimineringsgrunder som anges i diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling kan äga rum såväl mellan elever som i relationen vuxen-elev.
”Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och
internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla
1www.skolinspektionen.se/BEO/For-larare/Planer-mot-krankande-behandling-och- diskriminering/
om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.” (Allmänna råden, 2012, sid. 9).
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger också att skolan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå.
Skollagens 6 kapitel talar om att kränkande behandling också är förbjudet. Skolan måste arbeta förebyggande även mot detta. Om en elev upplever att han/hon blir kränkt i skolan, kan han/hon vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet) som kan hjälpa eleven, bland annat genom att kräva skadestånd. BEO finns på Skolinspektionen.
Läroplanerna för grundskolan och grundsärskolan (Lgr 11 och Lgrsä11) slår fast att skolan ska motverka tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i skolan. Det är skolans uppgift att bemöta
främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Mobbning
”Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.” (Allmänna råden, 2012, sid. 9).
Trakasserier
”Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering.” (Allmänna råden, 2012, sid 9).
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
Kränkande behandling
”Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet.” (Allmänna råden, 2012, sid.
9).
Kränkningar kan vara
fysiska (till exempel slag och knuffar)
verbala (hot eller tillmälen)
psykosociala (utfrysning, ryktesspridning)
text- och bildburna (klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Direkt diskriminering
”Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
Indirekt diskriminering
”Indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss
diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.” (Allmänna råden, 2012, bilaga 1).
4 Arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga trakasserier och annan
kränkande behandling
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas.
Förebyggande arbete handlar om att identifiera och minimera risker för att trakasserier eller kränkande behandling ska kunna uppstå. Karläggningsarbete och analys av detta ligger till grund för de förebyggande insatserna.
Främjande arbete:
• syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde,
• omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt
• riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning.
Förebyggande arbete:
• syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
• omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker.
Det är rektors ansvar att:
– se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck
– årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkningar och en plan mot
diskriminering och trakasserier i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
Dessa två planer sammanförs i en Likabehandlingsplan
– om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas Rektor ska även:
– se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar
anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits
– kontakta andra myndigheter vid behov Lärare och annan skolpersonal:
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
– följa skolans likabehandlingsplan
– ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling
– se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks
– dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas
– bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, där den enskilda läraren eller annan personal är berörd, följs upp
– bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt Elever:
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
– påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan
– bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt
På Lunnaskolan arbetar vi kontinuerligt för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling genom:
Ordningsregler
Lunnaskolan har ordningsregler som tagits fram tillsammans med elever och pedagoger.
Ansvar: Alla vuxna på skolan Tidpunkt : Fortlöpande under året.
Förhållningsregler som anger rättigheter och skyldigheter gentemot varandra
På Lunnasklan har vi formulerat korta texter om vilka rättigheter och skyldigheter barnen har gentemot varandra och skolans miljö (”Molnen”). Varje klass diskuterar dessa årligen och utarbetar sina egenformulerade klassregler med utgångspunkt i
”Molnen”.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
”Sociala samtal” i elevgrupperna om värdegrund och kamratrelationer
I varje årskurs hålls regelbundna sociala samtal med eleverna, i helklass eller mindre grupper. Lärare och/eller fritidspedagog håller i detta. Samtalen kan vara rent
förebyggande, dvs. handla om principer, regler och exempelsituationer som barnen kan möta. På förekommen anledning diskuteras aktuella situationer eller konflikter som barnen behöver hjälp att lösa. Samtalen ska alltid ha en lösningsinriktning, dvs inte bara lösa den aktuella frågan utan ge verktyg att hantera liknande situationer i framtiden.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Klassråd
Klassråd är ett forum som alla klasser har regelbundet från och med årskurs 2. På klassråd fattar klassen beslut bland annat om klassreglerna och eleverna kan ta upp sådant som berör klassen enskilt eller skolan/skolmiljön. Frågor av det senare slaget förs vidare till elevråd av klassens elevrådsrepresentanter – vid behov hjälper ansvarig lärare till. Klassrådet är viktigt ur demokrati- och likabehandlingssynpunkt eftersom det är en grundläggande princip att alla har en röst och att varje röst är lika mycket värd.
Ansvar: Klasslärare/Arbetslag Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Elevråd
Elevråd hålls på skolan en gång i månaden. En eller två representanter deltar från varje klass och har till uppgift att föra klassens talan. Ett par pedagoger utses för att under läsåret närvara på elevråden och bistå eleverna med det formella och det praktiska, som till exempel kontakter med aktuella vuxna på skolan. Liksom klassrådet utgör elevrådet grundläggande träning i och förståelse för demokratiska principer.
Ansvar: Rektor och ansvarig pedagog Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Faddersystem
Från starten i förskoleklass får varje elev en fadder. Faddrarnas roll är att vara
föredömen för och hjälpa de nya barnen att känna sig trygga på skolan. Genom att ha en äldre fadder får de yngre barnen en naturlig kontaktpunkt med de äldre barnen.
Det praktiska samarbetet mellan ”fadderklasserna” tar sig olika uttryck i skolans olika spår. Det kan handlar om regelbundna högläsningsstunder där de äldre läser för de yngre; klasserna träffas för att spela spel eller skriva sagor (förskolebarnen dikterar och
de äldre skriver); samt olika former av gemensamma aktivitetsdagar. Gemensamt för alla tre spåren är att man under påsk- och julpysseldagar samt ”Lunnaskolans dag”
använder faddersystemet för att skapa grupper där de äldre tar hand om de yngre.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Spårsamlingar
Alla spår har regelbundna aktiviteter i åldersblandade grupper spårvis.
Ansvar : Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Underhållning i bamba
På fredagar underhåller elever, företrädesvis ur åk 5, i bamba Ansvar: Musiklärare
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Lunnarevyn
Under hela åk 5 planerar elever och pedagoger i åk 5 Lunnarevyn som genomförs i maj.
Kamratstödjare
Vid varje läsårsstart från och med årskurs 3 utser ansvariga pedagoger två kamratstödjare i varje klass. Kamratstödjarna träffa ungefär en gång i månaden tillsammans med trygghetsteamet där de får en kortare utbildning kring sitt uppdrag, grundläggande kunskaper om vad kränkande behandling och trakasserier innebär De får också pröva på olika samarbetsövningar som de sedan med pedagogers stöd genomför i sin klass. Ungefär en gång i månaden träffar klassens kamratstödjare ansvarig i trygghetsteamet för att samtala om hur det är i klassen just nu.
Ansvar: Trygghetsteam Trygghetsteam
Skolan har ett Trygghetsteam som består av rektorerna, ungefär nio pedagoger (lärare och fritidspedagoger) och kurator. Varje pedagog är kontaktperson för två eller tre klasser, och söker regelbundet upp kamratstödjarna i den klassen för avstämningssamtal och handledning. Teamet genomför tillsammans gemensamma träffar för samtliga kamratstödjare där de utbildas och får verktyg för samarbetsövningar i sina respektive klasser. Ansvar: rektor
Tidpunkt: En gång varje vecka
Vuxennärvaro på skolgården (rastvärdar),i bamba och i omklädningsrum
Under varje rast finns lärare och andra pedagoger ute bland barnen, tydligt markerade med särskilda västar. Rastvärdsskapet är schemalagt.
Ansvar: rektor Tidpunkt: Varje dag.
5 Arbete med att upptäcka och anmäla trakasserier och annan kränkande behandling
Skoltempen
”Skoltempen” är en enkät som alla eleverna får fylla i anonymt en gång per termin.
Frågorna handlar om elevens trivsel och trygghet på skolan och dess olika miljöer. En sammanställning görs av rektor som går igenom den med trygghetsteamet samt på skolans kategoriträffar eller arbetsplatsträffar. Enkäten kan göra ansvarig personal uppmärksam på platser/situationer där barnen känner sig otrygga och/eller eventuella missförhållanden i klassen eller på skolan, som man sedan följer upp med någon form av riktad åtgärd.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: 1 gång/termin.
Rastvärdarna
Rastvärdarna iakttar det sociala samspelet på raster, i matsal och omklädningsrum och kan själva se eller bli uppmärksammade på konflikter.
Ansvar: Rektor Tidpunkt: Varje dag.
Vuxna i omklädningsrum och matsal Se punkten ovan
Kamratstödjarna
Kamratstödjarnas uppgift är att vara ”extra ögon” och uppmärksamma hur eleverna behandlar varandra, att se elever som är ensamma eller utsätts för kränkningar eller, trakasserier och i så fall göra vuxna uppmärksamma på detta. För att klara sitt uppdrag träffar de regelbundet sin representant från trygghetsteamet och får handledning av dem.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Trygghetsteamet
Skolan har ett Trygghetsteam som består av ca nio pedagoger (lärare och
fritidspedagoger) kurator och rektorer. Varje pedagog är kontaktperson för två eller tre klasser, och söker regelbundet upp kamratstödjarna i den klassen för
avstämningssamtal. Teamet träffas ungefär en gång i månaden för att diskuterar vidare utredning av aktuella fall samt vidtagna och planerade åtgärder.
Ansvar: Rektor
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
Kontinuerliga samtal om elevgrupperna i arbetslagen
Pedagogerna kring en klass träffas en gång i veckan för gemensam planering. Vid dessa träffar diskuterar man regelbundet den sociala situationen i klasserna.
Ansvar: Arbetslag
Tidpunkt: Fortlöpande under året.
6 Arbete med att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling
Ytterst ansvarig för att inga elever eller vuxna på skolan kränks, trakasseras eller
diskrimineras är rektor. För att uppnå målet att alla behandlas väl och lika behöver dock alla på skolan känna ansvar för att uppmärksamma och rapportera kränkningar. Barnen gör det efter förmåga; för de anställda vuxna är det en skyldighet.
Om en vuxen anställd på skolan upptäcker, själv eller genom någon annan, en situation där kränkningar förekommer, ska denne agera enligt följande:
1. Den lärare som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor på därför avsedd blankett (bilaga 1) och de pedagoger som har huvudansvar för eleverna meddelas.
2. Ansvarig pedagog och/eller den personal från trygghetsteamet som ansvarar för aktuell klass talar med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till ansvarig
pedagog/trygghetsteamet om något händer innan dess. Dokumentera samtalet på avsedd blankett (bilaga 2).
3. Ansvarig pedagog och trygghetsteamet talar sedan med den/de som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en.
Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Dokumentera samtalet (bilaga 2).
4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen (bilaga 2).
5. Rektor informeras fortlöpande 6. Eleverna hålls under uppsikt.
7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen.
8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som utsatt andra tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator, en så kallad elevhälsokonferens (EHK). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i ett EHK-protokoll.
9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i ett EHK-protokoll.
10.Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, t ex kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelsen anmäls till rektor.
2. Vårdnadshavare informeras.
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.
4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes föräldrar.
5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO).
Om barn eller föräldrar får kännedom om att någon utsätts för kränkande behandling eller trakasserier anmäls detta till den/de pedagoger som har närmast ansvar för barnet eller direkt till rektor.
Utredning och åtgärder följer efter detta samma plan som när en vuxen anställd på skolan upptäcker en situation där kränkningar förekommer.
7 Prioriterade mål för 2012
Alla elever upplever att de blir sedda och lika behandlade oavsett kön Strategier:
– Personalen hälsar på alla barn och elever varje dag.
– Försöker dela talutrymmet lika mellan pojkar och flickor.
– Behandlar barn och elever lika oavsett kön.
– Slumpen avgör vilka som blir veckans ”ansvarsbarn”.
– Bemöter alla barn utifrån deras person istället för kön.
– Byter namn på olika rum från ex. dockvrån till lägenheten.
8 Uppföljning och utvärdering
1. Varje år görs en ny kartläggning av trivsel och problemområden, samtidigt utvärderas även de åtgärder som gjorts under föregående läsår.
Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor
2. Varje år sker en brukarenkät där frågor om elevers trivsel och trygghet ingår.
Resultaten från den tas med i arbetet med uppföljning och utvärdering av arbetet för att främja likabehandling och motverka kränkningar och.
Tidpunkt: februari/mars Ansvar: Rektor
3. Resultatet av kartläggningen presenteras för elever, vårdnadshavare och
personal. I enlighet med resultatet av kartläggningen i jämförelse med resultaten från föregående år formuleras nya åtgärder tillsammans av personal, elever och vårdnadshavare.
Tidpunkt: april/maj
Ansvar: Rektor, skolkurator, mentorer
4. En ny likabehandlingsplan upprättas årligen i enlighet med lag. Då kartläggningen av trivsel och problemområden genomförts formuleras
åtgärdsförslag av elever, föräldrar och personal i enlighet med punkt ett och två ovan. Därefter presenteras ett förslag till ny likabehandlingsplan för elever och vårdnadshavare. Planen antas då elevers och vårdnadshavares åsikter beaktats.
Tidpunkt: i samband med läsårsstart Ansvar: Rektor
