Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ljustorps skola och fritidshem Läsåret

Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45

Bankgiro: 5672-9387

Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-16 33 68

Hemsida: www.timra.se E-post: bou@timra.se

Likabehandlingsplan mot diskriminering

och kränkande behandling Ljustorps skola och fritidshem

Läsåret 2016-2017

Inledning

Elever kan inte välja om de ska gå i skolan. Därför är det viktigt att de känner sig trygga och inte upplever att de utsätts för diskriminering eller kränkande behandling.

Vår skola tar tydligt avstånd från alla former av kränkande beteende. All personal jobbar aktivt på olika sätt med förebyggande arbete och sätter tydliga gränser.

I arbetsmiljölagen, skollagen, läroplanen och kommunens skolplan framgår tydligt att kränkande behandling ska förebyggas, motarbetas och beivras. Skolan har egna Trivsel och ordningsregler som tagits fram i samråd mellan elever och personal. Även där framgår tydligt att vi inte accepterar någon form av kränkande beteende.

Definitioner av kränkande behandling

Diskriminering

En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Dessa kan vara:

 Fysiska (slag, knuffar, sparkar eller stölder)

 Verbala (hot, att bli kallad fula ord, svordomar, suckar, skvaller eller ryktesspridning)

 Psykosociala (utfrysning, tystnad, blickar, viskningar, att inte få vara med)

 Ignorerad, att dela ut inbjudningskort bara till vissa utvalda

 Text och bildburna: brev, klotter, e-post, sms, mms, sociala medier etc.

 Sociala medier t.ex. Facebook, Instagram, bilddagbok etc.

Mobbning

Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld, vilket även innefattar utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt är i underläge och känner sig kränkt. Kränkningen sker vid upprepade tillfällen, oftast dagligen, och över viss tid.

Upprepningen, det systematiska samt offrets försvarslösa attityd är det som skiljer mobbning från konflikt och trakasserier. Spontant bråk mellan fysiskt och psykiskt jämnstarka eller enstaka trakasserier är inte mobbning.

Så arbetar vi mot kränkande behandling

Mål

Vårt mål är att alla elever ska känna sig trygga och accepterade samt att de ska uppleva sig väl bemötta.

För att nå dit strävar vi mot att alla som jobbar på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt, sätta klara och tydliga gränser samt agera direkt när något händer.

Vi vuxna fungerar som goda förebilder i vårt respektfulla bemötande.

Utvärdering

Likabehandlingsplanen revideras vid läsårsstart. Den finns även tillgänglig på skolans hemsida samt på anslagstavlorna i huset.

För att utvärdera hur eleverna trivs och mår utarbetar vi en enkät tillsammans med elevrådet för att se vilka förbättringsområden det kan finnas.

Förebyggande arbete

 Kartläggning otrygga miljöer

I början av varje termin kartlägger alla verksamheter (förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem) otrygga miljöer både inomhus och utomhus. En sammanfattning görs av klassrådet i de respektive klasserna och tas sedan vidare till elevrådet som gör en sammanfattning för hela skolan. Vilken sedan ligger till grund för personalens schema över rastvärdar.

 Rastvärd

Varje rast är minst en vuxen person rastvärd ute på skolgården. Rastvärden har väst på sig för att synas extra bra.

 Klassråd/elevråd

Vi genomför regelbundet klass- och elevråd. En levande dialog på dessa möten är vår gemensamma arbetsmiljö och hur vi bör uppföra oss mot varandra.

 Trivsel och ordningsregler

Vid varje läsårsstart arbetar varje klass fram normer för hur vi bör uppföra oss mot varandra. Dessa diskuteras sedan på elevrådet och sammanfattas i form av skolans gemensamma Trivsel- och ordningsregler (se bilaga 1 och 2) Elevrådets representanter presenterar därefter reglerna i de olika klasserna.

Vid höstens första föräldraråd medverkar en elevrådsrepresentant och presenterar skolans regler för föräldrarna.

 Gruppstärkande aktiviteter

Under läsåret genomförs olika gruppstärkande aktiviteter.

Fritidshemmet: Kontinuerliga utflykter, erbjuder aktiviteter utifrån fritidshemmens mål och riktlinjer t: ex kreativ verksamhet och rörelse.

Förskoleklass samt år 1-5:

Vi uppmärksammar Nobeldagen Skoljoggen

FN- dagen Lilla vasaloppet Friidrottsdag

Lekdag som årkurs 5 arrangerar.

Rastaktiviteter som kamratstödjarna håller i.

Nallebjörnensdag.

Maskeraddisco

Förskoleklass samt år 1-3:

Lekdag Årskurs 4-5

Kick off med övernattning.

Planerar lekdag för förskoleklass samt år 1-5.

 Skolans traditioner

Vi har aktiviteter som återkommer varje år t.ex. så firar både skolan och förskolan skolstarten, vi uppmärksammar Nobeldagen, vi har en kick off med övernattning för årskurs 4-5 samt en lekdag med olika aktiviteter för de yngre åldrarna. Vi tackar av årskurs 5 före sommarlovet med en lunch. Andra återkommande aktiviteter är skoljoggen, FN-dagen, maskeraddisco, lilla Vasaloppet, friluftsdagar och elevensval vecka med gemensam

avslutningsdag. Den sista skolveckan i juni ansvarar femmorna för en lekdag för hela skolan. Eleverna delas in i blandade grupper och får träna samarbete under leksamma former. Under året kommer hela skolan att arbeta kring ett gemensamt tema. (bilaga 4)

Åtgärdande insatser

Rutiner vid incidenter

 Den som säger sig ha blivit kränkt tas alltid på allvar.

 Vi reagerar alltid omedelbart på kränkande behandling, förtryck och dåligt språkbruk. Den personal som varit närvarande vid en incident tar upp detta med de elever som varit delaktiga och informerar berörda lärare och hemmet.

 Händelsen anmäls till rektor och dokumenteras.

 Påföljder enligt skollagens femte kapitel (bilaga 3)

Åtgärder vid misstanke om mobbning eller grövre kränkningar

 Inom två dagar tar vuxna reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Det är viktigt att den kränkte känner att hen tas på allvar och får stöd.

 Händelsen anmäls till rektor och dokumenteras.

 Inom två dagar sker ett samtal med den/de som kränkt där vi tydligt talar om vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra.

Överenskommelser görs. Föräldrarna underrättas om att samtalen skett och erbjuds vid behov eller önskemål att komma till skolan för ytterligare samtal.

 Övrig personal informeras för att kunna vara vaksam, bland annat på raster.

 Uppföljningssamtal med berörda sker följande skoldag. Därefter följer regelbundna samtal så länge behov finns.

 Vid behov upprättas åtgärdsprogram.

 Om rutinerna inte ger effekt kallar rektor till elevvårdskonferens, vilket kan leda till orosanmälan till socialtjänsten.

 Rektor anmäler den kränkande handlingen till huvudmannen, Barn- och Utbildningsnämnden.

Uppföljning av planen

Under maj månad utvärderas planen i de olika klasserna. Resultatet skickas sedan vidare till trygghetsteamet för ytterligare diskussioner och kommentarer.

I slutet av varje aktivitet görs en sammanfattande beskrivning och utvärdering av den aktivitet som genomförts av skolans personal.

Inför vårterminens sista föräldraråd skickas planen hem till deltagande föräldrar och utvärderas sedan under mötet. Rektor sammankallar till mötet.

Källor:

www.regeringen.se

Diskrimeneringslagen SFS 2008:567 Skollagen SFS 2010:800

Läroplaner, Skolverket

www.skolverket.se/lagar-och-regler/skollagen-och-andralagar

Bilagor:

Bilaga 1 Trivselregler Ljustorps skola 2016/2017 Bilaga 2 Påföljder enligt skollagens femte kapitel

Bilaga 1

Ljustorps skolas trivsel- och ordningsregler 2016/2017

 Vara tyst och lyssna på lektionen

 Inte mobba

 Alla får vara med

 Vara snäll mot varandra

 Lyssna på vuxna

 Inte ta på privata ställen

 Vara rädd om mina och skolans saker.

 Jag stannar på skolområde hela dagen.

Vara mot andra som du vill att dom ska vara mot dig

Trivsel- och ordningsreglerna är framtagna av eleverna genom klassråd.

Vad händer om jag inte följer reglerna?

 Samtal tillsammans med lärare eller annan vuxen på skolan. Det kan också bli ett samtal till dina föräldrar/vårdnadshavare. Vid upprepade tillfällen får rektor information om det som hänt.

 Skadegörelse betyder att man har sönder något och det är med meningen. Händer detta kan skolan bestämma att du och dina föräldrar/vårdnadshavare ska betala för det som gått sönder. Är det klotter eller något som kan lagas är det du som förstört saken som måste göra det.

 Saker som kan störa eller skada andra och/eller dig själv har personalen rätt att ta ifrån dig under hela dagen du är i skolan.

Reglerna är bra att läsa om lite då och då så att du inte glömmer bort dem.

För att vi personal ska veta att både du och dina föräldrar/vårdnadshavare har läst och förstått våra regler vill vi att ni bekräftar att ni läst dem via ett meddelande på Edwise. Lämna gärna en reflekterande kommentar.

Bilaga 2

Sammanfattning av Skollagens femte kapitel

” Trygghet och Studiero”

2014-09-03 Utvisning

När eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte ändrar sitt beteende trots att läraren säger till.

Kvarsittning

När eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte ändrar sitt beteende trots att läraren säger till. En timme före eller efter skolan.

Skriftlig varning

När eleven vid upprepade tillfällen stört undervisningen/ordningen eller uppträtt olämpligt eller vid allvarlig förseelse, beslutar rektor om en utredning som kan resultera i en skriftlig varning.

Tillfällig omplacering

Om utredningen leder till åtgärder som inte är tillräckliga eller för att försäkra sig om övriga elevers trygghet och studiero, kan rektor besluta om tillfällig omplacering till annan skola. I första hand 2 veckor som vid synnerliga skäl kan utökas till fyra veckor.

Avstängning

Kan bli aktuell av hänsyn till andra elevers trygghet och studiero när tidigera åtgärder inte ger resultat. Högst en vecka och max vid två tillfällen per kalenderhalvår.