1
Rapport nr 2, YA! Yrkesakademin i Österbotten, 2010
Rapport om Nordplus Vuxen utvecklingsprojekt
Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och
för personer med funktionsnedsättning
Project ID 11877
Kårkulla Sundom boende, Finland
2
3 Innehåll
Sida
Förord 4
1. Inledning 6
2. Bakgrund 7
3. Målsättning 8
4. Förslag till modell för utbildning inom Gröna rum –
funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med
funktionsnedsättning 9
5. Förslag till instrument för validering av kunnande 22
6. Att lära tillsammans 25
7. Utbildningar i Norden 28
8. Goda exempel 37
9. Projektets process och resultat 38
10. Deltagande organisationer i projektet 40
11. Avslutning 45
Källor 46
Bilaga 1: Validering av kunnande 47
Bilaga 2: Deltagande organisationer självvärdering av deras roll
och insatser i projektet 52
Bilaga 3: Deltagande organisationers självvärdering av om och
hur förväntningarna på projektet uppfyllts 59 Bilaga 4: Spridning av projektets produkter och resultat 65
4 Förord
Projektet ”Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning” handlar i grund och botten om möten; möten mellan människor och möten i gröna miljöer. Natur, grönska och trädgård ger upphov till kreativitet och lustfyllda möten. Det är något vi vill att ska komma alla till dels, inte minst de som har svårt att tillgodose behoven på egen hand. Aktuell forskning visar att hälsoeffekterna av utevistelse är som störst när människan är svagast, bräckligast eller sjukast. För att göra det möjligt för dessa personer att komma ut behövs det möten över gränser; samarbete mellan länder och samarbete mellan olika yrkesgrupper.
Detta projekt är ett värdefullt exempel på detta.
Natur, grönska och trädgård bör vända sig till alla människor och till alla målgrupper och samtidigt ge utrymme för varje individ att på sitt unika sätt samspela med miljön.
Därför behövs det inlevelse hos dem som ska utforma de gröna rummen, förvalta dem och arbeta i dem. Här följer en berättelse att leva sig in i. Berättelsen handlar om en äldre persons kontakt med utemiljön på ett äldreboende.
Berättelsen om Egon
Egon är 85 år och flyttade till ett äldreboende för två år sedan efter att han fått en hjärtinfarkt. Sedan dess kör han rullstol eftersom han inte kan använda ena benet längre. Egon är mycket nöjd med boendet. ”Vi kan inte ha det bättre än här”, säger han. Det är bra att bo på ett ställe där man känner sig hemma, tycker Egon. Tidigare arbetade han ute i parken till äldreboendet och hans fru bodde här i några veckor efter en hjärnblödning. Men även om Egon känner sig hemma hade han hellre bott kvar i sitt eget hus.
Tidigare bodde Egon i ett hus med en trädgård alldeles i närheten av äldreboendet.
Han tillbringade mycket tid i trädgården. På terrassen stod två bänkar i en vinkel och där brukade han ligga och sova tills hustrun väckte honom. Så satt de där tillsammans på ljugarbänken som de kallade den. Egons trädgård var med i tidningen en gång. Han var den första som hade änglatrumpet. Ibland kommer han där förbi när han är ute på tur, men det är sig inte likt. Numera är trädgården full av ogräs.
Nu när Egon bor på äldreboendet vill han fortfarande komma ut. Kvinnan han delar rum med går det inte att prata med. Så fort han kan kör han ut på terrassen om morgonen.
”Man får mer luft”, säger han, också är han van vid att vara ute hela tiden. Terrassen är mycket viktig för Egon. Han brukar sitta där ute hela dagen. Han kommer ut efter frukosten klockan nio och sitter där till halv sju på kvällen. Tidigare satt han ute även under måltiderna, men eftersom det kommit en råtta på besök måste han komma in och äta numera. På terrassen tittar han på kråkorna som plockar mask och på kaninerna som springer på gräset. Ofta sitter han med sin kompis Lotta. Ibland kommer brevduvan, som han kallar den kvinnliga brevbäraren, förbi och då hejar de på henne.
Folk som går förbi terrassen känner igen Egon och Lotta och brukar hälsa på dem och ibland stannar de till och pratar några ord. Kontakten med människor är väldigt viktig för Egon.
Helst sitter Egon och Lotta ute på terrassen, eftersom det är luftigare, men när vädret är dåligt brukar de sitta i foajén till huvudingången. Då skojar de med folk som kommer in och frågar om de stängt den automatiska dörren eller släkt ljuset på bilen. Eller så lär
5 de dem att hälsa: ”Hej, säjer vi. Hej! Sedan, nästa gång, säjer de själv Hej”, berättar Egon. Han tycker om att skoja med folk. ”Annars är det jag som håller igång här”, säger han. Det är kul att bli bekant med många.
Egon kör inte med rullstolen utanför terrassen på egen hand. Det går inte för där är för mycket stenar och saker som hindrar. Det är sällan han tar en tur i parken, men någon gång kommer en kvinna som tar med sig de boende ut på turer och kör honom i rullstolen. Egon tycker om att komma ut i parken till äldreboendet. Det är roligt att se hur det han var med och planterade för ungefär tjugo år sedan har växt till sig. Han känner väl till växterna och vet vilka som blommar först på säsongen. Han berättar inlevelsefullt om de små äppleträden och stenläggningen han arbetat med. Egon talar gärna om sitt arbete som han trivdes så bra med och han berättar om alla parker han arbetat i. Men nu är det en annan stadsträdgårdsmästare än när Egon arbetade och det är inte alls så välskött längre. Det är förvuxet överallt tycker Egon.
Det sista Egon säger innan intervjun avslutas är att det är tid för sillen nu eftersom det är september och sedan är det oktober och då är det dags att skjuta älg.
Jag hoppas att projektet ”Gröna rum” kommer många till dels i framtiden så att kunskapen om miljöer för äldre och för personer med funktionsnedsättning fortsätter spridas och utvecklas.
Anna Bengtsson, landskapsarkitekt Narvik, april 2010
Föreliggande rapport beskriver det utvecklingsarbete som gjorts inom ramen för projektet Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning
Vi vill härmed tacka Nordiska ministerrrådet som med det externa finansieringsstödet inom ramen för Nordplus Voksen – programmet möjliggjort att projektet kunnat förverkligas till allas belåtenhet.
Vasa, april 2010
Elisabet Borgar, projektledare, avdelningschef Yrkesakademin i Österbotten
elisabet.borgar@yrkesakademin.fi Tfn +358 - 6-324 2321 Mobil +358 - 50-336 8281
6 1. Inledning
De gröna rummen är en plats för möten mellan människor, en plats för social gemenskap och rekreation. Gröna rum kan skapas inomhus och utomhus och i anslutning till olika aktiviteter som stimulerar sinnen och anknyter till naturupplevelser.
”När upplevelser och aktiviteter i miljön är i harmoni med personens bakgrund och karaktär främjas hälsa, välbefinnande och lust. I en sådan miljö stärks vår identitet och självkänsla och vi känner oss delaktiga i ett meningsfullt sammanhang.”
En integrering av kunskap om äldre och om personer med funktionsnedsättning med den specifika kunskap ”gröna rum” ss aktiviteter i natur och trädgård och om funktionsfrämjande miljöer vidgar möjligheterna till samarbete mellan olika aktörer ute i samhället. Detta möjliggör att vi kan tillmötesgå behov av rehabiliterande och aktiverande verksamhet.
Munkberga äldreboende, Piteå, Sverige
7 2. Bakgrund
Behovet av att utveckla och presentera grunderna för en utbildningsmodul har stärkts inom ramen för tidigare projekt som vi genomfört och just nu förverkligar/förverkligat rörande Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg
• KAN-05-9905 Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg nationellt projekt inom Leonardo da Vinci programmet
• Nordplus Voksen Mobilitetsprojekt 2006-1-MB-103
• Nordplus Voksen Tematisk nätverksprojekt 2007-1-SA-102
• Nordplus Voksen Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning Project ID 11877
Projektperiod: juni 2008-juni 2010 Se även www.yrkesakademin.fi/gronarum
Staden Jakobstad, Social- och hälsovårdsverket Malmskaenheten, Finland
Kurland bofelleskap for personer med demens, Sarpsborg, Norge
8 3. Målsättning
Målsättningen inom ramen för projektet Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning Project ID 11877 är att förverkliga ett utvecklingsprojekt som tar fasta på rehabiliterande och aktiverande omsorg om de äldre och om personer med funktionsnedsättning.
Projektet genomförs ur ett nordiskt perspektiv med partners från Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Syftet är att
• utveckla rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg inom Gröna rum inomhus och utomhus genom att utvärdera goda exempel som förverkligas och förverkligats i partnerorganisationerna
• ta tillvara aktuellt kunnande inom det utvidgade nätverket samt vidare granska tidigare projektresultat inom samma tema, för att därefter ..
• utarbeta och presentera en utbildningsmodul som tar fasta på hur man kan aktivera och rehabilitera de äldre och personer med funktionsnedsättning i samhället samt skapa funktionsfrämjande miljöer genom att integrera kunskap om äldre och om personer med funktionsnedsättning med den specifika kunskap ”gröna rum inom- och utomhus” erbjuder.
Fokus i förverkligandet av utbildningsmodulen skulle vara arbetslivsnära bland annat i form av lärande på arbetsplatserna och tillvaratagande av tidigare kunnande. Aktuell litteratur och evidensbaserade forskningsresultat samt tillvaratagande av resurser från olika områden skulle stärka vuxenutbildningen.
Syftet är i förlängningen att skapa en utbildningsmodul som också skulle vara nationellt gränsöverskridande och därmed kunna garantera enhetliga referensramar inom omsorgen om de äldre och om personer med funktionsnedsättning inom de Gröna rummen.
Det förväntade resultatet, en utbildningsmodul som riktar sig till personal inom äldreomsorg/ handikappomsorg/verksamhet som stöder personer med funktionsnedsättning, inom natur och trädgård och ett förstärkt kontaktnät i Norden med ökad kännedom om varandras kompetensområden möjliggör en fortsättning även framöver för vidare samarbete.
Utbildningsmodulen tar även fasta på att identifiera och erkänna yrkeskunnande och erkännandeprocessen (valideringen) föreslås utföras i relation till de mål och kriterier för bedömning som skapas i projektet.
9 4. Förslag till modell för utbildning inom Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning
Foto: Lisa Berglund
Syfte och målsättning med utbildningen är att inspirera och motivera personal till att utveckla färdigheter att använda gröna rum i det dagliga arbetet genom att ge kunskap och verktyg till att förverkliga möten i natur och trädgård. Utbildningen tar fasta på att stöda den enskilda individen samt arbetsgemenskapen genom att fokusera på lärande i arbetet och stärka det yrkesmässiga kunnandet/yrkesskickligheten och kompetensen.
Målgruppen är personal inom äldre- och handikappomsorg samt personal som arbetar med natur, trädgård och park
Utbildningen omfattning är 3,0 studieveckor (120 t) varav närstudier: 10 dagar (5 gånger per/år)
10 Inom projektet Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning och inom pilotutbildningen har följande kompetensnivåer fastställts i relation till de olika kunskapsområden som ingår.
Kunskapsområden Överenskommen kompetensnivå
Naturens betydelse för människans välbefinnande och trivsel
Naturens betydelse för människan
• ljus, luft, klimat, årstider
• upplevelser
• aktiviteter
Personalen/studerande förstår naturens betydelse för människans hälsa och välbefinnande samt kan skapa och motivera situationer/aktiviteter som möjliggör naturupplevelser i det dagliga arbetet Naturen och trädgården som hälsokälla -
trädgårdsterapins historia
Personalen/studerande känner till synen på naturen och trädgården som hälsokälla och trädgårdsterapins historia
Kunskapsområden Överenskommen kompetensnivå
Hälsoresurser och funktionsförmåga hos äldre och hos personer med funktionsnedsättning
Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa Personalen/studerande har insikter i människans hälsoresurser/hälsohinder ur fysiskt, psykiskt, socialt och andligt perspektiv och förstår att hälsan kan befrämjas med naturnära aktiviteter
Hälsoresurser och funktionsförmåga sett i det normala åldrandets perspektiv
Hälsoresurser och funktionsförmåga hos personer med funktionsnedsättning
Personalen/studerande inser att en naturnära verksamhet bör planeras och förverkligas och utvärderas utgående från den enskilde människans hälsoresurser och funktionsförmåga
Rehabiliterande hållning och arbetssätt Personalen/studerande förstår vad rehabiliterande hållning och arbetssätt innebär och hur den enskilde människan respektfullt kan och bör erbjudas delaktighet och självbestämmande i sin egen vardag Hjälpmedel som stöder delaktighet Personalen/studerande känner till och kan använda
olika hjälpmedel som stöder människans delaktighet
Kunskapsområden Överenskommen kompetensnivå
Redskap för att fånga in människans önskningar av mötet med gröna rum Möten i de gröna rummen som en naturlig del i vården och omsorgen om de äldre och om personer med funktionsnedsättning
Personalen/studerande kan skapa möten för de äldre och för personer med funktionsnedsättning i det dagliga arbetet där gröna rum är ett naturligt inslag Planering och dokumentation med
levnadsberättelsen som utgångspunkt
Personalen/studerande kan planera, förverkliga, utvärdera och dokumentera en naturnära verksamhet med beaktande av människans personhistoria, intressen, handlingskraft och funktionsförmåga
Fotografier, böcker och film som hjälpmedel för att uppleva de gröna rummen
Personalen/studerande använder fotografier, böcker och film som hjälpmedel för att skapa och stärka upplevelser av de gröna rummen
Anpassning av miljön för att tillmötesgå
människans behov av delaktighet och upplevelse av en trygg och säker grön miljö
Personalen/studerande känner till hur den
omgivande miljön bör vara utformad och anpassad för att skapa trygghet och säkerhet för de äldre och för personer med funktionsnedsättning
11
Kunskapsområden Överenskommen kompetensnivå
De gröna rummens utformning och innehåll Trädgårdens utformning och innehåll utgående från specifika behov
Tillgänglighet till gröna rum för de äldre och för personer med funktionsnedsättning
Personalen/studerande känner till hur trädgården bör vara utformad och kan i samarbete med personal från respektive bransch skapa en funktionsfrämjande och tillgänglig miljö utgående från specifika behov hos de äldre och hos personer med
funktionsnedsättning Skillnader och likheter mellan en vanlig trädgård
och en hälsoträdgård
Personalen/studerande kan reflektera kring och beskriva skillnader och likheter mellan en vanlig trädgård och en hälsoträdgård
Trädgårdskunskap:
Val av växter, odlingsbäddar, planteringar och skötsel, planering av gångars beläggning och utformning, behov av avgränsningar, redskap för olika ändamål
Personalen/studerande känner till lämpliga växter, odlingsbäddar, planteringar och deras skötsel, planering av gångars beläggning och utformning, behov av avgränsningar och kan använda redskap för olika ändamål samt i samarbete med personal från respektive bransch skapa funktionsfrämjande och tillgängliga gröna rum utgående från specifika behov hos de äldre och hos personer med funktionsnedsättning
Kunskapsområden Överenskommen kompetensnivå
De gröna rummens användningsmöjligheter – och sen då?
De gröna rummen – en mötesplats för olika aktiviteter och sinnesupplevelser
Personalen/studerande stärker aktivt sitt
yrkeskunnande genom att läsa aktuell litteratur och forskning inom området
De gröna rummens användningsmöjligheter – att införa idén om gröna rum i sitt arbete
Personalen/studerande initierar, på basen av aktuell litteratur och forskning, utveckling av gröna rum på sin arbetsplats
Att utveckla sin verksamhet för att tillmötesgå människans önskningar av mötet med gröna rum
Personalen/studerande planerar, förverkligar, utvärderar och dokumenterar naturnära aktiviteter i samarbete med sina kolleger på arbetsplatsen Att arbeta i nätverk och ta tillvara olika
yrkesgruppers kunnande för att möjliggöra utveckling av verksamheten
Personalen/studerande skapar nätverk av yrkeskunniga inom området för att möjliggöra utveckling av naturnära verksamhet och av gröna rum
12 Utbildningens upplägg och innehåll:
Naturens betydelse för människans välbefinnande och trivsel Innehåll:
• Naturens betydelse för människan o ljus, luft, klimat, årstider
o upplevelser o aktiviteter
• Naturen och trädgården som hälsokälla - trädgårdsterapins historia Uppgifter:
1. Inventera och beskriv de resurser som finns i den verksamhet där du jobbar. Vilka gröna miljöer finns inomhus/utomhus
2. Planera en naturupplevelse tillsammans med en annan (exempelvis en kollega, en familjemedlem eller en klient) Beskriv vilken betydelse upplevelsen har för dig och för den andra. Var uppmärksam på likheter och skillnader.
3. Studera litteraturen och reflektera över din beredskap att i din
verksamhet tillämpa ”Naturens betydelse för människans välbefinnande och trivsel”
o Vad behöver jag ännu lära mig? (kunskap och förståelse) o Hur kan jag använda det jag lärt mig? (hanterbarhet) o Vad är viktigt för mig att ta vara på? (meningsfullhet) Sammanställ dina tankar i din inlärningsportfolio
Litteratur:
Andersson Royne, Rydberg Dan, 2005. Naturen och hälsan, Skogsstyrelsens förlag
Nebelong, Helle. 2003. Sansehaver - naturens terapirum artikel i temanummer
"Grønt er godt..." i tidsskriftet Vækst, Hedeselskabets tidsskrift nr. 4
Bengtsson, Anna . 2003. Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade.
Statens Folkhälsoinstitut i Sverige. Rapporten kan laddas ned:
http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/utemiljo0401.pdf
Rappe, Erja. & Lindén, Leena. & Koivunen, Taina. 2003. Puisto, puutarha ja hyvinvointi. Gummerus, Jyväskylä.
Schmidtbauer, Pia, Grahn, Patrik & Lieberg, Mats.2005.Tänkvärda trädgårdar.
När utemiljön blir en del av vården. Formas
13 Innehåll:
Hälsoresurser och funktionsförmåga hos äldre och hos personer med funktionsnedsättning
• Fysisk, psykisk, social och andlig hälsa
• Hälsoresurser och funktionsförmåga sett i det normala åldrandets perspektiv
• Hälsoresurser och funktionsförmåga hos personer med funktionsnedsättning
• Rehabiliterande hållning och arbetssätt
• Hjälpmedel som stöder delaktighet Uppgifter:
1. Beskriv hur en rehabiliterande hållning och ett rehabiliterande arbetssätt kan tillämpas inom din verksamhet för att skapa en meningsfull vardag för dina klienter/brukare
2. Beskriv några viktiga förutsättningar för att en fritt vald grupp
klienter/brukare skall kunna använda en uteplats intill ett gruppboende 3. Studera litteraturen och reflektera över din beredskap att i din
verksamhet tillämpa ”Hälsoresurser och funktionsförmåga hos äldre och hos personer med funktionsnedsättning”
o Vad behöver jag ännu lära mig? (kunskap och förståelse) o Hur kan jag använda det jag lärt mig? (hanterbarhet) o Vad är viktigt för mig att ta vara på? (meningsfullhet) Sammanställ dina tankar i din inlärningsportfolio
Litteratur:
Andersson, Lisa. 2006. Att få leva tills jag dör – om ett rehabiliterande synsätt.
Fortbildning ab/ Tidningen Äldreomsorg
Bengtsson, Anna . 2003: Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade.
Statens Folkhälsoinstitut i Sverige. Rapporten kan laddas ned:
http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/utemiljo0401.pdf
Berentsen Vigdis Drivdal, Grefsrød Ellen-Elisabeth, Eek Arnfinn, 2007,
Sansehager for personer med demens, Utforming og bruk. Forlaget Aldring og helse
Dahlenborg, Inge. 2003. Trädgård – en möjlighet i all vård. Demensförbundet, Stockholm.
Forsman, Monika. 2008. Socialt innehåll i äldreomsorgen. Fortbildning ab/
Tidningen Äldreomsorg
Sjöberg Malena m.fl., 2003, Om bemötande av människor med funktionshinder, Lenanders Grafiska Ab
Wijk, Helle (red) 2004. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Studentlitteratur
14 Innehåll:
Redskap för att fånga in människans önskningar av mötet med gröna rum
• Möten i de gröna rummen som en naturlig del i vården och omsorgen om de äldre och om personer med funktionsnedsättning
• Planering och dokumentation med levnadsberättelsen som utgångspunkt
• Fotografier, böcker och film som hjälpmedel för att uppleva de gröna rummen
• Anpassning av miljön för att tillmötesgå människans behov av delaktighet och upplevelse av en trygg och säker grön miljö Uppgifter:
1. Intervjua två personer i din närhet/i ditt arbete och beskriv de redskap som personerna upplever som betydelsefulla för att kunna uppleva det gröna som en hälsokälla
2. Studera litteraturen och reflektera över din beredskap att i din
verksamhet tillämpa ”Redskap för att fånga människans önskningar av mötet med gröna rum”
o Vad behöver jag ännu lära mig? (kunskap och förståelse) o Hur kan jag använda det jag lärt mig? (hanterbarhet) o Vad är viktigt för mig att ta vara på? (meningsfullhet) Sammanställ dina tankar i din inlärningsportfolio
Litteratur:
Berentsen Vigdis Drivdal, Grefsrød Ellen-Elisabeth, Eek Arnfinn, 2007.
Sansehager for personer med demens, Utforming og bruk. Forlaget Aldring og helse
Björkqvist. Ulrike. 2009. Naturnära omsorg – en handbok. Kårkulla samkommun Börjeson Ingvor, Koch Gunilla, 2005. Tänk om Livskvalitet och funktionshinder, B4 Press
Crafoord Clarence, 1994, Människan är en berättelse, Natur & Kultur
Dahlenborg, Inge. 2003. Trädgård – en möjlighet i all vård. Demensförbundet, Stockholm.
Wijk, Helle (red) 2004. Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Studentlitteratur.
Lund
15 Innehåll:
De gröna rummens utformning och innehåll
• Målsättning med trädgårdens utformning och innehåll utgående från specifika behov
• Skillnader och likheter mellan en vanlig trädgård och en hälsoträdgård
• Tillgänglighet till gröna rum för de äldre och för personer med funktionsnedsättning
• Trädgårdskunskap: Val av växter, odlingsbäddar, planteringar och skötsel, planering av gångars beläggning och utformning, behov av avgränsningar,
redskap för olika ändamål Uppgifter:
1. Planera tillsammans med en kurskamrat en funktionell grön miljö (inomhus eller utomhus) i enlighet med en grupp klienters/brukares behov och kapacitet
2. Praktiska övningar i en trädgård med skriftlig rapport i inlärningsportfolion
3. Studera litteraturen och reflektera över din beredskap att i din verksamhet
tillämpa ”De gröna rummens utformning och innehåll”
a. Vad behöver jag ännu lära mig? (kunskap och förståelse) b. Hur kan jag använda det jag lärt mig? (hanterbarhet) c. Vad är viktigt för mig att ta vara på? (meningsfullhet) Sammanställ dina tankar i din inlärningsportfolio
Litteratur:
Almark, Lisbeth & Mönefors, Karin. 2005. Doftande växter till nytta och nöje.
Prisma bokförlag, Stockholm
Berentsen Vigdis Drivdal, Grefsrød Ellen-Elisabeth, Eek Arnfinn, 2007,
Sansehager for personer med demens, Utforming og bruk. Forlaget Aldring og helse
Carlsson, Gunnel. 2003. Gröna hjälpen: 106 frågor och svar om växter ute och inne. Prisma bokförlag, Stockholm
Krook, Annika & Ray, Ann-Kristin. 2005. Den terapeutiska trädgården.
Lärdomsprov på branschen för trädgårdsskötsel, Svenska yrkesinstitutet
Projektet Gröna rum inom rehabiliterande och aktiverande äldreomsorg KAN- 05-9905 www.yrkesakademin.fi/gronarum
Sandberg, Kerstin (red). 2000. Möjligheternas trädgård – en trädgård för alla, Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB.
Schmidtbauer, Pia, Grahn, Patrik & Lieberg, Mats.2005.Tänkvärda trädgårdar.
När utemiljön blir en del av vården. Formas
16 Innehåll:
De gröna rummens användningsmöjligheter – och sen då?
• De gröna rummen – en mötesplats för olika aktiviteter och sinnesupplevelser
• De gröna rummens användningsmöjligheter – att införa idén om gröna rum i sitt arbete
• Studiebesök till olika organisationer som utvecklar sin verksamhet för att tillmötesgå människans önskningar av mötet med gröna rum
• Att arbeta i nätverk och ta tillvara olika yrkesgruppers kunnande för att möjliggöra utveckling av verksamheten
Uppgifter:
1. Planera, förverkliga och utvärdera en praktisk och konkret situation på ditt arbete där du levandegör idén om gröna rum i din dagliga
verksamhet.
Beskriv händelserna i din inlärningsportfolio
2. Diskutera med dina kolleger på din arbetsplats om hur ni i relation till organisationens vision och målsättning för verksamheten kunde utveckla verksamheten tillsammans. Beskriv även det behov av stärkande av yrkeskunnande som upplevs på er arbetsplats för att kunna förverkliga och använda de gröna rummen. Sammanfatta diskussionen i din inlärningsfolio
3. Studera litteraturen och reflektera över din beredskap att i din verksamhet tillämpa ”De gröna rummens användningsmöjligheter”
a. Vad behöver jag ännu lära mig? (kunskap och förståelse) b. Hur kan jag använda det jag lärt mig? (hanterbarhet) c. Vad är viktigt för mig att ta vara på? (meningsfullhet) Sammanställ dina tankar i din inlärningsportfolio
Litteratur:
Berentsen Vigdis Drivdal, Grefsrød Ellen-Elisabeth, Eek Arnfinn, 2007,
Sansehager for personer med demens, Utforming og bruk. Forlaget Aldring og helse
Sandberg, Kerstin (red). 2000. Möjligheternas trädgård – en trädgård för alla, Hjälpmedelsinstitutet och Sveriges Utbildningsradio AB.
Schmidtbauer, Pia, Grahn, Patrik & Lieberg, Mats.2005.Tänkvärda trädgårdar.
När utemiljön blir en del av vården. Formas
17 Utbildningen utvärderas i enlighet med följande modell:
1. Hur är ditt helhetsintryck av utbildningen
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
2. Vad anser du om dina förkunskaper inför utbildningen?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
3. Hur har informationen/administrationen i samband med utbildningen fungerat?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
4. Jag anser att utbildningens svårighetsgrad har varit
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
18 5. Vad tyckte du om utbildningsmomentet ”Naturens betydelse för människans
välbefinnande och trivsel” (innehåll, uppgifter, litteratur)?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
6. Vad tyckte du om utbildningsmomentet ” Hälsoresurser och funktionsförmåga hos äldre och hos personer med funktionsnedsättning” (innehåll, uppgifter, litteratur)?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
7. Vad tyckte du om utbildningsmomentet ” Redskap för att fånga in människans önskningar av mötet med gröna rum” (innehåll, uppgifter, litteratur)?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
8. Vad tyckte du om utbildningsmomentet ” De gröna rummens utformning och innehåll” (innehåll, uppgifter, litteratur)?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
19 9. Vad tyckte du om utbildningsmomentet ” De gröna rummens användningsmöjligheter – och sen då” (innehåll, uppgifter, litteratur)?
1 2 3 4
Inte alls bra Mycket bra
Kommentar:___________________________________________________________
_____________________________________________________________________
11. Övriga kommentarer:
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
20 Litteraturlista
sammanställd av: Landskabsarkitekt MAA, MDL, MPM Helle Nebelong Jægersborg Allé 227 st. tv. 2820 Gentofte Denmark
hellenebelong@hotmail.com www.sansehaver.dk
Bengtsson, Anna (2003): Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade.
Kunskapssammanställning. Statens Folkhälsoinstitut.
http://www.fhi.se/sv/Publikationer/Alla-publikationer/Utemiljons-betydelse-for-aldre-och- funktionshindrade/
Berentsen, Vigdis Drivdal, Ellen-Elisabeth Grefsrød og Arnfinn Eek (2007): Sansehager for personer med demens. Utforming og bruk. Nasjonalt kompetansesenter for aldersdemens.
Forlag: Aldring og helse
Dahlenborg, Inge (2003): Trädgård – en möjlighet i all vård. Demensförbundet.
http://www.vardalinstitutet.net/scda/id_garden.pdf
Eriksson, Karin (2005): The Significance of the Outdoor Environment for people and persons with disabilities living in special service accommodation. National Institute of Public Health – Sweden. http://www.fhi.se/en/Publications/All-publications-in-english/The-significance-of- the-outdoor-environment/
Grahn, Patrik, Fredrika Mårtensson, Bodil Lindblad, Paula Nilsson, Anna Ekman (2000):
Børns udeleg. Betingelser og betydning. Pædagogisk Bogklub. Oversat til dansk efter den svenske original: ”Ute på Dagis”. Movium 1997
Hansen, Karsten B. og Thomas Sick Nielsen (2005): Natur og grønne områder forebygger stress. Skov & Landskab
http://www.sl.kvl.dk/Publikationer/Udgivelser/PopulaerPublikationer/NaturOgSundhed_ha efte.aspx
Jernberg, Anita (2001): Natur och trädgård inom vård och omsorg.
Udgiver: Dalarnas Forskningsråd Falun og Institutionen för Landskapsplanering, SLU, www- alnarp.slu.se
Kaplan, Rachel and Stephen (1989) The Experience of Nature: A Psychological Perspective.
Cambridge University Press.
Kaplan, Rachel and Stephen and Robert L. Ryan (1998) With People in Mind. Design and Management of Everyday Nature. Island Press.
Lynderup, Poul (2002): Den røde tråd I den grønne have – portrætter af syv sansehaver for mennesker med demens. Indledning af Helle Nebelong. Formidlingscenter Nord (udsolgt).
Marcus, Clare Cooper og Marni Barnes (1999): Healing Gardens. Therapeutic Benefits and design recommendations. John Wiley & Sons.
Nebelong, Helle (2005): Sansehaver for ældre. Kapitel i Boligbyggeri for ældre – Udeområder.
Kroghs Forlag.
21 Nebelong, Helle (2008): Vi leger at... Tanker om leg, læring og indretning af legepladser og sansehaver for børn. Dafolo.
Nebelong, Helle (2003): Sansehaver – naturens terapirum. Vækst 4/2003. Hedeselskabet.
http://www.sansehaver.dk/brochurer/vaekst.pdf
Nebelong, Helle (2004): Nødvendig natur. moMentum nr. 2, 2004. Jordbrugsakademikerne.
Ottosson, Johan og Patrik Grahn (1998): Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov.
Movium-sekretariatet, SLU, Boks 54, 230 53 Alnarp, Sverige.
Ottosson, Johan (2001): Naturens betydelse i en livskris: upplevelser af naturen – framför allt runt Orups sjukhus – i samband med rehabiliteringen efter en hjärnskada. Introspektivt.
Stockholm Svensk byggtjänst
Randrup, Thomas B. og Jasper Schipperijn, Berit Ipsen Hansen, Frank Søndergaard Jensen og Ulrika K. Stigsdotter (2008): Natur og sundhed – Sammenhæng mellem grønne områders udtryk og brug set i forhold til befolkningens sundhed. Park- og Landskabsserien nr.
40, Skov & Landskab
http://www.sl.life.ku.dk/Videntjeneste/ParkOgLandskab/Rapporter/40.aspx
Schmidtbauer, Pia, Patrick Grahn og Mats Lieberg (2005): Tänkvärda trädgårdar – när utemiljön bliver en del av vården. Formas.
Schmidtbauer, Pia (1999): Trädgård och park som rehabilitering. Gröna fakta 1/99, Tidningen Utemiljö nr. 1, 1999. Udgives af Movium-sekretariatet, SLU, Boks 54, 230 53 Alnarp, Sverige.
Stigsdotter, Ulrika (2000): Solbergaparken – en park för hälsa och välbefinnande. Gröna fakta 1/2000, Tidningen Utemiljö nr. 1, 2000. Udgives af Movium-sekretariatet, SLU, Boks 54, 230 53 Alnarp, Sverige.
Andet:
Konceptmodel Terapihaven Nacadia, http://www.sl.life.ku.dk/faciliteter/terapihaven.aspx Titti Olsson interview med Johan Ottosson,
http://www.movium.slu.se/nyheter/lasmer.cfm?178
Veileder Universell utforming av uteområder ved flerbolighus. Hageselskapet og Husbanken 2009.
http://www.husbanken.no/Venstremeny/bibliotek/Flerbolighus%20og%20uteomrader.asp x
A New Way to Improve Quality of Life for Seniors – videoer, se udsnit her:
http://www.accesstonature.org/index.asp
Brochure om Sansehaven i Fælledparken kan downloades på:
http://www.sansehaver.dk/brochurer/sansehav.pdf
22 5 Förslag till instrument för validering av kunnande
En möjlig väg för att följa upp och säkerställa personalens yrkeskunnande och därmed möta de förväntningar som ställs är att tillämpa validering som process. Validering betyder att erkänna en persons kunskap och kompetens genom att synliggöra, dokumentera och bedöma den. Valideringen indelas vanligen i olika faser, där kartläggningen av en persons kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet kommer först.
Bedömningen görs i relation till fastställda kriterier för kunnande inom branschen. 1
Kunskapsområden
Resultatet av kartläggningen kan sedan relateras till en utvecklingsplan.
Överenskommen kompetensnivå
Din kompetensnivå Önskad kompetensnivå Plan för hur och när nå fram till önskad kompetensnivå
Fördelen med denna modell är att:
• Den kunskap och kompetens som varje yrkesgrupp bör besitta synliggörs
• Den individuella utvecklingsplanen kan diskuteras med förman
• Det totala behovet av kompetensutveckling synliggörs och en planering möjliggörs
• Teamets samlade kompetens synliggörs, förstås och kan användas på ett ändamålsenligt sätt
• Enhetens samlade kompetens synliggörs, förstås och kan användas på ett ändamålsenligt sätt 2
1 Validering på Åland. 2009. Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/validering
2 Skoglund et al. 2007. Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences – Informal Learning in Social Fields. Leonardo da Vinci. Education and Culture
23 Kompetens definieras som en individs potentiella kapacitet att agera i förhållande till en speciell uppgift, situation i livet eller i arbetet. 3
• kunna utföra/göra (tillsammans med kolleger/kunder/patienter)
Yrkeskompetens innefattar det urval av kunskaper, färdigheter - och perspektiv på tillvaron som en kompetent arbetstagare besitter.
Yrkesskicklighet handlar om att
• veta om/känna till
• kunna lösa problem (förutse)
• kunna utvärdera själv (på olika sätt)
• kunna utveckla/finna nya sätt (vara innovativ/kreativ)
• kunna marknadsföra/sälja (sig själv)
• vara förberedd för framtida utveckling och förändring 4
Inom projektet ” Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken” beskrivs följande kompetensnivåer Kännedomsnivå Introduktionsnivå
KUNSKAP
Basnivå VETA OCH FÖRSTÅ
Fördjupningsnivå VETA HUR
Expertnivå FÖRMÅGA
Ha kännedom om, har hört talas om
Känna till/veta vad det handlar om och i begränsad utsträckning kunna tillämpa kunskapen. Ha tillräckligt kunskap för att veta vilken yrkesgrupp som vet mer
Att veta och förstå till den grad att teoretiska kunskaper kan tillämpas i praktiken. Att kunna reflektera över sitt handlande och kan
återberätta på ett begripligt sätt
Kunna föra ut kunskapen på ett sakligt sätt. Kan reflektera tillsammans med andra och kan ompröva sin kunskap och sitt handlande. Kan kritiskt granska ny kunskap/forskning. Kan värdera sin kunskap och sätta den i förhållande till andra personers kunskap
Att kunna initiera utveckling av ny kunskap genom konstruktiv reflektion. Att ha väl förankrad reflekterad kompetens. Att ha helhetsperspektiv det vill säga ha god överblick över
kunskapsområdet. Att kunna bidra till utveckling av metoder och i viss mån teorier, såväl som bidra till andras.
3Skoglund et al. 2007. Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences – Informal Learning in Social Fields. Leonardo da Vinci. Education and Culture
4 Salo, Petri. Yrkesskicklighet? Utvärdering av yrkesskicklighet? Arbete och arbetslivets organisationer.2008. Åbo Akademi i Vasa. psalo@abo.fi
24 Hur kan vi uppmärksamma lärandet och yrkeskunnandet och bedöma ifall en person är yrkeskunnig? Inom det finländska examenssystemet preciseras krav på yrkesskicklighet och mål och kriterier för bedömning inom specifika examina. Grunden för beskrivning av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet.5 6
Kravmärkt Yrkesroll – Center för kompetens- och yrkesutveckling i Sverige presenterar en valideringsmodell i syfte att öka kompetensen inom äldreomsorgen och därmed säkra en hög kvalitet i arbetet samt att höja statusen för yrket. Den bygger på tydliga yrkeskrav som förankras hos alla medarbetare. För varje enskild medarbetare valideras kunskaper, utvecklingsbehov identifieras och kompetensutveckling planeras och genomförs.7
För att kunna följa upp och bedöma yrkeskunnande/yrkesskicklighet bör kriterier för kunnandet definieras inom specifika kunskapsområden och definieras i förhållande till kompetensnivå.
Metoden som tillämpas kan till vissa delar jämföras med den metod som tillämpas inom det fristående examenssystemet i Finland.
Inom projektet Gröna rum – funktionsfrämjande miljöer i Norden för äldre och för personer med funktionsnedsättning har följande valideringsinstrument utarbetats och överenskomna kompetensnivåer fastställts. (Bilaga 1)
5 Specialyrkesexamen i äldreomsorg. Examensgrunder. 2002 Utbildningsstyrelsen
6 Grundexamen i trädgårdsskötsel.2001. Utbildningsstyrelsen
7 Kravmärkt Yrkesroll. http://www.kravmarktyrkesroll.se
25 6 Att lära tillsammans
Lärprocesser kan illustreras med steg där varje sekvens är betydelsefull. Varje steg är beroende av att var och en (samt tillsammans) i ett arbetssamfund reflekterar över förväntningar och förutsättningar för att gemensamt lära och utveckla verksamheten.
Då varje steg är klarlagt, erfarenheter beskrivna, förstådda och analyserade i termer av orsaker och konsekvenser, kritiskt värderande och konstruktivt reflekterade sammanfogas en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
1. Skapa gemensamt fokus. Vilka är organisationens utmaningar idag?
2. Få ett gemensamt perspektiv på de förutsättningar som påverkar aktiviteterna, både externa och interna
3. En gemensam uppfattning om idé och uppdrag.
4. Ett gemensamt perspektiv på idéer, mål, uppgifter, roller och hur relatera 5. En gemensam syn på arbetssätt
6. En gemensam syn på resultat.8
Som stöd i tankearbetet och diskussionerna kan Edvard De Bonos tänkande hattar utgöra ett hjälpmedel där olika tankar får en speciell symbol. 910
Olika pedagogiska metoder såsom studiecirkel och samarbetsinlärning stöder lärande i grupp
Studiecirkel som en metod för specificering och stärkande av yrkeskunnandet
• Studiecirkeln som pedagogisk metod utgår från människors behov och intressen, sätter deltagaren i centrum och tar till vara deras erfarenheter.
• I studiecirkeln skall alla deltagare vara aktiva.
• Gruppen kommer samman ett antal gånger och man förutsätter man samtliga deltagare har minst ett inlägg under varje session.
• Tröskeln för att delta skall vara låg - allas erfarenheter, tankar och inlägg välkomnas. Olika åsikter leder till diskussion och meningsutbyte. 11
8 Skoglund et al. 2007. Vägar för att förstå och stimulera lärande i praktiken. Assessment Method Set. Lifelong Competences – Informal Learning in Social Fields. Leonardo da Vinci. Education and Culture
9 Edward de Bono: Sex tänkande hattar. www.edu.fi/svenska/kanguru/tankande_hattar.pdf
10 SIT Scandinavia AB. 2004. Systematic Inventive Thinking. Edward de Bonos sex tänkande hattar http://www.md.kth.se/edu/mce/4F1901/SIT_other_tools-Sexhattar.pdf
11 Vårdalinstitutet . Studieplan för studiecirklar med temat svåra frågor i vårdens och omsorgens vardag www.vardalinstitutet.net
26 Samarbetsinlärning som en metod för specificering och stärkande av yrkeskunnandet
• Samarbetsinlärning är en form av grupparbete, där varje gruppmedlem bär ansvaret för de gemensamma målen. Var och en strävar till att arbeta såväl för sitt eget som för gruppens bästa, och strävar till goda inlärningsresultat.
• En förutsättning för ett smidigt samarbete är att varje gruppmedlem har tillägnat sig två principer: att hjälpa de andra såväl i inlärning som i arbete, och att delta aktivt i arbetet. Då alla förstått detta, kan man försäkra sig om att samarbete är möjligt och fruktbart.12
Lavonen, Meisalo & al beskriver fem principer för samarbetsinlärning 1. Gruppmedlemmarnas positiva beroende av varandra:
Gruppverksamheten skall på ett positivt sätt vara beroende av varje individ och av individernas prestationer. Uppgiften kan inte genomföras utan insats av varje gruppmedlem. Varje individ har sin egen uppgift som tillsammans med de andras uppgifter utgör gruppens gemensamma mål.
2. Mångsidig och öppen växelverkan gruppmedlemmarna emellan:
En obehindrad och öppen växelverkan mellan gruppens medlemmar är en förutsättning för ett fungerande samarbete. Varenda en måste känna sig behövd och godkänd. Man kan ge varje gruppmedlem en roll, så att det arbete som ingår i rollen för gruppen närmare det gemensamma målet.
3. Personligt ansvar:
Varje gruppmedlem bär ansvar också för de övrigas inlärning och för att gruppen når sina uppställda mål. Trots att man löst uppgiften, betyder detta ännu inte att grupparbetet är slutfört. Uppgiften har lyckats och är slutförd först då man är säker på att varje gruppmedlem har förstått och lärt sig det som var meningen. Detta innebär också att var och en personligen skall se till att han lärt sig samma saker som de övriga gruppmedlemmarna.
4. Att utvärdera gruppverksamheten och -inlärningen:
Ett mål för samarbetsinlärningen är också att utveckla individens metakognitiva färdigheter. Ju bättre individen förstår och styr sin egen inlärning, och upplever gruppen som ett stöd för sin utveckling, desto effektivare är gruppinlärningen, och desto högre kvalité har inlärningsresultaten.
5. Att känna igen och utveckla sina samarbetsförmågor:
Samarbetsinlärningen erbjuder individen en möjlighet att öva upp sina förmågor att växelverka med andra och fatta beslut. Han kan också lära sig färdigheter som är relaterade till olika roller, t.ex. ledarskap, problemlösning,
kommunikation och tolerans13
12Sahlberg P & Leppilampi A. 2005. Samarbetsinlärning. Runa Förlag
13Lavonen, Meisalo & al. " Vad betyder samarbetsinlärning? http//www.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/yto/yto/index.sv.htm
27 Uppföljning av lärprocesser individuellt och i grupp är betydelsefulla för att bekräfta kunnandet samt för att stärka det gemensamma lärandet.
Sahlberg P & Leppilampi presenterar en modell för uppföljning av samarbetsinlärning i form av en individuell självvärdering 14
Fem principer för samarbetsinlärning:
Självvärdering
1. Gruppmedlemmarnas positiva beroende av varandra
2. Mångsidig och öppen växelverkan gruppmedlemmarna emellan 3. Personligt ansvar
4. Att utvärdera gruppverksamheten och – inlärningen 5. Att känna igen och utveckla sina samarbetsförmågor
Personlig uppföljning: Namn:__________________________
Ofta Ibland Inte alls Jag kom med egna ideér
Jag bad andra om uppgifter och synpunkter Jag gjorde sammandrag av gemensamma åsikter Jag bad om hjälp vid behov
Jag hjälpte de övriga
Jag kontrollerade att alla förstod hur vi skulle göra Jag hjälpte gruppen att lära tillsammans
Jag tog hänsyn till alla gruppmedlemmar under arbetet Jag uppmuntrade andra
Jag kände mig lycklig i gruppen Kommentarer:
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
14Sahlberg P & Leppilampi A. 2005. Samarbetsinlärning. Runa Förlag
28 7 Utbildningar i Norden
Inom ramen för projektet presenteras nedan en samlad information om och kontaktuppgifter till aktörer som anordnar utbildning inom temat i Norden
Finland
Yrkesakademin i Österbotten www.yrkesakademin.fi
Utbildning: Gröna rum - funktionsfrämjande miljöer för äldre och för personer med funktionsnedsättning
Målgrupp: Personal inom äldre- och handikappomsorg samt personal som arbetar med natur, trädgård och park
Målsättning: Syftet och målsättningen med utbildningen är att inspirera och motivera personal till att utveckla färdigheter att använda gröna rum i det dagliga arbetet genom att ge kunskap och verktyg till att förverkliga möten i natur och trädgård.
Innehåll: Naturens betydelse för människans välbefinnande och trivsel
Hälsoresurser och funktionsförmåga hos äldre och hos personer med funktionsnedsättning
Redskap för att fånga in människans önskningar av mötet med gröna rum De gröna rummens utformning och innehåll
De gröna rummens användningsmöjligheter
Omfattning: Utbildningens omfattning är 3 studieveckor (120 t), varav 10 närstudiedagar.
29 Hämeen kesäyliopisto
kesayliopisto@hame.fi
Pohjois-Pohjanmaan kesäyliopisto www.pohjois-pohjanmaankesayliopisto.fi
Utbildning: Puutarhaterapeuttinen kuntoututtava hototyö Trädgårdsterapeutiskt rehabiliterande vårdarbete
Målgrupp: Personal inom social- och hälsovård, fostran och undervisning,
ungdomsarbete, frivilligverksamhet, inom natur och trädgård samt övriga som är intresserade av trädgårdsterapi
Målsättning: Målet är att ge färdigheter att förverkliga trädgårdsterapeutiskt
rehabiliterande vårdarbete i olika verksamhetsmiljöer och befrämja samarbete mellan olika yrkesgrupper och skapande av nätverk inom en
helhetsbetonande rehabiliteringsverksamhet Omfattning: Utbildningens omfattning är 15 studiepoäng
Keski-Pohjanmaan kulttuuriopisto www.kpedu.fi
Utbildning: Puutarhaterapeuttinen kuntouttava hoitotyö Trädgårdsterapeutiskt rehabiliterande vårdarbete
Målgrupp: Personal inom social- och hälsovård, fostran och undervisning,
ungdomsarbete, frivilligverksamhet, inom natur och trädgård samt övriga som är intresserade av trädgårdsterapi
Målsättning: Målet är att ge färdigheter att förverkliga trädgårdsterapeutiskt
rehabiliterande vårdarbete i olika verksamhetsmiljöer och befrämja samarbete och skapande av nätverk inom en helhetsbetonande
rehabiliteringsverksamhet Innehåll: Introduktion
Grundstudier trädgårdsområdet Grundstudier i trädgårdsterapi
Omfattning: Utbildningen förverkligas under två terminer inkluderande ca 14 närstudiedagar.
30 Etelä-Karjala-instituutti
www.kesyli.net
Utbildning: Puutarhaterapiassa kasvi hoitaa ihmistä Inom trädgårdsterapin vårdar växterna människan
Målgrupp: Personal inom social- och hälsovård, handikappomsorg, barnomsorg, äldreomsorg, rehabilitering av personer med mental ohälsa samt inom fostran och undervisning
Målsättning: Målet är att bekanta sig med trädgårdsterapins möjligheter Omfattning: Utbildningen förverkligas under 2 närstudiedagar
31
Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp www.ltj.slu.se
Utbildning: Natur- och trädgårdsterapi
http://www.ltj.slu.se/alnarpsrehabtradgard/alnarpsmetod.html
Målgrupp: Utbildningen riktar sig till verksamheter som har för avsikt att starta en rehabilitering, trädgårdsmiljö eller vill förkovra sig i trädgårdsterapeutiska metoder. Önskvärt är att alla i teamet deltar i undervisningen.
Målsättning: Syftet är att förmedla erfarenheter och den teoretiska referensram som ligger till grund för Alnarps trädgårdsterapimetod.
Omfattning: Utbildningen genomförs under 2+1 dag
Utbildning: Natur- och trädgårdsterapi - Inspirationsdag i Alnarps Rehabiliteringsträdgård
Målgrupp: Utbildningen riktar sig till arbetsgivare, personal, privatpersoner och övriga intresserade
Målsättning: Syftet med denna dag är att sprida kunskap om naturens läkande förmåga samt de friskfaktorer som kontakten med det gröna i vardagen kan utgöra.
Omfattning: Utbildningen genomförs under 1 dag
Utbildning: Natur, hälsa och trädgårdsprogrammet - Magisterexamen med inriktning mot landskapsarkitekturens miljöpsykologi
Målgrupp: Utbildningen vänder sig till personer som redan har en högskoleutbildning och vill få en spetskompetens i miljöpsykologi. Med denna kunskap skall man kunna utvärdera och utveckla fysiska miljöer anpassade till
människors behov och önskningar Omfattning: 2 år, 60 hp
32 Kurserna i programmet kan även läsas fristående och omfattar:
• Landskapsarkitekturens miljöpsykologi,- Hälsofrämjande livsmiljöer, 15 hp.
• Landskapsarkitekturens miljöpsykologi,- Hälsofrämjande miljöer i vård, skola och omsorg 15 hp.
• Landskapsarkitekturens miljöpsykologi – Teori och metod, 15 hp
• Examensarbete, 15 hp
Övriga fristående kurser inom ämnesområdet som ges på Alnarp:
Trädgårdsterapi, introduktionskurs, 15 hp Trädgårdsterapi, fortsättningskurs, 15 hp Hälsoträdgårdar, introduktionskurs, 15 hp Hälsoträdgårdar, innehåll och utformning, 15 hp People and Environment, 15 hp
Mer information går att söka på: http://utbildning.slu.se/vara_utbildningar/kurser
Högskolan i Gävle www.hig.se
Utbildning: Trädgårdsmästarkunskap
Målgrupp: Utbildningen vänder sig till de som vill ”arbeta med att skapa trädgårdsmiljöer som främjar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet.” Kursen ges i samarbete med Wij trädgårdar i Ockelbo och är till större delen förlagd dit. Distansutbildning
Mitthögskolan, Östersund www.miun.se
Utbildning: Hälsa, miljöpsykologi och rehabilitering
Kursen bedrivs i samarbete mellan Mittuniversitetet och Högskolan i Nord-Tröndelag, Norge. Ges på distans
http://www.miun.se/Mittuniversitetet/Utbildning/Utbildningsutbud/ATLAS/
Visa-kurs/?KatalogKursId=8624 Omfattning: 15 hp
33 Umeå Universitet, Idrottsmedicinska enheten
www.umu.se
Utbildning: Trädgård och hälsa
Målsättning: Att ge kunskap om hur grön utemiljö och praktiskt trädgårdsarbete kan användas i rehabilitering
Omfattning: 5 p
Göteborgs Universitet www.gu.se
Utbildning: Hälsa: Natur, kultur, livsrytm Omfattning: 15 hp
Grans naturbruksgymnasium & Framnäs folkhögskola www.grans.naturbruksgymn.se
www.framnas.nu
Utbildning: Gröna rum - funktionsfrämjande miljöer för äldre och för personer med funktionsnedsättning
Målgrupp: Personal inom äldre- och handikappomsorg, personal inom särskolan samt personal som arbetar med natur, trädgård och park.
Målsättning: Syftet och målsättningen med utbildningen är att inspirera och motivera personal till att utveckla färdigheter att använda gröna rum i det dagliga arbetet genom att ge kunskap och verktyg till att förverkliga möten i natur och trädgård.
Omfattning: 12 kursdagar sammanlagt, varav hälften lärarledd undervisning samt 6 dagar utvecklingsarbete i den egna verksamheten.
Inläsning av litteratur sker utanför de 12 kursdagarna.
34 Hälsohögskolan i Jönköping http://www.hhj.hj.se
Utbildning: Trädgårdsterapi inom rehabilitering, vård och omsorg
Målgrupp: Förkunskaper: Grundläggande behörighet
Innehåll: Trädgårdsterapi med äldre och funktionshindrade samt personer med stressrelaterad ohälsa.
Omfattning: 7,5 hp
Yrkeshögskola (gamla KY-utbildningar Kvalificerad Yrkesutbildning) Utbildningar med rubriker som Naturhälsopedagog, Trädgårdsmästare med inriktning mot livsmiljö, hälsa och ledarskap, Naturen som resurs för hälsofrämjande och rehabilitering ges eller planeras på flera orter.
Här är några exempel:
Umeå (Forslundagymnasiet) - http://www.umea.se/forslunda Öknaskolan, 2 mil norr om Nyköping - http://www.oknaskolan.se Vansbro kommun - http://www.vansbro.se/invanare/utbildning- forskolor/vuxenutbildning
Haga Hälsoträdgård www.haga.se
Utbildning: Erbjuder kurser, inspirationsdagar och workshops där man berättar om hur man arbetar med trädgårdsterapeutisk verksamhet.
Projekt: Hälsa över gröna gränser
Utbildning: Cirkel i Mora: Gröna välfärdstjänster www.hogg.se Manimalis www.minimalis.se
Utbildning: IAHAIO-konferens Människa och Djur: För livet
Målgrupp: Forskare, Studenter och Allmänpraktiker med engagemang eller intresse av relationen mellan människa och djur.
Målsättning: För att bevara intresset och kunskapen kring den positiva inverkan som husdjur har på människans hälsa och samhället.
Datum: 1-4 juli, 2010
Plats: Folkets Hus, Stockholm, Sverige
http://www.iahaio2010.se/view/svenska/when-and-where
35
Danmark
Københavns Universitet, LIFE, Skov & Landskab http://www.life.ku.dk
Utbildning: Health Design - Terapihaver & Haveterapi
http://www.sl.kvl.dk/Efteruddannelse/Parkdiplom/Modulerne/Health%20Design.aspx Målgrupp: Modulet henvender sig til en bred gruppe af fagkompetencer: ’de grønne’
(landskabsarkitekter, skov- og landskabsingeniører, jordbrugsteknologer, naturvejledere etc.) og de ’hvide’ (læger, ergoterapeuter, sygeplejersker, fysioterapeuter, psykologer, psykoterapeuter etc.
Målsättning: Kursets hovedmålsætning er at give teoretisk og praktisk viden om design af terapihaver og haveterapi programmer samt interaktionen mellem terapihavers udformning, dets tilhørende haveterapiprogram og det forventede rehabiliterings-forløb. Deltagerne kan efter dette kursus
redegøre for de krav og behov som forskellige patientgrupper har i forhold til terapihavens udformning og have-terapiprogram.
Innehåll: Kurset bygger på en række forelæsninger, ekskursioner, og et
projektarbejde som udføres i grupper med deltagere fra både den hvide og den grønne verden. Projektarbejdet indeholder design af terapihave, haveterapi-program samt teoretisk redegørelse herfor
Omfattning: Undervisningen omfatter Blok 1-3 fordelt over 3 måneder med afsluttende eksamen. Hver blok består af to dage.
Plats: Københavns Universitet, LIFE, Skov & Landskab, Rolighedsvej 23, 1958 Frederiksberg
Kursusansvarlige:
Lektor Ulrika K. Stigsdotter, uks@life.ku.dk og ph.d.-studende Sus Sola Corazon, suoe@life.ku.dk
36
Norge
Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse http://www.aldringoghelse.no
Utbildning: Sansehager för personer med demens
Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse har i en rekke år
arrangert en to-dagers konferans om temaet Sansehager for personer med demens.
Konferansene ble startet i forbindelse med et femårig prosjekt der åtte hager fordelt over hele landet, ble fulgt opp og evaluert.
I år har Kompetansesenteret dessverre ingen kurs innenfor feltet, men det planlegges nytt kurs i 2011.
Vi forventer at temaet vil bli ytterligere aktuelt i forbindelse med ny tilskuddsordning for bygging av institusjoner. ved søknad om midler blir det fra Den norske stats husbank, lagt vekt på tilrettelegte uteareal ved bygging av sykehjem og omsorgsboligbokollektiv. Det legges forøvrig vekt på at når et bygges botilbud for eldre skal disse legges tilrette for personer med demens.
Kontaktperson:
Arnfinn Eek, Spesialist i klinisk psykologi, Daglig leder, Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse, arnfinn.eek@aldringoghelse.no
37 8 Goda exempel
Inom ramen för projektet har kunskap och erfarenhet tagits tillvara på olika sätt. Under projektmöten och besök vid olika enheter i Sverige, Norge, Danmark och Finland har insikter bekräftats och nya upptäckter gjorts bland projektdeltagarna.
På projektets hemsida finns goda exempel presenterade från olika kontext från de olika länderna samt även beskrivna i protokoll från olika projektmöten och under rubriken fotogalleri. www.yrkesakademin.fi/gronarum
De goda exemplena har beskrivits i enlighet med följande struktur:
• Presentation av organisationen och dess verksamhet
• Målgrupp
• Den gröna miljön utomhus/inomhus
• Hur den gröna miljön kommit till och hur den utvecklas
• För- och nackdelar
• Visioner inför framtiden
• Exempel på funktionsfrämjande aktiviteter
Søndersøhave,plejehjem i Gentofte kommune, Danmark
Projektdeltagarna har informerat genom att skriva artiklar och även en bok har tillkommit med inspiration av projektet. Ulrike Björkqvist från Finland har skrivit en bok vars titel är ”Naturnära omsorg – en handbok”
