För barnets bästa?

För barnets bästa?

Utredning om

Tvångsåtgärder mot barn SOU 2017:111

Tvångsåtgärder mot barn

• 302 barn vårdades med tvång under 2016

• Vart femte – 57 stycken – vårdades på annan avdelning än barn- och ungdomspsykiatrisk

• 31 flickor och 13 pojkar medicinerades med tvång, fastspänning eller fasthållande

• 30 flickor och 10 pojkar blev fastspända, totalt 228 gånger

• 21 flickor och sju pojkar avskildes från övriga barn på avdelningen, vid 153 tillfällen

Socialstyrelsens patientregister

Utredningens direktiv

• göra en översyn av bestämmelserna om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT,

• se över vilka förutsättningar som ska gälla för barn som vårdas enligt LPT,

• utreda de eventuella åtgärder som behöver vidtas på nationell nivå om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT ska kunna minska eller avskaffas på ett rättsäkert sätt,

• analysera de eventuella åtgärder som behöver vidtas hos landsting och regioner om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT ska kunna minska eller avskaffas på ett rättsäkert sätt,

• analysera orsaker till att tvångsåtgärder tillämpas i högre utsträckning vid vård av flickor än av pojkar,

• Utredaren ska föreslå nödvändiga författningsändringar.

Kan tvångsåtgärder mot barn avskaffas eller minska?

Barnperspektiv

Kontroll

Kvalitet

Kunskap Kompetens

Barnperspektiv – brister och förslag

• Barn finns i psykiatrin, men inte i lagen

• Barnkonventionen har fått begränsat genomslag i den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården

• Svårt att hitta analyser av barnets/barnens bästa

• Barn saknar information

• Möjligheten att komma till tals är begränsad

• Barn och unga uttrycker att det finns undantagssituationer när en tvångsåtgärd kan vara för barnets bästa, men…

• …de beskriver också hur tvångsåtgärder uppfattas som hot, straff och utförs slentrianmässigt

• Begränsad kontroll, insyn och översyn

Barnperspektiv

Barnperspektiv – brister och förslag

• En ny bestämmelse i LPT om att vid alla beslut och åtgärder som rör ett barn ska barnets bästa beaktas

• Barn ska inte få vårdas med vuxna om det inte bedöms vara i enlighet med barnets bästa

• Barn ska inte vårdas på sjukvårdsinrättning för rättspsykiatrisk vård om de inte är dömda till detta

• En ny bestämmelse föreslås i LPT som stärker barns rätt att få information och uttrycka åsikter

• Tvångsåtgärder ska kunna överklagas till domstol

• Barnombudsmannen bör ges möjlighet att driva enskilda fall

Barnperspektiv

Åtstramning i möjligheten att använda tvångsåtgärder

• Fastspänning i bälte får endast ske om det är uppenbart att alla andra åtgärder är otillräckliga och om det är förenligt med barnets bästa

• Fastspänning får pågå max en timme och endast om synnerliga skäl föreligger förlängas efter detta

• Fastspänning får endast ske om det finns risk för att det enskilda barnet lider allvarlig skada

• Fasthållning regleras i lag vilket tydliggör att detta är en tvångsåtgärd

• Avskiljning får endast ske om det är uppenbart att alla andra åtgärder är otillräckliga och om det är förenligt med barnets bästa, max två timmar och förlängning får ske endast om synnerliga skäl föreligger

• Vård i enskildhet införs i lagen, får användas om det är om det är nödvändigt för vård eller rehabilitering

• Beslut om inskränkning i elektronisk kommunikation begränsas till en vecka och måste omprövas varje dygn

Barnperspektiv

Förstärkt kvalitet – brister och förslag

• Få systematiska initiativ för att minska användningen av tvångsåtgärder

• Barn får inte alltid möjlighet till utevistelse, och saknar meningsfulla aktiviteter på avdelningen

• Förslag om att tydliggöra att det kvalitetssäkringsarbete som

i dag regleras i HSL i heldygnsvård även ska omfatta åtgärder som syftar till att minska användningen av tvångsåtgärder

• En ny paragraf i LPT som regleras barns rätt till utomhusvistelse en timme varje dag

• Reglering av rätten till meningsfull sysselsättning för barn i heldygnsvård

• Uppdra åt Socialstyrelsen att reglera krav på den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvårdens lokaler

Kvalitet

Kunskap – brister och förslag

• Systematisk kunskap om innehållet i den barn- och

ungdomspsykiatriska tvångsvården saknas ur ett nationellt

perspektiv och detta gäller inte minst uppgifter om vårdens innehåll

• Medicinska riktlinjer saknas i verksamheterna

• Stora skillnader mellan enheter när det gäller vårdutbudet

• Barnen beskriver att utbudet av behandlingsinsatser är ensidigt, vilket bekräftas av de fåtaliga sammanställningar som gjorts av myndigheter och av de kartläggningar som gjort av SKL

• Stora svårigheter med rekrytering och kompetensutveckling

Kunskap

Kunskap – brister och förslag

• Förslag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum på

Socialstyrelsen för att sammanställa bästa tillgängliga kunskap systematiskt tillsammans med professionsföreningar och forskare

• Uppdra åt Socialstyrelsen att genomföra en översyn av

bestämmelserna om medicinskt ledningsansvar i den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården för barn

• Tydliggöra kopplingen mellan kontroll och kunskapsåterföring genom en kontrollkommission

Kunskap

Kompetens – brister och förslag

• Problem att rekrytera lämplig kompetens minskar

kvaliteten på det vårdinnehåll som erbjuds patienterna och vårdens professioner upplever alltför ofta att man erbjuder ”förvaring” med risk för långa vårdtider

• Särskilt stora svårigheter med vissa patientgrupper med komplex eller sällan förekommande problematik

• Brister i kunskap om barnkonventionen och avsaknad av barnkonsekvensanalyser

Kompetens

Kompetens – brister och förslag

• Behov av högspecialiserad vårdenhet

• Behov av myndighetsgemensamt arbete för ökad kunskap och kontroll

• Uppdra åt Socialstyrelsen att utreda om det finns skäl att särskilt reglera krav på kompetens hos verksamhetschefer och överläkare

• Uppdra åt Socialstyrelsen att tillsammans med lämpligt lärosäte ta fram vidareutbildning för verksamhetschefer och överläkare i barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård

Kompetens

Kontroll – brister och förslag

• Avsaknad av systematisk kunskap om kliniker, behandlingsinnehåll, bemanning mm.

• Få tillsynsinsatser, sällan

• Bristfällig uppföljning av underrättelser, klagomål och lex Maria

• Låg grad av insyn i verksamheterna

• Barn får inte komma till tals i tillsynen

• Ensidig tillsyn – ledningssystem men inte livsvillkor, behandlingsinnehåll eller tvångsåtgärder

Kontroll

Kontroll – brister och förslag

• Förslag att inrätta en nationell kontrollkommission, nämnden för utveckling och kontroll av psykiatrisk tvångsvård

• Regelbunden tillsyn på samtliga kliniker, en gång per månad

• Tillsynen görs av jurist, läkare, psykolog, specialiserad sjuksköterska samt en person med egen erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård

• Fokus på tvångsåtgärder men också välfärd i övrigt – lokaler, bemanning, ordningsregler mm.

• Kontrollkommissionen tar emot underrättelser om barn som utsatts för mer än tre tvångsåtgärdstillfällen under en vårdepisod (ny bestämmelse)

• Kontrollkommissionen rapporterar sina iakttagelser till IVO, som är värdmyndighet, löpande samt sammanfattar en gång per år

Kontroll

Förslag till finansiering

• 100 miljoner kronor tillförs landstingen enligt

fördelningsnyckel för att finansiera kompetensutveckling, ändamålsenliga lokaler, meningsfull sysselsättning och

utevistelse mm.

• 10 miljoner kronor tillförs domstolsväsendet för ökad ärendemängd

• 10 miljoner tillförs IVO för upprättandet av nämnden för utveckling och kontroll av psykiatrisk tvångsvård

Barnperspektiv

Kontroll

Kvalitet

Kunskap Kompetens

Sammanfattning

• Förstärkt barnperspektiv

• Skärpning av lagen beträffande tvångsåtgärder

• Ökade krav på inrapportering och insyn

• Bättre förutsättningar för systematisk kvalitetsarbete

• Bättre tillgång till kunskap och kompetensutveckling

• Kontroll för att nära följa utvecklingen på området och bidra till ökat lärande

Barnperspektiv

Kontroll

Kvalitet

Kunskap Kompetens