Fritidshemsverksamheten i Karlshamns kommun

Karlshamns Kommun • Utbildningsförvaltningen Rådhuset • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-810 00 · Fax 0454-813 20

utb@karlshamn.se · karlshamn.se

Fritidshemsverksamheten i Karlshamns kommun

Bollplanket är målat av barnen på Sternöskolan.

2

Bakgrund

I Skolverkets allmänna råd för ”Kvalitet i fritidshem” (2007) fastslås att fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

I detta dokument beskrivs hur vi inom fritidsverksamheten i Karlshamn ser på vårt uppdrag, vilka mål den pedagogiska verksamheten strävar mot samt hur vi arbetar för att uppnå en god kvalitet i verksamheten.

Fritidshemsverksamheten i Karlshamn – kvalitet i fokus

I Karlshamns kommun bedrivs ”fritidshem” dels som en integrerad del i skolan, kallad

”fritids”, dels som ”eftis” organiserad inom fritidsgårdsverksamheten.

Fritidshemmet ska ständigt sträva mot att stimulera elevernas utveckling och lärande.

Eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid och tid för rekreation. Fritidshemmet erbjuder lärmiljöer och undervisning som utgår från en helhetssyn på eleven och elevens förutsättningar och behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Fritidshemmen i Karlshamns strävar mot

 Trygg, stimulerande och lustfylld verksamhet.

 Variationsrik och utvecklande verksamhet.

 Planerad och förberedd verksamhet.

 Samverkan med kultur- och föreningsliv i närmiljön.

 Elevinflytande.

 Eleverna medvetandegörs om den demokratiska processen.

 God föräldrasamverkan

Vi ska genom att erbjuda olika aktiviteter stimulera elevernas intressen, nyfikenhet och lust att lära. Aktiviteterna anpassas efter ålder, mognad, kön (genus), intressen och erfarenhet.

 Lek

 Skapande

 Rörelse och hälsa

 Rekreation

 Närmiljö

3

Leken

Leken ska ha stort utrymme i vår verksamhet eftersom leken är ett naturligt sätt för elever att lära sig saker. Det ska vara en god balans mellan elevernas egna fria val och de aktiviteter som styrs av pedagogerna. Det är viktigt att vi finns med i den fria/spontana leken för att upptäcka ”bredvidlek” och uppmärksamma elever som behöver hjälp att komma in i leken. Vi strävar efter att alltid låta leken fortlöpa i den mån det går utan avbrott.

Lekens kvalitet och innehåll är avgörande, för det är i leken eleven lägger grunden till sin identitet och får prova olika sociala roller. Vår målsättning är att få ”lekskickliga barn”. Lekskicklig är den elev som är bra på turtagning, ömsesidighet, samförstånd och att läsa av andra samt att lyssna.

Leken är ett bra forum för träning i demokratiskt tänkande. I leken tränas fantasi, kreativitet och barnen skapar regler som kan följas eller brytas. Eleven lär sig också att respektera olikheter och olika åsikter där det kan bli nödvändigt att kompromissa.

Förslag på hur vi kan arbeta med leken

 Ha månadsmöte där eleverna kan ge förslag på lekar och aktiviteter.

Prata på månadsmötena om vad som kännetecknar en god kamrat, vilka egenskaper barnen vill att en god kamrat ska ha etc.

 Ha förslagslådor där eleverna kan lägga förslag på olika lekar och aktiviteter de vill göra.

 Gör leklådor som innehåller olika teman t ex frisörlådor, sjukvårdslådor, cafélådor mm.

 Låt eleverna planera och hålla i lekar på fritidsgympan.

 Låt eleverna hitta på veckans utelek.

 Gör en scen där eleverna kan få leka olika rollspelslekar.

 Skapa en teatergarderob.

 Ha planerade aktiviteter flera gånger per vecka där eleverna kan välja om de vill vara med.

 Uppmuntra eleverna att prova på nya aktiviteter. Gör lekpärmar som eleverna kan använda, t.ex. utelekar, innelekar, lekar till fritids gympa.

 Gör ett sociogram, t ex 2 ggr per termin. Fråga varje elev vilka han/hon leker med just nu. Om någon ligger lågt i sociogrammet måste vi vara uppmärksamma.

Skapande

I den skapande verksamheten skall vi ta tillvara på elevernas naturliga nyfikenhet, kreativitet, fantasi och upptäckarglädje. Elevernas fria skapandelust skall stimuleras genom att de har tillgång till utmanande material och att vi erbjuder miljöer som inspirerar till fritt skapande. Eleverna får möjlighet att uttrycka sina känslor och tankar samt stärka sin självkänsla. I den skapande verksamheten ingår teater och drama, musik och text, dans och rörelse, bild och form samt digital gestaltning.

4

Förslag på hur vi kan arbeta med skapande

 När eleverna har teater/drama kan det vara roligt med en ”scen”, utklädningslåda/teatergarderob. Gör en teaterpärm som innehåller förslag på olika pjäser eller inledningar som ger eleverna inspiration att själva bygga vidare på.

 Danslekar i olika former. Inspirera eleverna till att skapa egna danser till musik. Bjud in föreningar som representerar både traditionell och modern dans.

 Göra egna instrument, konserter, sång, klapp och musiklekar.

 I arbetet med bild är det viktigt att vi använder olika material och tekniker.

 I en ”syhörna” kan eleverna arbeta med att sy, sticka, virka och väva.

 I aktiviteten ”småslöjd” kan pedagogerna erbjuda eleverna att arbeta med trä och hantera enklare verktyg.

 Med hjälp av datorer kan eleverna skapa film, tidning och redigera foto.

 Återanvända material, använda miljö- och naturmaterial – hållbar utveckling som grundpelare

Rörelse och hälsa

Eleverna ska erbjudas en miljö som inspirerar till fysisk aktivitet där undervisningen stimulerar deras motoriska utveckling och kroppsuppfattning. Eleverna ska förstå att det finns ett samband mellan bra matvanor och rörelse och god hälsa.

I hälsoarbetet är det viktigt att vi skapar möjligheter till ett socialt samspel i grupp. I denna grupp får eleverna möjlighet att stärka sin egen identitet och få upplevelser av gott kamratskap.

Förslag på hur vi kan arbeta med rörelse och hälsa

 Använd naturen som hinderbana, bygg tillsammans med eleverna.

 Låt gymnastiksalens material inspirera eleverna till lek och rörelse.

 Bygga koja både ute och inne.

 Introducera olika ute-, och innelekar.

 Låt eleverna hitta på och hålla i veckans utelek.

 Presentera olika lagidrotter både ute och inomhus.

 Rita upp hagar, king-planer och vägar på skolgården.

 Utbud av lekmaterial som cyklar, bollar, hopprep, twistband, rock ringar bandy mm.

 Frukostvecka för att introducera goda frukostvanor.

 Mellanmålet ska vara varierande, hälsosamt och serveras under trivsamma former.

 Arbeta tematiskt kring kost och hälsa.

5

Rekreation

Eleverna ska ha möjlighet till miljöombyte där det erbjuds avkoppling och återhämtning i en lugn miljö. Rekreation kan se olika ut för varje elev, det kan innebära allt från vila och lek till idrott.

Förslag på hur vi kan arbeta med rekreation

 Erbjuda eleverna ett rum eller vrå där lugnet skall råda, hela eller delar av dagen.

 Ge eleverna tillfälle till fri lek.

 Skogsvistelse i form av promenad och lek. Ta med mellanmålet.

 Läshörna med boklådor från biblioteket.

 Musikhörna där eleverna kan lyssna på sagor och musik. Hörlurar till den som vill.

 Spa och relax som aktivitet eller tema/leklåda.

 Läs avslappnings- och massagesagor.

 Ta hjälp av instruktör/kollega som utövar t.ex. yoga mm.

 Bygghörna med hyllor där eleverna kan spara t.ex. sitt legobygge.

 Pyssel- och ritbord där eleverna kan skapa i lugn och ro.

Närmiljön

Det är viktigt att eleverna får möjlighet att lära känna sin närmiljö och dess olika möjligheter. Vi ska uppmuntra och hjälpa eleverna att utveckla och hitta nya fritidsintressen genom att samverka med kultur och föreningsliv.

Förslag på hur vi kan arbeta med närmiljön

 Besök bibliotek och använd deras boklådor.

 Ire

 Kofsa friluftsbas

 Kreativum

 Bad

 Ishall

 Lokstallarna med teatergarderoben

 Arbetsplatser

 Soptippen

 Museum

 Brandkår/polis är spännande besöksmål

 Bjud in representanter från olika föreningar

 Övriga fritidsanläggningar i kommunen

6

Jämlikhet och jämställdhet

Det är viktigt att vi ständigt reflekterar över vårt förhållningssätt till etnisk/kulturell bakgrund, kön och funktionshinder och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämlikhets-, och jämställdhetsarbetet.

Vårt sätt att bemöta våra elever påverkar hur de uppfattar sig själva och sina förmågor.

Hur vi bemöter t ex flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt.

Förslag på hur vi kan arbeta med jämlikhet och jämställdhet

 Studera våra respektive värderingar genom att vi studerar varandra i arbetet

 Uppmuntra till sysselsättningar som breddar barnets/elevens perspektiv

 Filma vårt arbete och analysera det tillsammans

 Utforma inne-, och utemiljön på så sätt att den passar och inspirerar båda könen

 Se till att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten

 Försök att medvetet bryta invanda könsrollsmönster, genom att någon gång ibland ha t ex bollsport endast för flickor eller syhörna för bara pojkar

 Ge utrymme för barn att pröva och utveckla förmågor och intressen oberoende av bakgrund och könstillhörighet, genom att erbjuda ett varierat material och utbud av aktiviteter.

 Erbjud material som ger ökade möjligheter för både flickor och pojkar.

Kvalitetsarbete

Fritidshemsverksamheten utgör en verksamhetsgren i det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom utbildningsförvaltningen. Som grund för kvalitetsarbetet ligger bl a grundskolans läroplan (Lgr 11) samt de styrdokument som Skolverket har tagit fram som hjälp i arbetet med att utveckla kvaliteten i en verksamhet. Dessa är:

Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem (Skolverket) Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (Skolverket) Fritidshemmet - lärande i samspel med skolan (Skolverket)

7 (flera referenser finns digialt: http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/2.626)

Vid sidan av Skolverkets referenser har Lärarförbundet gett ut publikation ”När intresse bli kunskap”.

Schematiskt kan kvalitetsarbetet beskrivas på följande sätt:

http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/kvalitetsarbete/ipraktiken

Uppföljning och analys av verksamheten sker planmässigt och kontinuerligt enligt kommunens riktlinjer om systematiskt kvalitetsarbete.

Slutord

I Skolinspektionens övergripande slutsatser och rekommendationer i kvalitets- granskningen Kvalitet i fritidshem (2010) betonades behovet av att fritidshemmen behöver utforma verksamheten på ett sätt som i högre grad stimulerar barnens lärande och hela utveckling. Detta dokument syftar till att lägga grunden för en sådan verksamhet.

"Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi."

Astrid Lindgren