Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning
Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan 15 oktober 2007
Antagen av Universitetsstyrelsen 2007-12-12
Ändrad 2011-02 pga omorganisationer m.m. på Universitetsförvaltningen
1. INTRODUKTION ... 3
2. FÖRDELAR MED STIFTELSEFORMEN ... 3
2.1 BESTÄMT ÄNDAMÅL OCH SEPARAT REDOVISNING ... 3
2.2 STIFTELSELAGEN – TVINGANDE OCH DISPOSITIVA REGLER ... 3
2.3 SKATTEFRIHET ... 3
2.4 TILLSYN ... 4
3. HUR GÅR MAN TILL VÄGA OM MAN VILL DONERA MEDEL TILL VISST ÄNDAMÅL .. 4
3.1 FORMKRAV ... 4
3.2 STIFTELSEFÖRORDNANDETS INNEHÅLL ... 4
3.2.1 Stiftelsens ändamål ... 5
3.2.2 Av stiftaren tillskjuten egendom ... 5
3.2.3 Varaktigt bestående och självständig förmögenhet ... 5
3.3 FÖRMÖGENHETEN AVSKILJS TILL STIFTELSEN ... 6
4. KTH:S FÖRVALTNING ... 6
5. KONTAKTPERSONER ... 6
1. Introduktion
Avsikten med detta dokument är att i korta drag beskriva stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan KTH och hur man går till väga om man vill donera medel till ett visst ändamål genom att skapa en stiftelse.
KTH förvaltar för närvarande drygt 110 stiftelser. Stiftelserna har tillkommit genom stiftelseförordnanden i form av testamente eller gåvobrev. Stiftelserna som förvaltas av KTH har som regel anknuten förvaltning till KTH. Detta innebär att stiftelserna företräds av KTH (se vidare nedan under punkt 4).
2. Fördelar med stiftelseformen
2.1 Bestämt ändamål och separat redovisning
Stiftelseformen passar bra om stiftarens avsikt är att långsiktigt gynna ett bestämt ändamål.
Genom att använda sig av stiftelseformen kan stiftaren vara säker på att medlen går till avsett ändamål. För att KTH ska kunna ändra ändamålet för en stiftelse krävs
Kammarkollegiets godkännande och Kammarkollegiet är restriktiva när det gäller att lämna sådant godkännande.
2.2 Stiftelselagen – tvingande och dispositiva regler
Det finns en stiftelselag som omfattar de flesta stiftelser. Förutom civilrättsliga regler innehåller stiftelselagen regler om tillsyn och registrering av stiftelser. Stiftelselagen innehåller både tvingande regler (gäller oavsett vad stiftaren föreskriver) och dispositiva regler (gäller om stiftaren inte föreskriver något annat). Huvudregeln är att föreskrifterna i stiftelseförordnandet ska följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter om de inte strider mot någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen. De dispositiva reglerna träder in om stiftaren inte har föreskrivit något annat. Ett stiftelseförordnande kan göras mycket kort eftersom stiftelselagen reglerar de flesta viktiga frågorna. Nedan under punkt 3 redogörs för vad ett stiftelseförordnande måste innehålla.
2.3 Skattefrihet
Stiftelser som förvaltas av KTH är normalt begränsat skattskyldiga eftersom de har till huvudsakligt ändamål att stödja utbildning och forskning och eftersom de flesta stiftelserna är s.k. avkastningsstiftelser, dvs. de bedriver inte verksamhet. Genom att dela ut minst 80 procent av den årliga avkastningen uppfylls fullföljdskravet och skattefrihet uppnås. Högst 20 procent av den årliga avkastningen kan således läggas till kapitalet. För att undvika skattskyldighet är det därför lämpligt att i stiftelseförordnandet inte föreskriva att mer än 20 procent av den årliga avkastningen ska läggas till kapitalet.
2.4
2.5 Tillsyn
Alla stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten ska
kontrollera att stiftelseförordnandet och bestämmelserna i stiftelselagen efterlevs, ingripa om stiftelseförordnandet och stiftelselagen inte efterlevs, ingripa vid missvård av
förvaltningsuppdraget samt ge stiftelserna råd och upplysningar.
För KTH:s vidkommande är det Länsstyrelsen i Stockholms län som är tillsynsmyndighet.
Länsstyrelsen i Stockholms län är även registreringsmyndighet för de stiftelser som har sin förvaltning anknuten till KTH. Vidare ska Länsstyrelsen i Stockholms län utse och
entlediga revisorer för stiftelser som förvaltas av en statlig myndighet och som vid
utgången av föregående räkenskapsår hade en förmögenhet som översteg ett hundra gånger prisbasbeloppet.
3. Hur går man till väga om man vill donera medel till visst ändamål
Det är möjligt att donera medel till KTH genom ett stiftelseförordnande i form av ett testamente eller ett gåvobrev. Det är viktigt att ha i åtanke att för att KTH ska kunna åta sig att förvalta en stiftelse krävs att ändamålet har ett nära samband med KTH:s verksamhet.
3.1 Formkrav
Ett stiftelseförordnande ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren. Om stiftelsen bildas genom ett testamente måste stiftelseförordnandet uppfylla de formkrav som ställs på ett testamente för att vara giltigt. När stiftaren är en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag, räcker det med ett justerat protokoll från det högsta beslutande organet. Om fast egendom ska överlämnas till en stiftelse måste de formkrav som gäller för överlåtelse av fast egendom vara uppfyllda.
3.2 Stiftelseförordnandets innehåll
Ett stiftelseförordnande ska innehålla en förklaring från stiftarens sida att denne för ett bestämt ändamål (se punkt 3.2.1) vill skapa en varaktigt bestående och självständig förmögenhet (se punkt 3.2.3) av egendom som denne skjuter till (se punkt 3.2.2).
Förordnandet måste åtminstone innehålla följande:
(i) stiftelsens ändamål; och
(ii) vilken egendom som stiftaren skjuter till.
Förordnandet kan dessutom innehålla stiftelsens namn (stiftelsens namn ska innehålla ordet
”stiftelse”). För det fall förordnandet inte innehåller stiftelsens namn så beslutar KTH vad stiftelsen ska heta.
ska finnas under en lång tidsperiod och det är sannolikt att förhållanden som föreligger idag kan komma att ändras. Som nämnts ovan kommer de dispositiva reglerna i
stiftelselagen att träda in om stiftaren inte har föreskrivit något annat. Detta innebär att ett stiftelseförordnande med fördel kan göras mycket kort. Det som är viktigast att precisera är ändamålet.
3.2.1 Stiftelsens ändamål
I stiftelseförordnandet måste ändamålet vara definierat med en sådan precision att det går att uppfylla ändamålet. Kravet på precision brukar definieras så att en utomstående ska kunna avgöra om ändamålet blivit uppfyllt eller inte.
Det finns som regel tre moment i ett ändamål:
(i) syftet (anger inom vilket område som stiftelsen ska verka eller vad den ska verka för);
(ii) verksamhetsföremålet (anger på vilket sätt stiftelsen ska främja sitt syfte); och
(iii) destinatärerna (anger vilka som ska främjas av stiftelsen och på vilket sätt de ska främjas, t.ex. med pengar eller med förmåner). Stiftaren kan i
stiftelseurkunden ange vilka krav man ska uppfylla för att kunna få bidrag eller andra förmåner från stiftelsen. Stiftaren kan också ange att KTH ska kunna ange kraven för att få bidrag eller förmåner ur stiftelsen.
3.2.2 Av stiftaren tillskjuten egendom
Stiftaren måste skjuta till någon form av egendom i samband med stiftelsebildningen. Det finns inte någon nedre gräns för beloppets storlek, men det måste vara så stort att stiftelsen kan uppfylla sitt ändamål under en relativt sett lång tid så att kravet på varaktighet (se punkt 3.2.3) uppfylls.
3.2.3 Varaktigt bestående och självständig förmögenhet
Ändamålet måste vara varaktigt, d.v.s. inte övergående eller tillfälligt. En stiftelse behöver dock inte vara i evighet, men längre än fem till sex år.
Den förmögenhet som stiftaren tillskjuter ska räcka för att varaktigt främja stiftelsens ändamål. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i den förmögenhet som tillskjuts vid stiftelsens bildande.
För att skydda kapitalets existens är det vanligt att stiftaren förordar att kapitalet inte får förbrukas eller att en viss del av avkastningen ska läggas till kapitalet (se dock punkt 2.3 ovan angående kraven som måste vara uppfyllda för att uppnå skattefrihet).
3.3 Förmögenheten avskiljs till stiftelsen
För att en stiftelse ska anses ha bildats ska stiftelsens egendom med juridiskt bindande verkan ha överförts från stiftarens förmögenhet till stiftelsen. Innebörden av detta är att egendomen ska ha avskilts från stiftarens förmögenhet dels på ett sådant sätt att den är oåtkomlig för stiftarens fordringsägare, dels så att stiftaren inte under några omständigheter kan ta tillbaka egendomen. Det krävs också att KTH har åtagit sig att förvalta stiftelsens tillgångar i enlighet med stiftelseförordnandet för att egendomen ska vara avskild.
4. KTH:s förvaltning
Vid anknuten förvaltning företräds stiftelsen av KTH. Universitetsstyrelsen, som är det högsta verkställande organet hos KTH, har det yttersta ansvaret för förvaltningen av stiftelserna. Universitetsstyrelsen har inrättat en förvaltningsstyrelse för förvaltningen av de till KTH knutna stiftelserna. Universitetsstyrelsen delegerar beslutsbefogenheterna och ansvaret för förvaltningen av samtliga till KTH anknutna stiftelser till
Förvaltningsstyrelsen. Förvaltningsstyrelsen består av tre ledamöter; rektor vid KTH, universitetsstyrelsens ordförande samt förvaltningschefen.
Under förvaltningsstyrelsen har ett stipendieråd inrättats. Stipendierådet består av 14 ledamöter: nio ledamöter som utses vid de olika skolorna; en ledamot från
universitetsförvaltningen vid KTH som utses av förvaltningschefen; tre studenter varav en doktorand; samt en ordförande som utses av Rektor.
Det är stiftarens föreskrifter i stiftelseförordnandet som ska styra förvaltningen, om inte det stiftaren föreskrivit strider mot någon bestämmelse i stiftelselagen. Förvaltningsstyrelsen har delegerat till stipendierådet att se till att stiftelseförordnandet följs.
5. Kontaktpersoner
För det fall du har några frågor med anledning av det ovanstående ber vi dig kontakta någon av följande personer:
Pia Danielsson Ulrika Bengtsdotter
Tfn: 08-790 60 50 Tfn. 08-790 70 38
E-post: piadan@kth.se E-post: ulribe@kth.se
____________________________
