2006-09-14
EUROPEISKA UNIONEN INTERREG III A INTERREG IIIA
Europeiska regionala
Utvecklingsfonden Sverige-Norge
Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården
- PROJEKTBESKRIVNING
Ett gränslöst samarbete mellan
Strömstad kommun
FREDRIKSTAD KOMMUNE
BAKGRUND
Demens är en folksjukdom som vi vet kräver mycket omvårdnad under lång tid för varje människa som drabbas. I dag har cirka 7 procent av befolkningen, omkring 300 000 personer i Sverige och Norge över 65 år, en demenssjukdom. I Fredrikstad och Strömstad motsvarar detta närmare 600 personer. WHO beräknar att det 2020 kommer att finnas 29 miljoner personer med demenssjukdom i hela världen. Sjukdomen drabbar inte bara patienten utan också i hög grad anhöriga. Det finns i dag mycket kunskap om demenssjukdomar och även om man ännu inte kan bota kan mycket göras för att underlätta vardagslivet. Diagnos kan ställas tidigt och medicinering kan innebära att aktivitetsförmågan och den sociala förmågan upprätthålls under längre tid. Det är möjligt för fler och fler att bo hemma, tillsammans med anhörig eller ensamma i sin bostad, med olika stödinsatser från kommunen.I takt med att antalet äldre ökar vet vi att gruppen med demenssjukdomar kommer att öka. Enligt statistiken erhåller 20 % av alla över 80 år en demenssjukdom. Både för den enskilde, deras anhöriga och för samhället i stort finns en önskan om att erbjuda ett gott stöd och att senarelägga institutionsboende. Detta kan ske genom att i ett tidigt skede fånga upp den demenssjuke och deras anhörigas behov av hjälp- och stödinsatser.
Primärvården har en stor roll avseende den medicinska och psykologiska vägledningen.
Studier visar att personer med demensproblematik söker läkare i medeltal fyra gånger per år innan diagnos. Ju längre sjukdomen fortskrider, desto mer ökar behovet av stödinsatser i hemmet och också av särskilt boende.
Många kompetenser och professioner behövs för upptäckt av och stöd vid tidig demens;
primärvårdsläkare, specialistläkare, distriktssköterska, biståndsbedömare, hemtjänstpersonal, rehabiliteringspersonal, anhörigstödjare, personal vid korttidsboenden och dagverksamheter samt inom akutsjukvården. Kunskapen om de olika aktörernas uppdrag, ansvar och
kompetens varierar och det kan råda olika uppfattningar om hur ett problem ska hanteras, såväl mellan som inom de olika professionerna. Det är lätt att ta för givet att det som är självklart för mig även är det för andra. För att samverkan mellan kommun och primärvård ska lyckas krävs att olika professioners synsätt blir tydliggjorda och att man kan kommunicera kring vilka effekter de olika synsätten får på det gemensamma arbetet. Det handlar alltså inte om att alla ska tänka lika utan om att acceptera olikheterna och använda dem på ett
konstruktivt sätt. Vitsen med samverkan är att åstadkomma något tillsammans som är bättre för den demenssjuke och dennes anhöriga än det aktörerna kan göra var och en för sig.
Samverkan är inte något som uppstår helt plötsligt utan den behöver planeras och stödjas. Om det går trögt i samverkan eller om den misslyckas beror det mycket sällan enbart på enskilda medarbetares attityder eller insatser. Det är ett ledningsansvar att skapa rätt förutsättningar för samverkan. Samverkan kan också ses som en lärandeprocess där aktörerna successivt förfinar och förbättrar samarbetet kring en gemensam uppgift. Arbetet mellan gränser syftar till att öka livskvaliteten för den enskilde genom stöd, tidig upptäckt och behandling av
demenssjukdomen samt på sikt skjuta upp behovet av insatser från kommun och primärvård.
Vid misstänkt demenssjukdom ska både en medicinsk och en social utredning göras. Båda utredningarna är viktiga för den fortsatta behandlingen och stödet till den demenssjuke och dennes anhöriga. En utredning om en persons sociala situation görs vid biståndsbedömningen i samband med ansökan om hemtjänst, dagverksamhet, ledsagning, korttidsvistelse eller vid ansökan om plats i äldreboende. Den sociala utredningen går som en röd tråd genom alla utredningar och är mycket viktig för att få fram den enskildes historia/nuvarande förmågor och framtida behov. Strömstad och Fredrikstad kommun har under flera år arbetat med att utveckla demensvården. Andra kommuner både i Norge och Sverige söker sig till
Strömstad/Fredrikstad för studiebesök, utbyte av kunskap och erfarenheter. Slutsatsen av det gångna arbetet är att det saknas en modell för vården med demenssjuka och deras anhöriga samt att samarbetet kommunalt, regionalt och nationellt behöver förbättras
Norge och Sverige delar samma problematik och en önskan att kunna erbjuda god
demensvård. Länderna har olika vårdkulturer, genom samarbete länderna emellan lär man av varandra både utifrån individ till organisation. Vi vill kunna erbjuda god demensvård. Med god demensvård menas att vi bemöter alla som en unik individ. Det gäller inte bara den demenssjuke, men även anhöriga och våra arbetskamrater. God och säker demensvård bör präglas av kontinuitet i arbetsorganisationen, en stimulerande inre och yttre miljö och kvalitetssäkringsmetoder samt rutiner för användning av dessa i den dagliga omvårdnaden.
INLEDNING
Långsiktig vision och syfte:
• Tidigt fånga upp personer med demenssjukdom oberoende var i vårdkedjan de befinner sig och minimera risken för felbehandlingar.
• Förbättra samarbetet mellan kommuner och landstinget/fylket för att medverka till en effektiv resursanvändning och förbättrad kontinuitet.
• Genom styrkt samarbete mellan Sverige och Norge underlätta att bosätta sig, att söka arbete och att utbilda sig på andra sidan gränsen
• Öka livskvaliteten för demenssjuka och deras anhöriga.
• Utveckla en god kunskap kring demensvård så att samma tänkande präglar all omvårdnad om demenssjuka.
• Sprida kunskap och öka kompetensen hos vårdpersonal, beslutsfattare och hos allmänheten.
PROJEKTETS INNEHÅLL
Projektnamn:
”Den röda tråden i demensvården”
Projektperiod 2006-04-01 – 2007-12-31
MÅL
Förstudiens mål är att:
• Synliggöra verksamheten inom kommunen och landstinget/fylket flödesmässigt, organisatoriskt och kompetensmässigt.
• Undersöka den demenssjukes och de anhörigas uppfattning av hjälp- och stödbehov.
• Analysera behov av utveckling; flödesmässigt, organisatoriskt och kompetensmässigt Målgrupp:
• Personer med demenssjukdom, oavsett ålder, och deras anhöriga.
• Personal i kommunal och regional/fylkes verksamhet i berörda kommuner.
GENOMFÖRANDE
Kunskap och erfarenheter ute i verksamheten ska synliggöras genom olika tjänsteområden och tillsammans utarbeta processkarta.
Demenssjuka/de anhörigas uppfattning och önskemål ska kartläggas genom att brukarundersökningar utvecklas och genomförs i samarbete med Högskolan Östfold.
Studenterna kommer att arbeta på båda sidorna om gränsen.
Genom workshops och ovan nämnda kartläggningar kommer behovet av utveckling, flödesmässigt, organisatoriskt och kompetensmässigt att analyseras.
Kunskap och erfarenheter sammanställs löpande i en processkarta.
NYSKAPANDE
Effekterna av detta demensvårdsprojekt kan leda till en mall ”Den röda tråden i
demensvården”. Utifrån modellen synliggörs omvårdnaden av den demenssjuke och deras anhöriga. Alla verksamheter kring de berörda måste samarbeta för god kontinuitet och ökad livskvalité. Mallen kan sedan användas av kommuner i Sverige och Norge, samt i andra EU- länder.
UTVÄRDERINGSMETOD
Kvalitativa/kvantitativa intervjuer av Högskolan i Östfold.
RESULTATSPRIDNING
Vårt arbete i förstudien kommer att sammanställas på en hemsida på internet. Då sprids kunskap och erfarenheter till hela världen.
