En utförlig beskrivning av utvärderingsprocessen och dess praktiska tillämpning finns i rapporten Granskning och utvärdering av kvalitetsarbetet vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 1995:1R) med dess bilagor Vägledning för lärosäten vid utvärdering av kvalitetsarbete (bilaga 1) ) och Riktlinjer för utvärderare av kvalitetsarbete vid universitet och högskolor (bilaga 2). På så sätt vill Högskoleverket bidra till att säkerställa goda förutsättningar för svenska universitet och högskolor att bli kända och uppmärksammade internationellt för sitt kvalitetsarbete. Förhoppningen är, och det finns goda skäl för detta, att universitetet även fortsättningsvis ska vara en stark motor i den angelägna regionala utvecklingen.
Det är därför oklart om ett konkret, systematiskt kvalitetsarbete pågår med tydliga resultat i form av påvisbara förbättringar. De två forskningsinriktade myndigheterna, Institutet för bostadsforskning knutet till Uppsala universitet och Institutet för byggd miljö, knutet till KTH, har varit en naturlig drivkraft för utvecklingen av forskningen. Samarbetet med instituten tycks fungera väl samtidigt som universitetet i större utsträckning bör ta tillvara de naturliga kontaktpunkterna med Uppsala universitet och KTH, till exempel för en 'benchmarking' av kvalitet inom undervisning, utbildning och forskning.
Jag vill återigen upprepa behovet av en tydlig och konkret plan för kvalitetsutveckling, även inom forskningsområdet, så att det är tydligt att universitetet själv står för denna utveckling. Det är glädjande att se de positiva kommentarerna från utvärderingsgruppen om det ansvar eleverna tar och det inflytande de verkar ha.
Gruppens ansatser, urval och tillvägagångssätt Gruppens inriktning har varit att utgå från Högskoleverkets anvisningar och
Presentation av gruppen
Elevantalet har fördubblats de senaste åren och var läsåret 1995/96 cirka 5 600 eller omräknat till helårsstudenter cirka 3 500. Omfattningen är svår att nämna så långt det har visat sig att det kan diskuteras vad som bör räknas som distansutbildning bli; enligt HG/S:s senaste årsredovisning omfattade distansutbildningen 1995/96 425 helårselever. Den snabba expansionen och den goda prestationsnivån gjorde att taket för helårsprestationer överskreds något.
För utvecklingen av forskningen och som stöd för högskoleutbildningen har HG/S en ytterst gynnsam situation för nya lärosäten då två forskningsinstitut finns i Gävle: dels Institutet för byggd miljö (BMG), knutet till KTH, dels Institutet. för bostadsforskning (IBF), knuten till Uppsala universitet. Byggandet av forskning och forskarutbildning har skett samtidigt med den stora expansionen inom universitetsutbildningen. Efter högskolereformen 1993 omorganiserades högskolan och breda ämnesförlagda institutioner inrättades med ansvar för undervisning och forskning inom vart och ett av de fem ovan nämnda huvudområdena.
Högskolan inrättade "Programmet för kvalitetsutveckling vid Högskolan i Gävle/Sandviken" den 17 november 1993 och reviderade det den 12 juni 1996. Programmet avser dels de mål och inriktning av verksamheten som fastställts av högskolans ledning och de som presenteras i verksamhetsplan och organisationsplan, dels planer som de fem lärosätena upprättat. I samband med bedömningen av kvalitetsarbetet har enheter, institutioner, programansvariga, serviceenheter, studenter och universitetsledningar genomfört självutvärderingar.
Bilagorna med självvärderingar från de olika enheterna är mer analytiska och syftar till att även hitta de problem som kan behöva åtgärdas. Det är främst i samband med bidragsansökningar och verksamhetsberättelser som universitetsgemensamma policyer, analyser, mål och måluppfyllelse diskuteras. Högskolan i Gävle/Sandviken har under de närmast föregående åren, då byggnation av utpräglat kvalitetsarbete skett, präglats av stora förändringar, utbyggnad, sammanslagning, omorganisation och även inflyttning i renoverade och nybyggda lokaler.
Situationen kan dock också vara hämmande genom att den snabba expansionen gör att det varken finns tid eller resurser för att följa upp och utvärdera förändringarna.
Programmet för kvalitetsutveckling
Ledning, organisation och externa relationer
Högskolans styrelse
Programråd och ämnesinstitutioner
En viktig uppgift för HG/S:s framtida högkvalitativa arbete är att ompröva matrisorganisationens lämplighet och funktionssätt, vilket också påpekas av självutvärderingen. Dels är det naturligt att satsa på program istället för fristående kurser för en mindre högskola, särskilt när HG/S har sina rötter i så kallade program (främst lärar- och ingenjörsutbildningar). Nackdelen är att det råder osäkerhet om vem som ansvarar för vad.
Utbildningsväsendet innebär att utvecklingen av grundutbildningen organisatoriskt prioriteras framför utvecklingen av forskningen och lärarnas yrkeskompetens, men samtidigt har det etablerats institut med ungefär samma uppgifter och ansvar som instituten. vid andra universitet. Det är inte bedömningsgruppens uppgift att ge ett yttrande om vilken ledningsorganisation som är lämplig för HG/S. Ett steg i denna riktning vore att lägga större administrativa resurser på programråden; om verksamheten inte ska ses som överadministrerad krävs en administrativ minskning på institutionsnivå.
Dessutom skulle de institutioner som ansvarar för att utveckla forsknings- och undervisningskompetensen få sin ställning ytterligare försvagad. Däremot är situationen annorlunda vid ett universitet som HG/S, där knappast någon av institutionerna representerar en enskild vetenskap, där det är naturligt att basera en stor del av verksamheten på institutionsövergripande program, och där ett värdinstitutionssystem är knappast tänkt som en allmän princip. De skulle ha ett övergripande ansvar för utvecklingen av såväl utbildning som forskning inom respektive område och det skulle kunna vara deras uppgift att i samråd med berörda institutioner utse programansvariga.
Fördelen med en sådan ordning skulle vara att relativt starka, akademiskt särskiljande organ skulle få i uppdrag att ta ett kollektivt, fakultetsstyrelseliknande ansvar för verksamheten som helhet — inte bara grundutbildningarna — över stora områden. Det skulle också stärka det akademiska ledarskapet på ett sätt som skulle göra HG/S mer som ett universitet. Det finns en stark mellannivå i form av fakultetsnämnder, dominerade av lärare och studenter, vars uppgift är att särskilt uppmärksamma inomvetenskapliga kvalitetsaspekter och som motverkar verksamhetens övriga krav.
Det är önskvärt, inte mindre ur kvalitativ synpunkt, att besluten om utbildningsutbudet fattas av lärarna i samarbete med eleverna.
Utbildningen
- Pedagogisk utveckling
- Utvärdering, utveckling och uppföljning
- Innehåll och organisation
- Distansutbildning
- Internationalisering
- Lärarrekrytering
- Pedagogisk kompetens och kompetensutveckling
Det är viktigt att behålla och vidareutveckla intresset inom HG/S för pedagogisk utveckling. En vanlig svaghet med kursvärderingar är att de är mer dömande än formativa. Det är viktigt att utveckla system som ger information om elevernas möjligheter till djupinlärning och inte bara identifierar mer eller mindre pedagogiska lärare eller bedömer eller godkänner litteraturval eller undervisningsmetoder.
Utöver traditionella kurser och program har HG/S tagit fram nya kurser med otraditionella ämneskombinationer för att bättre utnyttja dem. En analys av situationen samt en strategi och genomförandeplan behövs för att fastställa prioriteringarna. Det är viktigt att vara medveten om vilka styrkor och svagheter som finns och sträva efter optimal resursanvändning, med utgångspunkt i vanliga studenters lärandeperspektiv och universitetets långsiktiga ställning som universitet.
Det är en relativt omfattande verksamhet: 1995/96 var, enligt HG/S:s definition av detta begrepp, antalet helårsstudenter på distansutbildning omkring 12 % av det totala antalet helårsstudenter vid högskolan. Här har det skett en kvalitetsutveckling som tycks ha gett goda resultat, som visar vilken betydelse ett universitet kan ha för att höja utbildningsnivån i sin region, inte minst bland de något äldre, och som är ett viktigt bidrag till att utveckling av en studietradition i regionen. Ett sådant program bör också beakta HG/S:s roll för att främja internationellt samarbete i den egna regionen.
Syftet är att rekrytera forskarutbildade lärare för att nå målet om 50 % av de doktorerade lärarna till år 2000. Det handlar inte bara om att vara lika i antal utan också om att utveckla innehållet och studieformerna på ett sätt att passar båda. kön. HG/S har kompetens att utveckla frågor och kan utveckla modeller och profilera områden av riksintresse.
Det är väsentligt att de flesta lärare är tillräckligt förankrade i högskolan för att driva utvecklingsarbete och skapa kontinuitet.
Forskning
Ytterligare ansträngningar görs för att rekrytera medarbetare med vetenskaplig kompetens och sådan vetenskaplig ställning att de har förutsättningar att lyckas i konkurrensen om rådsmedel mm. De vetenskapligt mest framstående HG/S-lektorerna ges möjlighet att bedriva forskning av sådan art och omfattning som relativt snabbt kan säkerställa docentens kompetens eller utveckla docentens kompetens till kompetensen för en professur. En planerad, selektiv forskningssatsning görs i det som har potential att bli ett område med stark profil inom både forskning och utbildning.
Åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna för de som arbetar utanför profilområdena att vara verksamma i vetenskapliga miljöer utanför HG/S. Erfarenheterna hittills varierar: samtidigt som universitetet har lyckats etablera ett väl fungerande vetenskapligt samarbete med BMG och IBF inom området, ett samarbete som omfattar såväl forskningsseminarier och doktorander som kursutveckling, verkar det som att man hittills har mindre har varit framgångsrika i sina ansträngningar att etablera samarbete med universitet där avståndet hindrar deltagande i en vardaglig forskningsmiljö. Lärarnas vetenskapliga kompetens och vikten av att ge dem möjlighet till kompetensutveckling beaktas när grundutbildningen planeras.
Mycket av det sker redan, men utarbetandet av en plan för forskningsutveckling kommer att göra det lättare att samla de frågor som aktualiseras och att tydliggöra vilka prioriteringar som ska prioriteras. Ett av de val HG/S står inför är avvägningen mellan (a) en satsning på ett fåtal profilområden i syfte att nå en hög nivå kvalitativt och kvantitativt inom åtminstone vissa områden, och (b) en ambition att, i ett större antal områden finns minst en del kvalificerad forskning och minst en anställd med god vetenskaplig kompetens vid HG/S. En nära balans är mellan att investera tillgängliga forskningsmedel i ett fåtal särskilt välkvalificerade medarbetare och att använda dessa medel för att ge många inom HG/S möjlighet att forska, men i betydligt mer begränsad omfattning.
Studenterna
Rekrytering
Studentinflytande och studiemiljö
Framtida studentrepresentanter rekryteras genom personlig kontakt, vilket syftar till att lindra det vanliga problemet att studentrepresentanter ständigt byts ut. Något som också noteras är att upplägget av studier ibland är sådant att det leder till en ojämn studietakt; Självklart är det väsentligt att vi i kvalitetsarbete strävar efter en stadsplan som stimulerar eleverna att använda sin tid väl.
Lokaler och infrastruktur
Strategin för kvalitetsarbetet
Ledarskap
Intressentsamverkan
Allas delaktighet i kvalitetsarbetet och integration i verksamheten
Utvärderings- och uppföljningssystem
Externa professionella relationer
Program vid bedömargruppens besök på Högskolan i Gävle/Sandviken 10 - 11 december 1996
Personer som bedömargruppen träffade vid besöket i Gävle
Lars Torsten Eriksson, fil dr i nationalekonomi, universitetslektor i företagsekonomi, prefekt i företagsekonomi, examinator i marknads- och medieekonomi, programansvarig för ekonomutbildningen och fastighetsutbildningen.
