Ämnen som intresserar eleverna

Eleverna fick i enkäten välja vilka kurser de var mest intresserade av utifrån kurserna som finns på programmen enligt läroplanen. I resultatet går det att se svar där en liten andel av eleverna som svarat angett mer än ett alternativ, exempelvis har en elev svarat att denna var både mycket intresserad och inte intresserad av en kurs. Svar som dessa har tagits bort då dessa tolkas som bortfallande svar. Diagram 10 nedan visar svaren “ganska intresserad” och “mycket intresserad” sammanräknade. 

32

Figur 6 - Samtliga elevers preferenser av kurser

Här visas de kurser där programmen skilde sig mest för att se om det finns något statistiskt samband mellan program och intresse för kurserna: Moderna språk, Latin, Konst och kultur, Geografi och Religionskunskap. Diagrammet för Moderna språk [se figur 17 i bilaga 5] visar huruvida det finns någon korrelation mellan vilket program eleven läser och intresset för Moderna språk. Det går inte att säga huruvida intresset av Moderna språk korrelerar med vilket program eleven läser. Diagrammet som visar Latin [se figur 18 i bilaga 5] huruvida det finns ett samband mellan vilket program en elev läser och huruvida denne är intresserad av kursen Latin. Diagrammet visar att det finns en korrelation.Det finns även en korrelation mellan program och intresse för Geografi och Konst och kultur men inte för Religionskunskap [se figur 19–21 i bilaga 5]. 

5.8 Vårdnadshavares utbildningsbakgrund

Eleverna tillfrågades om vårdnadshavarnas har för utbildningsnivå, vad de arbetar med samt vilken inställning vårdnadshavarna hade till elevens gymnasieval.

33

Figur 7 - Samtliga vårdnadshavares utbildningsnivå

I diagrammet ovan märks det att majoriteten av samtliga elever har åtminstone en vårdnadshavare med högskoleutbildning som motsvarar 3 år eller fler som högsta slutförda utbildning. Elever från det samhällsvetenskapliga programmet har i större utsträckning vårdnadshavare med gymnasieutbildning som högsta slutförda utbildning än vad elever från det humanistiska har. De humanistiska elevernas vårdnadshavare har i större uträckning tre eller fler års slutförd högskoleutbildning. 

Det går inte att påvisa någon korrelation mellan vårdnadshavarnas utbildningsnivå och val av program [se figur 22 i bilaga 5]. Lägg märket till att detta diagram visar andel vårdnadshavare och inte andel respondenter. Detta för att eleverna har olika antal vårdnadshavare.

Eleverna från båda programmen har i stor uträckning angett att en eller båda vårdnadshavarna arbetar som lärare. På det humanistiska programmet är nästan 27 procent av vårdnadshavarna lärare, vilket ibland har haft en direkt påverkan på elevens gymnasieval. Eleverna har exempelvis skrivit “Mamma är lärare på programmet så visste redan vad det innebar” (Svar 85) och “Min pappa är lärare så han hjälpte mig” (Svar 63) som svar på frågan om vad som förberedde dem för gymnasievalet. Nästan inga av eleverna har angett att de har en vårdnadshavare som är arbetslös.

Majoriteten av alla elever upplevde en positiv inställning inför gymnasievalet från deras vårdnadshavare. Några uttryckte att de upplevt en blandad inställning. Den enda markanta skillnaden mellan de båda programmen var att en liten andel av de samhällsvetenskapliga eleverna uppgav ingen inställning hemifrån medan ingen från det humanistiska programmet svarat detta. 

34

5.9 Geografisk plats 

För att avgöra den geografiska platsens betydelse för gymnasievalet har eleverna fått svara på frågan var de bor i förhållande till skolan samt hur de tar sig till skolan. I sammanställningen av resultatet kommer begreppet betydande tätort att användas. Detta innebär en tätbebyggd stad och används istället för att ange namn på kommun. Detta har vi gjort för att vi vill skilja på elever som bor i städer, i utkanten av städer samt utanför en stad. 

Resultatet visar att majoriteten av de samhällsvetenskapliga eleverna bor i samma betydande tätort eller mindre orter i anslutning till den betydande tätorten de studerar i. Samtidigt som en mindre andel av de eleverna bor i andra betydande tätorter och ett minimalt antal elever bor i en mindre ort som ligger närmre en annan betydande tätort. 

Eleverna på det humanistiska programmet har angett i ungefär lika stora andelar att de bor i samma betydande tätort, i utkanten av den betydande tätorten, i mindre orter eller i andra betydande tätorter än den de studerar i. En mycket liten andel av eleverna bor i samma område som skolan eller på en mindre ort närmare en annan betydande tätort. Det finns dock ingen korrelation mellan val av program och hur långt från skolan eleverna bor [se figur 23 i bilaga 5].

Figur 8 - Hur eleverna på de båda programmen tar sig till skolan

I diagrammet ovan går det att se att eleverna från de båda programmen generellt har olika sätt att ta sig till skolan. Det skiljer sig då fler elever från det humanistiska programmet åker buss och fler från det samhällsvetenskapliga programmet cyklar till skolan. En liten andel av de

35

samhällsvetenskapliga eleverna angav även att de går eller åker bil, något som ingen från det humanistiska programmet svarade. 

5.10 Sammanfattning

När det gäller de allra flesta frågor är eleverna på de båda programmen eniga om vad som påverkar deras gymnasieval. Respondenterna består av en grupp där majoriteten utgörs av unga kvinnor och en betydande andel har vårdnadshavare med lång utbildning. Vårdnadshavarna hade dessutom en övergripande positiv inställning till elevernas gymnasieval. Eleverna på de båda programmen tycker i huvudsak att skolan ska erbjuda ett program av hög kvalitet och som ska leda till framtida studier och jobb. Programmet ska dessutom passa elevernas intressen och ge eleverna kunskap om världen. Eleverna på programmen har dock skilda åsikter när det kommer till vilka kurser som är av intresse på de två programmen. Eleverna på det humanistiska ansåg i högre grad att kurserna Människans språk, Latin, Konst och kultur och Geografi var intressanta. Dessutom ansåg eleverna på det humanistiska programmet i större utsträckning att unika kurser var viktiga.

36

6. Analys

Utifrån resultatet finns många kopplingar mellan elevernas svar samt de teorier och tidigare i forskning som använts. Bland de många valinfluenser som Patton och McMahons STF-modell (1999) redogör har vi valt att titta närmare på följande valinfluenser:

• Kön för att jämföra resultatet med det övriga landet.

• Familj genom att undersöka vårdnadshavare och deras inställningar till elevens program. • Intresse genom att undersöka intresset för olika kurser och vikten av intresse.

• Förmåga genom att undersöka betyg.

• Geografisk plats genom att undersöka avstånd och färdmedel till skolan. • Värderingar genom att undersöka vilka faktorer som är av vikt för eleverna. • Utbildningsinstitut genom att undersöka vad eleverna vill att en skola erbjuder.

• Utbildnings- och arbetsmarknad genom att undersöka önskan om att senare studera och arbeta.

• Framtid genom att undersöka huruvida framtida studier och arbete har påverkat respondenterna. 

Precis som i övriga landet (Skolverket 2020d) hade undersökningens urvalsgrupp en majoritet av kvinnliga elever. På samhällsprogrammet går det något fler män än i undersökningens underlag. Den tidigare forskningen visar att elever som väljer högskoleförberedande program ofta har vårdnadshavare med eftergymnasialutbildning (Skolverket 2020d). Respondenterna hade fler vårdnadshavare med högre utbildning är snittet, där över hälften av respondenterna på det humanistiska programmet hade vårdnadshavare med lång eftergymnasial utbildning. Respondenterna i undersökningen anser inte själva att deras vårdnadshavare påverkade dem i särskilt hög grad även om tidigare forskning visar att detta ofta är fallet (Godbey & Gordon 2019 s. 5).

De allra flesta respondenter menar också att deras vårdnadshavare hade en positiv inställning till deras gymnasieval. Ingen av respondenterna ansåg att deras vårdnadshavare hade en negativ inställning till deras gymnasieval. Däremot svarade nästan 20 procent av eleverna på det humanistiska programmet att deras vårdnadshavare hade en blandad inställning, vilket kan tolkas som att vårdnadshavarna till en viss del haft en negativ inställning. Färre än 30 procent av respondenterna tyckte att det var lätt att välja gymnasieprogram. Undersökningen hade ingen

37

möjlighet att jämföra med en grupp vars vårdnadshavare har kortare utbildning men enligt Ekström med flera (2012) är det lättare för elever som har vårdnadshavare med längre utbildning att göra sitt gymnasieval och att många val och möjligheter gynnar dessa elever (2012, s. 8).

6.1 Analys utifrån STF

Precis som Patton och McMahon (2014) menar så har flera influenser en roll i elevens val. Hos eleverna visar sig influenser som intresse, värderingar, förmåga, familj, skola, utbildnings- och arbetsmarknad samt geografisk plats.

Eleverna lägger störst vikt på intresse och värderingar. Att programmet ska reflektera intresse ansåg alla elever på det humanistiska programmet. Hos de samhällsvetenskapliga eleverna är intresse inte lika självklart då ungefär 10 procent ansåg att detta var av liten vikt. Intresse är alltså inte nödvändigtvis en anledning till att elever väljer att läsa på det samhällsvetenskapliga programmet. Många av dessa elever menar att deras gymnasieval istället är baserat på deras förmåga i de samhällsvetenskapliga ämnena eller att programmet leder till ett stort utbud av eftergymnasiala utbildningar: 

Aldrig riktigt vetat vad jag ville göra då jag aldrig haft något specifikt intresse. Men samhälle inkluderar områden som jag var kunnig inom och därför var oddsen störst att jag fann något av intresse på det programmet...- Svar 69

Många elever på det samhällsvetenskapliga programmet har svarat att de valt programmet för det breda utbudet av vidareutbildning. Deras val kan till synes vara baserat på hur utbildningsmarknaden ser ut hellre än individens behov.

De humanistiska eleverna tenderar att ha starka preferenser gällande kvalitén på både skolan och programmet då de värderar dessa mycket högt. Av dessa elever angav alla att det var viktigt att skolan erbjöd utbildning av hög kvalité. En större vikt på utbildningskvalité kan vara relaterat till betygspoäng. Forsberg (2018) menar till exempel att högpresterande elever tenderar att söka sig till skolor med hög kvalité på utbildningen (2018, s. 26–27). Enligt resultatet på denna undersökning har eleverna på det humanistiska programmet generellt sett höga betyg jämfört med det nationella snittet (Skolverket 2019b) då en majoritet av dem ligger på antingen 250–300

38

meritpoäng eller högre. Av de eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet som anser att utbildning av hög kvalité är viktigt så är meritvärdet lägre än vad det är på det humanistiska programmet. För de elever som inte ansåg att utbildningskvalitén är viktig ligger meritvärdet på 200–250 eller lägre i genomsnitt. 

Cirka två tredjedelar av eleverna på båda program ansåg att skolans rykte var viktigt, men främst i kombination med utbildningens kvalité. Detta går att koppla till Thelins (2019) begrepp kunskapsrykte eftersom elevernas upplevelse av skolan och den utbildning som erbjuds blir avgörande för valet (2019, s. 180). Eftersom eleverna med högre betyg värderar rykte och utbildningskvalité kommer de främst att söka sig till högpresterande skolor, vilket sedan fortsätter att reproducera bilden av skolan. Detta gör att skolan blir en produkt av elevernas förmåga och värderingar. Eleverna på det humanistiska programmet har alltså trots färre alternativ gällande skolor ändå höga krav på de skolor som erbjuder programmet. 

Ungefär en tredjedel av respondenterna angav att det är viktigt för dem att deras skola ligger i samma tätort som de själva bor i, de angav också att de bodde i samma tätort som skolan ligger i. Dessa elever har alltså geografisk plats som en stark influens. Dock menar Thelin (2019) att eftersom vissa program endast finns i större städer eller storstäder har inte alla elever lyxen att välja så fritt som de önskar (2019, s. 206). Eleverna i fråga är alltså privilegierade nog att ställa det här kravet på sin skola samtidigt som de kan studera på ett program de valt av intresse. Det samhällsvetenskapliga programmet finns i betydligt fler kommuner (Gymnasieguiden 2020) vilket gör att geografiskt läge kan vara en influens för elever som vill läsa på det programmet. Eleverna från det humanistiska programmet som inte hade geografisk plats som ett krav på skolan utan istället prioriterar skolans utbud bor i större utsträckning i mindre orter eller i andra betydande tätorter och åkte buss eller tåg till skolan. Eleverna får därför bortse från geografiska faktorer vid val av önskat program och eventuellt handla helt utifrån intresse.

Eleverna på de två programmen har ungefär lika höga önskemål om att programmet ska leda till vidare studier och jobb, vilket innebär att arbetsmarknaden är en influens. Detta stämmer dock inte överens med den statistik som visar i hur stor uträckning eleverna faktiskt läser vidare då eleverna på det humanistiska programmet i större utsträckning läser vidare på högskolan (Skolverket 2017a). Många elever väljer det samhällsvetenskapliga programmet för att det har ett brett utbud av eftergymnasiala studier men efter gymnasiet är många av dem sysslolösa, det vill säga varken arbetar eller studerar, ett år efter avslutade gymnasiestudier (Skolverket 2017a). Thelin (2019)

39

menar att elevers mognad påverkar vilka valinfluenser eleven har (2019, s. 182). Att arbetsmarknaden är en stark influens i slutet av grundskolan kan då handla om elevens bristande kännedom om hur den fungerar. Många vägledare menar att högstadieelever ofta inte har tillräckligt med omvärldskunskap, så väl som självkännedom för att göra mogna gymnasieval (Dresch & Lovén 2010 s.39–40). En av respondenterna skriver: “...folk som går humanist är mer mogna på ett sätt” (Svar 87). I det här fallet kan eleven syfta till att de humanistiska eleverna gör mer genomtänkta gymnasieval där de är medvetna om vad målet är även efter gymnasiet. Men samtidigt är alla respondenter eniga om vad som påverkat deras gymnasieval oavsett program. Respondenterna vill ha ett program som passar deras intressen och som leder till framtida studier och jobb.