• No results found

3. Teoretiska utgångspunkter

7.4 Avslutade reflektioner

I och med att det humanistiska programmet har elever som i högre grad läser vidare efter avslutad gymnasieexamen (Skolverket 2017a) finns det skäl att behålla programmet trots sin lilla storlek: programmet fyller sin funktion. Om något kanske fler hade sökt till programmet om de fick mer

48

information om det. I undersökningen kände flera av respondenterna inte till det humanistiska programmet och en hög andel av respondenterna menade att språk var den största skillnaden mellan programmen. När respondenterna skriver “språk” gissar vi att de talar om Moderna språk, något som erbjuds i samma utsträckning i de båda programmen (beroende av vilken inriktning).

Dessutom har det humanistiska programmet en hög andel elever som byter program om det jämförs med det samhällsvetenskapliga programmet, det vill säga elever gör felval, något som också kan tyda på bristfällig information om programmet. Det visar att det saknas kunskap om programmet. Det låga söktrycket till det humanistiska programmet och det begränsade antal kommuner som erbjuder utbildningen inte kan upplevas som motsägelsefullt med tanke på den positiva respons som elever och lärare på programmet har gett i skolverkets enkät och intervjuer. Det är möjligt att motsägelsefullheten beror på en bristande kunskap om utbildningsutbudet på gymnasiemarknaden.

Studie- och yrkesvägledare finns för att bland annat stötta elever i sitt gymnasieval. Vägledaren ska vidga elevers perspektiv och förberedda denne inför att göra ett välgrundat val. Resultatet visar att detta brister och att elever behöver mer information än vad de har idag. 

Uppsatsens poäng är inte att samhällsprogrammet är onödigt och att de istället borde läsa det humanistiska programmet. Vi menar enbart att resultatet tyder på att elever på det samhällsvetenskapliga programmet inte är lika intresserade av de ämnen som erbjuds på det samhällsvetenskapliga programmet. Vi uppfattar att det samhällsvetenskapliga programmet saknar riktning. I ett exempel som vi nämnt tidigare kan vi se att det finns ett stort intresse för psykologi bland respondenterna något som flera av eleverna på samhällsprogrammet menar var ett skäl att välja programmet med inriktningen beteendevetenskap. Engagemanget för programmet ökar alltså när eleverna får en riktning.

49

Referenslista

Barnes, Sally- Anne; Bimrose, Jenny; Brown, Alan. 2020. Lifelong Guidance Policy and Practice in the EU: Trends, Challenges and Opportunities. European Commission. Warwick Institute for Employment and

Research. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=8284&furtherPubs =yes&fbclid=IwAR3mbOvzWK9wS6pbejYWL7yGpc_eBi8kzN2EmZ__OMa0G4GA6Zzpq6vC XjM Hämtad 2020-03-30

Datainspektionen. 2020. Personuppgifter om barn: Vad man bör tänka på när man behandlar personuppgifter om barn. Datainspektionen.se. https://www.datainspektionen.se/lagar--

regler/dataskyddsforordningen/rattslig-grund/personuppgifter-om-barn/ (Hämtad 2020-04-03).

Dresch, James; Lovén, Anders. 2010. Vägen efter grundskolan. I Lisbeth Lundahl (red.). Att bana vägen mot framtiden: Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. 1:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 37–61. 

Ekström, Anna; Frisell Ellburg, Ann; Kallstenius, Jenny. 2012. Ungdomars uppfattningar om gymnasievalet. Stockholm: Grafisk produktion AB.

Forsberg, Håkan. 2018. Valet av utbildning på gymnasiemarknaden i socialt tillbakasatta områden. Sociologisk Forskning. 55 (1): 23–52.

Godbey, Samantha; Howard, Gordon R. D. 2019. Career Exploration at the Middle School Level: Barriers and Opportunities. Middle Grades Review. 5 (2): Article 2. 

Guetto, Raffaele; Panichella, Nazareno. 2019. Family Arrangements and Children’s Educational Outcomes: Heterogeneous Penalties in Upper-Secondary School. Demographic Research. 40 (35): 1015-1046.

50 Gymnasieguiden.se.

2020. Framtidsutveckling. https://www.gymnasieguiden.se/gymnasium?query=&program=&prof ession=&variant=&sport=&county=&municipality_id=&order=default Hämtad 2020-05-13

Gymnsium.se. 2020. Tidsplan för gymnasievalet 2020.

https://www.gymnasium.se/om-gymnasiet/tidsplan-gymnasievalet-2020-olika-orter- 10320Hämtad 2020-03-26

Hodkinson, Phil. Sparkes, Andrew. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education. 18 (1): 29-44.  

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. Uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB.  

Lundahl, Lisbeth. 2015. Vägledning på gymnasiemarknaden. I Lovén, Anders.

(red.) Karriärvägledning: En forskningsöversikt. 1:3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 135- 153. 

Läroförbundet.se. 2018. Om Sveriges behov av ökad studie- och yrkesvägledning. [Blogg]. 9 mars. https://www.lararforbundet.se/bloggar/syvbloggen/om-sveriges-behov-av-okad-studie-och-

yrkesvagledning (Hämtad 2020-05-15).

McMahon, Mary; Watson, Mark; Chetty, Candicec; Hoelson, Chris. 2012. Examining Process Constructs of Narrative Career Counselling: An Exploratory Case Study. British Journal of Guidance & Counseling. 40 (2): 127-141. 

Patton, Wendy; McMahon, Mary. 1995. Development of a Systems Theory of Career Development. Australian Journal of Career Development. Sage Journals. 4 (2): 15- 20. https://doi.org/10.1177/103841629500400207

51

Patton, Wendy. McMahon, Mary 2014. Career Development and Systems Theory: Connecting Theory and Practice. Rotterdam: Sense Publishers. 3. uppl.

https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=1973939

Skolverket. 2011. Gymnasieelevers byten av program och skolor.

Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65958c/1553963870346/

pdf2628.pdf Hämtad 2020-05-15

Skolverket. 2015. Redovisning av uppdrag om att genomföra fortbildningsinsatser för att förbättra kvaliteten inom studie- och yrkesvägledningen samt uppdrag om att ta fram en fortbildningsinsats för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan. Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet. Stockholm 

Skolverket. 2016. Uppföljning av gymnasieskolan: Uppföljning och analys av

gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c23b/155396682 7325/pdf3642.pdf Hämtad 2020-03-24

Skolverket. 2017a. Gymnasieskolan: Ungdomars verksamhet efter avslutade

studier. https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=etablering _lgy11&p_verksamhetsar=2016&p_lan_kod=&p_kommun_kod=&p_skolkod=&p_hm_kod=&p _programkod=* Hämtad 2020-04-02

Skolverket. 2017b. Nybörjare i årskurs 1 ht 2017: Alla

elever. https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Skolor%20och%20elever&la sar=2018/19&run=1 Hämtad 2020-03-12

52

Skolverket. 2019b. Genomsnittligt meritvärde årkurs 9, senaste

tio åren. https://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:42:0::NO:::&ford=u&diag=com&lan=0&kom

mun=0&skola=0&jmf=i&jlan=14&jkommun=1440&jkgrupp=C8#ct Hämtad 2020-05-18

Skolverket. 2019c. Sökande till gymnasieskolan

2019/2020. https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=549000Hämtad 2020-04- 9

Skolverket 2020a. Elever i gymnasieskolan läsåret 2019/20

https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=548999 Hämtad 2020-03-16

Skolverket. 2020b. Humanistiska programmet.

 https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/program?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fpro gram.htm%3FprogramCode%3DHU001%26lang%3Dsv%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a 5cdfa9295 Hämtad 2020-03-25

Skolverket. 2020c. Samhällsvetenskapsprogrammet. https://www.skolverket.se/undervn isning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/program?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fpro gram.htm%3FprogramCode%3DSA001%26lang%3Dsv%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a 5cdfa9295 Hämtad 2020-03-25

Skolverket 2020d. Sökande till gymnasieskolan, efter kön - läsåret 2018/2019. 

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-

vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Skolor%20och%20elever&la

sar=2018/19&run=1 Hämtad 2020-03-12

53

Staunton, Tom. 2019. Careership: Theories Every Careers Advisor Should Know. [Blogg]. 22 februari. https://runninginaforest.wordpress.com/2019/02/22/phil-hodkinsons-careership- theories-every-careers-advisor-should-know/ (Hämtad 2020-03-16).

Thelin, Mikael. 2019. Valfrihetens geografi och rationella gymnasieval: En experimentell studie om elevers preferenser vid val av skola. Diss., Uppsala universitet. http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1323391/FULLTEXT01.pdf Hämtad 2020-04-11   

Utbildningsdepartementet. 2018. Kommittédirektiv: Planering och dimensionering av gymnasial utbildning. https://www.regeringen.se/494272/contentassets/6a4e80bead4a46918949e660ea1fbfe 6/planering-och-dimensionering-av-gymnasial-utbildning-dir-2018.17.pdf Hämtad 2020-03-31

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Vlachos, Jonas. 2010. Betygets värde: En analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska

skolor. Stockholm: Konkurrensverket. http://www.konkurrensverket.se/globalassets/aktuellt/nyhe ter/betygets-varde.pdf Hämtad 2020-04-27

54

61

Bilaga 2

Lista över ämnen i program - fråga 3:2

Ämne/poäng i program Humanistprogrammet Samhällsprogrammet 

Filosofi 100 50

Geografi 0 100

Historia 200 200

Kommunikation 0 100

Kultur och idéhistoria 100 0

Latin 100 0 Matematik 100 200 Medieproduktion 0 100 Moderna språk 200 200 Människans språk 100 0 Psykologi 50 100 Religionskunskap  50 100 Litteratur 100 100 (Skolverket 2020c; Skolverket 2020b)

62

Bilaga 3

Antal elever på programmen 2015–2020

År/ program Samhällsvetenskapliga Humanistiska 

2015–16 55 769 2 414 2016–17 55 592 2 454 2017–18 55 438 2 319 2018–19 56 710 2 218 2019–20 59 089 2 099 (Skolverket 2020b)

63

Bilaga 4

Korrelationstester

Figur 15 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas förberedelse inför gymnasievalet i förhållande till val av program

Figur 16 - Diagram för korrelationsuträkning av elevens upplevelse av svårighet inför gymnasievalet i förhållande till val av program

64

Bilaga 5

Figur 17 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas intresse av Moderna språk i förhållande till valt program

Figur 18 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas intresse av Latin i förhållande till valt program

65

Figur 19 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas intresse av Konst och kultur i förhållande till valt program

Figur 20 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas intresse av Religionskunskap i förhållande till valt program

66

Figur 21 - Diagram för korrelationsuträkning av elevernas intresse av människans språk i förhållande till valt program

67

Figur 23 - Diagram för korrelationsuträkning av program beroende av att eleven tycker det är viktigt att skolan ligger i staden där de bor.

68

Bilaga 6

Related documents