SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Brett eller intressant
- En jämförelse mellan valinfluenserna på det humanistiska och det
samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammet.
Wide or Interesting – A Comparison of Choice Influences Between the
Humanistic and Social Science High School Programs
Freja Lööf
Clara Paul
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04
Examinator: Peter Håkansson Handledare: Jonas Olofsson
3
Abstract
This bachelor thesis explores two programs available on the Swedish high school market. The aim is to compare the most common program with the smallest; a program decreasing in numbers every year. The programs are the humanistic program, being the smaller and the social science program, being the larger. The reason to why the humanistic program is so small while being similar to the social science program is researched through the results of a survey sent out to schools all over the country. This is of interest since both the programs intend to lead the pupils to study at a university, but the pupils at the social science program tends to not continue their studies as often as the pupils on the humanistic program.
Earlier studies and theories show that a pupil’s social background such as family, interests, values, educational institutions, future, and abilities affect the choices pupils make when picking high school and program. The theorists Patton and McMahon call these “influences”. Picking a high school and a program is structural tuning point according to Hodkinson and Sparkes, and the completion of upper secondary school is unavoidable whether the pupil is mature or not. The results show that the main difference between the two programs is the influence interests, when presented with a choice of different subjects the group from the smaller program in general had a higher interest in the subject offered at their program. The results of the study also showed that some of the pupils on the social science program did not know or hardly knew anything about the humanistic program. This led to the discussion to whether the schools and guidance counsellors are doing enough to prepare the pupils for the turning point that is the step from upper secondary school to high school. If not, a suggestion could be to use Patton and McMahons System theory framework-model to help pupils visualize their habitus and the influences that surround them.
Nyckelord: Gymnasiemarkanden, Humanistiska programmet, Intressen, Samhällsvetenskapliga programmet, Valinfluenser.
4
Förord
Denna uppsats är vårt examensarbete i studie- och yrkesvägledning vid Malmö Universitet. Arbetet motsvarar 15 högskolepoäng och har genomförts av Clara Paul och Freja Lööf. Vi har båda arbetat hårt med skrivandet. I arbetsfördelningen har Freja haft ansvar för bakgrund, tidigare forskning och analys medan Clara haft ansvar för teori, metod, resultat och diskussion. Hon är även den enda som förstod hur korrelationsuträkningar ska gå till. Det var varit svårt att utföra detta arbete då det har uppstått många hinder pga. den pandemi som gjort att skolan blivit hårt drabbad. Det har krävt mycket av oss och därför är vi tacksamma för de som hjälpt oss. Tack till Jonas Olofsson för all handledning. Tack till Frejas kompis Robin som har underhållit oss under hela arbetet utan hans vetskap. Tack till Youtube och dess många klipp om hur man konverterar filer och transformerar data i SPSS. Vi vill även tacka de skolor, elever och studie- och yrkesvägledare som varit delaktiga. Oavsett om de varit respondenter eller hjälpt till att förmedla enkäten. Utan er hade uppsatsen inte varit möjlig.
Malmö, 20 maj 2020 Clara Paul och Freja Lööf
5
Innehåll
1. Bakgrund och problemformulering ... 7
1.1Avgränsningar ... 9
1.2Syfte och frågeställningar ... 9
1.3Disposition ... 10
2.Tidigare forskning ... 11
2.1 Antalet elever på programmen ... 11
2.2Eleverna på de båda programmen ... 11
2.3Gymnasiemarknaden idag ... 12
2.4Elevens valinfluenser ... 13
2.5Sammanfattning ... 15
3.Teoretiska utgångspunkter ... 16
3.1 System Theory Framework ... 16
3.2Careership ... 17 3.3Sammanfattning ... 19 4.Metod ... 20 4.1 Val av metod ... 20 4.2Urval ... 21 4.3Enkät ... 21 4.4Analysform ... 23 4.5Forskningsetiska principer ... 23 5.Resultat ... 25 5.1 Könsfördelning ... 25 5.2 Betygsfördelning ... 26 5.3 Andra program ... 26
5.4 Svårigheter inför gymnasievalet ... 28
5.5 Elevers preferenser vid val av program ... 29
5.6 Elevers preferenser vid val av skola ... 30
6 5.8 Vårdnadshavares utbildningsbakgrund ... 32 5.9 Geografisk plats ... 34 5.10 Sammanfattning ... 35 6. Analys ... 36 6.1 Analys utifrån STF ... 37
6.2Analys utifrån Careership ... 39
6.3Sambandsanalys ... 40
6.4Sammanfattning av analys ... 42
7. Diskussion ... 43
7.1 Resultatdiskussion ... 43
7.2Metoddiskussion och teoridiskussion ... 46
7.3Förslag till framtida forskning ... 47
7.4Avslutade reflektioner ... 47 Referenslista ... 49 Bilaga 1 ... 54 Bilaga 2 ... 61 Bilaga 3 ... 62 Bilaga 4 ... 63 Bilaga 5 ... 64 Bilaga 6 ... 68
7
1. Bakgrund och problemformulering
Antalet gymnasieelever i Sverige ökar (Skolverket 2019a, s. 3). Samtidigt minskar antalet elever på det humanistiska programmet, mer än på något annat program. Hösten 2019 gick det 36 procent färre elever på humanistiska programmets första årskurs än vad det gjorde 2011/2012, det vill säga det läsår när det humanistiska programmet infördes som ett nationellt program i gymnasieskolan. Läsåret 2018/2019 var endast 2 218 elever inskrivna, vilket motsvarar mindre än 1 procent av eleverna som går ett nationellt gymnasieprogram i Sverige (Skolverket 2019a, s. 6). Det humanistiska programmet är det minsta nationella programmet i Sverige med den preliminära siffran på 2099 under läsåret 2019/2020 (Skolverket 2020a, s. 8). Elevantalet på det samhällsvetenskapliga programmet är mycket större, bara under läsåret 2019/2020 sökte 22 200 nya elever till programmet (Skolverket 2019c, s. 3).
I Skolverkets rapport Uppföljning av gymnasieskolan: Uppföljning och analys av gymnasieskolan (2016) framgår det att ett lågt söktryck har lett till att det humanistiska programmet har lagts ner på flera skolor runt om i landet och möjligheten att locka nya elever har blivit svårare för skolorna. Skolor ska anpassa sin gymnasieorganisation efter elevernas val (SOU 2001:12, s. 66). Elevens valpreferenser har alltså en viktig roll för kommunernas planering och kostnader, därmed också för vilka program som skolorna erbjuder (SOU 2001:12, s. 66). Det humanistiska programmet finns bara i större städer och blir därför inte aktuellt som gymnasieval för många av landets niondeklassare (Skolverket 2016, s. 141). Det blir istället de elever som bor i eller i anslutning till en större stad med programmet som har möjlighet att fullständigt utöva sitt fria val (Thelin 2019, s. 206). På grund av att programmet är betydligt mindre än andra högskoleförberedande program är många inte medvetna om att det humanistiska programmet finns. Dessutom finns det en viss osäkerhet kring att välja ett så litet program (Skolverket 2016, s. 142).
I Skolverkets rapport (2016) framgår det att eleverna som avslutar det humanistiska programmet är nöjda med sina val och uppnår goda studieresultat. Dessutom läser en hög andel av eleverna på programmet vidare på eftergymnasial nivå (2016, s. 143). Skolkommissionen pekar på att syftet med alla högskoleförberedande utbildningar är att eleverna ska studera efter
8
gymnasiet. Exempelvis menar de att elever som istället arbetar är sämre rustade för arbetslivet (Utbildningsdepartementet 2018, s. 10). Målet med både samhällsvetenskapliga och humanistiska programmet är alltså att eleverna efter avslutad utbildning ska fortsätta med högre studier. Det går även att se kontrasten mellan programmen då statistik från avgångsklasserna från 2016 visar på att eleverna från det humanistiska programmet studerar vidare efter gymnasiet i mycket högre grad än de från det samhällsvetenskapliga programmet. I samma undersökning hade det samhällsvetenskapliga programmet lägst antal elever som studerar vidare utav alla de högskoleförberedande programmen (Skolverket 2017b).
Skolkommissionen som är inrättad för att utveckla svenska gymnasieskolor vill att alla de nationella programmen ska ha en bred spridning inom kommunerna men menar även att regionala lösningar är rimliga. Med andra ord anser skolkommissionen att även om det är önskvärt att ha det humanistiska programmet i flera kommuner menar de att det räcker med att ha programmet på en skola i regionen (Utbildningsdepartementet 2018, s. 6–7). Om trenden fortsätter lär fler elever välja det samhällsvetenskapliga programmet framför det humanistiska och därför riskerar det humanistiska programmet att försvinna från gymnasieskolorna. Fler elever på det samhällsvetenskapliga programmet höjer även risken för att fler väljer att inte studera efter gymnasiet. Studie- och yrkesvägledare är därför viktiga för gymnasiemarknadens framtid då de ofta har en aktiv roll i elevens gymnasieval samt i att tillfredsställa samhällets kompetensbehov (Läroförbundet 2018). Att studie- och yrkesvägledare är medvetna om och förstår de valinfluenser, det vill säga det influenser som påverkar en elevs val är viktigt för det humanistiska programmets fortsatta existens.
Utifrån den tidigare forskning som undersökts samt de teoretiska utgångspunkterna så är det rimligt att anta att eleverna alltid kommer påverkas av sina omvärlds- och individuella influenser. Teoretikerna Patton och McMahon använder ordet influenser för att beskriva faktorer som påverkar någon i sina beslut. Därför kommer också begreppet influenser (valinfluenser) användas. Influenser är föränderliga och anpassade till individens personliga kontexter (Patton; McMahon 2014, s. 243) och fungerar därför bra att använda i undersökningen.
9
1.1 Avgränsningar
I uppsatsen kommer de elever som redan läser på ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt program att undersökas. Detta eftersom de presumtiva studenterna inte kommer ha hunnit göra sitt slutgiltiga programval innan undersökningen kommer utföras (Gymnasium.se 2020). På grund av att de humanistiska eleverna är så få per årskurs är det inte rimligt att begränsa undersökningen till endast en årskurs, därför kommer alla tre årskurser att ingå. Anledningen till att undersökningen avser jämföra humanistprogrammet med just det samhällsvetenskapliga programmet är för att utbildningarnas innehåll är mycket lika. De båda programmen har givetvis de gymnasiegemensamma ämnena gemensamt, men för dessa program är även de programgemensamma ämnena mycket lika (Skolverket 2020d). Skolverket (2016) rapporterar även att flera av de elever som valt det humanistiska programmet har haft det samhällsvetenskapliga programmet som andraval (2016, s. 142).
För att undersökningen inte ska bli för bred kommer den att begränsas till de influenser som ingår i teorierna som används. Utifrån vad som setts i den tidigare forskningen kommer influenser som förmåga, värderingar, utbildningsinstitutionen, utbildnings-/arbetsmarknad, intresse, geografiskt läge samt familj att undersökas. Det finns dessutom forskning som visar att etnisk bakgrund inte är en avgörande faktor för gymnasievalet (Forsberg 2018, s. 26–27). Det går heller inte att mäta hur stor kunskap om gymnasiemarknaden som familjer av varierande etniska bakgrunder besitter (Forsberg 2018, s. 49). Därför kommer inte etnisk bakgrund att inkluderas i undersökningen.
1.2 Syfte och frågeställningar
För att bättre förstå det minskade söktrycket för det humanistiska programmet och för att fördjupa kunskapen om hur elevernas valprocess ser ut, så avser undersökningen att studera varför de elever som redan läser utbildningen har valt det humanistiska programmet istället för det snarlika samhällsvetenskapliga programmet. Undersökningen vill studera vilka influenser som har påverkat eleverna i deras val av gymnasieprogram. Dessa kallas i denna uppsats för valinfluenser.
10 Frågeställningar:
• Vilka valinfluenser är av störst vikt för elever som väljer det humanistiska programmet på gymnasiet?
• Hur skiljer sig elevernas valinfluenser jämfört med elevernas valinfluenser på det samhällsvetenskapliga programmet?
1.3 Disposition
Vår uppsats är upplagd med ett inledande avsnitt om bakgrund och problemformulering, komplett med syfte och frågeställningar. Sedan följer ett avsnitt med tidigare forskning inom valt ämnesområde, information om eleverna på programmen i fråga, följt av en sammanfattning av avsnittet. Efter den tidigare forskningen kommer ett avsnitt för de båda teorierna som används i uppsatsen: STF-modellen samt Careership, sedan tillkommer en sammanfattande paragraf av avsnittet. Metoden presenteras därefter i ett eget avsnitt som innehåller val av metod, urval, enkäten och forskningsetiska principer. Därefter kommer ett avsnitt om resultat där allt som kommit fram i undersökning presenteras med underrubrikerna: elever på programmet, betygsfördelningen, elevernas andrahandsval, svårigheter inför gymnasievalet, preferenser vid val av program, preferenser vid val av skola, intressanta kurser, elevernas akademiska bakgrund, geografisk plats samt en sammanfattning. En analys av resultatet presenteras därefter. Där analyseras först resultatet utifrån STF-modellen och sedan utifrån Careership, därefter analyseras de korrelationer som finns och sedan sammanfattas avsnittet. Resultaten diskuteras sedan i förhållanden till teorierna och den valda metoden. Här ges också förslag på vidare forskning och slutligen görs en avslutande reflektion.
11
2.Tidigare forskning
Det här avsnittet redogör för den tidigare forskning som bedrivits inom ämnet valprocesser och valinfluenser. Forskning som berör gymnasiemarknaden kommer även att tas upp. Här beskrivs också de två gymnasieprogrammen. Forskning har hittats via kurslitteratur samt databaser för akademiska texter.
2.1 Antalet elever på programmen
Det humanistiska programmet är det högskoleförberedande program med minst antal elever. Läsåret 2018/2019 gick 2 218 elever på humanistprogrammet i Sverige [se bilaga 3 för en tabell över antal elever åren 2015 till 2020]. Detta är över 100 fler elever än den preliminära siffran läsåret 2019/2020 (Skolverket 2019a, s.4) med totalt 723 nya sökande, varav 585 kvinnor och 138 män, det vill säga runt 80 procent av de som söker till programmet är kvinnor (Skolverket 2020d). Det samhällsvetenskapliga programmet är också ett högskoleförberedande program som dessutom är det största gymnasieprogrammet i Sverige, med över 59 000 elever på programmet läsåret 2019/2020.
Det samhällsvetenskapliga programmet har en könsfördelning på 64 procent kvinnor och 36 procent män (Skolverket 2020a, s. 8). Det senaste året har andelen elever som börjat på det samhällsvetenskapliga programmet ökat med 5,9 procent (2020b, s. 9). Idag finns det humanistiska programmet på 48 skolor i landet och det samhällsvetenskapliga programmet finns på 467 skolor i landet (Gymnasieguiden 2020).
2.2 Eleverna på de båda programmen
Många gymnasieprogram har en könsstereotypisk fördelning (Ekström m.fl. 2012, s. 9). Ekström (2012) med flera talar om faktorer som påverkar gymnasievalet, de tar upp bland andra social bakgrund, kön och regional och lokal kontext (2012, s. 7–11). Elever som tillhör högre socioekonomiska grupper väljer oftare högskoleförberedande gymnasieprogram än de elever
12
vars vårdnadshavare tillhör en lägre socioekonomisk grupp. Detta stämmer överens med statistik över läsåret 2018/2019 då 3 procent av de elever som sökte yrkesprogram hade vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning och 63 procent av de elever som valde högskoleförberedande program hade vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning (Skolverket 2020d). Av de elever som valde det humanistiska programmet läsåret 2018/2019 hade 64 procent av eleverna vårdnadshavare med lång (längre än tre år) eftergymnasial utbildning (Skolverket 2020d). Elever från studievana hem har också större benägenhet att gynnas av det fria valet av gymnasieprogram medan de elever vars vårdnadshavare har lägre utbildningsnivå tenderar att i större utsträckning bli förvirrade av de mångtydiga valmöjligheterna (Ekström m.fl. 2012, s. 8). Det framgår dock inte om elever med högutbildade vårdnadshavare också påverkas av överväldigande valmöjligheter. Det framgår heller inte om elever upplever att de har färre valmöjligheter på grund av vårdnadshavares utbildningsnivå.
Av alla högskoleförberedande gymnasieprogram är det humanistiska programmet det program där störst andel elever byter program under utbildningens gång. Över 9 procent av eleverna som påbörjar det humanistiska programmet byter till ett annat program innan årskurs tre. Det är nästan dubbelt så många jämfört med det samhällsvetenskapliga programmet (Skolverket 2017a). Studier visar att omval kan bero på att programmet eller skolan inte lever upp till elevens förväntningar, ofta byter eleverna program redan under de första veckorna av gymnasiet (Skolverket 2011, s. 18). Studien visar dock inte vilket program eleverna byter till och varför programmet väljs.
Elever på alla programmen beskriver även att de ångrar att de inte varit aktivt delaktiga i gymnasievalet de gjorde i grundskolan (Skolverket 2011, s. 18). De berättar även att de inte fått tillräcklig information om utbildningen i fråga utan upplever att de blivit missledda av den information som fanns tillgänglig. De önskade även att de skulle ha fått mer individuell vägledning inför gymnasiet (Skolverket 2011, s. 19).
2.3 Gymnasiemarknaden idag
Den tidigare forskningen om elevers valprocesser grundar sig till stor del i de konsekvenser som uppstod när det fria valet infördes och vilken påverkan det hade på gymnasievalet (Lundahl 2015, s. 137). Det fria valet infördes under 1990-talet och har gjort det möjligt för elever att välja bland alla gymnasieskolor i hela landet. Detta har lett till stor konkurrens på gymnasiemarknaden
13
(Lundahl 2015, s. 137). Många gymnasieskolor upplever att de får strida om elever. Syftet med reformen var att genom konkurrensen få skolorna att höja kvalitén på utbildningarna (Lundahl 2015, s. 143–144). Nio av tio rektorer ett behov av att marknadsföra sin skola för att få sökande elever (Lundahl m.fl. 2014, s. 3). Lundahl med flera (2014, s. 2) har sett att mindre skolor på landsbygden upplever stark konkurrens om de ligger inom pendlingsavstånd till en skola i en stad.
Forsberg (2018) menar att den geografiska platsen påverkar hur attraktiv en gymnasieskola är och menar att de nya reformerna gjort att den sociala bostadssegregationen som funnits numera även återspeglas i skolorna. Högpresterande elever och elever med gynnad socioekonomisk bakgrund väljer oftare bort de lokala skolorna än elever med svagare studieresultat och mindre privilegierad socioekonomisk bakgrund (2018, s. 26–27).
Under 2000-talet ökade antalet friskolor i Sverige. När skolorna blev fler blev marknadsföring och reklam viktigare för dem, dock kan en överväldigande mängd reklam göra valet svårt för både elever samt deras vägledare (Lundahl 2015, s. 143–145). Något som den tidigare forskningen inte fokuserar på är marknadsföringen av program utan skolan som helhet. En studie som genomförts i USA 2018 visade att många vägledare saknade rätt material för att kunna ge relevant information om utbildning till eleverna på grund av breda valmöjligheter (Godbey & Gordon 2019, s. 3).
2.4 Elevens valinfluenser
Godbey och Gordon (2019) menar att det finns ett behov att utveckla elevernas kunskap om val och väljande (2019, s. 2). En italiensk undersökning från 2019 beskriver hur vårdnadshavare påverkar sina barns gymnasieval. Dock är det vårdnadshavarna som skriver in sina barn på gymnasiet där till skillnad från i Sverige där eleverna själva gör sitt gymnasieval (Guetto & Panichella 2019, s. 1023).
Valet präglas av den information som finns tillgänglig för eleverna då de tar beslut utifrån sin upplevda verklighet (Dresch & Lovén 2010, s. 38). Därför kan all marknadsföring försvåra valprocessen hellre än gynna den då den kan fokuseras på andra faktorer än själva utbildningen. Thelin (2019) menar att marknadsföringen kan vara inriktad på faktorer som inte har med skolans utbildning att göra (2019, s. 175). Även om programvalet i fråga är den största influensen hos många av eleverna (Thelin 2019, s. 174).
14
Dessutom finns det något som Thelin (2019) kallar för kunskapsrykte, detta innebär skolans erkända kompetens och är starkt präglat av elevernas upplevelser (2019, s. 180). Elever med olika utbildningsbakgrunder har generellt sett olika syn på skolans kunskapsrykte (Thelin 2019, s. 184). Det framgår även att preferenser gällande program och kunskapskolrykte har en tydlig koppling till elevernas betyg. Elever med högre betyg tenderar att söka sig till utbildningar med högre intagningspoäng, alltså ett starkare kunskapsrykte (Thelin 2019, s. 185). Elever med lägre betyg tenderar att hellre värdera influenser som inte är direkt kopplat till skolans upplevda utbildningskompetens, istället kan avstånd eller kompisar ha större betydelse (Thelin 2019, s. 210). Detta gör att elever med lägre betyg söker sig till skolor där kunskapsryktet inte nödvändigtvis dominerar vilket kan skapa en segregering kopplat till elevernas betyg (Thelin 2019, s. 185–186). Influenser som betygskriterier kan därför antas ha en direkt koppling till elevernas val vilket gör att betygen är en starkare influens än vad exempelvis socioekonomisk grupp är (Thelin 2019, s. 203). Skolorna försöker, via sin marknadsföring, att blidka önskemål som eleverna har vilket kan leda till att kravet på marknadsföring kan stjälpa skolans meriter. Eftersom resurser läggs på annat än utbildningskvalitén (Thelin 2019, s. 209). Dessutom kan skolor locka med större möjlighet för höga betyg vilket skapar en betygsinflation inom gymnasiemarknaden (Vlachos 2010, s. 15). Det genomsnittliga meritvärdet ligger idag på 230 poäng (Skolverket 2019b).
Gymnasievalet är alltså för många elever ett stort beslut som kräver både omvärldskunskap och självinsikt, vilket många vägledare anser är kunskaper som brister hos grundskoleelever (Dresch; Lovén 2010, s. 39–40). Det går även att ifrågasätta den variation av valinfluenser som rapporterats då eleverna är olika mogna i slutet av högstadiet (Thelin 2019, s. 182). Forsberg (2018) menar dock att god prestation är avgörande för hur elever väljer skola:
Ofta är goda skolprestationer och/eller god kännedom om utbildningssystemet en förutsättning för denna mobilitet, vilket samtidigt förutsätter att familjerna har en viss mängd ackumulerat kapital i form av utbildning, kontakter, och inte minst, ekonomiska förutsättningar (Forsberg 2018, s. 49).
Det blir tydligt att elevernas socioekonomiska bakgrund tillsammans med betyg är avgörande för elevens gymnasieval. Gymnasiemarknaden fortsätter alltså att reproducera det socioekonomiska systemet om inte elevens betyg avviker. Om en elev har höga betyg kan denne göra ett gymnasieval som är oberoende av socioekonomisk bakgrund. Men forskningen tar inte upp
15
skillnader inom gruppen av elever som har höga betyg och goda socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis bland elever som läser på det humanistiska respektive det samhällsvetenskapliga programmet.
2.5 Sammanfattning
Den tidigare forskningen visar att vårdnadshavare, geografisk plats, socioekonomisk bakgrund, och betyg påverkar elevers gymnasieval. Skolornas marknadsföring försvårar ofta elevernas val, då fokus flyttas från det som skolan ska bidra med till fokus på att locka elever. Vägledare och forskare är eniga om att det finns många influenser som påverkar högstadieelever i gymnasievalet. Vägledare menar att många elever har bristande kunskaper så väl som mognad inför valet. Flera forskare menar också att elever behöver goda förutsättningar för att kunna göra ett välgrundat gymnasieval. Förutsättningar som höga betyg, god kunskap om utbildningssystemet och vårdnadshavares ekonomi såväl som kunskapskapital är avgörande för gymnasievalet.
16
3.Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet kommer de båda teorierna som används i undersökningen att tas upp. Den huvudsakliga teorin som använts är Patton och McMahons STF-teori. Dessutom används även Hodkinson och Sparkes teori Careership som i avsnittet diskuteras med fokus på habitus och handlingshorisont.
3.1 System Theory Framework
Wendy Patton och Mary McMahon presenterade System Theory Framework (STF) 1995. Teorin hade som syfte att utveckla kunskapen och förståelsen för karriärval (Patton & McMahon 2014, s. 3). Den skapades för att bemöta den kritik som karriärvägledning fått i början av 1990-talet rörande karriärvägledningsteoriers konvergens, alltså att de teorier som fanns var spretiga (Patton & McMahon 1995, s. 15). Forskare inom karriär- och yrkesval hade eftersökt en modell som kunde sammanställa de olika teorierna som fanns och 1993 gjorde Patton och McMahon ett första utkast av en modell som senare skulle bli STF-teorin (Patton & McMahon 2014, s. 214). Genom att se på karriärval som en systemteori kan olika teorier sammanflätas och samanvändas (1995, s. 20). System theory hade redan tidigare visats vara en effektiv teori inom psykologi i vad som kallas narrativ vägledning. Patton och McMahon valde därför att anpassa teorin till karriär- studie- och yrkesvägledning (2014, s. 262).
Patton och McMahon menar också att STF är ett modernare sätt att se på karriär än den teori som dominerat tidigare (trait and factor theory) som matchade arbeten och personer med olika egenskaper. Patton och McMahon (2006) menar att den tidigare teorin var anpassat till ett samhälle där en person skulle ha samma jobb hela livet. Något som inte stämmer med hur förutsättningarna i arbetslivet ser ut idag (2006, s. 155–156) då omställning och omväxling i arbetslivet är mer eller mindre förväntat och stärker behovet av så kallad livslång vägledning (Barnes m.fl. 2020).
Teorin bygger på att val skapas utifrån olika influenser (Patton & McMahon 1995, s. 16–19). Patton och McMahon har senare utvecklat sin teori flera gånger och menar att det är viktigt att utvecklar teorin eftersom karriärval ska förstås ur sin specifika kontext (Patton & McMahon 2006,
17
s. 154; Patton & McMahon 2014, s. 4). Deras modell är ett sätt att sammanställa vägledning som helhet. Modellen visar på allt som kan tänkas påverkar en person i dennes karriär. McMahon menar att individen startar en valprocess genom att se sitt narrativ (McMahon m.fl. 2012, s. 2–128).
STF-modellen är en individcentrerad modell med valinfluenser som omringar individens ramverk. Modellen är upplagd som ringar på vatten som börjar med individen (ålder, personlighet, attribut osv) och rör sig utåt mot inflytelserika system (familj, kollegor, media osv) och slutligen ut mot inflytelserika processer (tid, samhällsförändringar osv). De lägger vikt vid att kalla influenserna för just influenser och inte faktorer som andra teoretiker gjort tidigare. Influenser menar Patton och McMahon är att föredra eftersom de anser att influenser är föränderliga och tillhör en process till skillnad från faktorer som är mer statiska. Influenser är också mer anpassade till individens personliga kontexter (Patton & McMahon 2014, s. 243).
Vi har valt Patton och McMahons STF-modell eftersom den kan användas för att förstå de valinfluenser som eleverna i vår undersökning har och för att förstå vilka valinfluenser som är viktigast när det gäller valet mellan det humanistiska eller samhällsvetenskapliga programmet som gymnasieutbildning. Med stöd av teorin kan vi kartlägga vilka influenser som behöver analyseras. Ett annat skäl till att just denna teori används är att den är anpassad till att användas i kombination med andra och därför är det naturligt att använda den tillsammans med Hodkinson och Sparkes teori Careership. Den senare teorin är anpassad till en individcentrerad västerländsk syn på karriär (Patton & McMahon 2014, s. 260) som passar till undersökningsgruppen (se figur 3.1.1 i bilaga 6 för modell).
3.2 Careership
Careership är en sociologisk teori skapad av Hodkinson och Sparkes (1997). Careership tar upp hur en individ tar karriärbeslut. Hodkinson och Sparkes har i sina studier utgått från begreppet habitus som i sin tur är skapat av den franska sociologen Bourdieu (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33). Hodkinson och Sparkes menar att habitus är en avgörande del av Careership. Habitus innebär att kultur, tradition, sociala nätverk et cetera påverkar individers värderingar. Habitus är något som är både medfött och föränderligt eftersom en person exempelvis kan födas in
18
i en kultur men också förändra vilken kultur som denne tillhör över tid (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 33).
Hodkinson och Sparkes menar att det habitus en individ har påverkar dennes handlingshorisont. Handlingshorisont är ett begrepp som förklarar de möjligheter som personen i fråga kan se framför sig (1997, s. 34). Det kan exempelvis innebära att en person inte inser hur många gymnasieprogram som denne hade kunnat välja bland efter högstadiet eftersom denne är begränsad av sin handlingshorisont. En vägledare kan då arbeta med att öka en elevs självkännedom för att dennes handlingshorisont ska vidgas (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 34–36).Något som går i linje med den svenska skolans uppdrag att vidga elevernas perspektiv och upptäcka nya yrkesområden genom vägledning (Skolverket 2015, s. 2).
Careership teorin har tre premisser som är grundläggande för att en individ ska kunna fatta karriärbeslut:
1. Pragmatiskt rationella beslut: den som fattar beslutet gör det rationellt utifrån sitt habitus. 2. Beslutsfattande sker tillsammans med övriga aktörer inom samma fält, de vill säga de runt omkring den som fattar beslutet som rör sig i samma kontext.
3. Beslut fattas i samband med brytpunkter och rutiner i livets gång (Staunton 2019, s. 1).
Hodkinson och Sparkes (1997) talar alltså om olika typer av brytpunkter, när förändringar i livet gör att en person tar beslut. De menar att brytpunkter är utvecklande för en person eftersom brytpunkten kräver att personen ser över, utvärderar och bedömer sin situation (1997, s. 39). De beskriver hur andra har studerat brytpunkter tidigare men Careership teorin definerar olika typer av brytpunkter: strukturella, självinitierade och tvångsmässiga brytpunkter. En strukturell brytpunkt sker i en struktur, som till exempel att grundskolan i Sverige slutar i nionde klass. En självinitierade brytpunkt är som det låter, en förändring som personen själv valt. En tvångsmässig brytpunkt är när en yttre påverkan tvingar en person att göra en förändring (Hodkinson & Sparkes 1997, s. 39).
Vi väljer att använda denna teori eftersom gymnasievalet kan ses som en strukturell brytpunkt. Med stöd av Careership-teorins beskrivning av habitus och handlingshorisonten kan vi också lättare förstå valprocessen i vårt exempel.
19
3.3 Sammanfattning
Vi använder System Theory Framework (STF) som grundar sig i psykologi och som har för avsikt att ge en sammanfattande teori om karriärvägledning. Teorin menar att karriärbeslut tas utifrån individens influenser som är av tre slag: individuella, sociala och miljörelaterade. Dessa influenser påverkar hela tiden varandra och förändras över tid. Den sökandes narrativ tydliggörs utifrån flera perspektiv med hjälp av modellen och kan vara effektiv i karriärvägledning då den förklarar valinfluenser. Den andra teorin som vi använder är Careership som är skapad ur ett sociologiskt perspektiv. Teorin går ut på att en individ tar beslut utifrån dennes habitus, handlingshorisont, brytpunkter, fält och andra aktörer. Individens habitus föds ur reproduktiva eller nya kulturer, detta har sedan en effekt på handlingshorisonten som är vad individen anser är möjligt. Brytpunkter syftar på förändringar som sker i individens liv. Fält är de olika sammanhangen individen rör sig i och andra aktörer är då andra individer på dessa fält. Teorin menar att beslut som individen tar är pragmatiskt rationella då de baseras på individens vetskap om världen och sig själv.
20
4.Metod
I det här avsnittet kommer valet av metod och urvalsgrupp att förklaras. Enkäten samt de forskningsetiska principer som följs i undersökningen beskrivs också.
4.1 Val av metod
För att svara på frågeställningarna har vi använt ett urval av elever som för närvarande läser på det humanistiska programmet och jämför med elever som läser på det samhällsvetenskapliga programmet. Vår avsikt var att begränsa undersökningen till Skåne men på grund av rådande omständigheter (våren-2020) har undersökningen kommit att omfatta skolor i hela landet eftersom det var för få skolor som kunde medverka i Skåne. Urvalet av elever bestod av studerande på det samhällsvetenskapliga programmet och det humanistiska programmet på de gymnasieskolor i Sverige som erbjuder båda dessa program. Vi har använt en kvantitativ metod för att kunna undersöka en större grupp samt för att uppmana ärliga svar då alla som deltar är anonyma (Larsen 2009, s. 35).
Undersökningen har genomförts genom en enkät, där eleverna själva fick läsa och svara på frågorna, (Larsen 2009, s. 68). Enkäten innehåller frågor som kan ge en bild av elevernas valprocess. Utifrån den tidigare forskningen samt de teoretiska utgångspunkterna så vet vi vilka värden som har betydelse för den genomsnittliga elevens gymnasieval, vilket är viktig vetskap inför utformandet av en enkät (Larsen 2009, s. 68).
Vi har inte valt att använda oss av kvalitativa studier eftersom det är svårt att mäta dess reliabilitet. Att säkra reliabiliteten är svårt inom kvalitativa studier eftersom det kräver att forskare tolkar och uppfattar samma saker i en intervju (Larsen 2009, s. 131). Vi är dock medvetna om att det finns fördelar med en kvalitativ metod. Exempelvis går det inte att undersöka huruvida respondenterna uppfattat frågorna i enkäten korrekt, något som hade varit lättare om en kvalitativ metod använts (Larsen 2009, s. 35).
21
4.2 Urval
Efter många omställningar har urvalet i undersökningen blivit något annorlunda än vad som planerats från början. Urvalet består av alla elever och skolor som har velat delta under förutsättningen att de passar in i följande påstående: eleven som fyller i enkäten läser på det humanistiska eller det samhällsvetenskapliga programmet på en skola i Sverige som erbjuder båda program. Eftersom vi har utlovat respondenterna anonymitet vet vi inte vilken skola som eleverna studerar på men vi vet vilka vägledare som har ställt upp på att lämna ut enkäten på sin skola. Av alla vägledare (och biträdande rektorer) som vi kontaktat har sex personer svarat att de sänt ut enkäten till sina elever. Därför vet vi att svaren är hämtade från skolor i Skåne, en skola i Dalarna, en i Värmland och en i Södermanland. Svarsfrekvensen består av 129 elever.
Detta innebär att vi inte har använt oss av ett klusterurval som först var planerat. Ett klusterurval innebär att ett kluster av populationen väljs ut baserat på tex geografiskt område (Larsen 2009, s. 52). I vårt fall hade detta varit region Skåne. Med ett sådant urval hade vi haft ett begränsat antal i populationen och kunnat räkna på vårt bortfall. Genom att känna till bortfallet kan en diskussion kring möjliga felkällor göras, huruvida det finns någon systematisk skillnad mellan de som valt och det som inte valt att svara på enkäten (Larsen 2009, s. 79). Eftersom vårt urval består av alla elever som fått tillgång till och velat fylla i enkäten kan vi inte göra någon analys av bortfall.
Vi är medvetna om att urvalsgruppen för det humanistiska programmet är hälften så liten som urvalsgruppen från det samhällsvetenskapliga programmet. Vi tar dock hänsyn till att elevantalet på det humanistiska programmet är betydligt mindre på en nationell nivå, därför anser vi att våra urvalsgrupper är rimliga. Larsen (2009) menar att spridningen på populationen är relevant att ha i åtanke när man bestämmer urvalsgruppens storlek (2009, s. 53).
4.3 Enkät
Vår enkät finns i digital form och sändes ut via digitala plattformar. Enkäten är kort för att underlätta för respondenterna, då de tenderar att inte ta sig tid att fylla i långa enkäter (Larsen 2009, s. 71).
Enkäten bestod av fyra avsnitt som mätte olika variabler som var relevanta för forskningsfrågorna. Avsnitt ett i enkäten ska användes för att kunna dela in svaren i olika
22
kategorier såsom efter kön, program och betyg. Avsnitt två handlade om gymnasievalet och respondenternas egna tankar om vad som påverkade deras val. Det tredje avsnittet behandlade frågor om skolan och ämnen, detta för att förstå vad som lockar med programmet respondenten valt. Avsnitt fyra hade som syfte att undersöka respondentens hemmiljö med betoning på vårdnadshavare [se bilaga 1].
De flesta frågor i enkäten var slutna och tydligt mätbara där respondenten fick kryssa i ett eller flera svarsalternativ. Avsnitt två i enkäten behandlade respondentens känslor och tankar och bestod därför av flera öppna frågor. Dessa kunde bidra till att förstå hur respondenterna resonerade även om det var svårare att tolka dessa svar. Att ställa dessa lite svårare frågor mitt i enkäten är att föredra menar Larsen (2009) eftersom respondenten fått svara på lättare frågor först (2009, s. 71). Vi hade även vissa kontrollfrågor för att säkerställa att eleven svarar sanningsenligt. Exempelvis bad vi respondenterna att berätta vad som gjorde att de valt sitt program och kryssa i en lista på influenser som påverkat gymnasievalet som egentligen svarar på samma frågeställning. Frågan “Vad tycker du är den största skillnaden mellan humanistprogrammet och samhällsprogrammet?” var ämnad att visa hur mycket eller hur lite respondenterna känner till om det andra programmet. Det kunde vi eventuellt också få svar på i frågan “Om du inte valt ditt program, vilket hade du valt då?”, en fråga med öppen svarslucka där respondenten kunde fylla i önskat antal program själv [se bilaga 1].
För att förstå betydelsen av intresse fick respondenterna svara på hur intressanta olika kurser som erbjuds inom de olika programmen var. Ett exempel är kursen Människans språk som bara ingår i humanistprogrammets kursplan och kursen Geografi som bara ingår i det samhällsvetenskapliga programmets kursplan [för en full tabell över dessa ämnen se bilaga 2]. Lägg märke till att vi inte tagit med alla gymnasiegemensamma ämnen, och inte heller de kurser som tillhör programfördjupning eller individuellt val eftersom många kurser varierar från skola till skola och är inte obligatoriska inom respektive program.
Enkätfrågorna bör vara enkla att förstå och varken vara tvetydiga eller ledande (Larsen 2009, s. 72) För att undersöka om frågorna var lättförstådda lät vi ungdomar i vår omgivning svara på enkäten på prov innan vi sände ut den till respondenterna. Vi har givetvis tagit bort testsvaren innan vi gjort den slutgiltiga undersökningen.
23
4.4 Analysform
När undersökningens data analyserats har vi använt bivariatanalys. Bivariatanalys är en analysform där två variabler presenteras istället för en (Larsen 2009, s. 92–93). Detta har vi gjort för att vi har velat presentera det resultat vi sett utifrån våra variabler: det humanistiska programmet samt det samhällsvetenskapliga programmet. Vi har använt oss av grafiska framställningar som stapeldiagram men även statistiska mått som korrelationsuträkningar. Korrelationsuträkningar används för att mäta samband mellan två variabler (Larsen 2009, s. 95). Dessa uträkningar kommer från ett så kallat pearsontest som visar korrelationens riktning. Under det räknas huruvida det finns en signifikans, testerna är räknade på 95 procents signifikans. Underst står antalet uppgifter i materialet markerats som N.
4.5 Forskningsetiska principer
Respondenter som medverkat i forskning omfattas av individskyddskravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 5). Huvudkraven som följs är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 6).
Deltagarna ska vara informerade om att de inte finns något krav på att delta i undersökningen. Det ska inte finnas negativa följder med att avstå eller avbryta deltagandet (Vetenskapsrådet 2002, s. 7–10; Datainspektionen 2020). Deltagarna kan avsluta sitt deltagande när som helst under enkätens gång. Det ska vara tydligt att svaren i enkäten inte ska användas till något annat än forskning (Vetenskapsrådet 2002, s. 7). Samtycket anses har lämnats när deltagaren skickar in en ifylld enkät. Ämnesrådets etikkommitté bör kontaktas om undersökningen är av känslig karaktär, såsom frågor om kriminalitet, sjukdom eller personlig kris (ibid s. 9), något som inte gäller i denna undersökning. Enskilda enkätsvar ska inte delas med någon utanför forskningsgruppen (Vetenskapsrådet 2002, s. 12). Om en person är under 13 år kan denne inte samtycka utan en vårdnadshavare i Sverige (Datainspektionen 2020). Vid känsliga frågor bör samtycke inhämtas från vårdnadshavare till och med att undersökningspersoner är 15 år gammal (Vetenskapsrådet 2002, s. 9).
24
I undersökningen är deltagarna över 15 år och för att dessa skulle ha goda kunskaper om vad resultatet skulle användas till och för att det skulle vara tydligt att deltagandet är frivilligt inleddes enkäten med en informationsdel. Eleverna var också tvungna att markera att de läst och förstått vad undersökningen går ut på och vad den skulle användas till för att kunna svara på enkätens frågor [se bilaga 1].
25
5. Resultat
Här presenteras de resultat som undersökningen kommit fram till. Resultaten är rensade från orena data (svarspersoner som inte svarat fullständigt eller upplevts som oseriösa). Under många rubriker kommer en jämförelse göras mellan de som läser på det humanistiska programmet och de som läser på det samhällsvetenskapliga programmet. Alla resultat presenteras i andelar eftersom resultatet gav olika antal respondenter på de olika programmen, antalet respondenter är 129 personer. Cirka två tredjedelar av respondenterna läser på det samhällsvetenskapliga programmet och cirka en tredjedel läser på det humanistiska programmet.
Andelen elever på det humanistiska programmet är 29 procent, samtidigt som andelen på det samhällsvetenskapliga programmet är 71 procent i undersökningsgruppen. Nedan följer citat från elever om varför de valde respektive program.
Jag valde mitt program då jag kände att det passade mig, perfekt. Jag går kulturinriktningen på hum-linjen och jag älskar hur mycket kultur vi tar in, allt från gammal grekisk litteratur och filosofi till samtida kulturdebatter! - Svar 26
Jag älskar att läsa deckare och böcker där någon har nån psykisk sjukdom, det här gjorde att jag blev intresserad av hur människor beter sig och varför de gör det. Därav valde jag samhäll med inriktning beteende - Svar 54
I avsnittet förekommer det figurer eller hänvisningar till figur av korrelationsuträkningar. För en förklaring av hur dessa fungerar vänligen se avsnitt 4.4.
5.1 Könsfördelning
De två undersökta programmen har en mycket likartad könsfördelning. Omkring 77 procent av eleverna är kvinnor på de båda programmen. Resultaten är liknar de nationella siffrorna som ligger
26
på 64 procent kvinnor på det samhällsvetenskapliga programmet och 80 procent kvinnor på det humanistiska programmet.
5.2 Betygsfördelning
Resultatet visar på att eleverna på humanistprogrammet i regel hade högre meritpoäng. Dock har båda programmen generellt höga meritpoäng. Medelvärdet för alla respondenter ligger mellan 250–300 i meritpoäng. Medan en stor andel även låg på meritvärde 300 eller högre. I denna data saknas två svar från elever på det samhällsvetenskapliga programmet.
5.3 Andra program
Av respondenterna som läser på det humanistiska programmet hade cirka 46 procent funderat på att gå det samhällsvetenskapliga programmet om de inte läst sitt eget program [se figur 1]. Det innebär att samhällsprogrammet är det populäraste alternativet för respondenterna som läser på det humanistiska programmet. Andra program som ett flertal eleverna på det humanistiska programmet nämnde som alternativ var främst det estetiska programmet och det naturvetenskapliga programmet.
Bara cirka 13 procent av eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet har nämnt humanistprogrammet som ett alternativ. Det vanligaste alternativet för elever som läste på det samhällsvetenskapliga programmet var det naturvetenskapliga programmet eftersom 28 procent anger det som sitt andrahandsval. Även det estetiska programmet var ett vanligt förekommande alternativ då 20 procent av eleverna nämnt det som alternativ, medan 19 procent nämnt ekonomiprogrammet.
27
Figur 1 – Andrahandsval för de som valde samhällsvetenskaplig respektive humanistiskt program
Av alla respondenter svarade 62 procent att språk var en skillnad mellan det samhällsvetenskapliga programmet och det humanistiska programmet, varav flera av respondenterna ansåg detta som den enda skillnaden. Flera av eleverna menar att samhällsprogrammet erbjuder mer allmän kunskap och beskrivs som “brett” och att humanistprogrammet har mer fördjupningar. Endast 3,2 procent nämnde att en skillnad är omfattningen av matematikkurser på programmen trots att samhällsprogrammet har dubbelt så mycket matematik i sin kursplan. “Humanisterna sysslar mer med språk och kultur, samhällare mer med samhället och människors agerande.” (Svar 35).
I figur 5 redovisas faktorer som respondenterna angav var avgörande för gymnasievalet. Diagrammet visar vad eleverna ansåg påverkade dem efter program visat i andelar.
28
De två influenserna som eleverna tyckte påverkade dem mest var framtida studier och framtida jobb. De båda programmen ansåg att betyg, vänner och föräldrar påverkade dem i mindre utsträckning.
5.4 Svårigheter inför gymnasievalet
Betydligt fler elever som valt det samhällsvetenskapliga programmet har svarat att de kände en osäkerhet inför valet. Ungefär en tredjedel av humanisterna tyckte att gymnasievalet var lätt samtidigt som färre än en fjärdedel av de samhällsvetenskapliga eleverna ansåg samma sak. De humanistiska eleverna anser till större del att de var säkra på valet. Cirka 20 procent av alla respondenterna nämner “syv” i frågan om hur de förberedde sig inför gymnasievalet. De flesta av dessa uppger sig vara nöjda med vägledarens insats. En av eleverna svarade “Jag [hade] en mycket kompetent SYV [...] som gav bra stöd och vägledning.” (Svar 35). Den här eleven anser att studie- och yrkesvägledaren var en direkt anledning att denne var förberedd på gymnasievalet. Av de elever från det humanistiska var det endast ett fåtal som svarade att de inte kände sig säkra på valet. En av eleverna svarade:
Jag kände mig relativt förbered, men det som gjorde mig osäker var att jag själv fick ta reda på all (!) information om det humanistiska programmet, då min SYV på högstadiet inte hade särskilt mycket koll på programmet. - Svar 26
Eleven beskriver att denne kände sig osäker på gymnasievalet fram tills information om “rätt” program gavs. Eleven är dock inte ensam om sitt missnöje med studie- och yrkesvägledarens insats då 15 procent av samtliga elever i undersökningen tyckte att vägledaren inte gjorde tillräckligt eller uttryckte att en vägledare inte fanns tillgänglig.
Tyckte att SYV inte gav tillräckligt med information. Bara om gymnasieval men inte hur gymnasievalet påverkade Universitetsstudier därefter. - Svar 18
Enligt eleverna som svarat på enkäten har alltså studie- och yrkesvägledare en stor inverkan på gymnasievalet i både sin närvaro och frånvaro.
29
Figur 3 - Diagram för korrelationsuträkning mellan förberedelse inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledarens insats oavsett program
Figuren ovan visar en korrelation mellan dem som talat gott om sin studie- och yrkesvägledare ansåg att de var förberedda på att göra sitt gymnasieval oavsett program. Uträkningen är gjord på de elever som nämnt SYV [Hur diagrammet ska tydas finns i bilaga 4]. Det går dock inte att påvisa något samband mellan de betyg som eleverna hade på högstadiet och hur svårt de tyckte det var att göra sitt gymnasieval eller hur förberedda de kände sig inför att göra sitt gymnasieval [se figur 15 och 16 i bilaga 4].
5.5 Elevers preferenser vid val av program
För att undersöka vad eleverna själva ansåg var viktigt att programmet erbjöd ombads de att välja bland olika alternativ. Alternativen var: programmet passar mitt intresse, leder till arbete, leder till studier, innebär en lätt utbildning, innebär en utmanande utbildning, ger kunskap om världen, ger kunskap om mig själv, ger unika kunskaper, eller finns på en skola som erbjuder digitala verktyg som exempelvis dator.
30
Figur 4 - Elevernas krav på programmen – skillnader mellan samhälls- och humanistelever
Diagrammet visar att både elever som valt det samhällsvetenskapliga programmet och elever som valt humanistiska programmet har valt likartade alternativ som viktiga. Det viktigaste för båda grupperna är att programmet är i linje intressen och att det ger kunskap om världen. Det finns endast två alternativ som samhällsvetenskapliga elever tycker är viktigare än humanistiska elever och dessa är att programmet erbjuder lätt utbildning och att programmet erbjuder digitala verktyg. Eleverna på det humanistiska programmet har däremot i större utsträckning krav på att utbildningen ska ge unika kunskaper och kunskap om dem själva [se figur 24 i bilaga 5].
Ingen av eleverna ansåg att intresse var helt oviktigt, en liten andel av de samhällsvetenskapliga eleverna ansåg att det endast var lite viktigt. Elever på det humanistiska programmet ansåg i större uträckning att intresse var mycket viktigt. Resultatet visar att eleverna på det samhällsvetenskapliga och det humanistiska programmet båda tycker att det är viktigt att programmet leder till studier och att de båda programmen inte skiljer särskilt mycket i denna fråga.
5.6 Elevers preferenser vid val av skola
Eleverna tillfrågades vad de anser är viktigt att deras skola ska erbjuda. De fick ange ett eller flera svar utifrån alternativen: att skolan ligger i samma stad som de bor i, att skolan har ett gott rykte, att skolan erbjuder utbildning av hög kvalité, att skolan erbjuder kurser som inte finns på andra skolor, att deras vårdnadshavare föredrar skolan eller att de har vänner på skolan sedan innan.
31
Figur 5 - Samtliga elevers krav på skolan
Diagrammet ovan visar att eleverna på det humanistiska programmet vill ha en skola som erbjuder hög utbildningskvalité. Samtidigt svarar också de flesta elever på det samhällsvetenskapliga programmet att de önskar hög utbildningskvalité. De samhällsvetenskapliga eleverna som inte svarat detta har istället svarat att de föredrar en skola som har ett gott rykte, ligger i staden där de bor, eller är en skola där de har kompisar sedan tidigare. Att skolan ska ligga i samma stad de bor i är främst ett önskemål från samhällsvetenskapliga elever. Att skolan ska erbjuda unika kurser är viktigare för de humanistiska eleverna. De anser dessutom att det är viktigare att vårdnadshavarna tycker om skolan. Att skolan har ett gott rykte är ungefär lika viktigt för eleverna på båda programmen.
5.7 Ämnen som intresserar eleverna
Eleverna fick i enkäten välja vilka kurser de var mest intresserade av utifrån kurserna som finns på programmen enligt läroplanen. I resultatet går det att se svar där en liten andel av eleverna som svarat angett mer än ett alternativ, exempelvis har en elev svarat att denna var både mycket intresserad och inte intresserad av en kurs. Svar som dessa har tagits bort då dessa tolkas som bortfallande svar. Diagram 10 nedan visar svaren “ganska intresserad” och “mycket intresserad” sammanräknade.
32
Figur 6 - Samtliga elevers preferenser av kurser
Här visas de kurser där programmen skilde sig mest för att se om det finns något statistiskt samband mellan program och intresse för kurserna: Moderna språk, Latin, Konst och kultur, Geografi och Religionskunskap. Diagrammet för Moderna språk [se figur 17 i bilaga 5] visar huruvida det finns någon korrelation mellan vilket program eleven läser och intresset för Moderna språk. Det går inte att säga huruvida intresset av Moderna språk korrelerar med vilket program eleven läser. Diagrammet som visar Latin [se figur 18 i bilaga 5] huruvida det finns ett samband mellan vilket program en elev läser och huruvida denne är intresserad av kursen Latin. Diagrammet visar att det finns en korrelation.Det finns även en korrelation mellan program och intresse för Geografi och Konst och kultur men inte för Religionskunskap [se figur 19–21 i bilaga 5].
5.8 Vårdnadshavares utbildningsbakgrund
Eleverna tillfrågades om vårdnadshavarnas har för utbildningsnivå, vad de arbetar med samt vilken inställning vårdnadshavarna hade till elevens gymnasieval.
33
Figur 7 - Samtliga vårdnadshavares utbildningsnivå
I diagrammet ovan märks det att majoriteten av samtliga elever har åtminstone en vårdnadshavare med högskoleutbildning som motsvarar 3 år eller fler som högsta slutförda utbildning. Elever från det samhällsvetenskapliga programmet har i större utsträckning vårdnadshavare med gymnasieutbildning som högsta slutförda utbildning än vad elever från det humanistiska har. De humanistiska elevernas vårdnadshavare har i större uträckning tre eller fler års slutförd högskoleutbildning.
Det går inte att påvisa någon korrelation mellan vårdnadshavarnas utbildningsnivå och val av program [se figur 22 i bilaga 5]. Lägg märket till att detta diagram visar andel vårdnadshavare och inte andel respondenter. Detta för att eleverna har olika antal vårdnadshavare.
Eleverna från båda programmen har i stor uträckning angett att en eller båda vårdnadshavarna arbetar som lärare. På det humanistiska programmet är nästan 27 procent av vårdnadshavarna lärare, vilket ibland har haft en direkt påverkan på elevens gymnasieval. Eleverna har exempelvis skrivit “Mamma är lärare på programmet så visste redan vad det innebar” (Svar 85) och “Min pappa är lärare så han hjälpte mig” (Svar 63) som svar på frågan om vad som förberedde dem för gymnasievalet. Nästan inga av eleverna har angett att de har en vårdnadshavare som är arbetslös.
Majoriteten av alla elever upplevde en positiv inställning inför gymnasievalet från deras vårdnadshavare. Några uttryckte att de upplevt en blandad inställning. Den enda markanta skillnaden mellan de båda programmen var att en liten andel av de samhällsvetenskapliga eleverna uppgav ingen inställning hemifrån medan ingen från det humanistiska programmet svarat detta.
34
5.9 Geografisk plats
För att avgöra den geografiska platsens betydelse för gymnasievalet har eleverna fått svara på frågan var de bor i förhållande till skolan samt hur de tar sig till skolan. I sammanställningen av resultatet kommer begreppet betydande tätort att användas. Detta innebär en tätbebyggd stad och används istället för att ange namn på kommun. Detta har vi gjort för att vi vill skilja på elever som bor i städer, i utkanten av städer samt utanför en stad.
Resultatet visar att majoriteten av de samhällsvetenskapliga eleverna bor i samma betydande tätort eller mindre orter i anslutning till den betydande tätorten de studerar i. Samtidigt som en mindre andel av de eleverna bor i andra betydande tätorter och ett minimalt antal elever bor i en mindre ort som ligger närmre en annan betydande tätort.
Eleverna på det humanistiska programmet har angett i ungefär lika stora andelar att de bor i samma betydande tätort, i utkanten av den betydande tätorten, i mindre orter eller i andra betydande tätorter än den de studerar i. En mycket liten andel av eleverna bor i samma område som skolan eller på en mindre ort närmare en annan betydande tätort. Det finns dock ingen korrelation mellan val av program och hur långt från skolan eleverna bor [se figur 23 i bilaga 5].
Figur 8 - Hur eleverna på de båda programmen tar sig till skolan
I diagrammet ovan går det att se att eleverna från de båda programmen generellt har olika sätt att ta sig till skolan. Det skiljer sig då fler elever från det humanistiska programmet åker buss och fler från det samhällsvetenskapliga programmet cyklar till skolan. En liten andel av de
35
samhällsvetenskapliga eleverna angav även att de går eller åker bil, något som ingen från det humanistiska programmet svarade.
5.10 Sammanfattning
När det gäller de allra flesta frågor är eleverna på de båda programmen eniga om vad som påverkar deras gymnasieval. Respondenterna består av en grupp där majoriteten utgörs av unga kvinnor och en betydande andel har vårdnadshavare med lång utbildning. Vårdnadshavarna hade dessutom en övergripande positiv inställning till elevernas gymnasieval. Eleverna på de båda programmen tycker i huvudsak att skolan ska erbjuda ett program av hög kvalitet och som ska leda till framtida studier och jobb. Programmet ska dessutom passa elevernas intressen och ge eleverna kunskap om världen. Eleverna på programmen har dock skilda åsikter när det kommer till vilka kurser som är av intresse på de två programmen. Eleverna på det humanistiska ansåg i högre grad att kurserna Människans språk, Latin, Konst och kultur och Geografi var intressanta. Dessutom ansåg eleverna på det humanistiska programmet i större utsträckning att unika kurser var viktiga.
36
6. Analys
Utifrån resultatet finns många kopplingar mellan elevernas svar samt de teorier och tidigare i forskning som använts. Bland de många valinfluenser som Patton och McMahons STF-modell (1999) redogör har vi valt att titta närmare på följande valinfluenser:
• Kön för att jämföra resultatet med det övriga landet.
• Familj genom att undersöka vårdnadshavare och deras inställningar till elevens program. • Intresse genom att undersöka intresset för olika kurser och vikten av intresse.
• Förmåga genom att undersöka betyg.
• Geografisk plats genom att undersöka avstånd och färdmedel till skolan. • Värderingar genom att undersöka vilka faktorer som är av vikt för eleverna. • Utbildningsinstitut genom att undersöka vad eleverna vill att en skola erbjuder.
• Utbildnings- och arbetsmarknad genom att undersöka önskan om att senare studera och arbeta.
• Framtid genom att undersöka huruvida framtida studier och arbete har påverkat respondenterna.
Precis som i övriga landet (Skolverket 2020d) hade undersökningens urvalsgrupp en majoritet av kvinnliga elever. På samhällsprogrammet går det något fler män än i undersökningens underlag. Den tidigare forskningen visar att elever som väljer högskoleförberedande program ofta har vårdnadshavare med eftergymnasialutbildning (Skolverket 2020d). Respondenterna hade fler vårdnadshavare med högre utbildning är snittet, där över hälften av respondenterna på det humanistiska programmet hade vårdnadshavare med lång eftergymnasial utbildning. Respondenterna i undersökningen anser inte själva att deras vårdnadshavare påverkade dem i särskilt hög grad även om tidigare forskning visar att detta ofta är fallet (Godbey & Gordon 2019 s. 5).
De allra flesta respondenter menar också att deras vårdnadshavare hade en positiv inställning till deras gymnasieval. Ingen av respondenterna ansåg att deras vårdnadshavare hade en negativ inställning till deras gymnasieval. Däremot svarade nästan 20 procent av eleverna på det humanistiska programmet att deras vårdnadshavare hade en blandad inställning, vilket kan tolkas som att vårdnadshavarna till en viss del haft en negativ inställning. Färre än 30 procent av respondenterna tyckte att det var lätt att välja gymnasieprogram. Undersökningen hade ingen
37
möjlighet att jämföra med en grupp vars vårdnadshavare har kortare utbildning men enligt Ekström med flera (2012) är det lättare för elever som har vårdnadshavare med längre utbildning att göra sitt gymnasieval och att många val och möjligheter gynnar dessa elever (2012, s. 8).
6.1 Analys utifrån STF
Precis som Patton och McMahon (2014) menar så har flera influenser en roll i elevens val. Hos eleverna visar sig influenser som intresse, värderingar, förmåga, familj, skola, utbildnings- och arbetsmarknad samt geografisk plats.
Eleverna lägger störst vikt på intresse och värderingar. Att programmet ska reflektera intresse ansåg alla elever på det humanistiska programmet. Hos de samhällsvetenskapliga eleverna är intresse inte lika självklart då ungefär 10 procent ansåg att detta var av liten vikt. Intresse är alltså inte nödvändigtvis en anledning till att elever väljer att läsa på det samhällsvetenskapliga programmet. Många av dessa elever menar att deras gymnasieval istället är baserat på deras förmåga i de samhällsvetenskapliga ämnena eller att programmet leder till ett stort utbud av eftergymnasiala utbildningar:
Aldrig riktigt vetat vad jag ville göra då jag aldrig haft något specifikt intresse. Men samhälle inkluderar områden som jag var kunnig inom och därför var oddsen störst att jag fann något av intresse på det programmet...- Svar 69
Många elever på det samhällsvetenskapliga programmet har svarat att de valt programmet för det breda utbudet av vidareutbildning. Deras val kan till synes vara baserat på hur utbildningsmarknaden ser ut hellre än individens behov.
De humanistiska eleverna tenderar att ha starka preferenser gällande kvalitén på både skolan och programmet då de värderar dessa mycket högt. Av dessa elever angav alla att det var viktigt att skolan erbjöd utbildning av hög kvalité. En större vikt på utbildningskvalité kan vara relaterat till betygspoäng. Forsberg (2018) menar till exempel att högpresterande elever tenderar att söka sig till skolor med hög kvalité på utbildningen (2018, s. 26–27). Enligt resultatet på denna undersökning har eleverna på det humanistiska programmet generellt sett höga betyg jämfört med det nationella snittet (Skolverket 2019b) då en majoritet av dem ligger på antingen 250–300
38
meritpoäng eller högre. Av de eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet som anser att utbildning av hög kvalité är viktigt så är meritvärdet lägre än vad det är på det humanistiska programmet. För de elever som inte ansåg att utbildningskvalitén är viktig ligger meritvärdet på 200–250 eller lägre i genomsnitt.
Cirka två tredjedelar av eleverna på båda program ansåg att skolans rykte var viktigt, men främst i kombination med utbildningens kvalité. Detta går att koppla till Thelins (2019) begrepp kunskapsrykte eftersom elevernas upplevelse av skolan och den utbildning som erbjuds blir avgörande för valet (2019, s. 180). Eftersom eleverna med högre betyg värderar rykte och utbildningskvalité kommer de främst att söka sig till högpresterande skolor, vilket sedan fortsätter att reproducera bilden av skolan. Detta gör att skolan blir en produkt av elevernas förmåga och värderingar. Eleverna på det humanistiska programmet har alltså trots färre alternativ gällande skolor ändå höga krav på de skolor som erbjuder programmet.
Ungefär en tredjedel av respondenterna angav att det är viktigt för dem att deras skola ligger i samma tätort som de själva bor i, de angav också att de bodde i samma tätort som skolan ligger i. Dessa elever har alltså geografisk plats som en stark influens. Dock menar Thelin (2019) att eftersom vissa program endast finns i större städer eller storstäder har inte alla elever lyxen att välja så fritt som de önskar (2019, s. 206). Eleverna i fråga är alltså privilegierade nog att ställa det här kravet på sin skola samtidigt som de kan studera på ett program de valt av intresse. Det samhällsvetenskapliga programmet finns i betydligt fler kommuner (Gymnasieguiden 2020) vilket gör att geografiskt läge kan vara en influens för elever som vill läsa på det programmet. Eleverna från det humanistiska programmet som inte hade geografisk plats som ett krav på skolan utan istället prioriterar skolans utbud bor i större utsträckning i mindre orter eller i andra betydande tätorter och åkte buss eller tåg till skolan. Eleverna får därför bortse från geografiska faktorer vid val av önskat program och eventuellt handla helt utifrån intresse.
Eleverna på de två programmen har ungefär lika höga önskemål om att programmet ska leda till vidare studier och jobb, vilket innebär att arbetsmarknaden är en influens. Detta stämmer dock inte överens med den statistik som visar i hur stor uträckning eleverna faktiskt läser vidare då eleverna på det humanistiska programmet i större utsträckning läser vidare på högskolan (Skolverket 2017a). Många elever väljer det samhällsvetenskapliga programmet för att det har ett brett utbud av eftergymnasiala studier men efter gymnasiet är många av dem sysslolösa, det vill säga varken arbetar eller studerar, ett år efter avslutade gymnasiestudier (Skolverket 2017a). Thelin (2019)
