Ämnesövergripande

Det här avsnittet består framförallt av gymnasieläraren Lindas berättelse om

bildundervisning för hållbar utveckling. Linda berättar att hon jobbar året om, i flera projekt i skolan och tillsammans med flera andra lärare. Många av de projekten handlar just om hållbar utveckling. De tar upp miljö, sociala och ekologiska aspekter i sina undervisningar. De jobbar också med olika teman i projekten. Hon berättar om ett tema som heter ”Ungbo” som handlar om ett hållbart boende för ungar. I projekten

samarbetar hon med andra ämne som samhällskunskap och svenska. Varje lärare undervisar sitt ämne men målet är att få ett globalt tänkt säger hon. För Lindas del kommer designen med förslag, hur ett boende kan designas för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. När lärarna jobbar på det sättet så är inte deras ämne taget för sig utan allting integreras säger Linda;

”… okej visst jag kan soppsortera eller jag kan liksom sortera papper i en vit tunna och så … det kan jag lära mina elever, men om man ska gå lite på djupet ska man tänka lite större, lite bredare och kanske man samarbetar med andra ämne också” (Linda)

Lena jobbade med många liknande projekt, bland annat ett projekt som handlade om olika typer av energikällor, med miljö hänsyn, tillsammans med lärare i naturvetenskap som undervisade om detta. Då fick elever visualisera verklighetsbaserade eller påhittade energikällor samt bygga modeller. Lena förtydligar att uppgiften inte var

”jätteuppdelad” utan allting hörde ihop. När lärarna börjar med projekt tittar de på examensmålen och nivå av kurser, vad eleverna ska lära sig och vilka färdigheter de ska få med sig. Andra projekt som Linda har jobbat med tillsammans andra lärare är projekt som behandlar jämställdhet, likabehandling, mobbning och genus, där uppgiften var att ta reda på lager och ordningar och skapa exempelvis tidningar, film och digitala

broschyrer med innehållande illustrationer och gestaltnigar. Linda berättar om en sida om just likabehandling som elever gjorde i google apps, som är en internserver. När alla elever och pedagoger har tillgång till datorer kan de dela information och uppgifter och

jobba i team på ett smidigt sätt konstaterar Linda. Anja framhåller sin åsikt om sambandet mellan den digitala tekniken och den ekologiska aspekten av hållbar utveckling;

”… alltså när jag tänker på digitala tekniken idag det är ju ekonomiskt hållbart dels är det biligt så dels man behöver inte skriva ut speciellt mycket. Man kan skicka den till varandra, alltså det är ju framtiden… Jag kan skicka det jorden runt på millisekund liksom och dela det med alla så det är ju väldigt väldigt bra …” (Anja)

Den digitala tekniken idag är ju ekonomiskt och ekonomiskt hållbart. Man kan skapa bilder i dator, redigera, bearbeta och skicka dem till varandra och få respons anser samtliga lärare. Men Linda berättar om att hon aldrig har haft en kurs om hållbar utveckling varken i sin lärareutbildning eller i sitt yrke efter många år som bildlärare. I svensk högskolelag har hållbar utveckling skrivits in som ett obligatoriskt innehåll i undervisningen år 2006. Ändringen av högskolelagen kommer att i första hand påverka grundutbildningen, forskningen och lärarnas kompetensutveckling och sedan

universitet, högskolor och arbetsplatser. Men hon hoppas att den nya Latin skolan som hon ska flytta till organiserar input och fortbildning för lärare;

”Det är en skola som ska hålla på med hållbar utveckling. Så att nu gäller det verkligen! Nu måste man inte bara prata om det eller liksom göra det på ett så lågt plan utan få in det i hela tänket, hela skolan, överallt, hela tiden” (Linda)

När man samarbetar så kompletterar man varandra påstår Linda. Bildkompetens kommer in i hållbar utveckling då man alltid har en visualisering, färger och form och en design. Linda berättar om ett internationellt projekt som heter ”design to improve

life” index som är en ut av Europas största design pris som delas ut. I designprocessen

ska man ha en tanke kring hållbar utveckling. Utifrån detta har Linda tillsammans med sina kollegor jobbat fram ett material för skola att använda för hållbar utveckling. ”Det är inte bara skolans värd utan det kanske skulle kunna bli något på riktigt” säger Linda. De saker som har fått pris har varit saker som verkligen gör skillnad för människor och deras vardag skildrar Linda och tar ”life straw” som ett exempel. Life straw är ett sugrör med vilken man dricker förorenat vatten. Vattnet renas genom sugröret med ett speciellt designad kolfilter. Linda beskriver designprocessen i fyra faser: förbered, förstå, formge och färdigställ och framhåller att design ingår i kursplanen för gymnasieskola.

Här under helhetsperspektivet vill jag nämna några problem som handlar om

samarbete mellan bildlärare och skolpersonaler. När det gäller ekologiska aspekterna av bild berättar Anja att det inte verkar som att skolan håller på de miljöaspekterna

speciellt noga; ”Jag kände besvikelsen när jag hade börjat jobba som bildlärare, för att vara miljövänlig fick jag stopp för” säger Anja. Linda berättar om ekologiska dilemman i den skola hon jobbar i. Svårighet och problem enligt Linda kan vara en enkel

företeelse som att hon och hennes elever soppsorterar och samlar burkar men det finns ingen som i slutändan tar hand om det. Hon menar att det är lönlöst att de välsorterade materialet hamnar till slut i samma kontein;

”Vi har försökt att eleverna ska ta ansvar för det och hjälpa till så att det blir återvunnet o att de inte bara slänger det och nån annan tar hand om det… Man kan inte liksom bara sortera och sortera … jaha men sen då!? … Det är en länk i kedjan som fattas” (Linda)

Anja berättar om samma problem i en skola som fick utmärkelse för grönt arbete;

”I klassrummet på skolan så finns det en kartong då som folk kan lägga papper i sen vet inte jag hur det sköts. För jag tycket det verkar som att städpersonalen på skolan fortfarande tar det här och slänger i samma kontein så jag tycker inte att det är så verksamt. Och sedan skolan har fått en utmärkelse för grönt arbete och jag tycker så här … (skratt)… är det konstigt va? …” (Anja)

Nina framhåller att man inte kan kämpa själv som bildlärare ”då stångar man huvud i” säger hon. Hon skapar medvetenhet om ekologi genom olika projekt men hon antar att det är vanligt att bildlärare inte orkar göra allt själv. ”Det krävs en policyändring” konstaterar Nina.