4. Empiri och Analys
4.3 Helheter och sammanhang
I det här avsnittet sker tolkningsarbetet på en abstrakt nivå med avsikt att förstå och skapa innebörder av hållbar utveckling. Detta är ett nyskapande och förklarande moment där det gäller att upptäcka och klargöra förhållanden och relationer, likheter och skillnader i lärarnas berättelser om hållbar utveckling. Sammanfattningsvis jobbade bara en lärare av de tre informanterna med olika projekt relaterade till hållbar utveckling genom ämnesövergripande. Hon berättade stolt om sina många ämnesövergripande arbete som hon har gjort i skola i samarbete med andra kollegor. De två andra
informanterna arbetade individuellt med traditionellt ämnesseparerade undervisningar. De jobbade i arbetslag men det de gjorde i arbetslaget var mest diskussioner om elever och elevhälsa men att jobba ämnesövergripande har inte varit aktuell för arbetslagen. En av informanterna berättade om att hon inte orkade jobba med mer än ett projekt om året (om hållbarutveckling) vilket kunde bero på att hon var ensam i projektet. Detta kan vara ett bevis på ett samarbete med andra kollegor genom ämnesövergripande arbete kan vara mindre ansträngande och ha mer arbetsglädje än traditionell undervisning. Sammantaget kan jag anta att utbildning för hållbar utveckling och därmed
ämnesövergripande arbete har inte fått sina rötter i vissa skolor än. Det är fortfarande många pedagoger och rektorer som kanske inte har börjat med det och som en av informanterna berättade aldrig har haft någon fortbildning och input för hållbar utbildning. En annan viktigt sak som alla tre lärarna var eniga om var att
återvinningsprocessen i skolor inte fungerar som den ska, enligt dem så saknas en länk i processen. De tyckte att det var meningslöst att sortera och återvinna när ingen tar hand om det på rätt sätt. De misstänker eller snarare är övertygade om att all sorterade material hamnar i samma kontein. Detta problem verkar finnas även i den skola som fick utmärkelse för grönt arbete.
Den tredje frågeställningen som kommer upp här är vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för lärarna i deras pedagogiska uppgift. Svaret som förekommer mest i bildlärarnas tal rör sig kanske mer om ekonomiska frågor. Informanterna är emot stora klasser. Det talas väldigt mycket om individuell anpassad undervisning men storleken på klasser känns det inte som att det går att bedriva en bra verksamhet. Bildlärare får inte de rumsliga möjligheter som hon behöver för att nå många av de kursmålen. Hållbar utveckling finns i läroplan och kursplanen men få lärare har hittills
fått fortbildning under sitt yrke som lärare. En av informanterna betonar i synnerhet bildämnets betydelse för barnens utveckling och framhåller att bildämnet erbjuder många moment där barnen kan få självkännedom, utrycka sina tankar och känslor, jobba avslappnad koncentrerad och framförallt få en röst delta i den demokratiska processen. Samtliga informanter menar oavsett bildämnets status så har bildlektioner i skola stor betydelse för ett hållbart samhälle och en bildlärare måste vara medveten om sin viktiga roll i skola.
5. Slutdiskussion
Syftet med examensarbete var att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling och hur de omsätter det till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet var också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för lärarna i deras pedagogiska uppgift. Resultatet av tolkningen visar att ett mer
utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är ett ämnesövergripande arbete i skola då en pluralistisk undervisning integreras. Enligt flera forskare är det omöjligt att undervisa om hållbar utveckling utan att inkludera miljö, ekonomi och sociala aspekterna av hållbar utveckling. De här är viktiga frågor som berör även individen därför ska man inte arbeta enbart utifrån ett perspektiv när det handlar om hållbar utveckling. Ämnesövergripande arbete betraktas som det bästa sättet att ge både pedagoger och elever ett holistiskperspektiv och en helhetssyn i kunskapandet. Att kunna tänka kritiskt samt utvärdera olika perspektiv och föra diskussioner är en viktig arbetsmetod för att acceptera olika åsikter.
En tvärvetenskaplig och holistisk inlärning, istället för traditionell ämneslärande, är i enlighet med den svenska läroplanen och dess mål och inriktning. Hållbar utveckling ska finnas med som ett perspektiv i bildundervisning. Pedagoger och elever ska möta begreppet i många olika sammanhang. För att nå en hållbar utveckling på riktigt måste det abstrakta begreppet förvandlas till något verkligt. Men för att pedagoger ska lyckas nå målet krävs ett helhetsperspektiv då lärare kan använda ett bredare angreppsätt i
undervisningen. Som Borg (2011) konstaterar är det viktigt att verksamma lärare får utbildning som dels syftar till att öka förståelsen för hållbar utveckling och dels hur man kan arbeta med det i undervisningen. Det är önskvärt att såväl pedagoger som elever får en översikt och en insikt i begreppets mångsidighet och ämnesövergripande karaktär.
En annan slutsats som jag kom fram genom tolkningen är att en hållbar
bildundervisning hänger samman med bra lokaler som passar till dagens verksamhet samt lagom stora klasser där lärare kan individuell anpassa lektioner och ha bättre kommunikation med enskilda elever.
Lärares erfarenheter har primärt undersökts i detta arbete. I studien fick jag fram en intressant tolkning av begreppet hållbar utveckling. Denna kunskap, som skapades genom samtal med tre bildlärare, kan bidra med utgångspunkter för fortsatta
diskussioner om hur undervisning för en hållbar utveckling kan utvecklas och förbättras inom bildämnet. Studieresultatet hade varit rikare om jag kunde ha intervjuat flera bildlärare i flera skolor. Möjligtvis kunde jag ha fått fram många fler intressanta delar om hur bildlärare kan jobba med hållbar utveckling eller hur det finns integrerat på andra skolor. Jag kom fram till att trots hållbar utvecklingens mångsidighet är vägen att nå dit lång. Jag har fått kännedom för det och vill vara med och påverka i den skola jag kommer att jobba i. Det är viktigt att vi ser de aktuella problemen som finns nu i skolor och diskutera konsekvenser för en bättre framtid. Jag ser fram emot att se en ljusare framtid och ett rättvisare samhälle där människor lär sig respektera livet och bevara planeten. Som Kates (2005) säger ”arbetet för hållbar utveckling är en process utan färdig lösning” därför antar jag att begreppet hållbar utveckling kommer att ha en annan innebörd inom skola om 25 år än idag.
6. REFERENSER
Andersson, Björn (1994). Om kunskapande genom integration, Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik
Björneloo, Inger (2007). Innebörder av hållbar utveckling. En studie av lärares utsagor
om undervisning. Göteborg Studies in Educational Sciences 250. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig länk: http://hdl.handle.net/2077/10517 Björneloo, Inger (2008). Hållbar utveckling. Att undervisa utifrån helhet och sammanhang. Stockholm: Liber
Borg, Carola (2011). Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv: Ämnesbundna skillnader i gymnasieskolan, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Permanent länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8057
Fredriksson, Lennart (2003). Det vårdande samtalet, Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap, Vasa
Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod i urval. (Urval, inledning och översättning: Arne Mellberg). Göteborg: Daidalos. (Original publicerat 1960)
Huckle, J. & Sterling, S. (1996). Education for Sustainability. London: Earthscan Publications Ltd.
Jickling, B. (2004). Why I don’t want my children educated for sustainable
development. I W. Scott & S. Gough (red.). Key issues in sustainable development and
learning. A ciritical review. London: RoutledgeFalmer.
Lendahls Rosendahl, B. (1998). Examensarbetets innebörder. En studie av blivande
lärares utsagor. Göteborg Studies in Educational Sciences 122. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Robert W. Kates et al. (2005). "What is sustainable development - goals indicators, values and practice", publicerad i " Environment: Science and Policy for Sustainable Development, April 2005 vol 47, nr 3 pg 8-21." Tillgänglig länk:
http://www4.lu.se/o.o.i.s/9149
Torbjörnsson, Tomas (2011). En för alla – Alla för naturen, En studie av ungdomars
attityder till hållbar utveckling, Uppsala universitet, Forskarskolan i Geografi
Permanent länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-149963
Sandell, K., Öhman, J., & Östman, L. (2007). Miljödidaktik – naturen, skolan och
demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Scott, W., & Gough, S. (2003). Sustainable Development and Learning: Framing the
Issues. New York: RoutledgeFalmer.
utveckling i svensk skola, Liber Distribution, 162 89 Stockholm
Skolverket (2002). Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk
skola. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). förordning om ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. IN Utbildningsdepartementet (Ed.). Stockholm.
SOU 2004:104. Att lära för hållbar utveckling. Betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes.
Sterling, S. (2001). Sustainable Education: Revisioning Learning and Change, Dartington: Green Books.
Wingård, Mikael (2011). Arenor för lärande. Lärares erfarenheter av internationella
skolutbyten om miljö och hållbar utveckling. Kulturgeografiska institutionen.
Forskarskolan i Geografi. Uppsala. Swedish text.
Öhman, Johan & Östman, Leif, red. (2004). Hållbar utveckling i praktiken. Stödmaterial, Myndigheten för Skolutveckling. Stockholm: Liber.
Öhman, Johan (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling,
Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv, Universitetsbiblioteket
INTERNET KÄLLOR
http://www.millenniemalen.nu/malen-2/ (2013-03-11) http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/Utbildning/Utbildning-for-hallbar- utveckling.aspx (2013-03-11) http://www4.lu.se/o.o.i.s/9149 (2013-03-08) http://www.agenda21.ax/om-agenda-21 (2013-04-22) http://www.regeringen.se/ (2013-03-11) www.relationellpedagogik.se (2013-06-15) http://www.skolvarlden.se/artiklar/de-soker-nyckeln-till-relationen (2013-0615)MUNTLIGA KÄLLOR
Nina. (2012-10-11). Intervju 1. (M. J.Rad, Intervjuare). Innehas i form av bandinspelning
hos Maryam Javidi Rad.
Anja. (2012-10-17). Intervju 2. (M. J.Rad, Intervjuare). Innehas i form av bandinspelning
hos Maryam Javidi Rad.
Linda. (2012-11-13). Intervju 3. (M. J.Rad, Intervjuare). Innehas i form av bandinspelning