Ämneskompetens och didaktisk kompetens

Kunskap är inget entydigt begrepp utan något som kommer till uttryck på flera olika sätt i fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet som Gärdenfors (2011:38) säger. De läroplaner lärare arbetar utifrån talar om vad för kunskap som ska undervisas till eleverna. Ämneskompetens i ekonomiämnena är den kunskap lärare har om företagsekonomi, ledarskap och organisation, entreprenörskap och juridik medan didaktisk kompetens handlar om vad som lärs ut (Vad?), hur detta görs (Hur?) och orsak till val av metod (Varför?). En lektion som förbereds utifrån ämnet och innehåller vanligen genomgångar samt uppgifter. Vid en lektion kan läraren använda olika interventioner eller metoder för att skapa tydlighet och därför kommer hur- och varför- frågorna att fokuseras nedan eftersom de besvaras på olika sätt av olika lärare medan ekonomiämnet i sig är gemensamt.

5.4.1. Genomförande med konkreta praktiska exempel och fallbeskrivningar

Abstrakta idéer kan vara vaga och svåra att få grepp om för eleverna, som (Weinstein, Sumeracki, och Caviglioli 2019: 129) säger, och därför behövs konkreta exempel på en nivå som de förstår. För de lärare som undervisar i ekonomi och juridik är konkreta exempel ett sätt att öka autenticiteten i ämnet och engagemang hos eleverna. Flera av respondenterna använder exempel från sin tidigare karriär i vilka de har haft anställning i företag eller drivit egna företag men de har också andra sätt att arbeta med konkreta exempel. Respondent 2 studerar tillsammans med sina elever hur Covid-19 epidemien påverkar svenska företag genom att ”ta fram lite statistik och material så att de får lite verklighetsförankring i kurserna” Ett annat exempel från samma respondent är ”vi har ju försäkringar i privatjuridiken. Vi gick igenom olika scenarier med familjekonstellationer med olika typer av försäkringar. Jag anpassade det till deras nivå.” Här tar respondenten upp att han kan hjälpa elever att förstå ekonomi genom att de får studera Covid-19:s effekter på företag. Om jag tolkar Appelgren (2019:29) rätt är arbete med konkreta händelser som engagerar en metod att skapa ett genuint intresse och en känsla av kunskapskontroll hos eleverna. Eleven blir som Appelgren säger delaktiga och upplever autonomi i lärandet när de konstruerar lärandet tillsammans med läraren vilket möjliggör för dem att appropriera (Säljö i Forsell 2011:172) kunskaper om företag och företags roll i samhället

35

Lärare kan också använda företagens egna ekonomirapporter t.ex. årsredovisningar i undervisningen och Respondent 3 gör detta för att för att skapa autenticitet i undervisningen. Eleverna får en koppling mellan skolan och livet utanför vilket skapar en meningsfull lärandekontext som bidrar till att motivationen ökar (Hugo 2011:76).

Respondent 4 använder också existerande företag men även den egna skolan eftersom skolor är organisationer med arbetsbeskrivningar och rollfördelningar. Hon använder också scenarier där hon säger att ”tänk om vår rektor, som är min chef, skulle agera så här då skulle?” I andra fall använder hon företag som Ikea och H&M för att ge konkreta exempel och i immaterialrätt använder hon de loggor som eleverna har på sig som Kenzo och Nike som exempel. Även respondent 4 ger i intervjun konkreta exempel på hur vi ekonomilärare kan koppla lärandet till livet utanför skolan och i det här fallet handlar det om organisationer och varumärken. Det lärarna gör är att visa eleverna att företagen är kan ingå i deras egen kontext och genom undervisningen blir de mer bekanta med de mekanismer och den kontext och struktur (Brante 2014:154) företag verkar i när företag blir del av elevens och skolans kontext.

Konkreta problembeskrivningar påverkar motivationen när elever löser verkliga problem vilket skapar en känsla av autenticitet i undervisningen (Gaskell 1986:424; Franco, Dolores och Valdez Cervantes 2018:18). Två av de fyra respondenterna använder fall i undervisningen t.ex. för att diskutera och lära ut hållbarhet, ledarskap och organisation samt budget. Respondent 3 använder också företagsfall för att ge teoretiska kunskaper om företag t.ex. använde hon Oatly för att diskutera marknadsrätt och MKB i hyresrätt. Här hänvisar respondenterna till verkliga problem som eleverna får lösa genom att tillämpa sina kunskaper. Eleverna får struktur och stöd av läraren vilket fungerar autonomistödjande (Appelgren 2019:36) och genom guidning ökar elevernas lärande när de vågar ta steget mot deras approximala utvecklingszon (Säljö i Forsell 2011:305) vilket är de zoner där eleven är som mest känsliga för lärarens instruktioner och förklaringar.

5.4.2. Genomförande av undervisningen med datorstöd

Datorstött lärande är betydelsefullt i ekonomiundervisningen på gymnasiet (Burman och Mutendwathoe 2016:365). Elever upplever en ökad relevans, autenticitet och motivation när de använder samma arbetsmetoder som anställda i företag. Samtliga fyra lärare använder antingen Office- eller Googledatorprogram i undervisningen. Eleverna använder samma program för att kunna arbeta med ordbehandling, kalkylering, presentation, inlämning av skoluppgifter och kommunikation. Två av respondenter säger att de ganska snart ska arbeta med uppgifter i

36

bokföringsprogram. Det var egentligen bara respondent 2 som sa att han i sin undervisning bara använder Powerpoint. I entreprenörskapsundervisningen använder de båda skolorna Ung Företagsamhets digitala lärplattform. Exempel på datorstöd är enligt respondent 1 bokföringsprogram från Visma och Paddlet som han använder för att organisera sitt arbete. Han deltar också tillsammans med sina elever i AI-projekt med en programvara som användes för att ställa frågor Han beskrivet det som att ”8.45 varje vecka går tre paket ut med frågor som de får svara på olika saker under 90 sekunder om studiero.”

Utöver Googleprogram använder respondent 3 gärna frågesportdatorprogrammet Kahoot för att både testa kunskaper och roa eleverna. Hon ber ibland eleverna att härda ut och belönar dem sedan med en frågesport i Kahoot och godis. Hon säger att det är, ”sådana som man gör med små barn men det funkar extremt bra. Kahoot måste vara lärarens bästa vän!”

Mobilen är också användbar i ekonomiundervisningen och används av Respondent 4:s elever för att lösa konkreta uppgifter när elever besöker företag, Hon säger att hon låter dem använda sin telefon för att lösa en uppgift i vilken de tar en bild med kameran i telefonen som de får lägga in i OneNote. Hon säger att ”Om vi tar marknadsföring ska de ut och ta en bild på tre skyltfönster och så får de då kanske en uppgift att reflektera kring.”

Skolverket (2019) säger att vi lärare ska använda oss av arbetssätt och kunskaper som finns i företagen och i respondenternas utsagor finns exempel på att lärarna gör detta i sin undervisning. Eleverna besöker företag, de arbetar på samman sätt som om de skulle vara på ett företag och med metoder och tekniker som de troligen kommer att använda när de börjar arbeta i företag. Även i datorstödet försöker läraren visa att eleverna är en del av en kontext som har likheter med den som företag verkar i och vissa fall får de också vara en del av företagens kontext när de besöker dem. När det gäller datorstöd är elevernas möjligheter att lära beroende av lärarens möjligheter att skapa interventioner och systematisk träning. En del av eleverna får erfarenhet av att använda flera olika datorprogram för att lösa problem och för att få kunskap presenterad för sig men andra inte ta lika stor del av datorstödet. Undervisning är som jag tolkar det därför, som Brante (2014:226) säger beroende av lärarens förmåga samt de olika kontext som undervisningen sker i.